645/1997

Universitet som avses i denna lag är

(3.12.2002/1027)

Svenska social- och kommunalhögskolan hör till Helsingfors universitet som en fristående svenskspråkig enhet.

Universiteten har självstyrelse.

Vid beredningen av lagar och förordningar som endast gäller universiteten skall dessa ges tillfälle att avge utlåtande om saken. (23.12.1999/1251)

Till universiteten hör deras lärare, forskare, övriga personal och studerande.

Universiteten har till uppgift att främja den fria forskningen och den vetenskapliga och konstnärliga bildningen, att meddela på forskning grundad högsta undervisning och att fostra de studerande till att tjäna fosterlandet och mänskligheten. Universiteten skall fullgöra sina uppgifter i samverkan med det övriga samhället och främja forskningsresultatens och den konstnärliga verksamhetens genomslagskraft i samhället. (30.7.2004/715)

Universiteten skall eftersträva inbördes samarbete så att det råder en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan dem.

Åbo Akademi, Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan skall svara för att ett tillräckligt antal personer med kunskaper i svenska kan utbildas för landets behov.

Universiteten skall ordna sin verksamhet så att hög internationell kvalitet nås inom forskning, utbildning och undervisning med iakttagande av etiska principer och god vetenskaplig sed.

Universiteten skall utvärdera sin utbildning och forskning samt sin konstnärliga verksamhet och bedöma hur verkningsfulla dessa är. De skall också delta i extern utvärdering av verksamheten.

Universiteten skall offentliggöra resultaten av den utvärdering som de ordnat.

Vid universiteten råder undervisnings- och forskningsfrihet samt konstnärlig frihet. Lärarna skall dock iaktta gällande lagstiftning och andra bestämmelser om utbildningen och undervisningen.

Undervisningen vid universiteten är offentlig. Av grundad anledning kan allmänhetens möjligheter att följa undervisningen begränsas.

Vid universiteten kan avläggas lägre och högre högskoleexamina samt vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsexamina. Universiteten kan också ordna fortbildning och öppen universitetsundervisning.

Grunden för den utbildning som leder till lägre högskoleexamen är gymnasiestudier eller annan utbildning på motsvarande nivå. Grunden för den utbildning som leder till högre högskoleexamen är lägre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå, om det inte genom förordning av statsrådet föreskrivs att grunden för utbildningen är gymnasiestudier eller annan utbildning på motsvarande nivå eller om inte universitetet beslutar något annat. Grunden för den vetenskapliga, konstnärliga och yrkesinriktade påbyggnadsutbildningen är högre högskoleexamen eller annan utbildning på motsvarande nivå.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om examina som kan avläggas vid universiteten, målen för examina, studiernas uppläggning och andra grunder för studierna samt vilka examina som kan avläggas vid de olika universiteten. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om vilken ställning högskoleexamina som avläggs vid universiteten har i högskoleexamenssystemet. På framställning av universitetet föreskrivs genom förordning av undervisningsministeriet om precisering av universitetens utbildningsansvar, universitetens utbildningsprogram, specialområdena och utbildningsprogrammen i specialiseringsutbildningarna och inom vilka specialområden och utbildningsprogram specialiseringsutbildning ges vid respektive universitet.

Den undervisning som leder till högskoleexamen är avgiftsfri för de studerande.

I fråga om den öppna universitetsundervisningen och fortbildningen iakttas vad som bestäms med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Ett universitet kan utan hinder av 8 § ordna undervisning som leder till högskoleexamen för en grupp av studerande så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en utländsk stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk ellet utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).

Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som enligt Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart jämställs med medborgare i Europeiska unionen. På studerande som deltar i uppdragsutbildning tillämpas 18 a, 19 samt 33–36 § i denna lag.

Den undervisning som ges som uppdragsutbildning ska anknyta till sådan utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet har examensrätt för. Uppdragsutbildning får inte ordnas så att den inverkar negativt på den utbildning för grund- eller påbyggnadsexamen som universitetet ger. Universitetet ska för ordnandet av uppdragsutbildningen ta ut en avgift som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen.

Universitetens undervisnings- och examensspråk är finska, om inte något annat bestäms nedan.

Undervisnings- och examensspråken vid Helsingfors universitet, Tekniska högskolan, Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan är finska och svenska. Undervisnings- och examensspråket vid Åbo Akademi och Svenska Handelshögskolan samt Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är svenska.

Universitetet kan bestämma att något annat språk utöver finska eller svenska kan användas som examensspråk, enligt vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

Universitetet kan besluta om användningen av andra språk än undervisnings- och examensspråken i undervisningen och i studieprestationerna.

Helsingfors universitet och Åbo Akademi har vardera en kansler. Övriga universitet kan om de så önskar ha en kansler, om vilken bestäms genom förordning. Två eller flera universitet kan ha gemensam kansler.

Kansler skall främja vetenskaperna och bevaka universitetets allmänna intressen och övervaka dess verksamhet. Kansler skall fastställa universitetets instruktioner och andra motsvarande allmänna föreskrifter. I fråga om kanslers övriga uppgifter gäller vad som bestäms på något annat ställe i lag eller i förordning.

Kansler skall vara en person som förtjänstfullt har verkat till fromma för vetenskapen eller universitetsväsendet. Kansler utnämns av republikens president på framställning av statsrådet för fem år i sänder bland tre kandidater som universitetets valkollegium har ställt upp.

Om behörighetsvillkor, mandatperiod och utnämningen i fråga om Åbo Akademis kansler samt om vissa uppgifter som åligger kansler bestäms i lagen om samordning av den svenskspråkiga högskoleutbildningen (1354/1990.)

Universitetets högsta beslutande förvaltningsorgan är styrelsen, som har till uppgift att utveckla universitetets verksamhet samt att

Bestämmelser om andra uppgifter för styrelsen kan utfärdas genom förordning och även meddelas i universitetets interna föreskrifter.

Ordförande för styrelsen är rektor. I styrelsen skall dessutom följande grupper vara företrädda:

Antalet medlemmar från varje grupp som avses i 1 mom. skall vara färre än hälften av det totala antalet medlemmar i styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan ha suppleanter.

Bestämmelser om det totala antalet styrelsemedlemmar och antalet personer som hör till de grupper som avses i 1 mom. meddelas i en instruktion. Enligt vad som bestäms i instruktionen skall minst en styrelsemedlem och högst en tredjedel av styrelsemedlemmarna utses bland personer som inte hör till universitetets personal eller studerande. (30.7.2004/715)

Rektor leder universitetets verksamhet samt handlägger och avgör ärenden som gäller universitetets allmänna förvaltning, om inte något annat bestäms i lag eller förordning eller i universitetets interna föreskrifter.

Rektor väljs för fem år i sänder. Rektor väljs av universitetets valkollegium. Den som väljs till rektor skall ha avlagt doktorsexamen eller vara utnämnd till en professorstjänst vid något universitet och ha i praktiken visad god ledarförmåga. Till rektor för Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan kan dock även väljas en person som är utnämnd till en tjänst som biträdande professor, överassistent eller lektor. (30.7.2004/715)

Ett universitetet kan ha en eller flera prorektorer enligt vad universitetets styrelse beslutar.

Universitetets styrelse beslutar för organiseringen av forskningen och undervisningen om indelning av universitetet i fakulteter eller andra enheter samt i institutioner som lyder under dem.

Vid universitetet kan för utvecklande av undervisningen och forskningen och bedömning av studieprestationer samt för upprättande av tjänsteförslag för professorstjänster och tjänster som biträdande professor finnas kollegiala förvaltningsorgan, om dessa uppgifter inte hör till ett kollegialt organ inom en fakultet eller en annan enhet. I fråga om förvaltningsorganets sammansättning gäller vad som i 12 § 1 mom. bestäms om styrelsen.

Vid ett universitet kan finnas fristående institutioner som inte hör till de enheter eller institutioner som avses i 1 mom. Universitetets styrelse beslutar om inrättandet av dem.

Universiteten kan ha gemensamma enheter tillsammans med andra universitet samt med andra institutioner och sammanslutningar. Om förvaltningen av dem bestäms vid behov genom förordning.

Verksamheten vid en fakultet eller vid någon annan enhet som avses i 14 § 1 mom. leds av dekanus eller en annan föreståndare. Vid enheten finns dessutom ett kollegialt förvaltningsorgan. I fråga om förvaltningsorganets sammansättning gäller vad som i 12 § 1 och 2 mom. bestäms om styrelsen. (15.7.2005/556)

Bestämmelser om det totala antalet medlemmar i enheten och antalet personer som hör till de grupper som avses i 12 § 1 mom. meddelas i en instruktion. I instruktionen kan också bestämmas att högst en tredjedel av medlemmarna i enheten kan utses bland personer som inte hör till universitetets personal eller är studerande. För tillsättande av professorstjänster och tjänster som biträdande professor kan dock förordnas adjungerade medlemmar enligt vad som närmare bestäms i instruktionen. (15.7.2005/556)

Det kollegiala förvaltningsorganet vid en fakultet eller vid någon annan enhet som avses i 1 mom. väljer dekanus eller föreståndare bland enhetens professorer och biträdande professorer om inte annat bestäms genom förordning för ett universitet.

Om förvaltningen av en fristående institution bestäms i en instruktion. Till medlemmar i en sådan institutions kollegiala förvaltningsorgan kan utses personer som inte hör till universitetets personal eller studerande, om inte något annat bestäms genom förordning för ett universitet.

Vid universitetet finns tjänster som professor. Dessutom finns det annan undervisnings- och forskningspersonal samt personal för skötsel av övriga uppgifter.

Vid universitetet finns docenter.

Om tillsättning av tjänster som professor eller biträdande professor bestäms särskilt.

Universitetets ämbetsspråk är finska. Vid Åbo Akademi och Svenska handelshögskolan samt vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är ämbetsspråket svenska.

Var och en har rätt att i egen sak använda finska eller svenska och att få expeditioner på detta språk.

Bestämmelser om den kunskap i finska och svenska som fordras av lärare, forskare och andra tjänstemän utfärdas genom förordning utan hinder av vad som bestäms i lagen angående den språkkunskap, som skall av statstjänstemän fordras (149/1922) . Om den språkkunskap som fordras av lärare vid Åbo Akademi bestäms nedan i denna lag.

De studerande antas av universitetet. En studerande antas för att avlägga både lägre och högre högskoleexamen, enbart högre högskoleexamen eller påbyggnadsexamen. Studerande kan också antas för att avlägga enbart lägre högskoleexamen.

Universitetet kan begränsa antalet studerande. Under samma läsår får en studerande ta emot endast en studieplats som leder till högskoleexamen.

Universitetet beslutar om grunderna för antagning av studerande. När universitetet på grund av begränsning av antalet studerande inte kan anta alla sökande till en utbildning, skall likvärdiga antagningsgrunder tillämpas på de sökande. De sökande kan på grundval av olika utbildningsbakgrund indelas i grupper vid antagningen. Likvärdiga antagningsgrunder skall då tillämpas på de sökande i en grupp. Avvikelse från de likvärdiga antagningsgrunderna kan i begränsad utsträckning göras för att utbildningsbehovet hos någon språkgrupp skall kunna tillgodoses.

Antagningen av studerande ordnas med utnyttjande av det antagningsregister som avses i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret (1058/1998) . Antagningen av studerande kan ordnas med hjälp av gemensam ansökan till universiteten. Närmare bestämmelser om genomförandet av antagningen av studerande och om gemensam ansökan kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Behörig för studier som leder till enbart lägre högskoleexamen eller både lägre och högre högskoleexamen är den som har avlagt examen enligt studentexamensförordningen (1000/1994) , yrkeshögskoleexamen, examen inom yrkesutbildning på högre nivå, examen inom yrkesutbildning på institutnivå eller yrkesinriktad examen som omfattar minst tre års studier samt den som har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som universitetet på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Vad som i detta moment föreskrivs om behörighet för studier som leder till högskoleexamen gäller också behörighet för sådan utbildning som leder till högre högskoleexamen och som universitetet ordnar så att lägre högskoleexamen inte ingår i utbildningen.

Behörig för studier som leder enbart till högre högskoleexamen är den som har avlagt lämplig lägre högskoleexamen eller lämplig yrkeshögskoleexamen eller har en lämplig utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som universitetet på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Universitetet kan förutsätta att den som antas som studerande fullgör kompletterande studier för att inhämta de kunskaper och färdigheter som behövs i utbildningen.

Behörig för studier som leder till vetenskapliga, konstnärliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina är den som har avlagt lämplig högre högskoleexamen eller har en utländsk utbildning som i landet i fråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som universitetet på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.

Närmare bestämmelser om behörighet för studier som leder till yrkesinriktad påbyggnadsexamen utfärdas genom förordning av statsrådet.

En studerande kan på grundval av en och samma lägre högskoleexamen under ett och samma läsår inleda studier för endast en högre högskoleexamen.

De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen skall på det sätt som universitetet bestämmer anmäla sig till universitetet, varpå de antecknas som studerande. De studerande skall varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som universitetet bestämmer.

En studerande som inte har anmält sig på det sätt som bestäms i 1 mom. mister sin studierätt. Om en sådan studerande senare vill inleda sina studier eller fortsätta dem, skall den studerande hos universitetet ansöka om förnyad studierätt.

Den målsatta tiden för lägre högskoleexamen är

Den målsatta tiden för högre högskoleexamen är

Universitetet skall ordna undervisningen och studiehandledningen så att heltidsstuderande kan avlägga examina inom den tid som föreskrivs här.

En studerande har rätt att genomföra studier som leder till lägre eller högre högskoleexamen på det sätt som föreskrivs i universitetets examensstadga och i undervisningsplanen.

En studerande som har antagits för att studera för såväl lägre som högre högskoleexamen har rätt att avlägga examina inom en tid som med högst två år överskrider den sammanlagda målsatta tiden för examina enligt 18 d §. En studerande som har antagits för att studera endast för lägre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst ett år överskrider den målsatta tiden för examen. En studerande som har antagits för att studera endast för högre högskoleexamen har rätt att avlägga examen inom en tid som med högst två år överskrider den målsatta tiden för examen.

I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte frånvaro som beror på fullgörande av frivillig militärtjänst eller värnplikt eller på moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet. I den tid det tar att avlägga examen inräknas inte annan frånvaro på högst fyra terminer, under vilka den studerande har anmält sig som frånvarande enligt 18 c §.

En studerande anses inleda studier för examen vid den tidpunkt då han eller hon tar emot en studieplats vid ett universitet.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 18 e § beviljas på ansökan extra tid av universitetet för slutförandet av studierna, om den studerande lägger fram en målinriktad och genomförbar plan för slutförandet. I planen skall den studerande specificera de studier som skall slutföras och ange en tidtabell för avläggande av examen.

Studierätten förlängs, om den studerande med beaktande av antalet och omfattningen i fråga om de gällande och återstående studieprestationerna samt tidigare beslut om beviljande av extra tid har möjlighet att slutföra studierna inom skälig tid. Universitetet skall beakta den studerandes livssituation vid beviljandet av extra tid.

En studerande som inte har slutfört sina studier inom den tid som föreskrivs i 18 e § eller inom den extra tid som anges i 1 mom. och en studerande som inte har beviljats extra tid för att slutföra studierna, förlorar sin studierätt.

Den som har förlorat sin studierätt och som senare vill fortsätta sina studier skall hos universitetet ansöka om att på nytt bli antagen som studerande.

En studerande som inom universitetet gjort sig skyldig till en förseelse som riktar sig mot undervisning eller forskning kan bestraffas med varning eller avstängning för viss tid, högst ett år. Om tillvägagångssättet bestäms genom förordning.

Kansler vid Helsingfors universitet har rätt att närvara och yttra sig i statsrådet när ärenden som gäller Helsingfors universitet behandlas.

För Helsingfors universitets styrelse används benämningen konsistorium.

2 mom. har upphävts genom L 23.12.1999/1251 .

Förvaltningsorganet har till uppgift att

Vid Helsingfors universitet finns minst 27 professorstjänster för undervisningen på svenska på områden som bestäms genom förordning.

Vid universitetet finns en nämnd med uppgift att utveckla och samordna den svenska undervisningen.

En av prorektorerna skall vara utnämnd till en professorstjänst som är inrättad för den svenska undervisningen, om inte rektor är innehavare av en sådan tjänst.

Om Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet bestäms genom förordning och med stöd av förordningen i en instruktion.

Tjänsterna vid enheten ingår inte i de tjänster som avses i 23 § 1 mom.

I samband med Helsingfors universitet finns Nationalbiblioteket. Nationalbiblioteket svarar på sitt område för bevarandet av det nationella kulturarvet och andra samlingar samt för informationsförmedling och informationstjänst i anslutning till dem.

Nationalbiblioteket har till uppgift att utveckla och erbjuda nationella tjänster för universitetsbiblioteken, de allmänna biblioteken, yrkeshögskolornas bibliotek och specialbiblioteken samt att främja det inhemska och internationella samarbetet på biblioteksområdet. I fråga om Nationalbibliotekets uppgifter gäller också lagen om deponering och förvaring av kulturmaterial (1433/2007) . (28.12.2007/1435)

Nationalbiblioteket har en direktion. Direktionen har högst 13 medlemmar med personliga ersättare. Konsistoriet vid Helsingfors universitet utnämner medlemmarna och ersättarna samt bland medlemmarna direktionens ordförande.

Undervisningsministeriet gör efter att ha hört biblioteken en framställning till konsistoriet om medlemmar och ersättare som företräder ministeriet och biblioteken. På förslag av Helsingfors universitet utnämner konsistoriet lika många medlemmar och ersättare till direktionen som undervisningsministeriets förslag omfattar. Till direktionen utnämns även högst tre medlemmar med ersättare på basis av ett gemensamt förslag från undervisningsministeriet och Helsingfors universitet.

Bestämmelser om direktionens uppgifter utfärdas genom förordning.

När studerande antas till de områden där svensk undervisning meddelas endast vid Helsingfors universitet skall universitetet sörja för att ett tillräckligt antal personer som kan svenska kan utbildas för landets behov. Universitetet kan reservera en del av nybörjarplatserna för sökande som kan svenska.

Helsingfors universitet har rätt att ha ett apotek i Helsingfors stad. Universitetet har dessutom även de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som det har när denna lag träder i kraft.

Universitetets medel enligt 1 mom. samt donations- och testamentsmedel skall förvaltas separat från de medel som har anvisats universitetet i statsbudgeten. Beslut om medelsförvaltningen fattas av konsistoriet. Universitetet utför i eget namn rättshandlingar som gäller dessa medel och för talan inför domstol och myndigheter i ärenden som gäller dem.

Universitetet är befriat från skatter och statliga avgifter i fråga om de medel som avses i 1 mom., om inte något annat bestäms i lag för någon skatt eller avgift.

Åbo Akademi, nedan akademin, skall särskilt tillgodose den svenskspråkiga befolkningens behov av utbildning och forskning samt i sin verksamhet beakta landets tvåspråkighet.

Åbo Akademis enheter i Vasa bildar tillsammans Österbottens högskola, vars gemensamma funktioner leds av ett kollegialt förvaltningsorgan.

För tjänster som lärare vid akademin fordras fullständiga kunskaper i svenska och förmåga att förstå finska. Akademin beslutar om den kunskap i svenska och finska som för en sådan tjänst krävs av utlänningar eller andra än infödda finska medborgare.

Akademin har en språknämnd inför vilken de kunskaper i svenska som avses i 1 mom. kan visas.

För att bli antagen som studerande vid akademin skall sökanden ha sådana kunskaper i svenska som är tillräckliga för studier på detta språk, om inte akademin beslutar något annat.

31 § har upphävts genom L 29.12.2006/1453 .

De tjänster som professor och biträdande professor som inrättades vid akademin den 1 augusti 1981 kvarstår permanent vid akademin.

Utan hinder av 1 mom. får akademin efter att ha inhämtat yttrande i saken av Stiftelsen för Åbo Akademi ändra undervisningsområdet och arbetsuppgifterna för dessa tjänster samt inom ramen för de anslag som akademin förfogar över också ändra en tjänst som biträdande professor till en tjänst som professor.

En person som har ansökt om att bli antagen som studerande kan hos universitetet skriftligen söka rättelse i beslutet om antagning. En studerande får söka rättelse i bedömningen av studieprestationer och i vissa andra sådana beslut angående studierna om vilka bestäms genom förordning.

En studerande kan hos universitetet skriftligen söka rättelse i ett beslut som gäller förlust av studierätt inom 14 dagar från det att han eller hon har fått del av beslutet.

Närmare bestämmelser om rättelseförfarandet i de fall som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning.

Ändring i ett beslut av universitetet söks på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) genom besvär hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets universitetets huvudsakliga verksamhetsställe är beläget, om inte något annat bestäms i denna lag eller någon annanstans i lag.

Ändring i ett beslut av universitetet som gäller val av kansler, rektor, prorektor, föreståndare för en enhet och ordförande eller medlem i ett kollegialt förvaltningsorgan eller instruktion eller någon annan allmän föreskrift, får inte sökas genom besvär. Besvär får inte heller anföras över ett beslut som gäller stipendier eller understöd.

Ändring genom besvär får inte sökas i ett beslut som man enligt 33 § får söka rättelse i. Ändring i ett beslut som givits vid rättelseförfarande söks genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Besvär får dock inte anföras över ett sådant beslut om bedömning av studieprestationer som givits vid rättelseförfarandet. (13.12.2001/1271)

Ändring i ett beslut av förvaltningsdomstolen om antagning av studerande enligt 18 §, förlust av studierätt enligt 18 f § eller disciplinära åtgärder mot studerande enligt 19 § får inte sökas genom besvär. (15.7.2005/556)

Ett beslut att avstänga en studerande för viss tid kan verkställas trots besvär, om inte universitetet eller förvaltningsdomstolen beslutar något annat.

I valkollegiet skall finnas företrädare för professorerna, de biträdande professorerna, de övriga lärarna och forskarna, den övriga personalen samt studerandena. Om valkollegiets sammansättning gäller dessutom 12 § 2 mom.

Närmare bestämmelser om medlemmarna i valkollegiet och valet av dem meddelas i en instruktion, i fråga om valkollegiet vid Helsingfors universitet dock genom förordning.

Till ett universitet, som ordnar lärarutbildning, hör ett tillräckligt antal övningsskolor för undervisningsövningar och utveckling av lärarutbildningen. I övningsskolorna kan ordnas grundläggande undervisning och förskoleundervisning samt gymnasieutbildning. Eleverna vid övningsskolan är inte studerande som hör till universitetet.

I fråga om ordnandet av sådan undervisning som avses i 1 mom. och indragning av verksamheten iakttas vad som annars bestäms om grundläggande undervisning, förskoleundervisning och gymnasieutbildning. Samma bestämmelser iakttas vid beslut om att utvidga en övningsskola så att den omfattar undervisning och utbildning för allt fler åldrar samt vid motsvarande inskränkning av verksamheten vid en skola. Verksamheten kan minskas eller dras in när behovet att ordna utbildningen minskar eller upphör.

Vid en övningsskola finns en av universitetet tillsatt direktion, som också kan ha medlemmar utanför universitetet.

Närmare bestämmelser om en övningsskolas verksamhet och förvaltning kan utfärdas genom förordning, och universitetet kan meddela bestämmelser om dem i en instruktion.

Universiteten har rätt att i en från staten fristående universitetsfond ta emot donations- och testamentsmedel samt medel som överförs från stiftelser och privata sammanslutningar. Universitetsfondens medel kan användas för universitetets verksamhet. Universitetsfondens medel kan även användas för avlöning av statsanställd personal till universitetet och för inrättande av statliga tjänster.

Universitetsfonden förvaltas separat från de medel som har beviljats universiteten i statsbudgeten och universitetsfonden skall i bokföringen skiljas från statens bokföring. Universitetsfonden utför i eget namn rättshandlingar som gäller fonden och dess medel och för talan inför domstol och andra myndigheter i ärenden som gäller dem. Universitetsfonden svarar för sina förbindelser med sina egna medel och staten är inte ansvarig för dem.

Universitetets styrelse är styrelse för universitetsfonden. Styrelsens uppgift är att ha hand om universitetsfondens förvaltning och se till att verksamheten är ändamålsenligt organiserad, fatta beslut om användningen av fondens medel samt svara för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad.

I fråga om universitetsfonden gäller vad som i bokföringslagen (1336/1997) och i revisionslagen (936/1994) föreskrivs om bokföring, bokslut och koncernbokslut samt om offentliggörande och revision av dem.

Till en tjänst som har inrättats med donations- och testamentsmedel samt till en tjänst som har inrättats vid universitetet med universitetsfondens medel hör samma rättigheter och skyldigheter som till en annan motsvarande tjänst.

I fråga om skattefrihet för universitetsfonderna tillämpas bestämmelserna om samfund i skattelagstiftningen.

Åbo Akademi har dessutom de övriga rättigheter, förmåner och friheter samt den egendom och de inkomster som den har när denna lag träder i kraft. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på dessa rättigheter, egendomen och inkomsterna.

Alla studerande vid ett universitet som har antagits för att studera för lägre eller högre högskoleexamen, med undantag av studerande som deltar i uppdragsutbildning, hör till studentkåren. Studentkåren kan också godkänna andra studerande vid universitetet som medlemmar. (28.12.2007/1504)

Studentkårens syfte är att vara en föreningslänk för sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället.

Studentkåren har självstyrelse. Närmare bestämmelser om studentkåren meddelas genom förordning och i studentkårens stadgar.

Nationer med självstyrelse kan vara verksamma bland studerandena. Om nationerna bestäms vid behov närmare genom förordning.

I instruktioner bestäms om förvaltningsorganens befogenheter, uppgifter, mandatperiod, medlemsantal, val av medlemmar, utnämning och anställning av personal samt om universitetets övriga förvaltning, om det inte bestäms om dessa frågor i lag eller förordning.

Universitetet kan i instruktioner eller andra föreskrifter bestämma också om andra interna frågor än dem som nämns i 1 mom., om det inte bestäms om dessa frågor i lag eller förordning.

I ett kollegialt förvaltningsorgan fattas beslut om andra ärenden än de som nämns i 3 mom. med enkel majoritet, om meningsskiljaktighet uppstår. Om rösterna faller lika, blir den mening gällande som ordföranden omfattar. Vid omröstning i ärenden som gäller tillsättning av en tjänst eller disciplinära åtgärder mot en studerande iakttas likväl samma förfarande som vid en kollegial domstol.

I bedömningen av en studieprestation får endast de medlemmar eller suppleanter delta som har fullgjort en studieprestation på samma nivå som den som skall bedömas eller de som har utnämnts till en tjänst som professor. Vid Bildkonstakademin, Sibelius-Akademin, Konstindustriella högskolan och Teaterhögskolan får också medlemmar eller suppleanter som har utnämnts till en tjänst som lektor delta i bedömningen. (18.12.1998/1059)

Vid val eller förordnande av en enda person förrättas valet som majoritetsval. Om ingen i den första omgången får mer än hälften av rösterna, förrättas ett nytt val mellan de två som har fått flest röster. Skall flera än en väljas eller förordnas, iakttas proportionellt valsätt. Om rösterna faller lika, avgörs resultatet vid både majoritetsval och proportionellt val genom lottning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Om införandet av denna lag bestäms genom en särskild lag.