Lag om ändring av lagen om skada, ådragen i militärtjänst
- Type of statute
- Lag
- Date of Issue
Text of original statute
No amendments or corrections will be made to the texts of the original statutes. These will appear in the updated statutes and the corrections will also appear in the PDF versions of the Statutes of Finland.
I enlighet med riksdagens beslut
upphävs 7 § 3 mom. och 8 § 3 mom. lagen den 28 maj 1948 om skada, ådragen i militärtjänst ( 404/48 ), dessa lagrum sådana de lyder i lag av den 3 december 1965 (622/65),
ändras 6 § 3 och 4 mom., 9 § 1 mom. och 22 § 6 punkten, dessa lagrum sådana de lyder, 6 § 3 och 4 mom. samt 22 § 6 punkten i lag av den 26 maj 1978 (398/78) och 9 § 1 mom. i lag av den 19 februari 1971 (180/71), samt
fogas till 6 §, sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 3 december 1965, den 19 februari 1971 och den 26 maj 1978, ett nytt 4 mom., varvid det ändrade 4 mom. samt de nuvarande 5 och 6 mom. blir 5―7 mom., samt till lagen en ny 6 a § som följer:
6 §
Till skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 30 procent kan utges ersättning för redskap och anordningar som hör till hans bostad samt för ändringsarbeten i bostaden.
Till skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 30 procent utges ersättning för kostnader för hemservice som avses i 17 § 1 mom. 3 punkten socialvårdslagen (710/82) samt för sjukvårdstjänster som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen (66/72). Om ersättande av hemservice stadgas närmare genom förordning.
I enlighet med vad som stadgas genom förordning ersätts såsom sjukvård även periodisk läkarundersökning, rehabilitering som avser återställande eller bevarande av arbets- eller funktionsförmågan samt anstaltsvård. Till skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 30 procent kan utges ersättning för rehabilitering och anstaltsvård även då behovet därav beror på annan skada eller sjukdom än den som ersätts.
Dessutom kan ersättning för rehabilitering, även om behovet därav inte beror på skada eller sjukdom som ersätts, utges till skadad eller insjuknad vars invaliditetsgrad är minst 10 procent.
6 a §
Till kommun eller kommunalförbund, som ordnat i 6 § 4 mom. nämnd, service eller i 5 mom. nämnd rehabilitering eller anstaltsvård, utges ersättning för de kostnader som vården av den skadade eller insjuknade åsamkat kommunen eller kommunalförbundet. Kostnaderna för sjukvård som avses i 6 § 4 mom. ersätts dock endast till den del det är fråga om hem- eller dagsjukvård eller medicinsk rehabilitering. För service, rehabilitering eller anstaltsvård som ersätts uppbärs ingen avgift hos den skadade eller insjuknade.
Ersättningen uträknas, om inte annat överenskommits, enligt de genomsnittliga kostnaderna. Då ersättningen uträknas, avdras inte från kostnaderna de allmänna avgifter och ersättningar som uppbärs hos dem som begagnar servicen. I övrigt uträknas ersättningen för vård som sjukvårdsanstalt ger eller ordnar, på det sätt som stadgas i 23 § lagen om kommunala allmänna sjukhus. Ersättning för vård som hälsovårdscentral ger eller ordnar uträknas på motsvarande sätt enligt 25 § folkhälsolagen. Vad som stadgas om uträkning av ersättning för vård på vårdplats skall på motsvarande sätt tillämpas i fråga om ersättningsgilla kostnader för öppen vård vid hälsovårdscentral; härvid beräknas ersättningen dock enligt antalet besök. Ersättning för socialservice uträknas på samma sätt som för vård som hälsovårdscentral ger eller ordnar, så att ersättning för hemservice uträknas enligt de kostnader och prestationer som hänför sig till den funktion som är i fråga.
9 §
Dagpenning och livränta betalas till den som skall försörja sin maka och i 5 § åsyftade barn under sjutton år, förhöjda med 30 procent av dagpenningen eller livräntan för den första anhöriga och med 20 procent för varje följande anhörig. Har den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad fastställts till minst 80 procent. betalas dagpenning eller livränta dock förhöjd med 60 procent för den första anhöriga. Ges den skadade eller insjuknade under en längre tid än tre månader sådan vård på sjukhus eller i annan anstalt som ersätts enligt denna lag, betalas dagpenningen eller livräntan likväl förhöjd med 30 procent för den tid som överstiger 3 månader.
22 §
Ovan i 21 § stadgad fatalietid räknas:
om ansökan avser i 6 § 3 eller 7 mom. eller i 24 eller 26 § nämnda kostnader, från utgången av det kalenderår under vilket de har betalts.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.
På dagpenning och livränta, som betalas till skadade eller insjuknade vars sjukvård eller anstaltsvård eller anstaltsrehabilitering börjat före denna lags ikraftträdande, tillämpas fortfarande 7 § 3 mom. och 8 § 3 mom. sådana de lyder när denna lag träder i kraft.
Till kommun eller kommunalförbund, som ordnat sådan sjukvård eller hemservice, anstaltsvård eller rehabilitering som nämns i 6 § 4 eller 5 mom., betalas ersättning för de kostnader för vård av skadad eller insjuknad som kommunen eller kommunalförbundet åsamkats för de ersättningstagares vidkommande i fråga om vilka servicen eller vården inletts efter denna lags ikraftträdande.
Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.
Regeringens proposition 95/85
Socialutsk. bet. 23/85
Stora utsk. bet. 214/85
Helsingfors den 31 december 1985
Republikens President Mauno KoivistoMinister Matti Puhakka