623/2015

Denna lag tillämpas, utöver vad som föreskrivs i tullagen (304/2016) , på sådana åtgärder för att förhindra, avslöja och utreda tullbrott och väcka åtal mot misstänkta för tullbrott som hör till Tullens uppgifter. (29.4.2016/310)

Till den del inte något annat föreskrivs i denna lag, iakttas vid utredningen av ett tullbrottmål vad som i förundersökningslagen (805/2011) och tvångsmedelslagen (806/2011) samt på något annat ställe i lag föreskrivs om förundersökning och tvångsmedel.

I denna lag avses med

Tullen svarar för tullbrottsbekämpning på det sätt som föreskrivs i denna lag eller någon annanstans i lag. Tullen är en förundersökningsmyndighet som avses i förundersökningslagen.

Utöver det som föreskrivs i denna lag gäller i fråga om uppgifter, befogenheter och skyldigheter för tullmän inom tullbrottsbekämpningen det som föreskrivs i tullagen och lagen om Tullens organisation (960/2012) .

Vid förundersökning som görs av Tullen har en tullman inom tullbrottsbekämpningen samma rätt att vidta utredningsåtgärder enligt förundersökningslagen och använda tvångsmedel enligt tvångsmedelslagen som en polisman vid en polismyndighets förundersökning, om inte något annat föreskrivs i denna lag eller i någon annan lag.

Tullen ska respektera de grundläggande rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. När Tullen utövar sina befogenheter ska den välja det motiverbara alternativ som bäst tillgodoser dessa rättigheter.

Åtgärder som vidtas av en tullman inom tullbrottsbekämpningen ska kunna försvaras i förhållande till hur viktigt, farligt och brådskande dennes uppdrag är, det mål som eftersträvas samt uppträdande, ålder, hälsa och andra motsvarande omständigheter som gäller den person som är föremål för åtgärden och övriga omständigheter som inverkar på helhetsbedömningen av situationen.

Genom Tullens åtgärder får det inte ingripas i någons rättigheter i större utsträckning och ingen får orsakas större skada eller olägenheter än vad som är nödvändigt för att uppdraget ska kunna utföras.

Förundersökning av tullbrottmål görs av Tullen. Förundersökning kan också göras av polisen i det fall att den har fått vetskap om ett tullbrott och nämnda myndigheter inte kommer överens om något annat. Bestämmelser om Gränsbevakningsväsendets rätt att göra förundersökning av tullbrottmål finns i 3, 5 och 8 § i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018) .

Tullen ska underrätta polisen om ett misstänkt allvarligt brott som kommit till dess kännedom och om åtgärder som Tullen inlett för att utreda ett sådant brott. Tullen kommer tillsammans med polisen överens om vilka brott som omfattas av anmälningsskyldigheten och om det praktiska förverkligandet av anmälningsskyldigheten.

Om polisen för ett övergripande och ändamålsenligt förverkligande av straffansvaret begär det, överför Tullen förundersökningen av ett tullbrott i sin helhet till polisen. Tullen säkerställer att förundersökningen pågår i det ärende som överförs fram till dess att förundersökningen överförts.

En sådan skriftlig begäran om överföring av förundersökning som avses i 1 mom. kan framföras till Tullen av chefen eller biträdande chefen för centralkriminalpolisen, skyddspolisen eller en polisinrättning. Begäran ska framföras skriftligen och motiveras.

Polisen ger Tullen möjlighet att delta i förundersökningen av ett överfört tullbrott även efter överföringen.

Förundersökning som görs av Tullen ska ledas av en sådan anhållningsberättigad tjänsteman vid Tullen som avses i 2 kap. 9 § 1 mom. 2 punkten i tvångsmedelslagen. Av orsaker som har samband med ärendets art eller av någon annan motsvarande grundad anledning får någon annan tullman som arbetar med tullbrottsbekämpning förordnas att leda förundersökningen.

Saknar en anhållen eller häktad fast bostad i Finland och är det sannolikt att han eller hon genom att lämna landet undandrar sig rättegång eller straffverkställighet, kan han eller hon friges på villkor att han eller hon ställer säkerhet som prövas trygga inställelse till rättegång och avtjänande av eventuellt dömda påföljder.

Om den frigivne inte inställer sig för att svara inför domstol eller för att avtjäna sitt fängelsestraff under den tid då straff får dömas ut eller ett utdömt fängelsestraff verkställas, får domstolen döma säkerheten helt eller delvis förverkad till staten.

Utdömda böter eller sådan statlig fordran som ska drivas in enligt lagen om verkställighet av böter (672/2002) får tas ut ur säkerheten.

Närmare bestämmelser om rättegångssäkerheten och ställandet av den får utfärdas genom förordning av finansministeriet.

Om det föreligger misstanke om ett brott som inte kan förutses medföra strängare straff än böter och om brottet som helhet ska anses uppenbart obetydligt, kan en tullman avstå från att göra förundersökning eller låta bli att överlämna saken till åklagaren. En tullman kan dock tilldela den brottsmisstänkte en anmärkning.

En anhållningsberättigad tullman eller en till uppgiften förordnad annan tullman får utfärda bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden, bötesyrkanden och straffyrkanden så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) .

Bestämmelser om tullmäns rätt att verkställa stämning och delgivning föreskrivs i lagen om stämningsmän (505/1986) .

I tullbrottmål kan stämning delges även ombud som av svaranden befullmäktigats att ta emot stämning.

Om ärendet gäller ett tullbrott för vilket föreskrivs ett strängare straff än böter eller fängelse i sex månader, kan stämningen inte delges ett ombud som den svarande befullmäktigat att ta emot stämning.

En i överenskommelsen mellan Finland och Sverige angående gränstullsamarbete (FördrS 2/1963) och i överenskommelsen mellan Finland och Norge angående gränstullsamarbete (FördrS 37/1969) avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar får delge stämning i tullbrottmål samt utfärda bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden, bötesyrkanden och straffyrkanden enligt 7 § inom den kontrollzon som avses i överenskommelserna. Inom kontrollzonen får förelägganden och yrkanden i tullbrottsärenden utfärdas utan riksåklagarens förordnande. (18.11.2016/989)

Är ägaren eller innehavaren till en beslagtagen vara okänd eller saknar han eller hon känd vistelseort i Finland, kallas han eller hon genom offentlig stämning att inställa sig vid domstolen en bestämd dag som inte får utsättas till tidigare än den sjunde dagen från stämningens offentliggörande. Sådan stämning ska uppsättas till allmänt påseende i domstolens kansli.

Inställer sig inte en beslagtagen varas ägare eller innehavare som instämts i laga ordning att svara i saken och visar han eller hon inte laga förfall avgörs anspråket om varans förverkande oavsett hans eller hennes frånvaro.

Om inte något annat föreskrivs i någon annan lag kan en beslagtagen vara innan den förklaras förverkad

Förklarar domstolen beslagtagen vara förverkad anses äganderätten ha övergått till staten då beslaget gjordes. I fall som avses i 1 mom. 2–4 punkten anses i stället för själva varan dess värde förverkat.

Tullen verkställer utslag som gäller i av Tullen undersökta tullbrottmål förverkad egendom.

En beslagtagen vara om vilken bestämts att den ska återställas till ägaren eller till den som annars har rätt till varan, ska förtullas och övriga förutsättningar för införsel av varan till Finland ska påvisas på behörigt sätt.

I fråga om bemötandet av anhållna och gripna som hålls i förvar hos Tullen iakttas lagen om behandling av personer i förvar hos polisen (841/2006) och häktningslagen (768/2005) .

Bestämmelserna om polisen, polismän och väktare i de lagar som nämns i 1 mom. gäller, med de undantag som föreskrivs i 3 mom., på motsvarande vis Tullen och tullmän i fråga om personer som hålls i förvar hos Tullen. Vad som i nämnda lagar bestäms om chefen för en förvaringslokal eller en anhållningsberättigad tjänsteman som förordnats av chefen gäller chefen för en förvaringslokal vid Tullen.

Med undantag av vad som föreskrivs i de lagar som nämns i 1 mom.

En tullman som inhämtar information vid tullbrottsbekämpning får skjuta upp ingripandet i ett sådant pågående brott som inte orsakar överhängande allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller överhängande risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada, om uppskovet är nödvändigt för att dölja att information inhämtas eller för att trygga syftet med att information inhämtas.

Oberoende av att en sammanslutnings medlemmar, revisorer, verkställande direktör, styrelsemedlemmar, förvaltningsrådsmedlemmar eller arbetstagare är bundna av företags-, bank- eller försäkringshemlighet har Tullen rätt att av en privat eller offentlig sammanslutning eller en enskild få information som behövs för förhindrande, avslöjande eller utredning av tullbrott. Tullen har motsvarande rätt att få nödvändiga uppgifter för utredning av förutsättningarna för meddelande näringsförbud. (17.11.2017/750)

Tullen har på särskild begäran rätt att av teleföretag och av sammanslutningsabonnenter får kontaktuppgifter för teleadresser som inte är upptagna i en offentlig katalog eller information som specificerar en teleadress eller teleterminalutrustning, om informationen behövs för förhindrande, avslöjande eller utredning av tullbrott. Tullen har motsvarande rätt att få uppgifter om utdelningsadresser av en sammanslutning som bedriver postverksamhet.

Beslut om begäran om uppgifter enligt 1 och 2 mom. fattas av en anhållningsberättigad tullman.

Tullen har rätt att få sådan information som avses i 1 och 2 mom. avgiftsfritt, om inte något annat föreskrivs i lag. Information som avses i 1 och 2 mom. kan lämnas med hjälp av elektronisk dataöverföringsmetod, om det har säkerställts att informationen skyddas på det sätt som avses i 32 § 1 mom. i personuppgiftslagen (523/1999) .

Tullen kan förelägga att informationen ska lämnas inom en skälig tid. Tullen kan förena föreläggandet med vite. Beslutet om föreläggande av vite ska iakttas trots att det har överklagats. Vite får dock inte föreläggas om det finns skäl att misstänka den som saken gäller för brott och det begärda materialet hänför sig till den sak som berörs av brottsmisstanken. Närmare bestämmelser om föreläggande av vite och vitesbeloppet får utfärdas genom förordning av finansministeriet. I övrigt finns bestämmelser om vite i viteslagen (1113/1990) .

För utförande av ett visst uppdrag som ankommer på Tullen har en tullman inom tullbrottsbekämpningen rätt att av var och en få veta dennes namn, personbeteckning eller, om sådan saknas, födelsedatum och medborgarskap samt var personen i fråga är anträffbar.

Om någon vägrar lämna uppgifter enligt 1 mom. och personen inte kan identifieras på annat sätt, har en tullman inom tullbrottsbekämpningen rätt att utreda identiteten med hjälp av signalement samt med stöd av de uppgifter som avses i 7 och 8 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019) och i 5, 6, 11 och 12 § i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019) . I sådana situationer ska det som föreskrivs i 8 kap. 33 § 2–4 mom. i tvångsmedelslagen om förrättande av genomsökning av personer iakttas. (10.5.2019/651)

En tullman inom tullbrottsbekämpningen har rätt att för identifiering gripa den som vägrar lämna uppgifter enligt 1 mom. eller som lämnar sannolikt falska uppgifter om de nämnda omständigheterna, förutsatt att gripandet är nödvändigt för att klarlägga identiteten. Den som gripits ska friges så snart uppgifterna har fåtts och senast 24 timmar efter gripandet.

Om det i samband med att Tullen inhämtar information för någon yppas uppgifter som gäller andra än personen själv och som har samband med kriminalunderrättelseverksamhet eller undersökningen, kan en anhållningsberättigad tullman förbjuda honom eller henne att röja uppgifterna för utomstående. Medan åtalsprövning pågår beslutar åklagaren om yppandeförbud enligt 11 kap. 5 § i förundersökningslagen.

En förutsättning för yppandeförbud är att avslöjande av uppgifter som avses i 1 mom. kan försvåra förhindrandet eller utredningen av brottet eller orsaka en part eller någon annan skada eller olägenhet.

Förbudet gäller högst tre månader åt gången. Förbudet ska bevisligen och i skriftlig form delges den som förbudet gäller. I förbudet ska specificeras de omständigheter som förbudet omfattar, nämnas förbudets giltighetstid och anges hotet om straff för överträdelse av förbudet.

Yppandeförbudet ska utan dröjsmål upphävas före giltighetstidens slut, om de förutsättningar för förbudet som avses i 2 mom. inte längre finns. Den som förbudet gäller ska underrättas om att förbudet upphävts.

Till straff för brott mot yppandeförbudet döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

I detta kapitel föreskrivs om teleövervakning, om inhämtande av basstationsuppgifter, om systematisk observation, om förtäckt inhämtande av information, om teknisk observation ( teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning och teknisk observation av utrustning ), om inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, om täckoperationer, om bevisprovokation genom köp, om användning av informationskällor och om kontrollerade leveranser i syfte att förhindra tullbrott.

Bestämmelser om användning av hemliga tvångsmedel i syfte att utreda tullbrott finns i 10 kap. i tvångsmedelslagen, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

En allmän förutsättning för användning av en hemlig metod för inhämtande av information är att man med den metoden kan antas få information som behövs för att förhindra tullbrott.

Utöver vad som nedan föreskrivs om särskilda förutsättningar för användning av hemliga metoder för inhämtande av information får systematisk observation, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning av personer, teknisk observation av utrustning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor och kontrollerade leveranser användas bara om dessa metoder kan antas vara av synnerlig vikt för förhindrande av ett tullbrott. För täckoperationer och bevisprovokation genom köp förutsätts dessutom att metoden är nödvändig för att ett tullbrott ska kunna förhindras.

Användning av en hemlig metod för inhämtande av information ska avslutas före utgången av den tid som anges i beslutet, om syftet med användningens har nåtts eller om det inte längre finns förutsättningar för att använda metoden.

Om det under tiden för hemligt inhämtande av information som inletts för att förhindra tullbrott framgår att det finns anledning att misstänka att ett brott om vilket inhämtas information har begåtts, får information för utredning av brottet inhämtas i ytterligare tre dygn, dock högst så länge tillståndet är giltigt. Om det för utredningen av ett tullbrott är behövligt att använda ett sådant hemligt tvångsmedel som avses i 10 kap. i tvångsmedelslagen, ska ärendet inom den nämnda tiden föras för avgörande till den myndighet som är behörig att beslut om användning av tvångsmedlet.

Med teleövervakning avses att förmedlingsuppgifter som innehas av en i 3 § 36 punkten i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014) avsedd kommunikationsförmedlare inhämtas om ett meddelande som har sänts från eller tagits emot av en teleadress eller teleterminalutrustning som är kopplad till ett i 43 punkten i den paragrafen avsett allmänt kommunikationsnät eller till ett därtill anslutet kommunikationsnät, samt att uppgifter om en teleadress eller teleterminalutrustnings läge inhämtas eller att användningen av adressen eller utrustningen tillfälligt förhindras. Med förmedlingsuppgifter avses sådana uppgifter om ett meddelande som kan förknippas med en i 7 punkten i den paragrafen avsedd användare eller med en i 30 punkten i den paragrafen avsedd abonnent och som behandlas i kommunikationsnäten för att överföra, distribuera eller tillhandahålla meddelanden. (22.3.2024/120)

Tullen kan för att förhindra tullbrott beviljas tillstånd till teleövervakning av en teleadress eller teleterminalutrustning som innehas eller sannolikt annars används av en person som på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller annars med fog kan anses göra sig skyldig till

Tullen har trots 2 mom. rätt att utföra teleövervakning, om det för att avvärja fara som hotar liv eller hälsa är nödvändigt att sådan utförs omedelbart.

Med samtycke av den som innehar en teleadress eller teleterminalutrustning får Tullen för att förhindra tullbrott rikta teleövervakning mot adressen eller utrustningen, om någon på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas göra sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år eller något annat tullbrott som begås genom användning av teleadressen eller teleterminalutrustningen.

På yrkande av en anhållningsberättigad tullman beslutar domstolen om teleövervakning enligt 4 § 2 mom. samt 5 §.

Om ett ärende som gäller teleövervakning som avses i 1 mom. kräver omedelbara åtgärder, får en anhållningsberättigad tullman besluta om teleövervakning till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att teleövervakningen började användas.

En anhållningsberättigad tullman beslutar om teleövervakning som avses 4 § 3 mom.

Tillstånd kan ges och beslut fattas för högst en månad åt gången räknat från den dag då tillståndet ges eller beslutet fattas. Tillståndet eller beslutet kan även gälla en bestämd tidsperiod som föregått tillståndet eller beslutet. Denna tidsperiod kan vara längre än en månad. (22.3.2024/120)

I ett yrkande och i ett beslut om teleövervakning ska följande nämnas:

(22.3.2024/120)

Beslut om de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot fattas av en anhållningsberättigad tullman, utom i situationer där den person som avses i 5 mom. 2 punkten inte är känd. I beslutet ska valet av de teleadresser eller den teleterminalutrustning som åtgärden riktas mot motiveras. (22.3.2024/120)

Med inhämtande av basstationsuppgifter avses inhämtande av information om teleterminalutrustningar och teleadresser som redan är eller kommer att bli registrerade i ett telesystem via en viss basstation.

Tullen kan beviljas tillstånd att inhämta basstationsuppgifter som är relevanta för förhindrande av tullbrott som avses i 4 § 2 mom.

Tullen har dessutom rätt att inhämta basstationsuppgifter om det är nödvändigt för att avvärja en fara som hotar liv eller hälsa.

Beslut om inhämtande av basstationsuppgifter fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tullman. Om ärendet kräver omedelbara åtgärder, får en anhållningsberättigad tullman besluta om inhämtande av basstationsuppgifter till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart som möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden började användas.

Tillstånd beviljas för en viss tidsperiod.

I ett yrkande och i ett beslut om inhämtande av basstationsuppgifter ska följande nämnas:

Med observation avses iakttagande av en viss person i hemlighet i syfte att inhämta information. Vid observation får en kamera eller annan motsvarande teknisk anordning trots 24 kap. 6 § i strafflagen användas för att göra visuella iakttagelser.

Med systematisk observation avses annan än kortvarig observation av en person som med fog kan antas göra sig skyldig till ett tullbrott.

En tullman inom Tullens brottsbekämpning får för att förhindra tullbrott systematiskt observera en person som avses i 2 mom., om det finns grundad anledning att misstänka att denne gör sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år eller till ett läkemedelsbrott enligt 44 kap. 5 §, olaga befattningstagande med infört gods enligt 46 kap. 6 § eller tullredovisningsbrott enligt 46 kap. 7 § i strafflagen, vilka ska betraktas som tullbrott.

Observation som avses i denna paragraf får inte riktas mot utrymmen som används för boende av permanent natur. Tekniska anordningar får inte användas vid observation eller systematisk observation av hemfridsskyddade platser enligt 24 kap. 11 § i strafflagen.

Beslut om systematisk observation ska fattas av en anhållningsberättigad tullman.

Beslut om systematisk observation får fattas för högst sex månader åt gången.

Beslut om systematisk observation ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

Med förtäckt inhämtande av information avses inhämtande av information genom kortvarig interaktion med en viss person där falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter används för att hemlighålla tullmannens uppdrag.

Tullen får för att förhindra tullbrott använda förtäckt inhämtande av information, om det på grund av en viss persons yttranden eller uppträdande i övrigt med fog finns anledning att anta att denne kommer att göra sig skyldig till

Förtäckt inhämtande av information är inte tillåtet i bostäder ens med bostadsinnehavarens medverkan.

Tullen får för att förhindra tullbrott rikta datanätsbaserat förtäckt inhämtande av information mot en person, om det på grund av personens yttranden eller uppträdande i övrigt med fog finns anledning att anta att denne kommer att göra sig skyldig till ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år. (22.3.2024/120)

Beslut om förtäckt inhämtande av information för att förhindra eller utreda tullbrott fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut om förtäckt inhämtande av information ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

Beslutet ska ses över när omständigheterna förändras.

Med teknisk avlyssning avses att en viss persons samtal eller meddelande, som inte är avsett för utomstående och i vilket avlyssnaren inte deltar, trots 24 kap. 5 § i strafflagen avlyssnas, upptas eller behandlas på något annat sätt med hjälp av en teknisk anordning, metod eller programvara i syfte att ta reda på innehållet i samtalet eller meddelandet eller utreda deltagarna eller en i 4 mom. avsedd persons verksamhet.

Teknisk avlyssning får inte riktas mot utrymmen som används för boende av permanent natur.

Tullen får i syfte att förhindra tullbrott rikta teknisk avlyssning mot en person som befinner sig utanför ett utrymme som används för boende av permanent natur. Tullen kan också beviljas tillstånd att rikta teknisk avlyssning mot en person som befinner sig i en myndighetslokal och som berövats sin frihet på grund av brott. Avlyssningen kan riktas mot utrymmen eller andra platser där det kan antas att den person som inhämtandet av information gäller sannolikt befinner sig eller som det kan antas att personen sannolikt besöker. Tullen får rikta sådan teknisk avlyssning som endast riktas mot en teknisk anordning mot anordningen oberoende av på vilken plats den finns. (22.3.2024/120)

En förutsättning för teknisk avlyssning är dessutom att personen i fråga på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller annars med fog kan antas göra sig skyldig till

Tullen har trots 2 mom. alltid rätt att utföra teknisk avlyssning, om det är nödvändigt för att en brottsbekämpningsåtgärd som Tullen vidtar tryggt ska kunna vidtas och sådan överhängande fara avvärjas som hotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller den persons liv eller hälsa som ska gripas eller skyddas.

Beslut om teknisk avlyssning som riktas mot en person som berövats sin frihet på grund av brott fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tullman.

Beslut om teknisk avlyssning som avses i 13 § 5 mom. och om annan än i 1 mom. i denna paragraf avsedd teknisk avlyssning fattas av en anhållningsberättigad tullman.

Tillstånd kan ges och beslut fattas för högst en månad åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om teknisk avlyssning ska följande nämnas:

Med optisk observation avses att man trots 24 kap. 6 § i strafflagen iakttar eller gör upptagningar av en viss person eller av ett utrymme eller någon annan plats med en kamera eller andra utplacerade tekniska anordningar, metoder eller programvaror.

Optisk observation får inte riktas mot ett utrymme som används för boende av permanent natur.

För att förhindra tullbrott har tullen rätt att rikta optisk observation mot personer utanför utrymmen som används för boende av permanent natur. Tullen kan ges tillstånd att rikta optisk observation också mot personer som befinner sig i en myndighetslokal och som har berövats sin frihet på grund av brott. Optisk observation får riktas mot utrymmen eller platser där det kan antas att den person som inhämtandet av information gäller sannolikt befinner sig eller som denne besöker.

En förutsättning för optisk observation av hemfridsskyddade utrymmen och andra platser som avses i 24 kap. 11 § i strafflagen och av personer som berövats sin frihet på grund av brott är att personen i fråga på grund av sina yttranden eller hotelser, sitt uppträdande eller annars med fog kan antas göra sig skyldig till ett brott som avses i 13 § 4 mom. En förutsättning för annan optisk observation är att personen med fog kan antas göra sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst ett år.

Tullen har trots 2 mom. alltid rätt att utföra optisk observation, om det är nödvändigt för att en brottsbekämpningsåtgärd som Tullen vidtar tryggt ska kunna vidtas och sådan överhängande fara avvärjas som hotar den pesons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller den persons liv eller hälsa som ska gripas eller skyddas.

Beslut om optisk observation fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tullman, om observationen riktas mot ett hemfridsskyddat utrymme eller en annan plats som avses i 24 kap. 11 § i strafflagen eller mot en person berövats sin frihet på grund av brott.

Beslut om optisk observation som avses i 15 § 5 mom. och om annan än i 1 mom. i denna paragraf avsedd optisk observation fattas av en anhållningsberättigad tullman.

Tillstånd kan ges och beslut fattas för högst en månad åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om optisk observation ska följande nämnas:

Med teknisk spårning avses att förflyttning av föremål, ämnen eller egendom spåras med hjälp av radiosändare som fästs eller som redan finns på objektet eller med hjälp av någon annan motsvarande teknisk anordning, metod eller programvara.

Tullen får för att förhindra tullbrott rikta teknisk spårning mot föremål, ämnen eller egendom som är föremål för ett brott eller som en person antas inneha eller sannolikt kommer att inneha, om det på grund av dennes yttranden eller hotelser, uppträdande eller annars med fog kan antas att personen i fråga kommer att göra sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst ett år.

Om syftet med teknisk spårning är att följa hur en person förflyttar sig genom att en spårningsanordning fästs i de kläder som denne bär eller i ett föremål som han eller hon bär med sig ( teknisk spårning av en person ), får åtgärden genomföras bara om personen i fråga med fog kan antas begå ett brott som avses i 13 § 4 mom.

Tullen har dessutom rätt att utföra teknisk spårning om det är nödvändigt för att en brottsbekämpningsåtgärd som Tullen vidtar tryggt ska kunna vidtas och sådan överhängande fara avvärjas som hotar den persons liv eller hälsa som vidtar åtgärden eller en persons liv eller hälsa som ska gripas eller skyddas.

Beslut om teknisk spårning av en person fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tullman. Om ärendet kräver omedelbara åtgärder, får en anhållningsberättigad tullman beslut om sådan spårning till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart som möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden började användas.

En anhållningsberättigad tullman beslutar om teknisk spårning som avses i 17 § 4 mom. och om annan än i 1 mom. i denna paragraf avsedd teknisk spårning.

Tillstånd kan ges och beslut fattas för högst sex månader åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om teknisk spårning ska följande nämnas:

Med teknisk observation av utrustning avses att en funktion, informationsinnehållet eller identifieringsuppgifterna i en dator eller i en liknande teknisk anordning eller i dess programvara på något annat sätt än enbart genom sinnesförnimmelser observeras, upptas eller behandlas på något annat sätt för att utreda omständigheter som är av betydelse för förebyggande av ett tullbrott.

Teknisk observation av utrustning får inte riktas mot sådana förtroliga meddelanden som omfattas av de bestämmelser i detta kapitel eller i annan lag som gäller teleavlyssning, teleövervakning och annan teknisk observation än observation av utrustning. (23.3.2023/460)

Tullen kan för förhindrande av tullbrott ges tillstånd att utföra teknisk observation av utrustning, om det på grund av en persons yttranden eller hotelser, uppträdande eller annars med fog kan antas att denne kommer att göra sig skyldig till ett brott som avses i 13 § 4 mom. Tullen får rikta teknisk observation av utrustning mot en dator eller en liknande teknisk anordning som personen sannolikt använder eller mot dess programvara.

Beslut om teknisk observation av utrustning fattas av domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tullman. Om ärendet kräver omedelbara åtgärder, får en anhållningsberättigad tullman besluta om teknisk observation av utrustning till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart som möjligt, dock senast 24 timmar efter det att metoden började användas.

Tillstånd kan meddelas för högst en månad åt gången.

I ett yrkande och i ett beslut om teknisk observation av utrustning ska följande nämnas:

För att förhindra tullbrott får Tullen med en teknisk anordning inhämta identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, när det är fråga om tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst ett år.

För inhämtande av uppgifter som avses i 1 mom. får Tullen bara använda sådana tekniska anordningar som endast kan användas för identifiering av teleadresser och teleterminalutrustning. Transport- och kommunikationsverket ska kontrollera att de tekniska anordningarna uppfyller kraven som avses i detta moment och att de inte på grund av sina egenskaper orsakar skadliga störningar i ett allmänt kommunikationsnäts anordningar eller tjänster. (22.3.2024/120)

Beslut om inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser och teleterminalutrustning fattas av en anhållningsberättigad tullman.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen har rätt att fästa en anordning, metod eller programvara som används för teknisk observation på föremål, ämnen, egendom, i utrymmen och andra platser eller informationssystem som åtgärden riktas mot, om det behövs för observationen. För att installera, ta i bruk och avinstallera anordningen, metoden eller programvaran har en tullman inom tullbrottsbekämpningen då rätt att i hemlighet ta sig in i ovannämnda objekt eller i ett ovannämnt informationssystem samt att kringgå, låsa upp eller på något annat motsvarande sätt tillfälligt passera eller störa objektens eller informationssystemens säkerhetssystem. Det föreskrivs särskilt om husrannsakan.

Anordningar, metoder och programvara som används för teknisk observation får installeras i utrymmen som används för boende av permanent natur endast om domstolen har gett tillstånd till det på yrkande av en anhållningsberättigad tullman eller om installationen är nödvändig i sådana fall som avses i 13 § 5 mom., 15 § 5 mom. eller 17 § 4 mom.

Med täckoperation avses planmässigt inhämtande av information om en viss person eller dennes verksamhet genom infiltration, där falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter eller registeranteckningar används eller falska handlingar framställs eller används för att förvärva förtroende som behövs för inhämtandet av information eller för att förhindra att inhämtandet av information avslöjas.

För att förhindra och utreda tullbrott får Tullen, enligt vad som föreskrivs nedan, rikta en täckoperation mot en person som på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas komma att göra sig skyldig eller medverka till ett sådant brott som avses i 10 kap. 3 § i tvångsmedelslagen i vilket ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom. En förutsättning är dessutom att inhämtandet av information måste anses behövligt på grund av att den brottsliga verksamheten är planmässig, organiserad eller yrkesmässig eller på grund av att det kan antas att den fortsätter eller upprepas.

För att förhindra och utreda tullbrott får Tullen rikta en datanätsbaserad täckoperation mot en person, som på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas komma att göra sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år.

En täckoperation får företas i en bostad endast om tillträde till eller vistelse i bostaden sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Det föreskrivs särskilt om husrannsakan.

En täckoperation som företas för att förhindra eller utreda ett tullbrott genomförs av polisen på det sätt som föreskrivs i 28 §. En täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i en täckoperation som företas för att förhindra eller utreda tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i en täckoperation som polisen företar i fråga om ett tullbrott gäller angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 5 kap. 28–30 § i polislagen (872/2011) och i 10 kap. 27–29 § i tvångsmedelslagen bestäms om polismäns rättigheter och skyldigheter.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som företar en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får inte begå brott eller ta initiativ till ett brott.

Trots vad som föreskrivs i 25 § får en tullman som företar en täckoperation uteslutande i datanät under sitt deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet skaffa lokaler eller fordon eller andra sådana hjälpmedel, delta i organiseringen av transporten av personer, föremål eller ämnen, sköta ekonomiska angelägenheter eller bistå den kriminella sammanslutningen på andra med dessa jämförbara sätt, om det på synnerligen giltiga skäl har kunnat antas att

(22.3.2024/120)

En tullman som företar en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får delta i ombesörjandet av en försändelse som är föremål för en kontrollerad leverans enligt 42 §, om deltagandet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med leveransen.

I en framställning om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska följande nämnas:

Över genomförandet ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av täckoperationen. Planen ska delges centralkriminalpolisen. När omständigheterna förändras ska planen vid behov ses över.

Tullens brottbekämpningschef beslutar om en täckoperation som företas för att förhindra eller utreda ett tullbrott och om framställning av begäran om genomförande av täckoperationen till polisen. Bestämmelser om beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät finns i 29 §.

Polisen beslutar om det praktiska genomförandet av täckoperationen. På beslut om genomförande av en täckoperation som företas för att förhindra ett tullbrott tillämpas det som i 5 kap. 32 § i polislagen bestäms om beslut om en täckoperation. På beslut om genomförande av täckoperation som företas för att utreda ett tullbrott tillämpas det som i 10 kap. 31 § i tvångsmedelslagen bestäms om beslut om en täckoperation.

Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information och som avses i 24 § fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av chefen för tullbrottsbekämpningen eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut kan meddelas för högst sex månader åt gången.

Beslutet ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

När omständigheterna förändras ska beslutet vid behov ses över. Beslut om avslutande av en täckoperation ska fattas skriftligen.

Om avsikten är att information som fåtts genom en täckoperation som avses i 23 § 2 mom. och som genomförts för att förhindra ett tullbrott används i rättegång såsom en utredning till stöd för att någon är skyldig, ska den tullman som fattat beslut om täckoperationen låta domstolen avgöra om det fanns sådana förutsättningar för en täckoperation som avses i 23 § 2 mom. Om det är fråga om en täckoperation för att utreda ett tullbrott, ska frågan om huruvida förutsättningarna finns alltid hänskjutas till domstol för behandling.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att den person som är föremål för täckoperationen utöver det tullbrott som ligger till grund för operationen kommer att begå ett annat brott som avses i 23 § 2 mom. eller i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen, med direkt anknytning till det första brottet, får den tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen till att omfatta också det brottet. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen behövs för att brottet ska kunna förhindras eller utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till den tullman som beslutat om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att en annan person än den som är föremål för täckoperationen begår ett brott som avses i 23 § 2 mom. eller i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen, får den behöriga tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen också till den personen. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av operationen behövs för att brottet ska kunna förhindras eller utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av information inleddes hänskjutas för avgörande till den tullman som beslutat om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Om det i samband med utvidgningen av en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät är fråga om att förhindra ett annat brott än ett tullbrott och operationen genomförs av polisen, iakttas i fråga om utvidgning av operationen 5 kap. 34 § i polislagen.

Med bevisprovokation genom köp avses ett köpeanbud eller ett köp av ett föremål, ett ämne, egendom eller tjänst som förundersökningsmyndigheten för att förhindra eller utreda ett brott gör i syfte att påträffa eller ta om hand ett föremål, ett ämne eller egendom som har samband med ett brott eller att få i sin besittning eller finna bevis i ett brottmål eller vinningen av ett brott.

En för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen får, på det sätt som föreskrivs nedan, i syfte att förhindra eller utreda tullbrott genomföra bevisprovokation genom köp, om det föreskrivna strängaste straffet för tullbrottet är fängelse i minst två år och det är sannolikt att något av de mål som avses i 1 mom. kan uppnås genom bevisprovokationen. En förutsättning för köp av annat än ett provparti är att köpet är nödvändigt för genomförandet av bevisprovokation genom köp.

Den som genomför bevisprovokationen genom köp får utföra bara sådant inhämtande av information som är nödvändigt för genomförande av bevisprovokationen. Bevisprovokationen genom köp ska genomföras så att den inte får den person som är föremål för åtgärden eller någon annan att begå ett brott som denne inte annars skulle begå.

Bevisprovokation genom köp är tillåten i en bostad bara om tillträdet till eller vistelsen i bostaden sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Det föreskrivs särskilt om husrannsakan.

Bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra eller utreda ett tullbrott genomförs av polisen, på det sätt som föreskrivs i 34 §. Bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra eller utreda ett tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i bevisprovokation genom köp som polisen företar i fråga om ett tullbrott gäller angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 5 kap. 35–38 § i polislagen och i 10 kap. 34–37 § i tvångsmedelslagen bestäms om polismäns rättigheter och skyldigheter.

Tullens brottbekämpningschef beslutar om bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra eller utreda ett tullbrott och om framställning av begäran om genomförande av täckoperationen till polisen. Bestämmelser om beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät finns i 35 §.

Polisen beslutar om det praktiska genomförandet av bevisprovokationen genom köp. På beslut om genomförande av bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra ett tullbrott tillämpas det som i 5 kap. 36 § i polislagen bestäms om beslut om bevisprovokation genom köp. På beslut om genomförande av bevisprovokation som företas för att utreda ett tullbrott tillämpas det som i 10 kap. 35 § i tvångsmedelslagen bestäms om beslut om bevisprovokation genom köp.

Beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information och som avses i 33 § 1 mom. fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut kan meddelas för högst två månader åt gången.

Beslutet ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

Över genomförandet av bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät ska det upprättas en skriftlig plan, om detta behövs med hänsyn till operationens omfattning eller andra motsvarande skäl.

När omständigheterna förändras ska den plan för genomförande av bevisprovokationen som avses i 1 mom. vid behov ses över.

Beslut om genomförande av bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät ska fattas skriftligen. Beslutet fattas av en anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information och som ansvarar för genomförandet av bevisprovokationen.

I beslutet ska följande nämnas:

Om åtgärden måste vidtas utan dröjsmål, behöver ett beslut som avses i 2 mom. inte upprättas i skriftlig form före bevisprovokationen. Beslutet ska dock upprättas i skriftlig form omedelbart efter bevisprovokationen.

När omständigheterna förändras ska beslutet vid behov ses över.

En anhållningsberättigad tullman får besluta att en tullman inom tullbrottsbekämpningen som ska genomföra förtäckt inhämtande av information ska förses med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att tullmannens säkerhet ska kunna tryggas. När en tullman inom Tullens brottsbekämpning deltar i en täckoperation eller bevisprovokation som polisen genomför ska i fråga om tullmannens säkerhet iakttas vad som i 5 kap. 39 § i polislagen föreskrivs om rätt för polisen att förse en polisman som genomför inhämtande av information med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning och observation.

Avlyssningen och observationen får upptas. Upptagningarna ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga tullmannens säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för någon som har del i saken, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte, och de ska utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller lämnats därhän.

Med användning av informationskällor avses annat än sporadiskt konfidentiellt mottagande av information av betydelse för skötseln av uppgifter som gäller bekämpning av tullbrott och som föreskrivs för Tullen i lag, av personer som inte hör till tullmyndigheten eller någon annan förundersökningsmyndighet ( informationskälla ).

Tullen får be att en för ändamålet godkänd informationskälla som har lämpliga personliga egenskaper och är registrerad och har samtyckt till inhämtandet av information inhämtar information som avses i 1 mom. ( styrd användning av informationskällor ).

Vid styrd användning av informationskällor får en informationskälla inte ombes att inhämta information på ett sådant sätt som förutsätter utövande av myndighetsbefogenheter eller som äventyrar informationskällans eller någon annans liv eller hälsa. Innan styrd användning av informationskälla inleds ska informationskällan upplysas om sina rättigheter och skyldigheter och i synnerhet om vad som är tillåten och förbjuden verksamhet enligt lag. Informationskällans säkerhet ska vid behov tryggas under och efter inhämtandet av information.

Uppgifter om en informationskälla får behandlas i enlighet med 11 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen. (10.5.2019/651)

Till en registrerad informationskälla kan betalas arvode. Av grundad anledning kan arvode betalas även till en oregistrerad informationskälla. Särskilda bestämmelser gäller om skatteplikt för arvodet.

Beslut om styrd användning av informationskällor fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut kan meddelas för högst sex månader åt gången.

Beslut om styrd användning av informationskällor ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

När omständigheterna förändras ska beslutet vid behov ses över. Beslut om att styrd användning ska avslutas ska fattas skriftligen.

Tullen får avstå från att ingripa i transporten eller någon annan leverans av föremål, ämnen eller egendom eller dröja med att ingripa, om det behövs för identifiering av personer som medverkar i ett brott som håller på att begås eller för att förhindra ett brott som är allvarligare eller en brottslig verksamhet som är mera omfattande än det brott som håller att på att begås ( kontrollerad leverans ).

Tullen får använda kontrollerade leveranser för att förhindra tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst fyra år eller om det är fråga om ett narkotikabrott som ska betraktas som tullbrott, smuggling eller ett grovt tullredovisningsbrott. Det förutsätts dessutom att de kontrollerande leveranserna kan övervakas och att det går att ingripa i dem vid behov. Åtgärden får inte heller orsaka betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller avsevärd risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada. Det föreskrivs särskilt om myndighetssamarbete för att genomföra kontrollerade leveranser.

I fråga om internationella kontrollerade leveranser som hör sammans med internationella avtal eller andra förpliktelser som är bindande för Finland föreskrivs särskilt.

Beslut om kontrollerade leveranser som utförs av Tullen fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut kan meddelas för högst en månad åt gången.

I beslutet ska följande nämnas:

Bestämmelser om underrättelse av ett beslut enligt denna paragraf till en sådan PTG-kriminalunderrättelseenhet som avses i 5 § i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet (687/2009) utfärdas genom förordning av statsrådet.

Vid handläggning och avgörande i domstol av tillståndsärenden som gäller hemligt inhämtande av information ska bestämmelserna om handläggning av häktningsärenden i 3 kap. 1, 3, 8 och 10 § i tvångsmedelslagen iakttas. Ärenden som gäller täckoperationer behandlas vid Helsingfors tingsrätt.

Ett yrkande som gäller hemligt inhämtande av information ska utan dröjsmål tas upp till behandling i domstol i närvaro av den tullman som framställt yrkandet eller en av denna förordnad tullman som är insatt i ärendet. Ärendet ska avgöras skyndsamt. Behandlingen kan också ske med anlitande av videokonferens eller någon annan lämplig teknisk dataöverföring där de som deltar i behandlingen har sådan kontakt att de kan tala med och se varandra.

Om den person som avses i 6 § 5 mom. 2 punkten inte är känd och domstolen har beviljat tillstånd till teleövervakning, får domstolen pröva och avgöra ett ärende som gäller beviljande av tillstånd i fråga om en ny teleadress eller teleterminalutrustning utan att den tullman som framställt yrkandet eller en av denne förordnad tullman är närvarande, om det har förflutit mindre än en månad från den muntliga förhandlingen i ett tillståndsärende som gäller förhindrande av samma tullbrott. Ärendet kan behandlas utan att tullmannen är närvarande också om användningen av metoden för inhämtande av information redan har avslutats. (22.3.2024/120)

Ärendet får avgöras utan att den person hörs som med fog kan antas begå eller har begått tullbrottet eller utan att innehavaren av teleadressen, teleterminalutrusningen eller det utrymme som ska avlyssnas eller övervakas hörs. När ett ärende som avses i 5 § behandlas ska innehavaren av teleadressen eller teleterminalutrustningen dock ges tillfälle att bli hörd, om det inte finns anledning att avstå från det av skäl som har samband med förhindrade av brott. Vid handläggning av ett ärende som gäller teknisk avlyssning eller optisk observation av en frihetsberövad, ska en företrädare för den inrättning där denne hålls i förvar ges tillfälle att bli hörd, om det inte med beaktande av att denne hörts tidigare ska anses vara onödigt.

Ett beslut i ett tillståndsärende får inte överklagas genom besvär. Klagan mot beslutet får anföras utan tidsbegränsning. Klagan ska behandlas skyndsamt. Den som framställt yrkandet får dock inte anföra klagan mot ett beslut som gäller en täckoperation.

I ett ärende som gäller en täckoperation ska domstolen ges endast den information som är nödvändig för handläggningen av ärendet. Vid handläggningen ska det fästas särskild vikt vid att sekretessen iakttas och att informationen i handlingar och informationssystem skyddas genom behövliga förfaranden och datasäkerhetsarrangemang.

När Tullen använder hemliga metoder för att inhämta information får den skjuta upp ingripandet i ett brott, om uppskovet inte orsakar betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller avsevärd risk för betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada. Det förutsätts dessutom att uppskovet är nödvändigt för att dölja att information inhämtas eller för att trygga verksamhetens syfte.

Tullen får använda falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter, göra och använda falska, vilseledande eller förtäckta registeranteckningar samt framställa och använda falska handlingar, om det är nödvändigt för att skydda sådant hemligt inhämtande av information som redan genomförts, pågår eller kommer att genomföras.

En registeranteckning som avses i 2 mom. ska rättas när förutsättningarna enligt det momentet inte längre finns.

Beslut om registeranteckningar och upprättande av handlingar enligt 45 § 2 mom. fattas av Tullens brottsbekämpningschef.

En anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information beslutar om annat än i 1 mom. i denna paragraf avsett skyddande av inhämtande av information.

Tullens brottsbekämpning ska föra förteckning över de registeranteckningar som Tullen gjort och de handlingar som Tullen upprättat, övervaka användningen av dem samt rätta anteckningarna.

En anhållningsberättigad tullman får av viktiga skäl som hänför sig till förhindrande av tullbrott förbjuda en utomstående att röja sådana omständigheter om användningen av hemligt inhämtande av information som denne fått kännedom om. En förutsättning är dessutom att den utomstående med anledning av sitt uppdrag eller sin ställning har bistått eller blivit ombedd att bistå vid hemligt inhämtande av information.

Ett yppandeförbund meddelas för högst ett år åt gången. Förbudet ska bevisligen och i skriftlig form delges den som förbudet gäller. I förbudet ska det specificeras de omständigheter som förbudet omfattar, nämnas förbudets giltighetstid och anges hotet om straff för överträdelse av förbudet.

Till straff för överträdelse av yppandeförbudet döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag.

Vid beräkning av tidsfrister enligt detta kapitel ska inte lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas.

En i månader uttryckt tid går ut den dag i månaden som till sitt ordningsnummer motsvarar den dag då föreläggandet meddelades. Om motsvarande dag inte finns i den aktuella månaden, löper den bestämda tiden ut på månadens sista dag.

I fråga om förbud som avser teknisk avlyssning, optisk observation och teknisk observation av utrustning tillämpas 10 kap. 52 § i tvångsmedelslagen om förbud mot avlyssning och observation.

En anhållningsberättigad tullman eller en av denne förordnad tjänsteman ska utan ogrundat dröjsmål granska de upptagningar och handlingar som uppkommit vid användningen av hemligt inhämtande av information.

Upptagningar som uppkommit vid hemligt inhämtande av information får undersökas endast av domstol och en anhållningsberättigad tullman. Enligt förordnande av den anhållningsberättigade tullmannen eller enligt anvisning av domstolen får upptagningarna undersökas även av en annan tullman, av en expert eller av någon annan som anlitas för inhämtande av information.

Med överskottsinformation avses information som fåtts genom teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter och teknisk observation, när informationen inte har samband med ett brott eller avvärjande av fara eller när den gäller något annat brott än det för vars förhindrande tillståndet har getts eller beslutet fattats.

Överskottsinformation får användas vid utredning av tullbrott, om informationen gäller ett sådant tullbrott för vars förhindrande det skulle ha varit tillåtet att använda sådana metoder för inhämtande av information som avses i detta kapitel och som har använts då informationen har fåtts.

Överskottsinformation får också användas, om användningen av överskottsinformationen kan antas vara av synnerlig vikt för utredningen av ett tullbrott och om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst tre år eller om det är fråga om ett narkotikabrott som ska betraktas som tullbrott. (22.3.2024/120)

Beslut om användningen av överskottsinformation som bevisning fattas av domstolen i samband med behandlingen av huvudsaken. Bestämmelser om att användning av överskottsinformation ska antecknas i förundersökningsprotokollet finns i 9 kap. 6 § 2 mom. i förundersökningslagen och bestämmelser om att användningen av överskottsinformation ska uppges i stämningsansökan i 5 kap. 3 § 1 mom. 8 punkten i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) .

Överskottsinformation får dessutom alltid användas för förhindrande av tullbrott, för inriktning av Tullens brottsbekämpningsverksamhet och som en utredning som stöder det att någon är oskyldig.

Överskottsinformation får också användas för att förhindra betydande fara för någons liv, hälsa eller frihet eller betydande miljö-, egendoms- eller förmögenhetsskada. Om det inte hör till Tullens behörighet att förhindra en ovannämnd fara eller skada, ska ärendet utan dröjsmål överföras till behörig myndighet.

I 10 kap. 56 § i tvångsmedelslagen föreskrivs det om hur överskottsinformation som fåtts med stöd av den lagen får användas för att förhindra tullbrott.

Hemligt inhämtad information ska utplånas utan dröjsmål efter att det framgår att den inte behövs för att förhindra eller utreda tullbrott eller för att avvärja en fara.

Överskottsinformation får dock bevaras och lagras i enlighet med 7 och 9 § i lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen, om den gäller ett brott som avses i 53 § i detta kapitel. Information som inte har lagrats eller fogats till förundersökningsmaterialet ska utan onödigt dröjsmål utplånas så snart det blivit uppenbart att den inte kan användas eller den inte längre behövs för att förhindra eller utreda ett tullbrott. (10.5.2019/651)

Basstationsuppgifter som avses i 7 § ska utplånas efter att det har framgått att informationen inte behövs för att förhindra, avslöja eller utreda brott eller för att avvärja en fara.

Om det framgår att teleövervakningen riktas mot något annat meddelande än ett meddelande från eller till den person som är föremål för tillståndet eller att den person som den tekniska avlyssningen riktas mot inte befinner sig i det utrymme eller på den plats som avlyssnas, ska användningen av metoder för inhämtande av information till denna del avbrytas så snart som möjligt, och de uppgifter som har fåtts genom teleövervakningen, de upptagningar som har fåtts genom avlyssningen och anteckningarna om de uppgifter som har fåtts genom användningen av sådana metoder för inhämtande av information ska genast utplånas.

Skyldigheten att avbryta åtgärden och skyldigheten att utplåna upptagningarna och anteckningarna gäller också teknisk observation av utrustning, om det framgår att observationen riktas mot ett förtroligt meddelande som omfattas av de bestämmelser i detta kapitel som gäller teleövervakning och annan teknisk observation än observation av utrustning, eller om det framgår att den person som åtgärden riktas mot inte använder den anordning som är föremål för observationen.

Om en anhållningsberättigad tullman i en brådskande situation enligt 6 § 2 mom., 8 § 1 mom., 18 § 1 mom. eller 20 § 1 mom. har beslutat att teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter, teknisk spårning av en person eller teknisk observation av utrustning ska inledas men domstolen anser att det inte har funnits förutsättningar för åtgärden, ska den avslutas och det material som fåtts på detta sätt och anteckningarna om de uppgifter som fåtts på detta sätt utplånas utan dröjsmål. Information som fåtts på detta sätt får dock användas på samma villkor som överskottsinformation med stöd av 53 §.

Den som varit föremål för teleövervakning, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation eller kontrollerade leveranser ska utan dröjsmål underrättas om detta skriftligen efter det att syftet med inhämtandet av information har nåtts. Personen i fråga ska dock underrättas om det hemliga inhämtandet av information senast ett år från att det har upphört. I en underrättelse om teleövervakning som riktats mot en person ska de teleadresser och den teleterminalutrustning som varit föremål för åtgärden specificeras. (22.3.2024/120)

På yrkande av en anhållningsberättigad tullman får domstolen besluta att underrättelsen enligt 1 mom. till den som varit föremål för åtgärden får skjutas upp med högst två år åt gången, om det är motiverat för att trygga pågående inhämtande av information, trygga statens säkerhet eller skydda liv eller hälsa. Domstolen får besluta att underrättelsen ska utebli, om det är nödvändigt för att trygga statens säkerhet eller skydda liv eller hälsa.

Om den som är föremål för inhämtandet av information inte är identifierad vid utgången av den föreskrivna tid eller det uppskov som avses i 1 eller 2 mom., ska han eller hon utan ogrundat dröjsmål skriftligen underrättas om inhämtandet av informationen när identiteten har utretts.

Den domstol som beviljat tillståndet ska samtidigt skriftligen informeras om underrättelsen.

Den som varit föremål för inhämtande av information behöver inte underrättas om systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät, bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät och styrd användning av informationskällor, om förundersökning inte har inletts i ärendet. Om förundersökning inleds, iakttas 10 kap. 60 § i tvångsmedelslagen.

När domstolen överväger att skjuta upp underrättelsen eller att avstå från den i sådana fall som avses i 2 och 5 mom. ska domstolen i bedömningen också beakta en parts rätt att på behörigt sätt bevaka sina rättigheter.

I fråga om handläggning av underrättelse-ärenden i domstol ska 44 § iakttas. Ärenden som gäller underrättelse om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät, bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät och styrd användning av informationskällor behandlas vid Helsingfors tingsrätt med iakttagande av 6 mom. i den paragrafen.

Användning av andra hemliga metoder för inhämtande av information än observation ska protokollföras utan ogrundat dröjsmål efter det att användningen har upphört.

Trots vad som bestäms i 11 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har den vars rättigheter eller skyldigheter saken gäller inte rätt att få vetskap om användningen av en metod för inhämtande av information enligt detta kapitel förrän en underrättelse enligt 57 § i detta kapitel har gjorts. Han eller hon har inte heller rätt till insyn för registrerade enligt personuppgiftslagen.

När en underrättelse enligt 57 § har gjorts har en person som avses i 1 mom. rätt att få information om en handling eller en upptagning som gäller hemligt inhämtande av information, om det inte för att trygga statens säkerhet eller skydda liv, hälsa, integritet eller sekretessbelagda taktiska och tekniska metoder är nödvändigt att inte informera personen i fråga. Vid övervägande av om en handling, en upptagning eller information inte ska lämnas ut ska det i bedömningen beaktas den i 1 mom. avsedda personens rätt att på behörigt sätt bevaka sina rättigheter.

Uppgifter i en ljud- och bildupptagning får lämnas ut endast genom att upptagningen hålls tillgänglig hos Tullen där den kan avlyssnas eller ses, om det med beaktande av upptagningens innehåll finns anledning att anta att utlämnandet av uppgifterna på något annat sätt kan leda till att integritetsskyddet för de personer som förekommer på upptagningarna kränks.

En kommunikationsförmedlare ska utan obefogat dröjsmål göra de kopplingar i ett telenät som behövs för teleövervakning. Detsamma gäller de situationer där Tullen genomför teleövervakning med hjälp av tekniska anordningar. Kommunikationsförmedlaren ska dessutom ge en anhållningsberättigad tullman sådana uppgifter som den har i sin besittning och som behövs för teknisk spårning.

Ett teleföretag har rätt att få ersättning av statens medel för direkta kostnader som orsakats av att företaget i enlighet med detta kapitel har biträtt myndigheterna och lämnat uppgifter, med iakttagande av 299 § i informationssamhällsbalken. Beslut om betalning av ersättning fattas av den brottsbekämpningsenhet vid Tullen som utfört åtgärden i fråga.

Beslutet får överklagas på det sätt som föreskrivs i tullagen. När förvaltningsdomstolen handlägger ett sådant ärende ska den ge Kommunikationsverket tillfälle att bli hört.

Tullen och cheferna för de enheter som använder hemliga metoder för inhämtande av information ska övervaka inhämtande av information enligt detta kapitel. Tullen ska årligen till finansministeriet avge en berättelse om hur hemliga metoder för inhämtande av information och hemliga tvångsmedel samt skyddandet av dem har använts och övervakats inom Tullen.

Finansministeriet ska årligen till riksdagens justitieombudsman avge en berättelse om hur hemliga metoder för inhämtande av information och hemliga tvångsmedel samt skyddandet av dem har använts och övervakats inom Tullen.

De metoder för inhämtande av information som avses i detta kapitel kan användas oavsett att en lindrigare straffskala enligt 6 kap. 8 § i strafflagen kommer att tillämpas i fråga om det straff som döms ut för brottet.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om ordnande av och tillsyn över användningen av i detta kapitel avsedda hemliga metoder för inhämtande av information samt om dokumentering av åtgärderna och om de rapporter som ska lämnas för tillsynen.

Tjänstemän som hör till Tullens personal får inte röja uppgifter som avslöjar identiteten hos en person som har lämnat information konfidentiellt eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller en täckoperation, om röjandet av uppgifterna kan äventyra den persons säkerhet som har lämnat information konfidentiellt eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller i en täckoperation, eller en närstående persons säkerhet. Tystnadsplikten gäller också när röjandet av uppgifter om identiteten kan äventyra pågående eller framtida inhämtande av information.

Samma tystnadsplikt gäller för den som på grundval av ett uppdragsavtal eller i arbetsavtalsförhållande till Tullen har fått kännedom om Tullens sekretessbelagda uppgifter. Tystnadsplikten gäller också efter det att uppdragsavtalet eller anställningsförhållandet hos Tullen har upphört.

Bestämmelser om tystnadsplikten finns också i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. (29.4.2016/310)

Tystnadsplikten för tjänstemän som hör till Tullens personal och andra som avses i 1 § 2 mom. hindrar inte att information lämnas ut till myndigheter och sammanslutningar som sköter offentliga uppdrag och som på grund av sina lagstadgare uppgifter behöver information om omständigheter som annars är sekretessbelagda.

Tystnadsplikten enligt 1 § 2 mom. hindrar inte röjande av uppgifter som i enskilda fall av vägande skäl behövs för att förhindra en händelse som äventyrar liv eller hälsa eller ett brott som riktar sig mot friheten eller för att förhindra betydande skada på miljön eller betydande egendoms- eller förmögenhetsskada eller för att trygga statens säkerhet.

De som hör till Tullens personal är inte skyldiga att röja uppgifter om identiteten hos en person av vilken de i sitt anställningsförhållande har fått information konfidentiellt och inte heller sekretessbelagda taktiska eller tekniska metoder.

I 1 § 1 mom. i detta kapitel och i 24 § 1 mom. 5 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om skyldighet att i vissa fall hemlighålla uppgifter och metoder som avses i 1 mom. i denna paragraf.

En domstol kan bestämma att uppgifter som avses i 1 § 1 mom. eller 3 § 1 mom. ska röjas, om en parts rätt att försvara sig på behörigt sätt eller på annat sätt bevaka sin rätt under rättegångens annars kränks. Dessutom förutsätts det att åklagaren utför åtal för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst sex år eller för försök eller medverkan till ett sådant brott. Domstolen får inte ens då bestämma att den persons identitet som lämnat information konfidentiellt eller deltagit i bevisprovokation genom köp eller täckoperation ska avslöjas, om det är uppenbart att dennes eller för denne närstående personers säkerhet därmed allvarligt skulle äventyras.

De som hör till Tullens personal är trots sin tystnadsplikt eller tystnadsrätt skyldiga att röja sådana uppgifter enligt 1 § 1 mom. eller 3 § 1 mom. som är nödvändiga för bedömning av förutsättningarna för att inleda förundersökning, när det finns grundad anledning att anta att den som konfidentiellt lämnat uppgifter i sin egenskap av uppgiftslämnare eller den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller i en täckoperation i detta uppdrag har gjort sig skyldig till brott.

De som hör till Tullens personal är skyldiga att röja uppgifter som avses i 1 mom. också för att få utredning i ett ärende där förundersökning har inletts, om det finns grundad anledning att misstänka att den som konfidentiellt lämnat uppgifter i sin egenskap av uppgiftslämnare eller den som deltagit i bevisprovokation genom köp eller i en täckoperation i detta uppdrag har gjort sig skyldig till brott.

Om en person som hör till Tullens personal vägrar att röja uppgifter enligt 1 eller 2 mom., kan domstolen på yrkande av en anhållningsberättigad tjänsteman bestämma att uppgifterna ska lämnas till den som framställt yrkandet, om det inte finns någon laglig grund för vägran. Domstolen kan likaså på yrkande av en målsägande bestämma att en person som hör till Tullens personal ska lämna ut information om identiteten hos en person som konfidentiellt lämnat information till Tullen, om det är nödvändigt för att säkerställa målsägandens åtalsrätt enligt 1 kap. 14 § i lagen om rättegång i brottmål. När ärenden enligt detta moment behandlas tillämpas vad som i 7 kap. 9 § i förundersökningslagen föreskrivs om vittnesförhör inför domstol.

När domstolen överväger att ge ett sådant förordnande som avses i 3 mom. ska den beakta om skyldigheten att röja uppgifter kan äventyra statens säkerhet, någons liv eller hälsa eller pågående inhämtande av information. Dessutom ska den överväga hur motiverat det är att uppgifterna röjs med beaktande av brottsmisstankens art och målsägandens rätt att på behörigt sätt bevaka sin rätt vid rättegång.

Om ett ärende som avses i 3 mom. gäller bevisprovokation genom köp, en täckoperation eller styrd användning av informationskällor, ska ärendet behandlas vid Helsingfors tingsrätt. Övriga ärenden som gäller skyldighet att röja uppgifter kan behandlas vid en annan lämplig tingsrätt. Den som framställt begäran om röjande av uppgifter och den som vägrat röja uppgifter ska vara närvarande vid handläggningen. Vid handläggningen av ärendet är tingsrätten domför även med ordföranden ensam.

6 § har upphävts genom L 9.8.2019/925 .

Bestämmelser om samarbete mellan myndigheter i brottsbekämpningsärenden finns i lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och gränsbevakningsväsendet.

Tullen fastställer ett tjänstetecken som tjänstemännen inom Tullens brottsbekämpning ska medföra vid tjänsteutövning.

En tullman ska vid behov presentera sig som tullman för den som är föremål för en tullåtgärd. Tullmannen ska vid behov eller på begäran visa upp sitt tjänstetecken, om presentationen eller uppvisandet kan ske utan att åtgärden äventyras.

Andra identifikationer än det som avses i 1 mom. och som används vid tjänsteutövning inom Tullens brottsbekämpning och som utvisar en tullmans ställning godkänns av Tullens brottsbekämpningschef, som också beslutar om dess användning.

Tullmän som utför operativa uppdrag inom Tullens brottsbekämpning ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver. Närmare bestämmelser om den konditionsnivå och nivå på yrkesskickligheten som olika arbetsuppgifter kräver samt om anordnande av konditionstester får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om

Genom förordning av finansministeriet får närmare bestämmelser utfärdas om

(29.4.2016/310)