1446/2007

I denna lag föreskrivs om civiltjänstplikt som grundar sig på skyldigheten att försvara landet.

En värnpliktig som av skäl som grundar sig på övertygelse är hindrad att fullgöra sin tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1438/2007) befrias från tjänstgöringen och förordnas att fullgöra civiltjänst enligt bestämmelserna i denna lag.

Denna lag tillämpas också på kvinnor som ansöker om civiltjänst efter den tidsfrist som anges i 5 § 1 mom. i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (285/2022) . (13.4.2022/286)

I denna lag avses med

I civiltjänsten ingår en grundutbildningsperiod, samhällsnyttig arbetstjänst av civil karaktär, kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering.

Arbetstjänsten fullgörs främst i uppgifter inom social- och hälsovården, undervisnings- och kulturväsendet, räddningsväsendet, befolkningsskyddet eller miljöskyddet.

Tjänstgöringstiden i civiltjänst är 347 dagar.

En civiltjänstgörare är i tjänst eller ingår i civilreserven eller tilläggscivilreserven.

Den grundutbildnings- och arbetstjänstplikt som ingår i civiltjänsten upphör vid utgången av det år civiltjänstgöraren fyller 30 år.

Arbets- och näringsministeriet leder, styr och utvecklar civiltjänsten.

Delegationen för civiltjänstärenden, som tillsätts av statsrådet, bistår arbets- och näringsministeriet vid utvecklandet och planeringen av civiltjänsten. Bestämmelser om delegationens mandatperiod, sammansättning och närmare uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

En statlig eller kommunal myndighet kan vara civiltjänstcentral.

Civiltjänstcentralens uppgifter är att

Närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter är verksamt som civiltjänstcentral. (30.12.2015/1634)

4 mom. har upphävts genom L 13.12.2013/940 . (13.12.2013/940)

En civiltjänstgöringsplats har till uppgift att bestämma civiltjänstgörarens tjänsteuppgifter, ordna inskolning i tjänsteuppgifterna samt svara för civiltjänstgörarens uppehälle, övervaka tjänstgöringen och upprätthålla registeruppgifter under tjänstgöringstiden. En civiltjänstgöringsplats ska även utfärda ett civiltjänstgöringsintyg enligt 8 § i passlagen till en civiltjänstgörare som är i dess tjänst, om han eller hon begär det för ansökan om pass.

Civiltjänstgöringsplatsen kan vara civiltjänstcentralen eller med centralens godkännande

(17.11.2023/1030)

Civiltjänstgöringsplatsen kan dock inte vara

De som hör till personalen på civiltjänstgöringsplatsen omfattas av bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter civiltjänstärenden. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan om godkännande av en sökande som civiltjänstgöringsplats. Ansökan ska göras skriftligt och den ska innehålla behövliga uppgifter om sökandens förutsättningar att klara av de ekonomiska och administrativa förpliktelser som förutsätts av en civiltjänstgöringsplats. I ansökan och beslutet om godkännande av ansökan ska också ingå uppgift om den person som enligt 45 § ska ansvara för tillsynen över civiltjänstgörarna.

Innan civiltjänstcentralen avgör en sådan ansökan om att bli civiltjänstgöringsplats som har gjorts av ett i 8 § 2 mom. 8 punkten avsett religionssamfund eller dess församling eller en i 8 § 2 mom. 9 punkten avsedd sammanslutning, förening eller stiftelse ska civiltjänstcentralen begära huvudstabens utlåtande om ansökan. (17.11.2023/1030)

Om en civiltjänstgöringsplats i väsentlig mån åsidosätter sina förpliktelser enligt 8 § 1 mom. kan civiltjänstcentralen, efter att ha hört civiltjänstgöringsplatsen, återkalla rätten att vara civiltjänstgöringsplats. Ett beslut om återkallande av rätten ska göras skriftligen. Beslutet utgör inte något hinder för en ny ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats.

När antalet civiltjänstgörare som blivit utan civiltjänstgöringsplats överskrider civiltjänstcentralens inkvarteringsresurser och resurser att placera civiltjänstgörare i arbete, ska statsrådet utan dröjsmål på föredragning av arbets- och näringsministeriet fastställa minimiantalet civiltjänstgörare som ska placeras i civiltjänst inom de olika ministeriernas förvaltningsområden.

Närmare bestämmelser om behandlingen av ansökan om rätt att bli civiltjänstgöringsplats utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om civiltjänstcentralens personal och behörighetsvillkoren för personalen utfärdas genom förordning av statsrådet.

En värnpliktig kan ansöka om civiltjänst före, under eller efter tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Ansökan får inte göras före uppbådet.

Ansökan om civiltjänst ska lämnas till uppbådsnämnden vid uppbådet, till kommendören för truppförbandet, om den värnpliktige är i tjänst, och i övriga fall till civiltjänstcentralen eller försvarsmaktens regionalbyrå. Ansökan ska göras på en av arbets- och näringsministeriet fastställd blankett på vilken ska ges en försäkran om att det finns sådana skäl som grundar sig på övertygelse och som avses i 1 §. Ansökan ska undertecknas.

En värnpliktig som stadigvarande bor utomlands kan också lämna ansökan om civiltjänst till en finsk ambassad, en annan finsk diplomatisk beskickning eller ett finskt konsulat. När ansökan tas emot ska den kontaktinformation som avses i 17 § 1 mom. kontrolleras varefter ansökan utan dröjsmål ska tillställas försvarsmaktens regionalbyrå.

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Uppbådsnämnden eller Försvarsmaktens regionalbyrå ska godkänna ansökan, om den uppfyller vad som föreskrivs i 12 §. Kommendören för truppförbandet och civiltjänstcentralen ska sända inkomna ansökningar till Försvarsmaktens regionalbyrå för godkännande. Uppbådsnämnden och Försvarsmaktens regionalbyrå ska utan dröjsmål underrätta civiltjänstcentralen om att en ansökan om civiltjänst har godkänts.

Efter det att ansökan har godkänts är sökanden civiltjänstgörare och befriad från tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Bestämmelser om behandlingen av ansökningar om civiltjänst under extra tjänstgöring enligt 83 § i värnpliktslagen och under partiell eller allmän mobilisering enligt 86 § i den lagen finns i 18 § i denna lag.

Om en civiltjänstgörare inte beviljas uppskov ska han eller hon förordnas att inleda sin tjänstgöring under det år som ansökan om civiltjänst godkänts eller under de två därpå följande kalenderåren.

Ett förordnande att inleda civiltjänst ska bevisligen delges civiltjänstgöraren minst två månader före tjänstgöringen. Förordnandet kan också delges med en kortare tidsfrist från ingången av det kalenderår under vilket civiltjänstgöraren fyller 29 år och även i övrigt när civiltjänstgöraren samtycker till det.

I fråga om personer som vistas utomlands kan förordnandet om inledande av civiltjänst sändas till vederbörande finska ambassad, finska diplomatiska beskickning av annat slag eller finska konsulat för att lämnas till civiltjänstgöraren.

Civiltjänstcentralen ska vid behov begära handräckning av polisen för efterspanande av civiltjänstgöraren och delgivning av förordnandet.

Den som på grund av laga förfall inte har infunnit sig för civiltjänst inom utsatt tid ska inleda sin tjänstgöring så snart hindret har upphört, om inte civiltjänstcentralen har bestämt att han eller hon ska inträda i civiltjänst vid någon annan tidpunkt.

Civiltjänstcentralen utser den civiltjänstgöringsplats där civiltjänstgöraren ska fullgöra sin arbetstjänst. Innan förordnandet om arbetstjänst utfärdas ska civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen höras. Civiltjänstgöraren kan endast med sitt uttryckliga samtycke förordnas till arbetstjänst på en civiltjänstgöringsplats enligt 8 § 2 mom. 3 eller 4 punkten.

Civiltjänstgörarens övertygelse och modersmål ska beaktas när civiltjänstgöringsplatsen bestäms. Finskspråkiga och svenskspråkiga civiltjänstgörare har rätt att fullgöra civiltjänsten på sitt modersmål.

Civiltjänstgöraren får under tjänstgöringstiden inte stå i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande till sin tjänstgöringsplats eller för civiltjänstgöringsplatsens räkning mot ersättning utföra arbete som faller utanför ramen för de arbetsuppgifter som hör till civiltjänsten. Civiltjänstgöringsplatsen får inte under tjänstgöringstiden betala civiltjänstgöraren lön, arvode eller annan ersättning för civiltjänstuppgifterna eller arbetsuppgifterna.

Civiltjänstcentralen beslutar på ansökan av civiltjänstgöraren eller civiltjänstgöringsplatsen om en förflyttning av civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats under tjänstgöringen. Ansökan om förflyttning ska göras skriftligt och av ansökan ska framgå orsaken till förflyttningen och önskemål i fråga om ny civiltjänstgöringsplats.

För att trygga att tjänstgöringen fullgörs på ett behörigt sätt eller när ett betydande allmänt intresse kräver det kan civiltjänstcentralen också på eget initiativ besluta om byte av civiltjänstgöringsplats.

Innan beslut om förflyttning fattas ska civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren, hans eller hennes nuvarande civiltjänstgöringsplats och den nya civiltjänstgöringsplatsen. Undantag från skyldigheten att höra en part kan dock göras, om behovet av förflyttning är brådskande och baserar sig på ett betydande allmänt intresse som avses i 2 mom.

Civiltjänstgöraren ska se till att hans eller hennes boningsort, adress och övrig kontaktinformation samt omständigheter som inverkar på tjänstedugligheten är kända för civiltjänstcentralen.

Civiltjänstgöraren ska på förfrågan av civiltjänstcentralen lämna de uppgifter som avses i 1 mom. samt besvara en skriftlig förfrågan från civiltjänstcentralen inom 14 dagar från den dag då han eller hon fick del av den.

Om ansökan om civiltjänst inte har godkänts på det sätt som avses i 13 § 1 mom. innan republikens president har utfärdat ett i 83 § i värnpliktslagen avsett beslut om extra tjänstgöring eller ett beslut om partiell eller allmän mobilisering av Försvarsmakten, sänds ansökan omedelbart för avgörande till den nämnd för prövning av värnpliktigas övertygelse som avses i 19 § i denna lag.

När det föreligger beslut om extra tjänstgöring eller under mobilisering som avses i 83 och 86 § i värnpliktslagen finns en eller flera nämnder för prövning av övertygelse i anslutning till arbets- och näringsministeriet.

Nämnden har till uppgift att pröva sökandens övertygelse samt handlägga och avgöra de ansökningar om civiltjänst som avses i 18 §.

Statsrådet tillsätter nämnden omedelbart efter att republikens president har utfärdat ett i 83 § i värnpliktslagen avsett beslut om extra tjänstgöring eller beslut om partiell eller allmän mobilisering av försvarsmakten. Beslutet om tillsättande fattas tills vidare. Beslutet om tillsättande förfaller efter att beslutet om extra tjänstgöring har upphört att gälla eller efter att mobiliseringen upphört.

Nämnden har en ordförande, en juristledamot som är vice ordförande, en militär ledamot som har minst majorsgrad och som är insatt i värnpliktsärenden och totalförsvaret, en ledamot som är insatt i civiltjänstärenden, en läkarledamot med specialutbildning i psykiatri, en ledamot som avlagt högre högskoleexamen och som är insatt i frågor som rör religiös och etisk övertygelse samt en lagfaren sekreterare som föredragande. Med undantag för ordföranden ska personliga suppleanter utses för ledamöterna.

Försvarsförvaltningen, civiltjänstmyndigheten och justitieförvaltningen ska vara företrädda i varje nämnd. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande ska ha avlagt en examen som berättigar till domartjänst och vara förtrogna med domaruppgifter. Ordföranden och den juristledamot som är vice ordförande samt den lagfarne sekreteraren ska vara oavhängiga i förhållande till militär- och civiltjänstmyndigheterna. Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden, den lagfarne sekreteraren och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Företrädarna för civiltjänstmyndigheten och försvarsförvaltningen får inte vara i majoritet bland de närvarande ledamöterna.

Ledamöterna i nämnden handlar under domaransvar. Nämndens ordförande, vice ordförande och ledamöter har i detta uppdrag en rätt att kvarstå i tjänsten som kan jämföras med domarnas rätt.

En ansökan om civiltjänst ska behandlas utan dröjsmål. Nämnden ska godkänna en ansökan om civiltjänst, om sökanden visar att hans eller hennes övertygelse är bestående och verklig och att övertygelsen hindrar tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Medan ansökan behandlas kan sökanden flyttas till vapenfria uppgifter eller civiltjänstuppgifter.

Ansökningarna behandlas vid nämndens sammanträde på föredragning. Ordförande för sammanträdet är nämndens ordförande eller vice ordförande. Den lagfarna sekreteraren är föredragande.

Nämndens beslut blir den åsikt som majoriteten av medlemmarna omfattar. Faller rösterna lika avgör den åsikt som ordföranden har omfattat.

Nämndens beslut delges omedelbart sökanden, försvarsmaktens regionalbyrå och civiltjänstcentralen. Delgivningen med sökanden ska ske bevisligen. Beslutet kan verkställas utan hinder av att sökanden lämnar in en ny ansökan om civiltjänst.

I 98 § föreskrivs om ändringssökande i nämndens beslut.

Närmare bestämmelser om organisationen för prövningsnämnden för övertygelse, dess personal, behandlingen av ärenden och dess verksamhet kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Endast en tjänsteduglig civiltjänstgörare kan förordnas till civiltjänst. Beslut om tjänsteduglighet och om ändring i den fattas av civiltjänstcentralen.

Med tjänsteduglighet avses att civiltjänstgöraren förmår eller kan antas förmå fullgöra civiltjänsten. Dessutom förutsätts att civiltjänstgöraren inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet i samband med tjänstgöringen eller arbetarskyddet.

Tjänstedugligheten fastställs utgående från de uppgifter som fås om civiltjänstgöraren samt om hans eller hennes hälsotillstånd och fysiska och psykiska prestationsförmåga

Vid bedömandet av hälsotillståndet och tjänstedugligheten ska målet vara en praxis som överensstämmer med bedömningen av värnpliktiga som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

För att fastställa civiltjänstgörarens hälsotillstånd kan civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen under tjänstgöringen förordna civiltjänstgöraren till kontroll eller undersökning som utförs av anvisad läkare eller annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården, om detta är nödvändigt för bedömningen av civiltjänstgörarens förutsättningar att sköta sina tjänsteuppgifter eller för fastställandet av hans eller hennes tjänsteduglighet. Civiltjänstcentralen kan ge civiltjänstgöraren ett sådant förordnande redan innan civiltjänstgöraren förordnas i tjänst eller tjänstgöringen inleds.

Civiltjänstcentralen ska kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd och tjänsteduglighet inom tre veckor från det att tjänstgöringen inletts. Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen ska dessutom vid behov kontrollera civiltjänstgörarens hälsotillstånd under tjänstgöringen och när den avslutas. Under kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering kontrollerar civiltjänstcentralen civiltjänstgörarens hälsotillstånd endast vid behov.

Vid en undersökning enligt 24 § kan med samtycke av civiltjänstgöraren utredas också i 2 § i narkotikalagen (1289/1993) avsett bruk av narkotika.

Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen kan förplikta civiltjänstgöraren att under sin tjänstgöring visa upp ett i 6 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) avsett intyg över narkotikatest, om det finns grundad anledning att misstänka att civiltjänstgöraren är narkotikapåverkad vid tjänstgöringen eller att han eller hon är beroende av narkotika. En förutsättning är dessutom att testningen är nödvändig för utredning av civiltjänstgörarens tjänsteduglighet och att civiltjänstgöraren arbetar med uppgifter som kräver särskild noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där utförandet av uppgifterna under påverkan eller beroende av narkotika kan

Civiltjänstgöraren kan förpliktas att uppvisa det intyg som avses i 2 mom. också om han eller hon sköter uppgifter som varaktigt och i väsentlig grad består i att fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om minderåriga eller annars arbeta i personlig kontakt med minderåriga utan andra personers närvaro.

På narkotikatest och intyg över narkotikatest tillämpas 19 § i lagen om företagshälsovård (1383/2001) .

Civiltjänstcentralen eller civiltjänstgöringsplatsen ansvarar för att undersökningar för utredning av narkotikaanvändning görs och för kostnaderna för dessa.

Om civiltjänstgöraren vägrar att uppvisa i 2 mom. avsett intyg över narkotikatest och civiltjänstgöringsplatsen har grundad orsak att misstänka att civiltjänstgöraren är beroende av narkotika eller att han eller hon fullgör tjänstgöringen under påverkan av narkotika, ska tjänstedugligheten omedelbart bedömas utgående från annan utredning som fås vid den hälsokontroll som avses i 24 §.

En civiltjänstgörare, som inte är tjänsteduglig, kan av civiltjänstcentralen befrias från civiltjänst i fredstid antingen helt och hållet eller för viss tid.

Vid tillfällig avsaknad av tjänsteduglighet befrias civiltjänstgöraren för viss tid från tjänstgöring. I detta fall förordnar civiltjänstcentralen civiltjänstgöraren till en hälsokontroll som utförs senare. Befrielse för viss tid kan beviljas en eller flera gånger för högst tre år i sänder.

En civiltjänstgörare som på basis av 2 mom. har förordnats till ny undersökning och som vid hälsokontrollerna inte en enda gång har konstaterats vara tjänsteduglig befrias från tjänstgöring i fredstid senast det år civiltjänstgöraren fyller 25 år. En förutsättning för befrielsen är också att civiltjänstgöraren har genomgått de läkarundersökningar till vilka han eller hon förordnats.

Civiltjänstcentralen kan på en civiltjänstgörares skriftliga ansökan helt eller delvis befria en civiltjänstpliktig finsk medborgare från fullgörandet av civiltjänst under fredstid, om personen i fråga också har eller har haft medborgarskap i en annan stat och i staten i fråga under minst fyra månader har fullgjort sådan tjänstgöring som i den andra staten hör till värnpliktigas fredstida tjänstgöring.

Civiltjänstcentralen kan på en civiltjänstgörares skriftliga ansökan befria en civiltjänstpliktig finsk medborgare som har medborgarskap också i en annan stat från fullgörande av civiltjänst under fredstid. En förutsättning för befrielsen är att personen i fråga inte bor i Finland och att han visar att hans faktiska personliga anknytning i fråga om familj, studier, utkomst eller andra personliga angelägenheter förenar honom med något annat land än Finland.

Ett beslut enligt 1 mom. kan återkallas och personen i fråga förordnas till civiltjänst om en väsentlig förändring i förutsättningarna för befrielsen har inträffat på grund av att civiltjänstgöraren har bosatt sig i Finland före utgången av det år under vilket han fyller 30 år.

En civiltjänstgörare som också har medborgarskap i en annan stat och vars boningsort de sju senaste åren har varit någon annanstans än i Finland ska inte förordnas till tjänstgöring av civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen kan utan hinder av 1 mom. förordna en civiltjänstgörare som flyttar till Finland innan han eller hon fyller 30 år till tjänstgöring.

En civiltjänstgörare som åberopar medborgarskap i en annan stat eller ett internationellt avtal är skyldig att tillställa civiltjänstcentralen en utredning om sina medborgarskap och fullgörande av civiltjänsteplikten i en annan stat.

Bestämmelser om fullgörande av civiltjänsteplikt ingår dessutom i internationella avtal som är förpliktande för Finland.

Civiltjänstcentralen kan bevilja uppskov med fullgörande av civiltjänst för högst tre år i sänder, om uppskovet ska anses vara synnerligen behövligt på grund av

Ansökan om uppskov ska göras skriftligen till civiltjänstcentralen. I ansökan ska utredas grunderna för uppskovet och anges den tid för vilken uppskov söks.

Den som är riksdagsledamot, medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet ska på sin skriftliga anmälan beviljas uppskov, om det behövs för skötseln av uppdraget i fråga. Tjänstgöringen ska dock inledas senast under det år civiltjänstgöraren fyller 29 år. Anmälan ska ges in till civiltjänstcentralen och till den ska bifogas en utredning om uppdraget.

Uppskov kan även sökas medan civiltjänsten pågår.

I beslutet om uppskov ska nämnas den dag uppskovet börjar och slutar.

Uppskov får inte beviljas för längre tid än till utgången av det kalenderår under vilket civiltjänstgöraren fyller 28 år. Ansökan om uppskov ska behandlas skyndsamt.

Civiltjänstgöraren ska ansöka skriftligt om avbrytande av uppskov hos civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen kan bedöma tjänstedugligheten hos en civiltjänstgörare, som av hälsoskäl befriats från tjänstgöring för viss tid, redan innan tidsfristen går ut, om civiltjänstgöraren begär att uppskovet avbryts och tillställer civiltjänstcentralen ett läkarintyg för bedömning av tjänstedugligheten.

En ansökan om befrielse från eller uppskov med civiltjänst eller sökande av ändring i ett beslut om befrielse eller uppskov utgör inte laga hinder för en civiltjänstgörare att infinna sig för tjänstgöring.

Civiltjänstcentralen ska förordna civiltjänstgöraren att inleda sin tjänstgöring så snart som möjligt efter det att uppskovet har upphört. Den som har befriats från tjänstgöring för viss tid ska förordnas till tjänstgöring så snart som möjligt efter att ha blivit tjänsteduglig.

Civiltjänstgörarens rättigheter får inte begränsas med stöd av denna lag mer än vad som är nödvändigt för att fullgöra tjänsteplikten och för att värna civiltjänstgörarnas och övriga personers säkerhet.

Civiltjänsten ska ordnas så att tjänsteuppgifterna inte strider mot civiltjänstgörarens övertygelse. Om civiltjänstgöraren meddelar att civiltjänstgöringsplatsen eller tjänsteuppgifterna strider mot hans eller hennes övertygelse, kan civiltjänstcentralen förordna civiltjänstgöraren till en annan civiltjänstgöringsplats eller civiltjänstgöringsplatsen förordna civiltjänstgöraren till andra uppgifter.

Vid verkställandet av civiltjänsten får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, kön, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Civiltjänstgöraren ska samvetsgrant utföra de tjänsteuppgifter som anvisats honom eller henne med stöd av denna lag på den arbetsplats som civiltjänstgöringsplatsen anvisat samt följa de direktiv som civiltjänstcentralen och civiltjänstgöringsplatsen gett som arbetsledning utifrån lagen.

Civiltjänstgöraren ska iaktta den arbetstid som civiltjänstgöringsplatsen bestämmer. Den regelbundna arbetstiden är minst 36 och högst 40 timmar per vecka.

På arbete som civiltjänstgöraren utför tillämpas arbetarskyddslagen (738/2002) . Lagen om företagshälsovård tillämpas på civiltjänst, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Civiltjänstgöraren har rätt till tillräcklig fritid för vila och rekreation.

Civiltjänstgöraren har rätt till 18 dagar personlig permission som beviljas utan att något särskilt skäl anförs och 12 dagar föräldraledighet i samband med ett eget barns födelse eller i samband med placeringen av ett adoptivbarn. Om civiltjänstgöraren har utmärkt sig särskilt under sin tjänstgöringstid, kan han eller hon beviljas högst 20 dagar duglighetspermission. De permissioner på grund av graviditet, förlossning, moderskap och föräldraskap som beviljas en födande förälder som fullgör civiltjänst bestäms på samma sätt som enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. (17.11.2023/1030)

Civiltjänstgöraren kan dessutom av vägande personliga skäl beviljas permission för högst 180 dagar.

Civiltjänstgöringsplatsen beslutar om beviljande av permission och om permissionens tidpunkt. Permission enligt 2 mom. beviljas dock av den i 45 § avsedda ansvariga personen vid civiltjänstgöringsplatsen.

Civiltjänsten ska fullgöras i Finland, med undantag för eventuella kortare kommenderingsresor utomlands.

Civiltjänstgöringsplatsen kan med civiltjänstgörarens samtycke förordna honom eller henne utomlands på en kommenderingsresa som varar högst 14 dygn.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av civiltjänstgöringsplatsen och med civiltjänstgörarens samtycke förordna civiltjänstgöraren utomlands på en kommenderingsresa som varar högst 2 månader, om det finns särskilda skäl som hänför sig till en arbets- eller utbildningsuppgift. Ansökan ska göras skriftligt till civiltjänstcentralen. Civiltjänstgörarens skriftliga samtycke samt en utredning om arbetsuppgifter, tjänstgöringsförhållanden och säkerheten i samband med tjänstgöringen ska ingå i ansökan.

Civiltjänstgöringsplatsen svarar för resekostnaderna och uppehälle under tjänstgöring utomlands.

Civiltjänstgöringsplatsen kan bevilja civiltjänstgöraren befrielse från tjänsteuppgifterna och rätt att tillfälligt avlägsna sig från civiltjänstgöringsplatsen på följande grunder:

Tjänstgöringstiden för en civiltjänstgörare räknas från den dag han eller hon infinner sig för tjänstgöring. Den dag tjänstgöringen inleds och hemförlovningsdagen inräknas i tjänstgöringstiden.

I tjänstgöringstiden inräknas inte de dagar då civiltjänstgöraren är

Civiltjänstgöringsplatsen ska hemförlova civiltjänstgöraren när

Civiltjänstcentralen kan enligt prövning hemförlova en civiltjänstgörare, om

Före hemförlovning av en orsak som avses i 2 mom. ska civiltjänstcentralen höra civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen.

Civiltjänstgöringsplatsen eller civiltjänstcentralen ska ge civiltjänstgöraren ett beslut om hemförlovning av vilket framgår den fullgjorda tjänstgöringstiden och orsaken till hemförlovningen.

På civiltjänstgöringsplatsen ska finnas en ansvarig person som ansvarar för övervakningen av civiltjänstgörarna. Civiltjänstgöringsplatsen är skyldig att omedelbart underrätta civiltjänstcentralen om byte av ansvarig person och om den nya ansvariga personens kontaktinformation.

Bestämmandet av tjänsteuppgifter och ordnandet av inskolning i arbetstjänsten ankommer på den ansvariga personen som avses i 1 mom. eller annan person vid civiltjänstgöringsplatsen som har utsetts av den ansvariga personen.

Civiltjänstgöraren har under tjänstgöringstiden rätt till fri inkvartering, kost, specialbeklädnad och specialutrustning som tjänsteuppgifterna förutsätter och till hälsovård samt till dagpenning och fria tjänstgöringsresor och permissionsresor.

Staten svarar för kostnaderna för civiltjänstgörarens avgiftsfria resor. Civiltjänstgöringsplatsen svarar för övriga kostnader för uppehälle och förmåner som tillkommer en civiltjänstgörare som deltar i grundutbildning eller i arbetstjänst.

Staten svarar till alla delar för civiltjänstgörarens uppehälle och förmåner när tjänstgöraren är utan tjänstgöringsplats och utför arbetstjänst på civiltjänstcentralen. (13.12.2013/940)

För uppehället för civiltjänstgörare som fullgör kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering svarar staten till alla delar.

Civiltjänstgöringsplatsen ska skriftligen anvisa civiltjänstgöraren inkvartering när arbetstjänsten inleds.

Staten ersätter på ansökan civiltjänstgöringsplatsen för de kostnader som inkvarteringen av civiltjänstgöraren medfört högst med beloppet av de faktiskt uppkomna boendekostnaderna. Boendekostnader som ersätts är hyra, annat vederlag eller en därmed jämförbar annan fast månatlig utgift för boende som grundar sig på ett avtal, dock inte finansieringsvederlag eller kapitalamorteringar på civiltjänstgörarens bostadslån.

Maximibeloppet av den inkvarteringsersättning som avses i 2 mom. bestäms dessutom enligt följande utgående från den ort där den anvisade inkvarteringen sker:

Civiltjänstgöringsplatsen ska ansöka om inkvarteringsersättningar hos civiltjänstcentralen senast vid utgången av det kalenderår till vilket inkvarteringskostnaderna hänför sig. Civiltjänstgöringsplatsen ska lämna en tillförlitlig redovisning av de inkvarteringskostnader som den har betalat.

Civiltjänstgöringsplatsen betalar civiltjänstgöraren en dagpenning som till sitt belopp motsvarar den dagpenning som betalas till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Om civiltjänstgöringsplatsen inte ordnar bespisning ska den betala civiltjänstgöraren kostpenning som till sitt belopp motsvarar den kostpenning som betalas under kommenderingsresor till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Kostpenning och dagpenning betalas inte för de dagar som inte inräknas i tjänstgöringstiden. Kostpenning betalas inte heller för de tjänstgöringsdagar under vilka civiltjänstgöraren är på permission eller på veckoledighet utanför den inkvartering som civiltjänstgöringsplatsen anvisat.

Civiltjänstgöringsplatsen ordnar kostnadsfri hälso- och sjukvård för civiltjänstgöraren.

Bestämmelser om undersökning av civiltjänstgörarnas hälsa och tjänsteduglighet finns i 24 §. Civiltjänstgörarna har dessutom under tjänstgöringen rätt att för undersökning uppsöka läkare eller annan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården och att få den vård som läkaren ordinerar och som behövs för fullgörande av tjänstgöringen.

Den som deltar i kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller fullgör tjänstgöring under mobilisering har utöver den dagpenning som anges i 48 § rätt till en lön som till sitt belopp motsvarar den reservistlön för manskapet som betalas för tjänstgöringstiden till värnpliktiga som är inkallade till reservens repetitionsövningar.

Vad som i 48 § 3 mom. bestäms om förlust av dagpenning gäller på motsvarande sätt även lön som avses i 1 mom. i denna paragraf.

Civiltjänstgöringsplatsen svarar för kostnaderna för de kommenderingsresor som den har förordnat samt för kostnaderna för civiltjänstgörarens dagliga arbetsresor mellan det inkvarteringsställe som civiltjänstgöringsplatsen har anvisat civiltjänstgöraren och civiltjänstgöringsplatsen. Om civiltjänstgöringsplatsen inte har ordnat civiltjänstgörarens inkvartering under hans eller hennes kommenderingsresa, betalas till civiltjänstgöraren en inkvarteringspenning som till sitt belopp motsvarar den inkvarteringspenning som betalas under kommenderingsresor till dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Närmare bestämmelser om ersättning för kostnaderna för arbetsresor utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Civiltjänstgöraren har rätt att resa på statens bekostnad eller till ersättning för kostnaderna om resan beror på förflyttning mellan två civiltjänstgöringsplatser eller mellan hem- eller boningsorten och tjänstgöringsorten, när grunden för resan är ankomst till eller hemförlovning från civiltjänst, kompletterande tjänstgöring, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering. Kostnader för resor från utlandet och till utlandet ersätts endast om civiltjänstgöraren inte är stadigvarande bosatt i Finland.

Civiltjänstgöraren får även ersättning av statens medel för en resa inom Finland som han eller hon gör för att genomgå en arbetsintervju som gäller civiltjänsten, om intervjun äger rum utanför civiltjänstgörarens boningsort eller hemkommun. En förutsättning för att ersättningen ska betalas är att civiltjänstgöraren visar upp ett intyg från civiltjänstgöringsplatsen om intervjubesöket.

Resekostnaderna ersätts enligt kostnaderna för anlitande av det förmånligaste allmänna fortskaffningsmedlet.

Närmare bestämmelser om ersättande av resekostnader och om förfarandet därvid utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Civiltjänstgöraren har under tjänstgöringstiden rätt till fria permissionsresor tur och retur och till fri resa tur och retur i samband med permission och ledighet som avses i 40 § eller till ersättning för kostnaderna för resa tur och retur till sin hemort eller boningsort och av särskilda skäl också till en annan sådan ort i Finland till vilken han eller hon har en särskild personlig anknytning. Den som är stadigvarande bosatt utomlands har under tjänstgöringstiden rätt till minst en fri permissionsresa till hemorten eller boningsorten utomlands.

Resorna ska företas på ett sätt som med beaktande av omständigheterna är förmånligast för staten.

Närmare bestämmelser om antalet fria permissionsresor till utlandet och om ersättning för resekostnader utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet med beaktande av antalet fria permissionsresor till utlandet för dem som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen.

Civiltjänstgöraren har vid behov rätt att av civiltjänstcentralen få rådgivning i frågor som gäller social trygghet och har anknytning till tjänstgöringen.

Bestämmelser om fortbeståndet av en till tjänstgöring förordnad civiltjänstgörares arbetsavtals- eller tjänsteförhållande finns i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009) .

Civiltjänstcentralens direktör eller den som denne förordnat ska underrätta civiltjänstgöraren om det som föreskrivs i 5 § i ovan nämnda lag innan tjänstgöringen avslutas eller avbryts.

På civiltjänstgörare tillämpas vad som bestäms om värnpliktigas ekonomiska och sociala förmåner annanstans i lag eller i förordning, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Civiltjänstcentralen kan på basen av skriftlig ansökan ersätta civiltjänstgöringsplatsen för exceptionella och oförutsedda kostnader för ordnandet av civiltjänsten, om de kan anses vara oskäliga i förhållande till civiltjänstgöringsplatsens resurser.

En civiltjänstgörare som har fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller tjänstgöring enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och vars ansökan om civiltjänst har godkänts efter fullgörandet av tjänstgöringen, är skyldig att delta i kompletterande tjänstgöring.

Skyldigheten att delta i kompletterande tjänstgöring upphör vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 50 år.

Den kompletterande tjänstgöringen är högst 40 dagar.

Civiltjänstcentralen ordnar kompletterande tjänstgöring i form av utbildning och praktiska övningar. Civiltjänstcentralen beslutar om tidpunkten för den kompletterande tjänstgöringen, tjänstgöringsstället och tjänstgöringens längd.

Förordnandet till kompletterande tjänstgöring ska delges civiltjänstgöraren inom 12 månader från det ansökan om civiltjänst godkändes. Om verkställigheten kräver det kan ett förordnande delges senare, dock senast innan skyldigheten till kompletterande tjänstgöring upphör.

Civiltjänstcentralen ska bevisligen delge civiltjänstgöraren ett förordnande till kompletterande tjänstgöring minst två månader innan den kompletterande tjänstgöringen inleds.

Civiltjänstcentralen kan återkalla ett förordnande till kompletterande tjänstgöring om civiltjänstgöraren innan tjänstgöringen börjar har blivit skadad eller insjuknat så att han eller hon inte kan fullgöra den kompletterande tjänstgöring som planerats. Förordnandet kan dessutom återkallas om den som förordnats till kompletterande tjänstgöring är stadigvarande bosatt utomlands och civiltjänstcentralen inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan bevilja befrielse från kompletterande tjänstgöring för en civiltjänstgörare

Civiltjänstgöraren ska ges ett nytt förordnande till kompletterande tjänstgöring omedelbart efter det att grunden för befrielsen upphört.

Befrielse ska sökas skriftligen hos civiltjänstcentralen. Till ansökan ska fogas en utredning om grunderna för befrielsen. Befrielsen gäller endast den kompletterande tjänstgöring som specificeras i beslutet om befrielse och hindrar inte att ett nytt förordnande till kompletterande tjänstgöring utfärdas. En ansökan om befrielse är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen.

En civiltjänstgörare som sköter uppdraget som riksdagsledamot, är medlem av statsrådet eller ledamot av Europaparlamentet befrias från kompletterande tjänstgöring på grundval av anmälan som civiltjänstgöraren har gjort till civiltjänstcentralen, om befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppdraget i fråga. Anmälan ska göras skriftligen till civiltjänstcentralen och till anmälan ska fogas en redogörelse för uppdraget.

Civiltjänstcentralen kan bevilja en person som fullgör kompletterande tjänstgöring endast föräldraledighet enligt 40 § 1 mom. och permission av vägande personliga skäl enligt 40 § 2 mom. En civiltjänstgörare som fullgör kompletterande tjänstgöring har inte rätt till duglighetspermission eller permission av personliga skäl enligt 40 § 1 mom.

Om inte något annat föreskrivs i 58–62 §, tillämpas på kompletterande tjänstgöring vad som föreskrivs om civiltjänstgörare och fullgörande av tjänstgöring.

På kompletterande tjänstgöring tillämpas dock inte 14 § 1 och 2 mom., 31–33 §, 39 § 1 mom. och 41 §.

Syftet med extra tjänstgöring är att med beaktande av det rådande störningstillståndet och de krav situationen ställer öva och komplettera civiltjänstgörarnas krisberedskap för uppgifter av civil karaktär på så sätt att civiltjänstgörarna har handlingsförmåga och kan förordnas till tjänstgöring under mobilisering.

Republikens president kan vid allvarliga störningstillstånd under normala förhållanden eller vid undantagsförhållanden på framställning av statsrådet besluta att civiltjänstcentralen kan förordna civiltjänstgörare som hör till civilreserven till extra tjänstgöring.

De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast.

På giltighetstiden för och återkallande av ett beslut om extra tjänstgöring samt på befrielse och hemförlovning från extra tjänstgöring tillämpas 83–85 § i värnpliktslagen. Beslut om befrielse och hemförlovning fattas av civiltjänstcentralen.

Republikens president beslutar på framställning av statsrådet om mobilisering av civiltjänstgörarna.

Civiltjänstgörarna förordnas till tjänstgöring under mobilisering på förordnande av civiltjänstcentralen eller vid behov genom kungörelse av arbets- och näringsministeriet. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst genast. Under partiell mobilisering av Försvarsmakten enligt 86 § i värnpliktslagen kan civiltjänstgörare som ingår i civilreserven förordnas till tjänstgöring. Under allmän mobilisering av Försvarsmakten kan också civiltjänstgörare som ingår i tilläggscivilreserven förordnas till tjänstgöring. De som fyllt 50 år kan dock förordnas till tjänstgöring endast med riksdagens samtycke.

En civiltjänstgörare som av hälsoskäl befriats från fullgörandet av värnplikt under fredstid kan under allmän mobilisering förordnas till en sådan kontroll av tjänstedugligheten som avses i 24 § samt förordnas till tjänstgöring, om civiltjänstgöraren konstateras vara tjänsteduglig.

En civiltjänstgörares tjänstgöring under mobilisering fullgörs vid tjänstgöringsplatsen under mobilisering och under dess ledning.

Tjänstgöringsplatsen under mobilisering kan vara

(17.11.2023/1030)

På begäran av de tjänstgöringsplatser som avses i 2 mom. förordnar civiltjänstcentralen vid mobilisering ett enligt centralens prövning behövligt antal civiltjänstgörare att stå till tjänstgöringsplatsernas förfogande. Dessa civiltjänstgörare ska inte ha befriats från tjänstgöring enligt 67 § 1 och 2 mom. eller inom ramen för det reserveringssystem som gäller yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården under undantagsförhållanden ha reserverats för uppgifter inom hälso- och sjukvården eller enligt beredskapslagen (1552/2011) ha förordnats att fullgöra allmän arbetsplikt, arbetsplikt inom hälso- och sjukvården eller befolkningsskyddsplikt.

Trots 1 mom. kan Försvarsmakten vid mobilisering till tjänstgöring förordna sådana personer som ansökt om civiltjänst och vars ansökan enligt 18 § lämnats till prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse och vars prövade övertygelse inte hindrar en placering i Försvarsmaktens tjänst.

På extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering tillämpas de bestämmelser om ordnande av tjänstgöringen som finns i 23–26 och 35–38 §, 39 § 2 och 3 mom., 42 och 43 § samt 44 § 1 mom. 4 punkten och 2 mom.

Civiltjänstcentralen kan på ansökan av arbetsgivaren avstå från att förordna en civiltjänstgörare till extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering, om förordnandet av civiltjänstgöraren till tjänst kan äventyra den allmänna ekonomin eller andra för samhället betydande allmänna intressen.

Inte heller en civiltjänstgörare som tjänstgör i ett uppdrag enligt 31 § 3 mom. inkallas till extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering.

Närmare bestämmelser om ansökningsförfarandet enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

En civiltjänstgörare som försummar sina skyldigheter i samband med fullgörandet av de tjänsteuppgifter som avses i 38 § eller annars handlar i strid med sina tjänsteplikter kan påföras disciplinstraff enligt vad som bestäms i denna lag. Den i 45 § avsedda ansvariga personen på civiltjänstgöringsplatsen ska, efter att ha fått kännedom om en tjänstgöringsförseelse, göra en skriftlig anmälan om tjänstgöringsförseelsen till civiltjänstcentralen, om inte saken på grund av att den är obetydlig kan lämnas därhän eller åtgärdas genom en muntlig anmärkning.

Civiltjänstcentralen ska efter att ha mottagit en anmälan om en tjänstgöringsförseelse förrätta en undersökning för att utreda tjänstgöringsförseelsen. Vid undersökningen ska civiltjänstcentralen skaffa för ärendets avgörande nödvändiga uppgifter om förseelsen, den för förseelsen misstänkta civiltjänstgörarens skuld och andra omständigheter som inverkar på saken.

Civiltjänstcentralen ska upprätta ett protokoll över undersökningen. Vid undersökningen ska civiltjänstgöraren höras muntligt. Civiltjänstcentralen ska bevisligen tillställa civiltjänstgöraren ett förordnande till hörandetillfället. Före hörandet ska civiltjänstgöraren underrättas om i vilket ärende och i vilken egenskap han eller hon ska höras. Hörandet sker vid en tidpunkt som civiltjänstcentralen bestämmer, antingen på civiltjänstgöringsplatsen eller vid civiltjänstcentralen. Förhörsberättelsen ska ges till civiltjänstgöraren för genomläsning och granskning, och civiltjänstgörarens anmärkningar ska antecknas i den.

Civiltjänstgöraren ska innan det disciplinära ärendet avgörs ges tillfälle att ta del av undersökningsprotokollet och det övriga materialet som uppkommit vid undersökningen och ge sin förklaring med anledning av det.

En civiltjänstgörare som har gjort sig skyldig till en tjänstgöringsförseelse kan som disciplinstraff

För en och samma förseelse får disciplinstraff påföras endast i en straffart.

Civiltjänstgöraren kan under tjänstgöringstiden fråntas dagpenningen högst två gånger och för högst 30 dagar i sänder. Civiltjänstgöraren kan åläggas arbete utöver den ordinarie arbetstiden högst fyra timmar om dagen under högst fem dagar per straff. Civiltjänstgöraren kan fråntas rätten till personlig permission högst fyra dagar per straff.

Civiltjänstcentralen påför disciplinstraff efter att ha slutfört undersökningen av tjänstgöringsförseelsen. Disciplinstraff ska påföras inom en månad från det muntliga hörandet. Civiltjänstcentralen ger i disciplinärenden ett skriftligt beslut vilket tar upp förseelsen, tiden och platsen för förseelsen, disciplinstraffets art och storlek, de lagrum som tillämpats och grunderna för beslutet.

Ett disciplinstraff ska stå i ett rättvist förhållande till tjänstgöringsförseelsen. Prövningen av straffet ska ske med beaktande av de omständigheter under vilka förseelsen har begåtts, civiltjänstgörarens försök att förhindra eller lindra konsekvenserna av förseelsen samt civiltjänstgörarens tidigare tjänstgöring och uppförande.

Disciplinstraff behöver inte påföras eller också kan endast muntlig anmärkning ges i ärendet, om tjänstgöringsförseelsen har berott på oaktsamhet, tanklöshet eller okunskap som med beaktande av omständigheterna är ursäktlig eller om förseelsen i övrigt ska anses vara ringa.

Det disciplinära beslutet ska dateras och undertecknas. Civiltjänstcentralen ska bevisligen delge civiltjänstgöraren beslutet. Tidpunkten för delgivningen ska antecknas i beslutet eller i delgivningsbeviset. Till beslutet ska fogas anvisningar för sökande av ändring.

En civiltjänstgörare som upprepade gånger underlåter att besvara en sådan förfrågan från civiltjänstcentralen som avses i 17 § ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot upplysningsplikten dömas till böter.

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till kompletterande tjänstgöring uteblir från tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring dömas till böter.

En civiltjänstgörare som låter bli att infinna sig till den grundutbildning eller arbetstjänst som avses i 3 §, avbryter tjänstgöringen eller skriftligen meddelar att han eller hon vägrar att fullgöra civiltjänst, ska för vägran att fullgöra civiltjänst dömas till fängelse för en tid som motsvarar hälften av den återstående tjänstgöringstiden.

Den som avtjänar fängelsestraff för vägran att fullgöra civiltjänst kan friges villkorligt, om han eller hon förbinder sig att slutföra tjänstgöringen på behörigt sätt. En förutsättning är dessutom att den åldersgräns som anges i 5 § 2 mom. inte hindrar att tjänstgöringen fullgörs.

Straff för vägran att fullgöra civiltjänst får utdömas endast en gång.

En civiltjänstgörare som trots utdömt disciplinstraff fortfarande på ett väsentligt sätt försummar sin tjänstgöringsplikt enligt 38 §, ska för civiltjänstgöringsbrott dömas till fängelse för en tid som motsvarar högst hälften av den återstående tjänstgöringstiden.

Den som avtjänar fängelsestraff för civiltjänstgöringsbrott kan friges villkorligt, om han eller hon förbinder sig att slutföra tjänstgöringen på behörigt sätt. En förutsättning är dessutom att den åldersgräns som anges i 5 § 2 mom. inte hindrar att tjänstgöringen fullgörs.

Om det utdömda fängelsestraffet för ett civiltjänstgöringsbrott är kortare än hälften av den återstående tjänstgöringstiden, förordnar civiltjänstcentralen den dömde att fortsätta sin civiltjänstgöring efter fängelsestraffet i enlighet med den återstående tjänstgöringstiden. Den tjänstgöringstid som återstår efter fängelsestraffet räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

Civiltjänstcentralen förordnar om inledande av den återstående tjänstgöringen efter det att domen för civiltjänstgöringsbrottet har vunnit laga kraft eller efter det att fängelsestraffet har avtjänats eller förfallit. Tjänstgöringsplikten för den som dömts för civiltjänstgöringsbrott fortsätter också efter utgången av det år då civiltjänstgöraren har fyllt 30 år, om slutförandet av tjänstgöringsplikten förutsätter detta.

En civiltjänstgörare som efter att ha fått ett förordnande till extra tjänstgöring eller under mobilisering låter bli att infinna sig till tjänstgöring, slutar tjänstgöra eller vägrar fullgöra tjänstgöring, ska för vägran att fullgöra civiltjänst under extra tjänstgöring eller under mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

En civiltjänstgörare som under extra tjänstgöring eller mobilisering trots ett påfört disciplinstraff fortfarande i väsentlig grad försummar en skyldighet i samband med tjänstgöringen, ska för civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering dömas till fängelse i högst två år.

För civiltjänstgöringsbrott under extra tjänstgöring eller under mobilisering döms också en civiltjänstgörare som i avsikt att undgå fullgörandet av tjänstgöringsplikten

Polisanmälan för de brott som avses i 72–77 § görs av civiltjänstcentralen på grundval av den anmälan om tjänstgöringsförseelse som civiltjänstgöringsplatsen lämnat in. Polisanmälan ska göras hos polisen på civiltjänstgörarens hemort eller den ort där civiltjänstcentralen är belägen. I polisanmälan ska uppges den tid som civiltjänstgöraren har tjänstgjort och den återstående tjänstgöringstiden samt övriga omständigheter som inverkar på undersökningen av saken.

Åklagaren får inte väcka åtal för brott som avses i 72–77 § om civiltjänstcentralen inte har gjort polisanmälan om brottet. (13.5.2011/485)

En civiltjänstgörare mot vilken polisanmälan har gjorts för ett brott som avses i 74 eller 75 § ska omedelbart hemförlovas.

Vid förordnande till tjänstgöring på nytt beaktas den tid under vilken civiltjänstgöraren på grund av undersökningarna i fråga om vägran att fullgöra civiltjänst eller civiltjänstgöringsbrott har berövats sin frihet. Tjänstgöringstiden räknas så att en dags frihetsberövande motsvarar två dagar i civiltjänst.

Om domstolen har förkastat ett åtal mot en civiltjänstgörare för vägran att fullgöra civiltjänst enligt 74 §, förordnas personen inte längre att fullgöra sin civiltjänstplikt under fredstid.

Vid handläggningen av ärenden som gäller brott som avses i 72–77 § iakttas vad som föreskrivs om rättegången i brottmål samt om bötesstraff, fängelsestraff och verkställighet av fängelsestraff, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Straff för brott mot upplysningsplikten enligt 72 § och för brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring enligt 73 § kan också dömas ut i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) .

Fängelsestraff som dömts ut enligt 74 eller 75 § får inte förklaras villkorligt eller samhällstjänst dömas ut i stället för det. Fängelsestraffet utdöms i hela dagar. Fängelsestraff kan dömas för kortare tid än den minimitid som föreskrivs i 2 c kap. 2 § 2 mom. i strafflagen (39/1889) .

För brott enligt 74 eller 75 § och för andra brott får inte bestämmas ett gemensamt fängelsestraff och fängelsestraffet får varken sammanläggas eller sammanräknas med straff för ett annat brott. Om ett fängelsestraff eller förvandlingsstraff för böter som har dömts ut för något annat brott ska verkställas samtidigt med straffet för civiltjänstgöringsbrottet eller för vägran att fullgöra civiltjänst, verkställs straffet för det andra brottet först.

En person som avtjänar ett fängelsestraff som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott får inte placeras i övervakad frihet på prov.

Fängelsestraff som dömts med stöd av 74–77 § antecknas inte i straffregistret, och straffet får inte senare beaktas som straffskärpningsgrund.

Prövotiden för en villkorligt frigiven civiltjänstgörare som dömts för ett brott enligt 74 eller 75 § är den återstående tjänstgöringstiden. Civiltjänstcentralen bestämmer den återstående tjänstgöringstiden sedan den av fängelsemyndigheten fått uppgifter om det avtjänade straffet. Civiltjänstgöraren ska inte ställas under övervakning, om det inte finns särskilda skäl.

Den återstående tjänstgöringstiden för den som är villkorligt frigiven räknas så att en dag i straffanstalt motsvarar två dagar i civiltjänst.

Den som har förverkat sin villkorliga frihet enligt 83 § får inte på nytt friges villkorligt.

Om en civiltjänstgörare som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst enligt 74 § under den villkorliga friheten gör sig skyldig till brott enligt 74 eller 75 §, döms han eller hon inte till det straff som föreskrivs för dessa brott utan förverkar i stället sin villkorliga frihet.

Om en civiltjänstgörare som dömts för civiltjänstgöringsbrott enligt 75 § under den villkorliga friheten på nytt gör sig skyldig till civiltjänstgöringsbrott, förverkar han eller hon sin villkorliga frihet. Dessutom kan domstolen döma ut ett nytt straff i enlighet med 75 § 1 mom.

Av domen ska framgå hur långt fängelsestraff som ytterligare ska avtjänas med beaktande av tidigare avtjänat straff och fullgjord civiltjänst. Vid beräkningen motsvarar två dagar i civiltjänst en dag i fängelse.

Fängelsestraff för vägran att fullgöra civiltjänst eller för civiltjänstgöringsbrott förfaller, om verkställigheten av straffet inte har inletts inom fem år från den dag då den lagakraftvunna domen gavs eller, om verkställigheten har avbrutits, från dagen för avbrottet.

Ett fängelsestraff förfaller också, om den villkorligt frigivne har varit i civiltjänst under den återstående tjänstgöringstiden eller om han eller hon har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

Civiltjänstplikten upphör när den som dömts för vägran att fullgöra civiltjänst har avtjänat hela fängelsestraffet eller när fängelsestraffet har förfallit.

Tjänstgöringsplikten för den som dömts för civiltjänstgöringsbrott fortsätter vid behov också efter att fängelsestraffet förfallit eller avtjänats på det sätt som nämns i 75 § 4 mom. om den tjänstepliktige inte har befriats från tjänstgöring av hälsoskäl.

Straffanstalten ska underrätta civiltjänstcentralen om frigivningen av en person som avses i 1 och 2 mom.

Åtal för brott som avses i 72–77 § kan prövas vid den allmänna underrätten på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort där civiltjänstcentralen är belägen.

Domstolen ska underrätta civiltjänstcentralen om sitt beslut i ett ärende som avses i 72–77 § eller i förekommande fall om att ärendet har lämnats därhän. Åklagaren ska lämna motsvarande underrättelse, om han eller hon fattar beslut om att inte väcka åtal i ett ärende som gäller nämnda brott.

Har svaranden inte ett rättegångsbiträde eller rättegångsombud vid domstolen när den handlägger ett ärende som avses i 72–77 § och kan det på grund av sakens natur eller av någon annan orsak antas att personen inte ensam förmår bevaka sin rätt, ska ett rättegångsbiträde förordnas för svaranden. Rättegångsbiträde kan också förordnas under förundersökningen, oberoende av om saken kommer att behandlas vid domstol eller ej. I fråga om förordnande av biträde samt om arvode och ersättning till biträdet gäller vad som föreskrivs om dem i 2 kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) .

Civiltjänstregistret är ett riksomfattande personregister över civiltjänstgörare som förs med hjälp av automatisk databehandling. Civiltjänstregistret förs för ansökan om och förordnande till tjänstgöring, planering och ordnande av tjänstgöringen, bestämmande av tjänstedugligheten, tillsyn samt placering av civiltjänstgörare under undantagsförhållanden.

Civiltjänstregistret kan också innehålla manuellt förda handlingar som gäller fullgörandet av civiltjänstplikten.

Civiltjänstcentralen är personuppgiftsansvarig för civiltjänstregistret.

Civiltjänstcentralen fastställer för de olika användargrupperna omfattningen av de användarrättigheter till civiltjänstregistret som arbetsuppgifterna kräver. Civiltjänstcentralen beviljar användarrättigheter till civiltjänstcentralens personal samt till de i 45 § avsedda ansvariga personerna vid civiltjänstgöringsplatserna. Övriga personer som sköter ärenden som gäller civiltjänstgörare på civiltjänstgöringsplatserna beviljas begränsade användarrättigheter till civiltjänstregistret av de ansvariga personerna inom ramen för civiltjänstcentralens tillstånd.

Civiltjänstgöringsplatserna är i fråga om de i 90 § 1 mom. avsedda uppgifterna om civiltjänstgörare som tjänstgör hos dem sådana personuppgiftsbiträden som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen .

De läkare som bedömer civiltjänstgörarens tjänsteduglighet enligt 23 § eller utför hälsokontroll med stöd av 24 § och civiltjänstgöringsplatsens läkare är personuppgiftsbiträden enligt dataskyddsförordningen i fråga om de uppgifter som antecknas på civiltjänstgörarens läkarundersökningskort.

Den personuppgiftsansvarige och de personuppgiftsbiträden som för in uppgifter i civiltjänstregistret ansvarar för att de införda uppgifterna är riktiga.

I civiltjänstregistret antecknas för skötseln av de åligganden som avses i 87 § följande uppgifter om civiltjänstgöraren:

Över civiltjänstgörarna förs dessutom läkarundersökningskort i vilka civiltjänstcentralens och civiltjänstgöringsplatsens läkare antecknar de uppgifter om civiltjänstgörarnas hälsotillstånd som är nödvändiga för fullgörandet av tjänstgöringen.

I civiltjänstregistret kan dessutom införas

Civiltjänstgöringsplatsen ger civiltjänstgörarens läkarundersökningskort till den hälso- och sjukvårdsorganisation som den har anvisat civiltjänstgöraren.

När civiltjänstgöraren byter civiltjänstgöringsplats ska civiltjänstgöringsplatsen omedelbart överföra läkarundersökningskortet till den nya civiltjänstgöringsplatsen.

Efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats ska läkarundersökningskortet omedelbart sändas till civiltjänstcentralen.

De uppgifter om en civiltjänstgörare som avses i 90 § 1 mom. och de uppgifter som enligt 90 § 2 mom. antecknas i läkarundersökningskortet avförs ur civiltjänstregistret vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 60 år. Uppgifterna överförs då till Riksarkivet. (26.4.2019/579)

De uppgifter om civiltjänstgöraren som avses i 90 § 3 mom. avförs ur civiltjänstregistret fem år efter det att civiltjänstgöraren har hemförlovats efter fullgjord tjänstgöring. Om en uppgift har fåtts och antecknats i registret efter fullgjord tjänstgöring medan civiltjänstgöraren ingår i civilreserven eller i tilläggscivilreserven avförs uppgiften fem år efter det att uppgiften antecknats, dock senast vid utgången av det år då civiltjänstgöraren fyller 60 år.

Om den myndighet som är civiltjänstcentral ändras ska civiltjänstcentralen omedelbart överlåta civiltjänstregistret i organiserad form till den nya civiltjänstcentralen.

Bestämmelser om arkivväsendets uppgifter och om handlingar som ska arkiveras finns i arkivlagen (831/1994) .

Civiltjänstcentralen har rätt att trots sekretessbestämmelserna för civiltjänstregistret få uppgifter för utförandet av dess i lag bestämda uppgifter enligt följande:

(13.12.2013/940)

Civiltjänstgöringsplatsen har rätt att få följande uppgifter:

Civiltjänstcentralen har rätt att få de uppgifter som avses i 1 mom. genom en teknisk anslutning i enlighet med vad som överenskoms med den registeransvarige i fråga. (13.12.2013/940)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) kan uppgifter ur civiltjänstregistret trots sekretessbestämmelserna lämnas ut enligt följande:

1) uppgifter om fullgörandet av civiltjänst till Migrationsverket för behandling av ärenden som gäller medborgarskap, och

2) på begäran uppgifter om tidpunkten då tjänstgöringen avslutas eller avslutades till arbetsgivaren för en civiltjänstgörare som håller på att fullgöra eller som har avslutat sin tjänstgöring, för tillämpning av 5 § i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet, om arbetsgivaren visar att arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet fortgår.

Civiltjänstcentralen får lämna ut de uppgifter som nämns i denna paragraf genom teknisk anslutning eller i maskinläsbar form. Innan uppgifter lämnas ut genom teknisk anslutning ska den som begär uppgifterna visa att uppgifterna är skyddade.

På sökande av ändring i ett beslut av uppbådsnämnden eller försvarsmaktens regionalbyrå beträffande en ansökan som avses i 12 § tillämpas bestämmelserna i 12 kap. i värnpliktslagen om sökande av ändring i ett beslut som uppbådsnämnden eller regionalbyrån har fattat i ett värnpliktsärende.

I fråga om ett beslut som civiltjänstcentralen fattat om tjänsteduglighet, förordnande till civiltjänst, förordnande till kompletterande tjänstgöring, uppskov, bestämmande av civiltjänstgöringsplats, befrielse från tjänstgöring eller befrielse från kompletterande tjänstgöring får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003) . Begäran om omprövning av ett beslut om förordnande till civiltjänst, förordnande till kompletterande tjänstgöring, uppskov, bestämmande av civiltjänstgöringsplats, befrielse från tjänstgöring eller befrielse från kompletterande tjänstgöring hindrar inte att beslutet verkställs.

Besvär över ett beslut som civiltjänstcentralen fattat om byte av civiltjänstgöringsplats ska anföras inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Besvär över ett beslut om hemförlovning hindrar inte verkställigheten av beslutet, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat.

Besvär över ett beslut om disciplinstraff som påförts en civiltjänstgörare ska anföras inom 14 dagar från delgivningen av beslutet. (13.6.2024/360)

Ett disciplinstraff kan verkställas omedelbart efter det att civiltjänstcentralen meddelat sitt beslut, om verkställighet av disciplinstraffet inte annars är möjlig under civiltjänstgörarens återstående tjänstgöringstid.

3 mom. har upphävts genom L 13.6.2024/360 . (13.6.2024/360)

Ändring i ett beslut av prövningsnämnden för värnpliktigas övertygelse om godkännande för civiltjänst får sökas genom besvär hos Helsingfors förvaltningsdomstol inom 14 dagar från det att den sökande fick del av beslutet.

Förvaltningsdomstolen ska behandla besvären skyndsamt. Besvär hindrar inte att beslutet verkställs, om inte förvaltningsdomstolen bestämmer något annat. (13.6.2024/360)

3 mom. har upphävts genom L 13.6.2024/360 . (13.6.2024/360)

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) , till den del det inte föreskrivs något annat i 95–98 §.

En civiltjänstgörare som vill övergå till att fullgöra tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor ska skriftligen ansöka om detta hos civiltjänstcentralen.

Civiltjänstcentralen ska godkänna ansökan utan dröjsmål, om det av ansökan framgår att i 1 § avsedda skäl som grundar sig på övertygelse inte längre hindrar civiltjänstgöraren att fullgöra tjänst enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och om civiltjänstgöraren inte tidigare på grundval av en motsvarande ansökan har godkänts för tjänstgöring enligt de lagarna. Ansökan kan inte godkännas om civiltjänsten har redan inletts och inte heller efter utgången av det år då civiltjänstgöraren har fyllt 28 år.

En i 58 § 1 mom. avsedd civiltjänstgörares ansökan om tjänstgöring enligt värnpliktslagen kan godkännas under de förutsättningar som anges i 2 mom. i denna paragraf. Vid godkännande av ansökan tillämpas dock inte åldersgränsen enligt 2 mom.

Om en ansökan som avses i 1 mom. har lämnats in efter det att civiltjänstgöraren har förordnats till civiltjänst, ska civiltjänstgöraren dock iaktta förordnandet tills civiltjänstcentralen avgör ansökan och återkallar sitt förordnande.

Civiltjänstcentralen ska utan dröjsmål underrätta Försvarsmaktens regionalbyrå om godkännandet av en ansökan.

Civiltjänstcentralen fastställer den återstående tiden för tjänstgöring i civiltjänst för den som övergår till civiltjänst från tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. I detta fall avdras från den tjänstgöringstid om 347 dygn som gäller enligt denna lag ett uppåt avrundat tal, som fås då antalet redan fullgjorda tjänstgöringsdagar multipliceras med en koefficient som räknas ut genom att civiltjänstgöringstiden om 347 dygn divideras med den tjänstgöringstid för personen i fråga som bestämts enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor. (13.12.2013/940)

Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte civiltjänstgörare som ansökt om civiltjänst efter fullgjord tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor.

Vid behandlingen av förvaltningsärenden enligt denna lag tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003) , dataskyddslagen (1050/2018) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Om en civiltjänstgörare underlåter att infinna sig för tjänstgöring eller avbryter den, ska civiltjänstgöringsplatsen utan obefogat dröjsmål hos polisen på civiltjänstgörarens hemort eller på den ort där civiltjänstgöringsplatsen är belägen be om handräckning för efterspaning av civiltjänstgöraren och för förpassande av honom eller henne till tjänstgöring. Den handräckning som polisen ger civiltjänstgöringsplatsen är avgiftsfri. Polisen ska vid behov vidta åtgärder för efterlysning av civiltjänstgörare som inte har kunnat anträffas. (9.12.2022/1000)

Polisen ska utan dröjsmål förpassa en civiltjänstgörare till civiltjänstgöringsplatsen, om civiltjänstgöraren inte skriftligen vägrar fullgöra civiltjänst eller om han eller hon inte har något laga hinder för sin frånvaro. Polisen ska tillställa civiltjänstgöringsplatsen anmälan om vägran att fullgöra civiltjänst eller en utredning om laga hinder.

Arbets- och näringsministeriet, civiltjänstcentralen och försvarsmakten ska ge de uppbådspliktiga tillräcklig information om möjligheten att ansöka om civiltjänst och om innehållet i civiltjänsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Genom denna lag upphävs civiltjänstlagen av den 30 december 1991 (1723/1991) jämte ändringar.

Om någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till den civiltjänstlag som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas i stället denna lag.

Denna lag tillämpas med de undantag som anges nedan även på civiltjänstgörare som inlett sin civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

På civiltjänstgörare som inlett sin tjänstgöring före ikraftträdandet tillämpas inte 4 § om tjänstgöringstiden och bestämmelserna i 40 § 1 mom. om omfattningen av personliga permissioner.

Vad som föreskrivs i 18 § 2 mom. tillämpas inte om den som fullgjort tjänstgöring har godkänts att fullgöra civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

Bestämmelserna i 8 kap. om kompletterande tjänstgöring tillämpas inte på en civiltjänstgörare som fullgjort tjänstgöring enligt värnpliktslagen eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor och som har godkänts att fullgöra civiltjänst före ikraftträdandet av lagen.

Ikraftträdandet av denna lag påverkar inte beslut om inledande av tjänstgöring eller beviljande av uppskov som har meddelats med stöd av den lag som gällde vid ikraftträdandet.

Tjänstgöringsförseelser som ägt rum före ikraftträdandet avgörs i fråga om förfarande och påföljder i enlighet med de bestämmelser som gällde då tjänstgöringsförseelsen begicks.

När denna lag träder i kraft ska huvudstaben ur värnpliktsregistret till civiltjänstregistret i fråga om civiltjänstgörarna lämna ut basuppgifter, uppgifter om tjänsteduglighet och uppgifter om hälsotillstånd som gäller bestämmandet av tjänstedugligheten samt uppgifter om de ansökningar och beslut som avses i 67 §.

Ansökningar om att få vara civilitjänstgöringsplats, som är anhängiga i arbets- och näringsministeriet samt ansökningar enligt 67 §, som är anhängiga i ett militärlän när denna lag träder i kraft, ska på tjänstens vägnar överföras till civiltjänstcentralen för avgörande.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.