Statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen
Up-to-date- Translations of statutes
- Keywords
- Vattenvård
- Type of statute
- Förordning
- Administrative sector
- Miljöministeriet
- Date of Issue
- Date of publication
- Entry into force
- Remark
- Innehåller bilagor 1–6
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2006/1040/ajantasa/2022-03-24/swe
I enlighet med statsrådets beslut, fattat på föredragning från miljöministeriet, föreskrivs med stöd av 10, 20 och 26 § i lagen av den 30 december 2004 om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) :
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Syfte
I denna förordning föreskrivs om de utredningar som skall ingå i förvaltningsplanen, om bedömningen och övervakningen av vattnens status samt om upprättandet av förvaltningsplanen.
I förordningen föreskrivs det också om avgränsning av grundvattenområden och om grunderna för klassificering av grundvattenområden. (10.11.2016/929)
2 §Förvaltningsplansperiod
Förvaltningsplanen enligt 11 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) , nedan vattenförvaltningslagen, skall upprättas för sex år i sänder. De första förvaltningsplanerna skall beredas så att statsrådet kan godkänna dem senast den 21 december 2009.
2 kap.Utredningar inom vattenförvaltningsområdena
3 §Karakterisering av yt- och grundvatten
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska identifiera läget och gränserna för ytvattnen och grundvattenområdena inom sina respektive verksamhetsområden samt de grundvattenområden av vilka ytvattenekosystem och terrestra ekosystem är direkt beroende. (7.10.2010/869)
Vid karakteriseringen, i kompletterande utredningar samt vid bedömningen och övervakningen av vattnens status kan likartade ytvatten och grundvatten sammanföras i grupper.
4 §Särskilda områden
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska sammanställa uppgifter om följande områden som befinner sig inom det egna verksamhetsområdet:
områden, från vilka tas eller avses tas mer än i genomsnitt 10 kubikmeter hushållsvatten per dygn eller för fler än femtio personers behov,
områden som på basis av Europeiska unionens lagstiftning anges som badvatten,
områden som ingår i nätverket Natura 2000 och där det för skyddet av en livsmiljö eller en art är viktigt att bevara eller förbättra vattnets status.
Bestämmelser om förebyggande och minskning av utsläpp som härrör från användning, lagring och hantering av stallgödsel och gödselfabrikat samt från djurproduktion finns i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) . (24.3.2022/188)
5 §Konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten
Enligt 22 § i vattenförvaltningslagen kan som konstgjord ytvattenförekomst i förvaltningsplanen benämnas en konstgjord sjö och kanal som har anlagts på land och som kraftigt modifierad ytvattenförekomst en ytvattenförekomst som genom byggande eller reglering eller på annat sätt har modifierats och i vilken det inte längre råder ursprungliga hydromorfologiska förhållanden.
6 § (7.10.2010/869)Verksamhet med inverkan på yt- och grundvatten
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska inom sina respektive verksamhetsområden samla in uppgifter om mänsklig verksamhet med väsentlig inverkan på yt- och grundvattnets status. Sådana är uppgifter om
punktbelastning och diffus belastning från bebyggelse, industri, jord- och skogsbruk samt övrig näringsverksamhet, inklusive utsläpp av sådana ämnen som avses i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) ,
mängden vatten som tas ut för bebyggelsens, industrins samt jord- och skogsbrukets behov och för övriga behov samt för bildningen av konstgjort grundvatten, inklusive årstidsvariationer och total årlig efterfrågan, samt vattenförluster,
byggande och vattenreglering med inverkan på ytvattnets status,
annan verksamhet som påverkar vattnens status, inklusive de verksamheter som avses i bilaga II i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan ramdirektivet för vatten .
7 §Bedömning av inverkan samt kompletterande utredningar
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska utifrån uppgifterna enligt 6 § samt uppgifterna om vattnens status klarlägga de yt- och grundvattenförekomster där de miljömål som nämns i 21 § i vattenförvaltningslagen eventuellt inte kan nås. Om bedömningen är att miljömålen eventuellt inte kan uppnås, ska närings-, trafik- och miljöcentralerna göra kompletterande utredningar till grund för upprättandet av övervaknings- och åtgärdsprogrammen för yt- och grundvattnen. (7.10.2010/869)
Uppgifterna sammanställs utifrån den övervakning av vattnen som utförs av statens och kommunernas olika myndigheter och instanser samt av instanser som erbjuder offentliga tjänster, samt utifrån den kontroll och de utredningar verksamhetsutövarna gör enligt någon annan lag.
7 a § (7.10.2010/869)Vattenanvändning och vattentjänster
När en ekonomisk analys av vattenanvändningen görs avses i detta kapitel med
vattenanvändning vattentjänster samt annan verksamhet som avses i 6 §,
vattentjänster uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av yt- och grundvatten samt insamling och rening av avloppsvatten, som tillhandahålls såsom tjänster.
8 § (7.10.2010/869)Ekonomisk analys av vattenanvändningen
I den ekonomiska analysen av vattenanvändningen ska ges en på åtminstone industri, hushåll och jordbruk uppdelad bedömning av den ekonomiska betydelsen av sätten att utnyttja vattnet, långsiktiga prognoser för vattenförsörjningen och vattenbehovet, en ekonomisk analys av vattentjänsterna samt de mest kostnadseffektiva kombinationerna i fråga om vattenanvändningen med tanke på åtgärdsprogrammen.
Den ekonomiska analysen av vattentjänsterna ska innehålla kalkyler om beaktandet av principen om kostnadstäckning vid vattentjänster.
Miljöministeriet leder i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet närings-, trafik- och miljöcentralerna och Finlands miljöcentral vid upprättandet av den ekonomiska analysen av vattenanvändningen.
2 a kap. (10.11.2016/929)Avgränsning och klassificering av grundvattenområden
8 a § (10.11.2016/929)Avgränsning av grundvattenområden
Gränserna för ett grundvattenområde bestäms på basis av de hydrogeologiska förhållandena till ställen där grundvattenförande jordlager täcks av tillräckligt täta, skyddande jordlager eller där grundvattenförande jordlager möter berg eller övergår i jordmån med låg vattenförande förmåga. Om de vattenförande lagren ligger under täta, skyddande jordlager fastställs grundvattenområdets gräns till det område där grundvatten samlas eller strömmar och som har betydelse för grundvattenskyddet och vattenförsörjningen. Gränserna kan dessutom med beaktande av de hydrogeologiska förhållandena på området bestämmas till ställen som lätt kan observeras i terrängen.
Vid behov bestäms gränserna för ett grundvattenområde så att de dras mot ett vattenområde i strandens omedelbara närhet.
Med avvikelse från 1 och 2 mom. kan man avstå från att bestämma gränserna för ett grundvattenområde om det inte är möjligt att på hydrologiska grunder avgränsa grundvattenområdet som ett område i marknivå eller om de grundvattenförande lagren ligger under skyddande jordlager. I det fallet kan grundvattenområdet anges som en punkt där vatten tas ut eller på basis av undersökningar kan tas ut.
8 b § (10.11.2016/929)Avgränsning av grundvattenbildningsområden
Genom avgränsning av ett grundvattenbildningsområde markeras ett område där jordlagren har hög vattenförande förmåga och där jordmånen möjliggör betydande infiltration av grundvatten. Till ett grundvattenbildningsområde hör dessutom sådana delar av ett grundvattenområde som i väsentlig grad ökar mängden grundvatten i grundvattenförekomsten.
I den utsträckning som grundvattenområde gränsar mot ett vattenområde, bestäms gränserna för grundvattenbildningsområdet så att de dras längs strandlinjen.
8 c § (10.11.2016/929)Klassificering av grundvattenområden i klass E
Klassificeringen av ett grundvattenområde i klass E baserar sig på förekomsten av sådana betydande ytvattenekosystem och terrestra ekosystem i naturtillstånd eller tillstånd som påminner om naturtillstånd vilka är direkt beroende av grundvatten och skyddas på basis av annan lagstiftning.
Ytvattenekosystem är direkt beroende av grundvatten när grundvatten flödar ut till ytvattenekosystemet så att utflödet av grundvatten har betydelse för skyddet och bevarandet av ytvattenekosystemet. Terrestra ekosystem är direkt beroende av grundvatten när grundvattnet upprätthåller naturtypens karakteristiska drag och inverkar på skyddet och bevarandet av det terrestra ekosystemet.
Om de i denna paragraf avsedda grundvattenområden som klassificeras uppfyller klassificeringsgrunderna i 10 b § 1 mom. i vattenförvaltningslagen och dessutom upprätthåller ett ekosystem som avses i denna paragraf, kan grundvattenområdena ges beteckningen E (1E eller 2E). Övriga grundvattenområden som avses i 1–2 mom. klassificeras i klass E.
8 d § (10.11.2016/929)Utredningar samt uppgifter som ska läggas fram vid beredningen
De utredningar som har samband med en avgränsning av grundvattenområden och grundvattenbildningsområden ska basera sig på bästa tillgängliga hydrogeologiska information.
Vid avgränsning av grundvattenområden i enlighet med 10 a § i vattenförvaltningslagen och vid fastställande av klassificeringsgrunderna i enlighet med lagens 10 b § samt vid ändring av gränserna och klassificeringsgrunderna ska följande information läggas fram:
kartmaterial av vilket avgränsningen av området och, när det är fråga om en ändring, avvikelsen från tidigare avgränsningar framgår,
grunderna för klassificeringen och avgränsningen av området eller en ändring av dem,
uppgifter om områdets hydrogeologi,
i fråga om områden i klasserna 1E, 2E och E uppgifter om de ekosystem som hänför sig till området och som skyddas på basis av annan lagstiftning samt uppgifter om skyddsgrunderna,
uppgifter om det befintliga vattenuttaget eller den planerade vattenförsörjningen i området,
andra väsentliga utredningar eller uppgifter.
8 e § (10.11.2016/929)Uppgifter om grundvatten som ska föras in i datasystemet för miljövårdsinformation
Utöver de utredningar och uppgifter som avses i 8 d § ska i datasystemet föras in
en bedömning av mängden grundvatten som bildas i området,
uppgifter om projekt och planer som anknyter till grundvattenområdet,
uppgifter om övervakningen av grundvattnet, grundvattennivån och grundvattnets kvalitet,
uppgifter om grundvattnets flödesriktningar,
andra behövliga uppgifter.
3 kap.Bedömning av yt- och grundvattnets status
9 §Definitioner
I detta kapitel avses vid klassificeringen av ytvattnets ekologiska status med
biologiska faktorer växtplankton, påväxtalger, makroalger, övrig vattenvegetation, bottenfauna och fiskfauna,
hydromorfologiska faktorer flödesförhållanden, uppehållstid, vattenstånd, djupförhållanden, bottnens och strandzonens struktur samt förbindelse med grundvattnet,
fysikalisk-kemiska faktorer siktdjup, temperaturförhållanden, syreförhållanden, salthalt, försurningsstatus, näringsförhållanden samt de nationellt utvalda ämnen som anges i punkt D i bilaga 1 i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) ,
referensförhållanden sådana värden på de i punkterna 1–3 nämnda faktorerna som helt eller nästan helt motsvarar opåverkade ekologiska förhållanden,
ekologisk kvalitetskvot avvikelsen från referensförhållandena för de biologiska faktorer som indikerar ekologisk status.
Faktorerna enligt punkterna 1–3 i å-, älv-, sjö- och kustvatten presenteras närmare i bilaga 1 samt i bilaga V i ramdirektivet för vatten. (7.10.2010/869)
I detta kapitel avses vid klassificeringen av grundvattnets status med
kvantitativ status i vilken grad en grundvattenförekomst är påverkad av direkta och indirekta uttag,
tillgänglig grundvattenresurs det långsiktiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen med beaktande av inverkningarna på ytvatten och terrestra ekosystem förbundna med grundvatten.
10 §Indelning i ytvattentyper och ytvattentypernas referensförhållanden
För klassificeringen av ytvattnens ekologiska status ska närings-, trafik- och miljöcentralerna indela ytvatten som till sina naturliga förhållanden är likartade i typerna åar och älvar, sjöar och kustvatten samt vatten i övergångszoner enligt de faktorer som presenteras i bilaga 2. Utöver vad som bestäms i bilaga 2 tillämpas vad som bestäms i bilaga II i ramdirektivet för vatten. (7.10.2010/869)
Konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten hänförs till den ytvattentyp som närmast motsvarar deras karaktäristika.
Ytvattnen i ett sjösystem kan granskas som en helhet utifrån de sjölika dragen i åar och älvar och de å- och älvlika dragen i sjöar.
För varje ytvattentyp anges referensförhållandena enligt de definitioner på hög status som ges i bilaga 1.
11 § (6.11.2014/926)Bedömning av vattnens status
Enligt 8 § i vattenförvaltningslagen ska närings-, trafik- och miljöcentralerna klassificera yt- och grundvattnen inom sina respektive verksamhetsområden för upprättandet av förvaltningsplanen.
I fråga om uppgifter som gäller fiskerihushållning tillställer den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen samt Naturresursinstitutet den närings-, trafik- och miljöcentral som avses i 1 mom. den information om fiskbeståndet som behövs vid klassificeringen.
12 §Klassificering av ytvattnets ekologiska status
Ytvattnets ekologiska status klassificeras som hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig genom att vattnets status jämförs med referensförhållandena med tillämpning av definitionerna i bilaga 1. Statusen för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvatten klassificeras på motsvarande sätt som god, måttlig, otillfredsställande eller dålig i förhållande till maximal ekologisk potential.
Klassificeringen görs med hjälp av de biologiska faktorerna och med stöd av de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna. Klassificeringen från hög till dålig anges som ekologisk kvalitetskvot på skalan 1–0.
Ytvattnets ekologiska status klassificeras som högst måttlig, om miljökvalitetsnormen för ett sådant ämne som avses i punkt D i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön har överskridits. (7.10.2010/869)
På klassificeringen av ytvattnens ekologiska status och presentationen av resultaten tillämpas dessutom vad som bestäms i bilaga V i ramdirektivet för vatten. (7.10.2010/869)
13 § (7.10.2010/869)Klassificering av ytvattnets kemiska status
Ytvattnets kemiska status i en vattenförekomst klassificeras som god, om miljökvalitetsnormen för ett sådant ämne som nämns i punkt C2 i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön inte har överskridits. I fråga om bromerade difenyletrar, dikofol, perfluoroktansulfonsyra, dioxiner, hexabromcyklododekan, heptaklor, heptaklorepoxid, kvicksilver, hexaklorbensen och hexaklorbutadien tillämpas den miljökvalitetsnorm för fisk som anges i punkt C2 i bilaga 1 till den förordningen och i fråga om fluoranten och PAH-föreningar den miljökvalitetsnorm för blötdjur som anges i punkt C2 i bilaga 1 till den förordningen. (5.11.2015/1309)
På klassificeringen av ytvattnens kemiska status och presentationen av resultaten tillämpas dessutom vad som bestäms i bilaga V i ramdirektivet för vatten.
14 § (7.10.2010/869)Klassificering av grundvattnets status
Grundvattnen klassificeras i god eller dålig status utifrån kvantitativ och kemisk status enligt den status som är sämst. På klassificeringen och presentationen av resultaten tillämpas dessutom vad som bestäms i bilaga V i ramdirektivet för vatten.
14 a § (7.10.2010/869)Klassificering av grundvattnets kvantitativa status
Den kvantitativa statusen klassificeras som god, om
det genomsnittliga årliga vattenuttaget inte överskrider grundvattenbildningen med särskilt beaktande av inverkningarna på ytvatten och terrestra ekosystem förbundna med grundvatten; och
grundvattennivån inte sjunker kontinuerligt till följd av mänsklig verksamhet.
14 b § (20.5.2009/341)Förfarande vid klassificering av grundvattnets kemiska status
Grundvattnets kemiska status klassificeras i de grundvattenförekomster för vilka det enligt bedömningen av inverkan och de kompletterande utredningarna kan antas att god kemisk status eventuellt inte uppnås.
Vid klassificeringen beaktas halten av de i bilaga 7 A nämnda grundvattenförorenande ämnen (förorenande ämne) som i det aktuella grundvattenområdet kan försämra grundvattenförekomstens kemiska status.
14 c § (20.5.2009/341)Klassificering av grundvattnets kemiska status
Grundvattnets kemiska status klassificeras som god med beaktande av det som föreskrivs i 14 b §, om
halten av ett förorenande ämne i grundvattenförekomsterna vid övervakningsstationerna, beräknat som ett årsmedelvärde, inte vid någon övervakningsstation överskrider den miljökvalitetsnorm som har fastställts för ämnet i bilaga 7 A, och
det utifrån övervakningsresultaten kan antas att förutsättningarna i bilaga 7 B gällande övriga faktorer är uppfyllda.
En grundvattenförekomsts kemiska status kan oberoende av 1 mom. klassificeras som god även om någon miljökvalitetsnorm enligt bilaga 7 A överskrids vid en eller flera övervakningsstationer, om
halten av det förorenande ämnet i grundvattenförekomsten inte orsakar någon betydande miljörisk,
halten av det förorenande ämnet inte avsevärt har försämrat grundvattnets lämplighet för ett ändamål för vilket det skulle kunna användas, och
de övriga förutsättningarna enligt 1 mom. 2 punkten är uppfyllda.
14 d § (20.5.2009/341)Översyn av miljökvalitetsnormer
Finlands miljöcentral bereder ändringsförslagen till bilaga 7 A om det av ny information om förorenande ämnen, förorenande ämnesgrupper eller indikatorer på förorening framgår att en miljökvalitetsnorm för ett ämne eller en ämnesgrupp som inte nämns i bilaga 7 A skall fastställas, en gällande miljökvalitetsnorm skall ändras eller ett ämne eller en ämnesgrupp eller en miljökvalitetsnorm som har tagits bort skall återinföras i förteckningen till skydd för människors hälsa eller miljön.
Finlands miljöcentral skall när den gör upp planen ge de myndigheter som är viktiga med tanke på planen och de intressegrupper vars fördel eller rätt berörs av planen möjlighet att bli hörda.
14 e § (7.10.2010/869)Bedömning av exceptionella förhållanden
Vid behov ska närings-, trafik- och miljöcentralerna med tanke på miljömålen bedöma betydelsen av en tillfällig försämring av vattnens status till följd av ett exceptionellt naturförhållande eller en olycka av exceptionellt slag enligt 21 § 3 mom. i vattenförvaltningslagen.
Vid bedömningen av om vattnens status kan anses överensstämma med miljömålen ska närings-, trafik- och miljöcentralen göra en granskning av uppfyllandet av följande förutsättningar:
alla genomförbara åtgärder för att förebygga att statusen försämras ytterligare har vidtagits,
uppnåendet av miljömålen i fråga om andra vattenförekomster som inte berörs av de exceptionella förhållandena ska inte hindras eller äventyras,
de åtgärder inför exceptionella förhållanden som anges i åtgärdsprogrammet enligt 12 § i vattenförvaltningslagen ska inte hindra att vattnens status återställs i sitt ursprungliga skick när förhållandena inte längre kan anses exceptionella,
genomförbara åtgärder för att återställa vattnens status i sitt ursprungliga skick ska vidtas så snart som möjligt.
14 f § (18.12.2014/1280)Tillämpning av undantag som gäller miljömålen
Om det i förvaltningsplanen föreslås i 21 § 3 mom. eller 22 - 25 § i vattenförvaltningslagen avsedda undantag från miljömålen i 21 § 1 mom. i samma lag, ska närings-, trafik- och miljöcentralerna säkerställa att de undantag som föreslås inte förhindrar eller äventyrar uppnåendet av miljömålen i andra vattenförekomster inom samma vattenförvaltningsområde eller strider mot krav eller mål som uppställts annanstans i miljölagstiftningen.
4 kap.Övervakningsprogram för vattenförvaltningsområdena
15 § (7.10.2010/869)Övervakningsprogram
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska identifiera behovet av övervakning av yt- och grundvattnen inom sina verksamhetsområden utifrån det som föreskrivs i 16–20 §. Varje närings-, trafik- och miljöcentral ska inom sitt verksamhetsområde upprätta ett övervakningsprogram, som i tillämpliga delar sammanlänkar den övervakning som anordnas av myndigheterna och den kontroll som görs av verksamhetsutövarna enligt någon annan lag. I övervakningsprogrammet ska anges nödvändiga övervakningsstationer och övervakningsområden, de faktorer som ska övervakas samt övervakningsfrekvensen.
Närings-, trafik- och miljöcentralerna avgör behovet av övervakning av fiskbeståndet i samråd med den närings-, trafik- och miljöcentral som är behörig i fråga om uppgifter som gäller fiskerihushållning.
16 §Övervakning
Inom samtliga vattenförvaltningsområden skall en regelbunden övervakning av yt- och grundvattnens status anordnas för verifiering av bedömningen av inverkan av den verksamhet som avses i 6 §, för planering av övervakningsprogram samt för utredning av långsiktiga förändringar i naturliga förhållanden och långsiktiga verkningar till följd av omfattande mänsklig verksamhet ( kontrollerande övervakning).
Om något miljömål eventuellt inte kan nås, skall övervakningen ordnas så att vattnens status och effekterna av åtgärdsprogrammets åtgärder kan klarläggas ( operativ övervakning ).
Om orsaken till varför miljömålen inte kan nås är okänd eller om detta har en plötslig orsak, skall omfattningen och konsekvenserna av vattnets försämrade status klarläggas och läggas till grund för åtgärdsprogrammet ( undersökande övervakning ).
17 §Övervakningsstationer och övervakningsområden i ytvatten
Övervakningsstationerna eller övervakningsområdena i övervakningsprogrammen skall vara tillräckligt många för att ytvattnens status skall kunna bedömas i sin helhet och en klassificering av ytvattnen vara möjlig.
Enligt bedömning av respektive närings-, trafik- och miljöcentral placeras övervakningsstationer eller övervakningsområden för kontrollerande övervakning i ytvattnen enligt punkt A i bilaga 3. (7.10.2010/869)
Övervakningsstationer eller övervakningsområden för operativ övervakning placeras i ytvattnen enligt punkt B i bilaga 3.
18 § (7.10.2010/869)Val av faktorer som ska övervakas i ytvatten
Den kontrollerande övervakningen i ytvatten ska inriktas på parametrarna för de biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna samt för den kemiska statusen. Den operativa övervakningen i ytvatten ska inriktas på sådana parametrar för de biologiska, hydromorfologiska eller fysikalisk-kemiska faktorerna samt för den kemiska statusen som indikerar förorening eller förändring.
19 § Frekvens för övervakning i ytvatten
Tidpunkten och frekvensen för övervakningen skall väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås.
Den kontrollerande övervakningen skall ordnas under minst ett år under respektive förvaltningsplansperiod. De parametrar som indikerar biologiska och hydromorfologiska faktorer skall följas upp minst en gång. De parametrar som indikerar fysikalisk-kemiska faktorer skall följas upp enligt bilaga 4, om inte annat framgår av teknisk kunskap och expertutlåtanden.
Den kontrollerande övervakningen kan ordnas var tredje förvaltningsplansperiod, om
tidigare övervakning har visat att ytvattnets status är minst god och uppskattas bestå eller förbättras och
inga väsentliga förändringar har skett i den inverkan verksamheten enligt 6 § har på ytvattnets status.
Den operativa övervakningen anordnas för biologiska, hydromorfologiska eller fysikalisk-kemiska faktorer enligt anvisningarna i bilaga 4. Ändringar i övervakningen kan göras under en förvaltningsplansperiod, om den verksamhet som förorenar eller skadligt förändrar ytvattnet upphör eller om verksamhetens förorenande eller skadliga inverkan på vattnets status inte annars längre kan anses vara betydande.
Bestämmelser om övervakningen av farliga och skadliga ämnen finns dessutom i 9 och 9 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. (7.10.2010/869)
20 § (20.5.2009/341)Stationer för övervakning av grundvatten
Övervakningsprogrammet skall omfatta tillräckligt många övervakningsstationer för att grundvattnens status och statusens naturliga variationer eller variationer till följd av mänsklig verksamhet på kort och lång sikt skall kunna uppskattas tillförlitligt.
Om god status för grundvattnet eventuellt inte kan nås, skall övervakningsstationerna, de faktorer som skall övervakas och övervakningsfrekvensen väljas så att det kan utredas hur vattenuttaget, någon annan mänsklig verksamhet eller utflödet av grundvatten påverkar grundvattnets status.
Operativ övervakning skall ordnas i grundvattenförekomster för vilka det enligt den kontrollerande övervakningen och bedömningen av verksamheters inverkan enligt 7 § är möjligt att miljömålen för grundvattnet inte uppnås. Övervakningsstationerna skall placeras så att de på bästa sätt visar grundvattenförekomstens kemiska och kvantitativa status.
Övervakning om i grundvattenförekomster som sträcker sig utanför Finlands gränser ges bestämmelser i bilaga 4 C.
20 a § (20.5.2009/341)Faktorer som skall övervakas i grundvatten
Vid den kontrollerande och operativa övervakningen av kvantitativ status övervakas grundvattennivån. Vid den operativa övervakningen övervakas dessutom den kvantitativa mängden av grundvattenuttaget.
Den kontrollerande övervakningen av grundvattnets kemiska status inriktas på de faktorer som anges i bilaga 4 B. Dessutom skall sådana faktorer väljas som påvisar de risker som grundvattenförekomsten eventuellt utsätts för genom mänsklig verksamhet.
Vid den operativa övervakningen av kemisk status skall åtminstone halterna i grundvattnet av de förorenande ämnen som nämns i bilaga 7 A och som i grundvattenområdet kan medföra risk för att grundvattnet förorenas övervakas.
20 b § (20.5.2009/341)Frekvens för övervakning av grundvatten
Den kontrollerande övervakningen av den kvantitativa statusen skall vara tillräckligt frekvent så att variationerna i grundvattenbildningen på både kort och lång sikt kan utredas.
I grundvattenförekomster där miljömålen eventuellt inte kan nås skall en tillräcklig övervakningsfrekvens tryggas för att vattenuttagets och vattenutflödets verkningar på grundvattennivån skall kunna bedömas.
Den kontrollerande övervakningen av kemisk status skall ordnas i tillräcklig omfattning. Den operativa övervakningen skall ordnas tillräckligt ofta utanför den period då den kontrollerande övervakningen görs och minst en gång om året för att de konsekvenser som mänsklig verksamhet har på grundvattenförekomsterna skall kunna observeras.
21 § (7.10.2010/869)Kvalitetskrav för övervakningen
Vid övervakningen av vattenstatus, sediment och biota ska de krav som anges i bilaga 3 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön tillämpas på analysmetodernas prestanda, påvisandet av analysresultatens kvalitet och tolkningen av resultaten.
5 kap.Upprättande av förvaltningsplan
22 § (7.10.2010/869)Beredning av förvaltningsplan
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska inom sina respektive verksamhetsområden se till att nödvändiga utredningar görs och att åtgärdsprogrammen enligt 12 § i vattenförvaltningslagen upprättas för utarbetandet av förvaltningsplanen. Vid beredningen ska den tidtabell och det arbetsprogram som gäller för upprättandet av förvaltningsplanen enligt 13 § i vattenförvaltningslagen beaktas, liksom även de förslag och ställningstaganden som lämnas av den samarbetsgrupp som nämns i 14 § i samma lag.
Den samordnande närings-, trafik- och miljöcentralen sammanställer de utredningar som har gjorts inom vattenförvaltningsområdet, sammandraget av åtgärdsprogrammen samt övervakningsprogrammen till ett utkast till förvaltningsplan som den underställer den styrgrupp som avses i 14 § i vattenförvaltningslagen.
23 §Uppgifter i förvaltningsplanen
Utöver vad som föreskrivs i 11 § i vattenförvaltningslagen skall de uppgifter som räknas upp i bilaga 5 ingå i förvaltningsplanen.
Dessutom skall det av förvaltningsplanen framgå hur samarbetsgruppens förslag enligt 4 § 1 punkten och dess ställningstaganden enligt 4 § 3 punkten i statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004) har inverkat på innehållet i förvaltningsplanen.
24 § Uppgifter i åtgärdsprogrammet om vattenvårdens grundläggande åtgärder (18.12.2014/1280)
De i 12 § i vattenförvaltningslagen avsedda grundläggande åtgärderna inom vattenvården är
åtgärder för kontroll av utsläpp samt för skydd av vatten, inklusive förhandskontroll av utsläpp från punktkällor och diffusa källor.
förhandskontroll av uttag av grund- och ytvatten, bildande av konstgjort grundvatten och uppdämning av ytvatten,
redogörelse över hur vattenanvändarna bidrar till att täcka kostnaderna för vattenanvändningen,
förhandskontroll av reglering av och byggande i sjöar och vattendrag samt planering med inverkan på vattnens eftersträvade ekologiska status,
åtgärder för kontroll av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön,
åtgärder för tryggande av kvaliteten på det vatten som används till dricksvattenuttag,
åtgärder för förebyggande av förorening och minskande av fara vid störningar eller exceptionella situationer samt hindrande av betydande spill av förorenande ämnen från tekniska installationer,
åtgärder som begränsar och ger villkor för användningen av områden i syfte att skydda särskilda områden.
Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska inom ramen för översynen av åtgärdsprogrammet enligt 19 § i vattenförvaltningslagen också granska de förhandskontrollåtgärder som avses i 1 mom. 1, 2, 4 och 5 punkten och vid behov föreslå åtgärder för att uppdatera dem. Bestämmelser om ändring av tillstånd som hör till förhandskontrollåtgärderna och av kontrollvillkor finns i miljöskyddslagen (527/2014) och vattenlagen (587/2011) . (18.12.2014/1280)
25 § Uppgifter i åtgärdsprogrammet om vattenvårdens kompletterande åtgärder (18.12.2014/1280)
De i 12 § i vattenförvaltningslagen avsedda kompletterande åtgärderna inom vattenvården finns upptagna i punkt b i bilaga 6.
6 kap.Särskilda bestämmelser
26 §Översyn av utredningarna
De i denna förordning avsedda utredningar som ska göras inom respektive vattenförvaltningsområde samt bedömningarna av yt- och grundvattnets status och övervakningen av dessa ska i nödvändig omfattning ses över två år innan den ändrade förvaltningsplanen publiceras. Utredningarna ska grunda sig på uppgifterna från det år som föregår ändringen. Utredningarna ska publiceras i de ändrade förvaltningsplanerna. (7.10.2010/869)
Med avvikelse från 1 mom. kan i fråga om de utsläpp och läckage av växtskyddsmedel som avses i punkt C i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön användas medeltalet för de tre år som föregår ändringen. (7.10.2010/869)
27 §Information
De beredningshandlingar som avses i 13 § i vattenförvaltningslagen skall hållas framlagda i respektive kommuner och allmänheten skall beredas möjlighet att framföra sin åsikt om dem under sex månader från det att handlingarna lades fram.
2 mom. har upphävts genom F 24.3.2022/188 . (24.3.2022/188)
28 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2006.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
De första övervakningsprogrammen enligt 15 § skall upprättas senast den 22 december 2006.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1–73
Bilaga 1
Definitioner som skall tillämpas vid klassificering av ytvattnets ekologiska status
1. Biologiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Biologisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Växtplankton (sjöar och kustvatten) | Artsammansättningen och individtätheten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten jämfört med typspecifika samhällen. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttlig från typspecifika samhällen. |
Växtplanktons medelbiomassa motsvarar helt de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena och inverkar inte väsentlig på det typspecifika siktdjupet. | Biomassan har förändrats något jämfört med typspecifika förhållanden. | I sjöar har biomassan förändrats måttlig och kan leda till betydande, oönskade förändringar i andra biologiska faktorer och i vattnets eller sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet. | |
Algblomningarnas frekvens och intensitet överensstämmer med de typspecifika fysikalisk-kemiska förhållandena. | Dessa förändringar tyder inte på sådan ökad algtillväxt som i sjöar leder till oönskade förändringar i vattenbiotan eller i vattnets eller sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet, elleri i kustvattnen i biotan eller vattenkvaliteten. | I kustvattnen överskrider algbiomassan väsentligt de typspecifika gränsvärdena och kan inverka på övriga biologiska faktorer. | |
En lätt ökning i algblomningsfrekvens en och -intensiteten kan förekomma jämfört med typspecifika förhållanden. | En måttlig ökning i algblomningsfrekvensen och -intensiteten kan förekomma. Långvariga blomningar kan förekomma under sommarmånaderna. | ||
Makrofyter och påväxtalger (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten hos makrofyter och påväxtalger jämfört med typspecifika förhållanden. Dessa förändringar tyder inte på sådan ökad tillväxt av påväxtalger eller högre växter som leder till oönskade förändringar i vattenbiotan eller i vattnets och sedimentets fysikalisk-kemiska kvalitet. | Makrofyternas och påväxtalgernas artsammansättning avviker måttlig från de typspecifika samhällena och är väsentligt mer påverkad än vid god status. |
Inga förändringar i den genomsnittliga individtätheten hos makrofyter och påväxtalger kan noteras. | Påväxtalgsamhället är inte i ogynnsam grad påverkat av bakteriemattor till följd av mänsklig verksamhet. | Måttliga förändringar i den genomsnittliga individtätheten hos makrofyter och påväxtalger kan noteras. | |
Påväxtalgsamhället har påverkats eller delvis utslagits av bakteriemattor till följd av mänsklig verksamhet. | |||
Bottenfauna (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen och individtätheten samt förhållandet mellan förändringskänsliga och icke- förändringskänsliga arter motsvarar helt eller nästan helt typspecifika opåverkade förhållanden. | Artsammansättningen och individtätheten, förhållandet mellan förändringskänsliga och icke- förändringkänsliga arter samt artrikedomen uppvisar små förändringar jämfört med typspecifika opåverkade förhållanden. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttligt från de typspecifika samhällena. |
Artrikedomen uppvisar inte tecken på förändringar jämfört med opåverkade förhållanden. | Viktiga typspecifika artgrupper saknas. | ||
Förhållandet mellan förändringskänsliga och icke förändringskänsliga arter samt artrikedomen ligger väsentligt under den typspecifika nivån och är väsentligt lägre än vid god status. | |||
Bottenfauna (kustvatten) | Artrikedomen och individtätheten varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Artrikedomen och individtätheten har förändrats något jämfört med typspecifika förhållen. | Artrikedomen och individtätheten har förändrats måttligt jämfört med typspecifika förhållanden. |
Alla förändringskänsliga arter som är typiska för opåverkade förhållanden förekommer. | Det flesta typspecifika förändringskänsliga arter förekommer. | Många typspecifika förändringskänsliga arter saknas. | |
Fiskfauna (åar, älvar och sjöar) | Artsammansättningen och individtätheten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i artsammansättningen och individtätheten jämfört med de typspecifika samhällena till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorer. | Artsammansättningen och individtätheten avviker måttligt från de typspecifika samhällena till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorerna. |
Alla typspecifika förändringkänsliga arter förekommer. | Fiskfaunas åldersstruktur uppvisar tecken på förändring till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorerna samt uppvisar i vissa fall tecken på störningar av en sådan omfattning i en enskild fiskarts fortplantning eller individutveckling att vissa åldersgrupper kan saknas helt. | Fiskfaunans åldersstruktur uppvisar betydande förändringar till följd av påverkan genom mänsklig verksamhet på de fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorerna. En måttlig andel av de typspecifika arterna saknas eller förekommer i mycket liten utsträckning. | |
Fiskfaunas åldersstruktur uppvisar få tecken på förändring till följd av mänsklig verksamhet, och inga tecken på störningar i någon fiskarts fortplantning eller individutveckling förekommer. | |||
Makroalger och gömfröiga växter (kustvattnen) | Alla förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter förekommer. | De flesta förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter förekommer. | Ett måttligt antal förändringskänsliga typspecifika arter av makroalger och gömfröiga växter saknas. |
Makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Små förändringar i makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet. | Makroalgernas täckningsgrad och de gömfröiga växternas individtäthet har förändrats måttligt. Detta kan leda till oönskade förändringar i vattenbiotan. | |
Biologiska faktorer (konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten) | Värdena för de relevanta biologiska faktorerna motsvarar så långt det är möjligt de värden som gäller för den närmast jämförbara ytvattentypen, med beaktande av fysiska förhållanden som beror på vattenförekomstens konstgjorda och kraftigt modifierade karaktäristika. | Små förändringar i värdena för de relevanta biologiska faktorerna jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential. | Måttliga förändringar i värdena för de relevanta biologiska faktorerna jämfört med de värden som föreligger vid maximal ekologisk potential. |
Dessa värden är väsentligt mer förändrade än de som föreligger vid goda ekologiska förhållanden. |
2. Hydromorfologiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Hydromorfologisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Hydrologisk regim (åar, älvar och sjöar) | Flödesvolymen och flödesdynamiken, i sjöar dessutom vattenståndet och uppehållstiden samt den därtill knutna förbindelsen med grundvattnet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Kontinuitet (åar, älvar) | Åns eller älvens kontinuitet har inte förändrats genom mänsklig verksamhet och den tillåter att vattenlevande organismer obehindrat kan vandra och sedimenttransport ske. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Morfologiska faktorer (åar, älvar, sjöar och kustvatten) | Å- eller älvfårans form, variationer i bredd och djup, flödeshastigheter, bottnens beskaffenhet samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Variationer i sjödjup, mängden bottensediment och bottnens struktur samt strandzonens struktur och förhållanden motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | |||
Variationer i kustvattendjupet samt bottnens struktur och beskaffenhet motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | |||
Hydromorfologisk faktor (konstgjort och kraftigt modifierat ytvatten) | De hydromorfologiska förhållandena uppvisar endast tecken på sådan påverkan på ytvattenförekomsten som är en följd av vattnets konstgjorda eller kraftigt modifierade karaktäristika, efter att alla de lindrande åtgärder som kan genomföras har genomförts för att säkerställa ett så nära uppnående av ett maximalt ekologiskt bestående förhållande som möjligt, särskilt i fråga om faunans vandring och lämpliga platser för förökning. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
3. Fysikalisk-kemiska faktorer
Hög status (1) | God status (1) | Måttlig status (1) | |
Fysikalisk-kemisk faktor | Definition | Definition | Definition |
Vattnets allmänna förhållanden (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt kraftigt modifierade eller konstgjorda ytvatten) | Näringshalterna varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Näringshalterna överskrider inte de nivåer som har fastställts för att säkra ett typspecifikt fungerande ekosystem, och för att uppnå värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
De fysikalisk-kemiska faktorerna i en å, älv, sjö och ett kustvatten motsvarar helt eller nästan helt opåverkade förhållanden. | Temperaturen, syreförhållandena, pH-värdet, alkaliteten och salthalten i en å, älv eller sjö, i en sjö dessutom siktdjupet, och temperaturen, syreförhållanden och siktdjupet i ett kustvatten samt temperaturen och pH-värdet i ett konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten överskrider inte de gränser som har fastställts för att säkra ett typspecifikt, fungerande ekosystem, och för att uppnå värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna. | ||
Temperaturen, syreförhållanden, pH-värdet, alkaliteten och salthalten i en å, älv eller sjö, i en sjö dessutom siktdjupet, och temperaturen, syreförhållanden och siktdjupet i ett kustvatten uppvisar inte tecken på förändringar till följd av mänsklig verksamhet och varierar inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | |||
De fysikalisk-kemiska faktorerna i konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten motsvarar helt eller nästan helt de opåverkade förhållanden som förknippas med den ytvattentyp som närmast motsvarar den aktuella ytvattenförekomsten. | |||
Temperaturen, syreförhållandena och pH-värdet i ett konstgjort eller kraftigt modifierat ytvatten avviker inte från de typiska värdena för opåverkade förhållanden i närmast motsvarade ytvattentyp. | |||
Särskilda syntetiska ämnen som förorenar vattnet (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten) | Koncentrationerna är nära noll och åtminstone lägre än vad som kan mätas med den mest avancerade analysteknik som är i allmänt bruk. | Koncentrationerna överskrider inte de miljökvalitetsnormer som har fastställts för nationellt utvalda ämnen som är skadliga för vattenmiljön. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
Särkskilda icke-syntetiska ämnen som förorenar vattnet (åar, älvar, sjöar, kustvatten samt konstgjorda eller kraftigt modifierade ytvatten) | Koncentrationerna ligger inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden. | Koncentrationerna överskrider inte de miljökvalitetsnormer som har fastställts för nationellt utvalda ämnen som är skadliga för vattenmiljön. | De rådande förhållandena förhindrar inte att värdena för de ovan i punkt 1 definierade biologiska faktorerna uppnås. |
I konstgjorda och kraftigt modifierande ytvatten ligger koncentrationerna inom sådana gränser som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden i närmast motsvarande ytvattentyp. |
Som otillfredsställande klassificeras vatten i vilket det förekommer relativt stora avvikelser i de biologiska faktorernas värden, och i vilket biotan avsevärt avviker från den som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden för den aktuella ytvattentypen.
Som dåligt klassificeras vatten i vilket det förekommer allvarliga avvikelser i de biologiska faktorernas värden, och i vilket en stor del av den biota saknas som vanligtvis förknippas med opåverkade förhållanden för den aktuella ytvattentypen.
(1) För konstgjorda eller kraftigt modifierade vattenförekomster anges på motsvarande sätt maximal ekologisk status, god ekologisk status och måttlig ekologisk status.
Bilaga 2
Faktorer vid indelning i ytvattentyper
Ytvattentyp | Faktor som används vid indelningen |
Åar, älvar | 1. storlek |
2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik | |
3. höjd över havet | |
4. vattenarealens andel av avrinningsområdet | |
5. geografiskt läge | |
Sjöar | 1. storlek |
2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik | |
3. höjd över havet | |
4. genomsnittligt vattendjup | |
5. uppehållstid | |
6. geografiskt läge | |
Kustvatten | 1. salthalt |
2. vågexponering | |
3. geografiskt läge | |
4. antalet isdagar |
Bilaga 2 a (20.5.2009/341)
Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram
1. Geologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet utsträckning och typ av geologisk formation,
2. hydrogeologiska karakteristika för grundvattenförekomsten inbegripet hydraulisk konduktivitet, porositet och inneslutning,
3. de ytliga avlagringarnas och jordarnas karakteristika i det område grundvattnet bildas, inbegripet tjocklek, porositet, hydraulisk konduktivitet och absorptionsegenskaper för avlagringarna och jordarna,
4. stratifieringskarakteristika för grundvattnet inom grundvattenförekomsten,
5. en inventering av de terrestra ekosystem och ytvatten som är dynamiskt förbundna med grundvattenförekomsten,
6. uppskattningar av vattnets riktningar och utbytesgrad mellan grundvattenförekomsten och de därmed förbundna terrestra ekosystemen och ytvattnen,
7. tillräckliga uppgifter för beräkning av det långfristiga årsgenomsnittet för den totala grundvattenbildningen,
8. karakterisering av grundvattnens kemiska sammansättning, inbegripet angivande av inverkan av mänsklig verksamhet.
Kompletterande utredning av konsekvenserna av mänsklig verksamhet i de grundvattenförekomster för vilka god status eventuellt inte uppnås
Följande utredningar skall i tillämpliga delar tas fram om grundvattenförekomsten sträcker sig in på två eller flera medlemsstaters territorium eller om det är möjligt att god status eventuellt inte uppnås för grundvattnet:
1. Lokaliseringen av grundvattentäkter,
2. genomsnittligt vattenuttag per år från grundvattentäkterna,
3. kemisk sammansättning hos det vatten som som har tagits och kommer att tas från grundvattenförekomsten,
4. lokalisering av sådana platser där vatten tillförs grundvattenförekomsten samt mängden tillfört vatten,
5. kemisk sammansättning hos vatten som tillförs grundvatten,
6. markanvändningen i det område där grundvattnet bildas inbegripet föroreningar och förändringar i grundvattenförekomsterna till följd av mänsklig verksamhet, till exempel avledning av regnvatten och lakvatten genom marktätning, infiltration, uppdämning eller dränering.
Bilaga 3
Övervakningsstationer och övervakningsområden i ytvatten
A) Övervakningsstationer och övervakningsområden för bedömning av ytvattnens status i sin helhet:
1. Punkter i stora åar och älvar där avrinningsområdet är större än 2 500 km 2 och vattenflödet är betydande med avseende på hela vattenförvaltningsområdet.
2. Stora sjöar och konstgjorda sjöar vars vattenvolym är betydande med avseende på hela vattenförvaltningsområdet.
3. Betydande sjöar och vattendrag som sträcker sig över statsgränsen.
4. Stationer som har angetts i rådets beslut 77/795/EEG om ett gemensamt förfarande för utbyte av information.
5. Stationer som är nödvändiga för att uppskatta den föroreningsmängd som förs över statsgränsen och ut i havsmiljön.
B) Stationer för övervakning av ytvatten om miljömålen eventuellt inte kan nås:
1. I ytvatten med en betydande påverkan från punktkällor placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att storleken och konsekvenserna av punktbelastningen skall kunna bedömas. Om ytvattnet utsätts för påverkan från flera punktkällor väljs punkterna för övervakningen så att den totala storleken och de sammanlagda konsekvenserna av punktbelastningen kan bedömas.
2. I ytvatten med en betydande diffus belastning placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att storleken och konsekvenserna av den diffusa belastningen skall kunna bedömas. Platserna skall väljas så att de representerar den relativa andelen av diffus belastning och den därav föranledda risken att god status för ytvattnet inte nås.
3. I ytvatten som kan bli föremål för åtgärder som betydande förändrar ytvattnet placeras ett tillräckligt antal övervakningsstationer eller övervakningsområden för att förändringarnas omfattning och konsekvenserna skall kunna bedömas. Platserna eller områdena skall välja så att de visar de totala konsekvenserna av de hydromorfologiska förändringarna på ytvattnet.
Bilaga 4
A)
Frekvens för övervakning av ytvatten
Faktor | Åar, älvar | Sjöar | Kustvatten |
Biologiska | |||
Växtplankton | 2 gånger/år | 2 gånger/år | 2 gånger/år |
Övrig vattenvegetation | 3 år | 3 år | 3 år |
Bottenfauna | 3 år | 3 år | 3 år |
Fiskfauna | 3 år | 3 år | |
Hydromorfologiska | |||
Kontinuitet | 6 år | ||
Hydrologi | kontinuerligt | 1 mån | |
Morfologi | 6 år | 6 år | 6 år |
Fysikalisk-kemiska | |||
Temperaturförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Syreförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Salthalt | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Näringsförhållanden | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
Försurningsstatus | 4 gånger/år | 4 gånger/år | |
Nationellt utvalt ämne som är skadligt för vattenmiljön | 4 gånger/år | 4 gånger/år | 4 gånger/år |
På gemenskapsnivå utvalt ämne som är farligt och skadligt för vattenmiljön | 12 gånger/år | 12 gånger/år | 12 gånger/år |
Faktorer vid kontrollerande övervakning av grundvattenförekomsters kemiska status
1. Syrehalt,
2. pH-värde,
3. konduktivitet,
4. nitrat,
5. ammonium,
6. andra parametrar som utgör indikation på den risk mänsklig verksamhet har på grundvattenförekomsten. Särskilt de grundvattenförorenande ämnena i bilaga 7 A skall beaktas.
Övervakning av grundvattenförekomster som sträcker sig utanför Finlands gränser
I grundvattenförekomster som sträcker sig utanför Finlands gränser skall inom finländskt territorium
1) inrättas övervakningsstationer för övervakning av kvantitativ och kemisk status samt anordnas kontrollerande övervakning i tillräcklig omfattning. Dessutom skall det finnas tillräckligt med övervakningsstationer för uppskattning av riktningen på och mängden av strömmande grundvatten, och
2) sådana faktorer för kvantitativ och kemisk status övervakas som är av betydelse för att trygga användningen av grundvattenförekomsten i fråga.
Bilaga 5
Uppgifter i förvaltningsplanen:
1. En sammanfattning av karakteriseringen av yt- och grundvattnen inom vattenförvaltningsområdet. (24.3.2022/188)
1 a) En angivelse av referensförhållandena för ytvattnen och en motivering för bortlämnandet av en biologisk kvalitetsfaktor vid bedömningen av ekologisk status för en ytvattentyp, när det inte är möjligt att fastställa tillförlitliga typspecifika referensförhållanden för kvalitetsfaktorn beroende på den stora naturliga variation i denna faktor som inte enbart beror på årstidsvariationer.(24.3.2022/188)
2. En sammanfattning av betydande verksamhet som belastar eller förändrar yt- eller grundvattenstatusen och påverkan genom annan mänsklig verksamhet samt sammanfattning av de årliga kontrollerna av inverkan av exceptionella förhållanden som avses i 14 e §, inklusive kriterierna som använts vid bedömningen av de exceptionella förhållandena. (7.10.2010/869)
2. a) Miljökvalitetsnormerna för grundvatten:
a) sammanfattning av förfarandet för att fastställa miljökvalitetsnormerna för grundvatten,
b) uppgifter om de särskilda egenskaperna hos ämnena samt bakgrundskoncentrationerna för ämnen som förekommer i naturen,
c) relevanta uppgifter om förfarandet för att bedöma grundvattnens kemiska status,
d) de uppgifter som krävs enligt del C i bilaga 2 till kommissionens direktiv 2014/80/EU om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring, och eventuella andra uppgifter.
(25.8.2016/752)
2 b) Uppgifter om hur överskridandet av miljökvalitetsnormer för grundvattnet som har konstaterats vid enstaka övervakningsstationer i vattenförvaltningsområdet har beaktats vid den slutliga bedömningen av grundvattnets status. (20.5.2009/341)
2 c) redogörelser över utsläpp, läckage och förekomst av sådana ämnen som är farliga eller skadliga för vattenmiljön inom vattenförvaltningsområdet. (7.10.2010/869)
2 d) De riskutsatta grundvattenområdena och uppgifter om dem i enlighet med bestämmelserna i del C i det direktiv som nämns i punkt 2 a underpunkt d. (25.8.2016/752)
3. En karta över de särskilda områden som avses i 4 § samt uppgifter om den lagstiftning enligt vilken områdena har angetts.
4. Övervakningsstationerna eller områdena som en karta. Resultaten från övervakningen av ytvattnets, grundvattnets och skyddsområdenas status som en karta och om det behövs och är möjligt uppgifter i kartform om de övervakningsstationer där någon miljökvalitetsnorm har överskridits, samt resultaten från övervakningen av långvariga tendenser enligt 9 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. En bedömning av tillförlitligheten och noggrannheten hos de resultat som övervakningen har gett. (7.10.2010/869)
4 a) Uppgifter om en betydande och bestående uppåtgående tendens för ett förorenande ämne som har observerats vid en enstaka övervakningsstation. Dessutom skall uppgifter om haltnivån för förorenande ämnen anges där åtgärder har vidtagits för att sänka haltnivån samt uppgifter om haltens nedåtgående tendens. (20.5.2009/341)
4 b) En sammanfattning av de åtgärder som vidtagits med anledning av konsekvenserna av den gränsöverskridande förorening som avses i 6 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön. (7.10.2010/869)
4 c) En beskrivning av de strategier och metoder som tillämpats för att fastställa blandningszoner samt av de åtgärder som vidtagits för att minska blandningszonens omfattning som avses i 3 § 5 punkten i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön, om det enligt 6 b § har fastställts en eller flera blandningszoner inom vattenförvaltningsområdet. (7.10.2010/869)
5. En förteckning över de uppställda miljömålen för ytvatten, grundvatten och skyddsområden, grunderna för eventuell tillämpning av 22–25 § i vattenförvaltningslagen samt övriga uppgifter som anknyter till måluppställningen.
6. En sammanfattning av den ekonomiska analysen av vattenanvändningen samt vattentjänsterna.
7. En sammanfattning av åtgärdsprogrammet eller åtgärdsprogrammen inklusive de medel med vilka de uppställda målen nås, en sammanfattning av åtgärder för exceptionella situationer och för att hindra betydande spill av förorenande ämnen från tekniska installationer samt en redogörelse för alternativa åtgärder och valet av dem. (18.12.2014/1280)
8. En förteckning över vattenförvaltningsområdets noggrannare program och skötselplaner som gäller en del av ett avrinningsområde, vissa branscher, vissa omständigheter eller en ytvattentyp samt en sammanfattning av innehållet i dem.
9. En sammanfattning av de åtgärder genom vilka allmänheten har informerats och hörts, samt en redogörelse för de ställningstaganden som har framställts under beredningen samt för förhandlingarna mellan stater samt om hur dessa har inverkat på planens innehåll och valet av alternativ.
10. En förteckning över behöriga myndigheter som omfattar följande uppgifter:
i) den behöriga myndighetens namn och adress,
ii) vattenförvaltningsområdets geografiska område,
iii) den behöriga myndighetens rättsliga ställning,
iv) en utredning över samtliga behöriga myndigheters rättsliga och administrativa ansvar och uppgifter inom respektive vattenförvaltningsområde,
v) om en behörig myndighet verkar som koordinerande organ för andra behöriga myndigheter, en förteckning över myndigheterna i fråga samt en redogörelse om anordnandet av samarbete, och
vi) om vattenförvaltningsområdet ligger på fler än en medlemsstats territorium eller om det till området hör delar av stater som inte är medlemsstater, en utredning över de relationer som har skapats mellan institutionerna i syfte att säkerställa samarbetet.
11. Information om var och hur det bakgrundsmaterial och de bakgrundsuppgifter som kungjordes när vattenförvaltningsplanen upprättades, kontrolluppgifterna i fråga om tillstånd enligt miljöskyddslagen och vattenlagen samt den detaljerade övervakningsinformation som har samlats in enligt övervakningsprogrammen finns tillgängliga. (18.12.2014/1280)
12. Information motsvarande en miljörapport enligt lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheternas planer och program (200/2005) .
I en förvaltningsplan som har setts över enlighet med 19 § i vattenförvaltningslagen skall dessutom följande uppgifter tas med:
13. En sammanfattning av alla förändringar eller uppdateringar som har gjorts sedan den förra förvaltningsplanen offentliggjordes, inklusive en sammanfattning av justeringar enligt 22–25 § i vattenförvaltningslagen.
14. En bedömning av hur uppfyllelsen av miljömålen framskrider, inklusive en kartframställning av resultaten från övervakningen under den tidsperiod som täcktes av föregående förvaltningsplan samt en utredning angående de miljömål som inte har nåtts.
15. En sammanfattning av genomförda åtgärder.
16. En sammanfattning av de temporära kompletterande åtgärder som har genomförts sedan den förra förvaltningsplanen för vattenförvaltningsområdet offentliggjordes.
17. En sammanfattning och en utredning av de åtgärder som ingick i den förra förvaltningsplanen, men som inte har genomförts.
18. Ändringarna i miljökvalitetsnormerna gällande grundvattnet. (20.5.2009/341)
19. En tabell över kvantifieringsgränserna för de analysmetoder som tillämpas och information om dessa metoders prestanda i förhållande till minimikriterierna enligt bilaga 3 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön samt en motivering för den övervakningsfrekvens som tillämpas i enlighet med 9 § 5 mom. i den förordningen, om övervakningsintervallen är längre än ett år. (5.11.2015/1309)
20. I en förvaltningsplan som har setts över i enlighet med 19 § i vattenförvaltningslagen kan det dessutom ingå kompletterande kartor med uppgifter om den kemiska statusen för ett eller flera av följande ämnen, separat från uppgifter om övriga ämnen som anges i punkt C2 i bilaga 1 till statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön:
a) ämnen vars nummer är 5, 21, 28, 30, 35, 37, 43 och 44,
b) ämnen vars nummer är 34–45,
c) ämnen vars nummer är 2, 5, 15, 20, 22, 23 och 28,
I fråga om de numrerade ämnena i underpunkterna a–c är det också möjligt att ange i hur hög grad förvaltningsplanen eventuellt avviker från miljökvalitetsnormens värde. När sådana kompletterande kartor görs upp ska strävan vara att säkerställa att de är inbördes jämförbara både när det gäller olika vattenförvaltningsområden och på unionsnivå. (5.11.2015/1309)
Bilaga 6 (5.11.2020/753)
a) Grundläggande åtgärder inom vattenvården
De grundläggande åtgärderna inom vattenvården ingår i följande författningar:
i) social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid allmänna badstränder (177/2008)
ii) naturvårdslagen (1096/1996)
iii) skogslagen (1093/1996)
iv) social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten (1352/2015)
v) lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005)
vi) statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (685/2015)
vii) lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (252/2017)
viii) statsrådets förordning om avfall (179/2012)
ix) statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006)
x) lagen om växtskyddsmedel (1563/2011)
xi) statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014)
xii) miljöskyddslagen (527/2014)
xiii) statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006)
xiv) vattenlagen (587/2011)
xv) lagen om vattentjänster (119/2001)
xvi) markanvändnings- och bygglagen (132/1999)
xvii) hälsoskyddslagen (763/1994)
xviii) havsskyddslagen (1415/1994) .
b) Kompletterande åtgärder inom vattenvården
Kompletterande åtgärder inom vattenvården kan utgöras av:
i) legislativa åtgärder
ii) administrativa åtgärder
iii) ekonomiska eller skattemässiga åtgärder
iv) miljöavtal
v) anvisningar om god miljöpraxis
vi) återställande och restaurering av våtmarker
vii) byggprojekt
viii) miljörestaureringsprojekt
ix) utbildningsprojekt
x) forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt samt
xi) andra relevanta åtgärder.
Bilaga 7 (20.5.2009/341)
A)
Grundvattenförorenande ämnen och miljökvalitetsnormerna för dem 1
Ämne | Miljökvalitetsnorm för grundvatten | Enhet | |
1 | Nitrater | 50 | mg/l |
Aktiva ämnen i bekämpningsmedel och deras (relevanta) metaboliter, nedbrytnings- eller reaktionsprodukter | 0,1 | µg/l | |
0,5 sammanlagt 2 | |||
3 | Bensen | 0,5 | µg/l |
4 | Toluen | 12 | µg/l |
5 | Etylbensen | 1 | µg/l |
6 | Xylener (Σorto-, meta- och paraxylen) | 10 | µg/l |
7 | Antracen | 60 | µg/l |
8 | Naftalen | 1,3 | µg/l |
9 | Benso(a)pyren | 0,005 | µg/l |
10 | ΣBenso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren | 0,05 | µg/l |
11 | PCB-föreningar (Σ kongenerer 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180) | 0,015 | µg/l |
12 | ΣTrikloreten och tetrakloreten | 5 | µg/l |
13 | 1,2-dikloreten | 25 | µg/l |
14 | 1,2-dikloretan | 1,5 | µg/l |
15 | Diklormetan (metylenklorid) | 10 | µg/l |
16 | Vinylklorid (kloreten) | 0,15 | µg/l |
17 | Koltetraklorid | 2 | µg/l |
18 | Kloroform (triklormetan) | 100 | µg/l |
19 | Klorbensen | 3 | µg/l |
20 | 1,2-diklorbensen | 0,3 | µg/l |
21 | 1,4-diklorbensen | 0,1 | µg/l |
22 | Triklorbensen (Σ1,2,3-, 1,2,4- och 1,3,5-triklorbensen) | 2,5 | µg/l |
23 | Pentaklorbensen | 1,2 | µg/l |
24 | Hexaklorbensen | 0,024 | µg/l |
25 | Monoklorfenoler | 0,05 | µg/l |
26 | Diklorfenoler | 2,7 | µg/l |
27 | ΣTri-, tetra- och pentaklorfenol | 5 | µg/l |
28 | MTBE (metyl-tert-butyleter) | 7,5 | µg/l |
29 | TAME (tert-amylmetyleter) | 60 | µg/l |
30 | Oljefraktioner (C10-40) | 50 | µg/l |
31 | Kvicksilver | 0,06 | µg/l |
32 | Kadmium | 0,4 | µg/l |
33 | Kobolt | 2 | µg/l |
34 | Krom | 10 | µg/l |
35 | Koppar | 20 | µg/l |
36 | Bly | 5 | µg/l |
37 | Nickel | 10 | µg/l |
38 | Zink | 60 | µg/l |
39 | Antimon | 2,5 | µg/l |
40 | Arsenik | 5 | µg/l |
41 | Ammonium NH4+ | 0,25 (NH4+) | mg/l |
eller | |||
Ammoniumkväve NH4N | 0,20 (NH4N) | mg/l | |
42 | Klorid | 25 | mg/l |
43 | Sulfat | 150 | mg/l |
44. | TNT (2, 4, 6-trinitrotoluen) | 6 | µg/l |
(24.3.2022/188) | |||
45. | RDX (Hexogen) | 16 | µg/l |
(24.3.2022/188) | |||
46. | HMX (Oktogen) | 440 | µg/l |
(24.3.2022/188) |
1Med miljökvalitetsnorm för grundvatten avses en i denna förordning samt på gemenskapsnivå fastställd halt av ett förorenande ämne, en grupp av förorenande ämnen eller en indikator på förorening i grundvattnet uttryckt som en kvalitetsnorm som för skyddet av människors hälsa eller miljön inte får överskridas samt ett nationellt fastställt gränsvärde enligt artikel 2.2 i direktiv 2006/118/EG.
2 Sammanlagt avser summan av alla de vid övervakningen observerade och uppmätta enskilda bekämpningsmedlen inbegripet deras relevanta metaboliter, nedbrytnings- eller reaktionsprodukter.
B)
Andra faktorer som skall tillämpas vid klassificeringen av kemisk status i grundvattenförekomster och bedömningen av deras inverkan
1) Halten i en grundvattenförekomst av ett sådant förorenande ämne som upptas under punkt A i denna bilaga anger inte skadligt tillflöde till grundvattnet. För det förorenande ämnets del bedöms dess konsekvenser i grundvattenförekomsten,
2) halten av ett förorenande ämne i en grundvattenförekomst orsakar inte med avseende på en ytvattenförekomst i anslutning till grundvattenförekomsten
2a) att miljömål inte uppnås
2b) att den ekologiska eller kemiska kvaliteten väsentligt försämras, dessutom
bedöms mängd och halt samt sannolik påverkan av det tillförda förorenande ämnet,
3) halten av ett förorenande ämne i en grundvattenförekomst orsakar inte betydande skada för det terrestra ekosystemet. Mängd och halt samt sannolik påverkan av det förorenande ämne som tillförs det terrestra ekosystemet, om det är möjligt att ämnet kan hamna i det det terrestra systemet via grundvattenförekomsten,
4) inträngning av saltvatten eller av skadliga ämnen i grundvattenförekomsten där detta är möjligt,
5) en bedömning av om ett förorenande ämne som eventuellt förekommer i grundvattenförekomsten riskerar kvaliteten på det dricksvatten som tas ur förekomsten.
Ikraftträdelsestadganden
20.5.2009/341:
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2009.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG (32006L0118); EGT nr L 372, 27.12.2006, s. 19
5.11.2009/842:
Denna förordning träder i kraft den 15 november 2009.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1-73
7.10.2010/869:
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2010.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG (32008L0105); EGT nr L 348, 24.12.2008 s. 84–97, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1–73, Kommissionens direktiv 2009/90/EG (32009L0090); EUT nr L 201, 1.8.2009, s. 36–38
6.11.2014/926:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
18.12.2014/1280:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1
5.11.2015/1309:
Denna förordning träder i kraft den 22 december 2015.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU (32013L0039), EUT L 226, 24.8.2013, s. 1
25.8.2016/752:
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016.
Kommissionens direktiv 2014/80/EU (32014L0080); EUT L 182, 21.6.2014, s. 52.
10.11.2016/929:
Denna förordning träder i kraft den 17 november 2016.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1
5.11.2020/753:
Denna förordning träder i kraft den 1 december 2020.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG (32006L0118); EUT nr L 372, 27.12.2006, s. 19
24.3.2022/188:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 2022.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060); EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG (32006L0118); EUT L 372, 27.12.2006, s. 19, Kommissionens direktiv 2014/80/EU (32014L0080); EUT L 182, 21.6.2014, s. 52