132/2003

Försäkringsdomstolen är specialdomstol för ärenden som gäller social trygghet i enlighet med vad som bestäms särskilt.

Vid försäkringsdomstolen finns en överdomare samt som övriga lagfarna ledamöter försäkringsrättsdomare. Även en föredragande kan tjänstgöra som lagfaren ledamot enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

Överdomaren vid försäkringsdomstolen leder domstolen och svarar för dess resultat.

Försäkringsdomstolen har en överläkare som verkar som läkarledamot med uppgiften som huvudsyssla. Utöver uppgiften som läkarledamot ska överläkaren planera och utveckla det medicinska bedömningsförfarandet vid försäkringsdomstolen och sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av läkarledamöternas arbete och för att arbetet ger resultat. Överläkaren ska också övervaka att läkarledamöterna tillämpar rättsprinciperna och tolkar lagen på ett enhetligt sätt.

Vid försäkringsdomstolen finns dessutom läkarledamöter, ledamöter som är förtrogna med arbetsförhållanden eller företagsverksamhet och ledamöter som är förtrogna med militärskadeärenden. Dessa är ledamöter med uppgiften som bisyssla.

Vid försäkringsdomstolen finns sakkunnigläkare, av vilka försäkringsdomstolen vid behov inhämtar sakkunnigutlåtande.

Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkor för överdomare och försäkringsrättsdomare finns i lagen om utnämning av domare (205/2000) .

Vid försäkringsdomstolen kan det finnas ett för tryggande av de språkliga rättigheterna tillräckligt antal sådana tjänster som försäkringsrättsdomare för vilka det krävs språkkunskaper som avses i 12 § 2 mom. i lagen om utnämning av domare.

Bestämmelser om det i 1 mom. avsedda antalet tjänster vid försäkringsdomstolen utfärdas genom förordning av statsrådet. Innan ärendet föredras för statsrådet ska justitieministeriet begära utlåtande från högsta förvaltningsdomstolen över behovet av domartjänster som avses i 1 mom.

Läkarledamöterna och sakkunnigläkarna ska vara legitimerade läkare. Läkarledamöterna och sakkunnigläkarna ska ha goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

Statsrådet förordnar på framställning av justitieministeriet för fem år i sänder en överläkare samt ett tillräckligt antal läkarledamöter med uppgiften som bisyssla och sakkunnigläkare till försäkringsdomstolen. Läkarledamöterna förordnas dock högst till dess att de uppnår den avgångsålder som anges i 6 §.

Försäkringsdomstolen ska ledigförklara uppdragen som läkarledamot och sakkunnigläkare. Försäkringsdomstolen kan skaffa utlåtanden eller andra upplysningar om sökandena samt vid behov höra social- och hälsovårdsministeriet innan den lägger fram ett motiverat förslag för justitieministeriet om vilka av sökandena som ska förordnas till uppdragen.

Den som föreslås till läkarledamot eller sakkunnigläkare ska innan han eller hon förordnas till uppdraget och under det att uppdraget pågår lämna försäkringsdomstolen en i 14 § i lagen om utnämning av domare avsedd redogörelse för sina bindningar.

Statsrådet förordnar på framställning av justitieministeriet för fem år i sänder ett tillräckligt antal ledamöter med uppgiften som bisyssla, vilka är förtrogna med arbetsförhållanden eller företagsverksamhet samt med militärskadeärenden, samt suppleanter för dem till försäkringsdomstolen, dock högst till dess att de uppnår den avgångsålder som anges i 6 §. De ledamöter med uppgiften som bisyssla som avses här och deras suppleanter ska förordnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal med kunskaper i svenska.

För förordnande av de ledamöter med uppgiften som bisyssla och suppleanter för dem som avses i 1 mom. ska förslag läggas fram för justitieministeriet enligt vad som föreskrivs i 11 och 12 §. På de aktörer som lägger fram förslag till kandidater tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de sköter detta uppdrag. I varje enskilt förslag ska det finnas minst dubbelt så många kandidater som det behövliga antalet ledamöter och suppleanter.

Ledamöter med uppgiften som bisyssla och suppleanter för dem ska förordnas fastän något förslag till förordnande inte har gjorts inom en av statsrådet utsatt tid eller ett bristfälligt förslag har gjorts upp, om ett förslag inte gjorts upp eller kompletterats trots att en begäran om detta framförts. Justitieministeriet kan begära ett nytt förslag om kandidaterna inte uppfyller de allmänna grunderna för tjänsteutnämning.

Den som föreslås till ledamot med uppgiften som bisyssla eller till suppleant för en sådan ledamot ska innan han eller hon förordnas till uppdraget och under det att uppdraget pågår lämna försäkringsdomstolen en i 14 § i lagen om utnämning av domare avsedd redogörelse för sina bindningar.

Om överläkarens plats, en plats som innehas av en läkarledamot med uppgiften som bisyssla, eller någon annan ledamot med uppgiften som bisyssla eller av en sakkunnigläkare blir ledig under mandatperioden ska en efterträdare förordnas för återstoden av perioden. På rätten för överläkaren, läkarledamöter med uppgiften som bisyssla och andra ledamöter med uppgiften som bisyssla att kvarstå i uppgiften tillämpas vad som föreskrivs om rätten för innehavare av domartjänst att kvarstå i tjänsten.

Överläkaren, läkarledamöterna med uppgiften som bisyssla och de andra ledamöterna med uppgiften som bisyssla, frånsett de ledamöter som är förtrogna med ärenden som gäller olycksfall i militärtjänst och militärskadeärenden, är skyldiga att avgå när de fyller 68 år.

Ledamöterna av försäkringsdomstolen skall då de tillträder sitt uppdrag avlägga domared eller avge domarförsäkran så som bestäms i 1 kap. 6 a och 7 § rättegångsbalken, om de inte tidigare har avlagt domared eller avgett domarförsäkran.

Föredragande vid försäkringsdomstolen är kanslichefen, assessorer och försäkringsrättssekreterare.

Även en försäkringsrättsdomare kan vara föredragande. Försäkringsdomstolen kan till föredragande förordna också någon annan tjänsteman med lämplig högskoleexamen.

Behörighetsvillkor för tjänsterna som kanslichef, assessor och försäkringsrättssekreterare är annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt.

Kanslichefen, assessorerna och försäkringsrättssekreterarna utnämns av överdomaren vid försäkringsdomstolen.

Försäkringsdomstolen är indelad i avdelningar. I försäkringsdomstolens arbetsordning bestäms det om inrättande och indragning av avdelningar och om indelningen av avdelningarna.

Överdomaren förordnar en försäkringsrättsdomare till uppgiften som avdelningschef för högst tre år i sänder. Uppgiften ska förklaras ledig att sökas av dem som blivit utnämnda till ordinarie domare vid försäkringsdomstolen före utgången av ansökningstiden för uppgiften. Den som förordnas till uppgiften ska ha de personliga egenskaper som uppgiften kräver samt ledarförmåga. Ett förordnande till avdelningschef kan återkallas, om det finns vägande skäl.

Avdelningschefen leder arbetet inom avdelningen. Han eller hon ska särskilt sörja för den allmänna planeringen och organiseringen av arbetet inom avdelningen och för arbetets resultat. Avdelningschefen ska övervaka att rättsprinciperna tillämpas och lagen tolkas på ett enhetligt sätt i avdelningens avgöranden.

När försäkringsdomstolens överdomare är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande avdelningschef som är äldst i uppgiften. Om även avdelningscheferna är förhindrade, sköts överdomarens uppgifter av den tjänstgörande försäkringsrättsdomare som är äldst i tjänsten.

När en avdelningschef är förhindrad sköts hans eller hennes uppgifter av den tjänstgörande försäkringsrättsdomare som är äldst i tjänsten vid avdelningen.

Rättskipningsärenden avgörs efter föredragning vid ett sammanträde där försäkringsdomstolens överdomare eller en försäkringsrättsdomare är ordförande och två lagfarna ledamöter är övriga ledamöter. I stället för en av de lagfarna ledamöterna ska en läkarledamot delta i behandlingen av ett ärende, om en medicinsk utredning kan inverka på avgörandet av ärendet. Bestämmelser om när ledamöter som är förtrogna med arbetsförhållanden eller företagsverksamhet samt ledamöter som är förtrogna med militärskadeärenden ska delta i behandlingen av ett ärende finns i 11 och 12 §. Beslut om andra åtgärder än det slutliga avgörandet i huvudsaken kan fattas av försäkringsdomstolen utan att ledamöter med uppgiften som bisyssla deltar.

Ett ärende kan avgöras också utan sammanträde, om samtliga ledamöter i den sammansättning som ska avgöra ärendet är eniga om saken efter att ha tagit del av handlingarna och godkänt utkastet till avgörande genom anteckning och om ingen av ledamöterna kräver att det ska hållas ett sammanträde. Ordföranden i den sammansättning som avgör ärendet ska efter att ha läst ställningstagandena av de övriga ledamöterna i sammansättningen genom anteckning fastställa att ärendet ska avgöras antingen i sammanträde eller, om ledamöterna är eniga, utan sammanträde.

Bestämmelser om domför sammansättning i ärenden som gäller rättegångens offentlighet i försäkringsdomstolen finns i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar (381/2007) .

Försäkringsdomstolen är domför med en ledamot, om inte den fråga som ska avgöras i ett ärende är av en sådan art att den förutsätter en sammansättning med tre eller fem ledamöter och gäller

Ärendet avgörs efter föredragning. Vid en sammansättning med en ledamot ska ledamoten vara överdomaren eller en försäkringsrättsdomare.

Om den fråga som ska avgöras i ett ärende inte är av en sådan art att den förutsätter en sammansättning med tre ledamöter, är försäkringsdomstolen domför i en sammansättning med två ledamöter av vilka den ena är en lagfaren ledamot och den andra en läkarledamot. Domförheten med två ledamöter förutsätter att det ärende som ska avgöras gäller överklagande av ett beslut som Folkpensionsanstalten fattat i första instans och som avser något annat än sjukpensionsärenden, ersättningsärenden i samband med företagshälsovård eller ärenden som gäller rehabiliteringsförmåner och där en medicinsk utredning kan inverka på hur ärendet avgörs.

Ärendet avgörs efter föredragning. Vid en sammansättning med två ledamöter ska den lagfarna ledamoten vara överdomaren eller en försäkringsrättsdomare.

Om ledamöterna inte är eniga om avgörandet i ett ärende som har behandlats i en sammansättning med två ledamöter, ska ärendet överföras till en sammansättning med tre ledamöter för avgörande.

I behandlingen av de ärenden som avses i denna paragraf vid försäkringsdomstolen deltar två ledamöter som är förtrogna med förhållandena i arbetslivet och på arbetsmarknaden eller i företagsverksamhet. Dessa ledamöter och deras suppleanter förordnas

I de ärenden som avses i 1 mom. 1–3 och 6 punkten ska den ena av de ledamöter som avses i det momentet och som deltar i behandlingen vara förordnad på förslag av arbetsgivarsidan och den andra på förslag av arbetstagarsidan.

I behandlingen av ärenden som gäller ersättning på basis av militärskada och ekonomiskt stöd efter värnpliktigs död deltar två ledamöter som är förtrogna med ersättningstagarnas förhållanden eller en ledamot som är förtrogen med ersättningstagarnas förhållanden och en militärledamot, enligt vad ärendets art kräver. De ledamöter som är förtrogna med ersättningstagarnas förhållanden och deras suppleanter förordnas på förslag av de mest representativa centralorganisationerna för ersättningstagarna och militärledamöterna på förslag av försvarsministeriet.

Om avgörandet i ett rättskipningsärende eller en fråga i ett sådant ärende kan vara av principiell betydelse med tanke på tillämpning av lag, om ärendet i övrigt är av vidsträckt betydelse eller om avgörandet skulle avvika från tidigare praxis, kan överdomaren eller en avdelningschef överföra ärendet eller frågan till förstärkt sammanträde där överdomaren eller avdelningschefen är ordförande och där de övriga ledamöterna är de ledamöter som tidigare behandlat ärendet samt de övriga försäkringsrättsdomarna vid avdelningen i fråga. Det förstärkta sammanträdet är domfört när minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Överdomaren kan under de förutsättningar som föreskrivs i 1 mom. överföra ett rättskipningsärende eller en fråga i ett sådant ärende till plenum där överdomaren är ordförande och där de övriga ledamöterna är de ordinarie försäkringsrättsdomarna och de ledamöter som tidigare behandlat ärendet. Plenum är domfört när minst två tredjedelar av ledamöterna är närvarande.

Överdomaren avgör förvaltningsärenden som hör till försäkringsdomstolen.

Bestämmelser om överdomarens rätt att överföra ett förvaltningsärende på en annan tjänsteman utfärdas genom förordning av justitieministeriet.

När det är fråga om att lämna ett utlåtande i ett lagstiftningsärende eller ta initiativ till lagstiftning kan överdomaren bestämma att saken ska behandlas och avgöras i plenum. I fråga om sammansättningen i plenum gäller i dessa fall vad som föreskrivs i 13 § 2 mom.

Domare som har utnämnts för viss tid kan även efter utgången av denna tid som ledamöter delta i behandlingen av ärenden som de varit med om att bereda eller behandla under den tid för vilken de utnämnts.

Vid behandlingen av ärenden i försäkringsdomstolen tillämpas förvaltningsprocesslagen (586/1996) , om inte något annat föreskrivs särskilt.

En enskild part har rätt att begära muntlig förhandling i försäkringsdomstolen. Vad som i 38 § i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om muntlig förhandling i förvaltningsdomstolen på begäran av en enskild part, gäller muntlig förhandling i försäkringsdomstolen.

Försäkringsdomstolen kan lämna en skriftlig eller muntlig utredning utan avseende, om den anländer till försäkringsdomstolen samma dag som ärendet avgörs eller därefter. Sådan utredning tas inte med i rättegångsmaterialet.

När ett ärende har blivit anhängigt vid försäkringsdomstolen ska domstolen underrätta sökanden om detta, om den beräknade behandlingstiden och om hur muntlig och skriftlig utredning beaktas vid behandlingen samt ge sökanden anvisningar om hur eventuell tilläggsutredning kan sändas in.

Beträffande rättegångens offentlighet i försäkringsdomstolen gäller vad som bestäms i lagen om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolar.

Försäkringsdomstolen kan undanröja ett lagakraftvunnet beslut och förordna om ny behandling av målet eller ärendet enligt vad som föreskrivs särskilt. Ansökan om undanröjande av ett beslut ska göras inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. Av synnerligen vägande skäl kan ett beslut undanröjas också på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden. I fråga om förfarandet vid undanröjande av beslut gäller i övrigt vad som i förvaltningsprocesslagen föreskrivs om besvär.

Ansökningsärenden som gäller undanröjande av beslut avgörs av försäkringsdomstolen i en sammansättning med tre ledamöter.

Utöver vad som i 1 mom. föreskrivs om undanröjande av beslut kan försäkringsdomstolen i samband med att den avgör ett anhängigt ärende undanröja ett beslut som anknyter till ärendet utan att det görs någon ansökan eller framställning om undanröjande.

Högsta förvaltningsdomstolen kan återbryta ett beslut av försäkringsdomstolen, om det vid behandlingen av ärendet i försäkringsdomstolen har inträffat ett sådant fel i förfarandet som väsentligt har kunnat inverka på beslutet. I fråga om återbrytande av beslut gäller härvid i övrigt vad som bestäms om detta i förvaltningsprocesslagen.

I de ärenden som hör till försäkringsdomstolens behörighet tillämpas i övrigt inte vad som i 11 kap. förvaltningsprocesslagen bestäms om extraordinärt ändringssökande.

Bestämmelserna i 1 mom. om återbrytande av beslut tillämpas inte på beslut i vilka ändring kan sökas hos högsta domstolen genom extraordinära rättsmedel.

Försäkringsdomstolens överdomare, övriga ledamöter och föredragande åtalas för tjänstebrott vid Helsingfors hovrätt.

Myndigheter samt sammanslutningar som sköter en offentlig uppgift samt försäkrings- och pensionsanstalter är utan hinder av sekretessbestämmelserna skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna försäkringsdomstolen upplysningar som är nödvändiga vid behandlingen av ett besvärsärende samt handräckning. Motsvarande skyldighet gäller också legitimerade läkare.

Försäkringsdomstolen har rätt att få sådana sekretessbelagda uppgifter som avses i 1 mom. av Folkpensionsanstalten med hjälp av en teknisk anslutning utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt. (4.3.2011/199)

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om organiseringen av arbetet i försäkringsdomstolen meddelas i försäkringsdomstolens arbetsordning, som fastställs av försäkringsdomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2003.

Genom denna lag upphävs lagen den 17 januari 1958 om försäkringsdomstolen (14/1958) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Om det på något annat ställe i lag eller förordning hänvisas till bestämmelser i den upphävda lagen om försäkringsdomstolen, anses hänvisningen när denna lag har trätt i kraft avse en hänvisning till denna lag.

Bestämmelserna i 19 § om återbrytande av beslut tillämpas inte på försäkringsdomstolens beslut som meddelats innan denna lag trätt i kraft.