116/2002

Syftet med denna lag är att ordna bemötandet av utlänningar som tagits i förvar med stöd av 121 och 122 § i utlänningslagen (301/2004) i förvarsenheter som reserverats särskilt för detta ändamål.

På förvarsenheternas verksamhet tillämpas lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011) .

På utlänningar som placerats i polisens eller gränsbevakningsväsendets häkteslokaler tillämpas i första hand denna lag. Lagen om behandlingen av personer i förvar hos polisen (841/2006) tillämpas dock till den del det är nödvändigt med beaktande av ordningen och säkerheten i polisens eller gränsbevakningsväsendets häkteslokaler.

En förvarsenhet kan inrättas i anslutning till en förläggning som staten eller kommunen driver eller vara en självständig enhet som drivs av staten eller kommunen. En förvarsenhet som kommunen driver kan inrättas genom att Migrationsverket och kommunen ingår ett avtal. Kommunen ska själv sköta förvarsenhetens verksamhet. De kostnader som kommunen orsakas av inrättandet och driften av förvarsenheten ersätts av statens medel.

En förvarsenhet omfattar behövliga lokaler för förvar av utlänningar som tagits i förvar samt i anslutning därtill områden för vistelse utomhus och gårdsområden.

För styrningen, planeringen och övervakningen av förvarsenheternas praktiska verksamhet svarar Migrationsverket.

En förvarsenhet ska ha ordningsregler där närmare bestämmelser än sådana som utfärdats genom lag eller med stöd av lag kan meddelas när det gäller vistelse inom förvarsenhetens område, besök, innehav och användning av telefoner och annan kommunikations- och upptagningsutrustning, stödjande av verksamhetsförmågan, inkvartering och omsorg samt innehav av egendom.

Förvarsenheternas ordningsregler fastställs av Migrationsverket.

Utlänningar som tagits i förvar ska iaktta förvarsenhetens ordningsregler och de uppmaningar och befallningar som personalen på förvarsenheten ger inom ramen för sin behörighet. Den som tagits i förvar får inte genom sitt uppförande orsaka fara eller störningar för förvarsenhetens personal, andra utlänningar som tagits i förvar eller någon annan.

Utlänningar som tagits i förvar ska bemötas rättvist och med aktning för deras människovärde. Deras rättigheter får inte med stöd av denna lag begränsas i större omfattning än vad syftet med förvaret och ett säkert förvar samt bevarandet av säkerhet och ordning ovillkorligen förutsätter.

Tjänstemännen vid förvarsenheten ska i första hand genom råd, uppmaningar och befallningar upprätthålla ordningen och säkerheten i förvarsenheten.

En utlänning som tagits i förvar ska omedelbart informeras om de arrangemang som gäller förvaret, om sina rättigheter och skyldigheter samt om förvarsenhetens ordningsregler. Dessa uppgifter ska i den mån det är möjligt ges skriftligen på personens modersmål eller på ett språk som han eller hon skäligen kan antas förstå. Vid behov kan uppgifterna även ges muntligen.

Den som tagits i förvar bekräftar med sin underskrift att han eller hon har fått de uppgifter som avses i 1 mom. Om den som tagits i förvar vägrar bekräfta med sin underskrift att han eller hon fått uppgifterna, ska två tjänstemän vid förvarsenheten intyga att uppgifterna har lämnats.

När det kan konstateras att den som tagits i förvar eventuellt vill lämna in en ansökan om internationellt skydd, ska han eller hon ges information om möjligheten att lämna in en sådan ansökan. På förvarsenheten ska tolkning ordnas, om det behövs för att göra det lättare att få tillträde till asylförfarande.

En utlänning som tagits i förvar har rätt att ta emot besök och hålla kontakt med sin mottagare i Finland, en nära anhörig eller någon annan närstående person, den diplomatiska beskickningen eller konsulatet för sitt hemland, en myndighet som övervakar förvarsenhetens verksamhet, diskrimineringsombudsmannen, ett allmänt rättsbiträde, den advokat eller någon annan som har avlagt någon annan högre högskoleexamen i juridik än en examen i internationell och komparativ rätt och som är utlänningens ombud, de organ som övervakar de mänskliga rättigheterna och Förenta nationernas flyktingkommissariat eller en representant för kommissariatet samt en allmännyttig förening som yrkesmässigt ger personer som söker internationellt skydd, flyktingar och andra utlänningar rättslig hjälp och rådgivning.

Besök ska ordnas i rum som förvarsenheten anvisar. Bestämmelser om övervakning och begränsning av besök finns i 15 §.

Nationella och internationella organisationer har rätt att besöka förvarsenheter med samtycke från den berörda enheten. Besöken ska ordnas med iakttagande av lag och förvarsenheternas ordningsregler.

För att kunna övervaka verkställigheten av avlägsnanden ur landet i överensstämmelse med utlänningslagen har diskrimineringsombudsmannen och en av denne förordnad tjänsteman vid diskrimineringsombudsmannens byrå rätt att besöka förvarsenheter och att enskilt få samtala med utlänningar som är tagna i förvar. (30.12.2014/1343)

En utlänning som tagits i förvar har rätt att använda telefon och sådan elektronisk kommunikations- och upptagningsutrustning som han eller hon innehar.

Förutsättningen för att telefon och annan elektronisk kommunikations- och upptagningsutrustning ska få användas är att de inte föranleder fara eller störningar för verksamhetsförutsättningarna, ordningen eller säkerheten vid förvarsenheten eller äventyrar säkerheten för dem som tagits i förvar eller för andra.

För användningen av förvarsenhetens telefon kan det tas ut en avgift som motsvarar högst kostnaderna för användningen. En utlänning som tagits i förvar ska oberoende av om han eller hon har betalningsförmåga ges tillfälle att per telefon eller med någon annan elektronisk kommunikationsutrustning kontakta dem som avses i 6 § 1 mom. Som villkor för användning av telefon kan ställas att den som tagits i förvar meddelar vem han eller hon har för avsikt att kontakta.

Bestämmelser om begränsning av användningen av telefon och annan elektronisk kommunikations- och upptagningsutrustning finns i 17 §.

En utlänning kan hållas i förvar separat från andra utlänningar som tagits i förvar, om

Förvarsenhetens direktör skall pröva behovet av sådant separat förvar som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten så ofta det finns orsak till detta, dock minst var tredje dag.

En utlänning som tagits i förvar och som fyllt 18 år kan på begäran av förvarsenhetens direktör undantagsvis placeras i polisens häkteslokaler, om fara som avses i 8 § 1 mom. 1 eller 2 punkten inte kan avvärjas genom separat förvar.

En 18 år fylld utlänning som tagits i förvar kan på begäran av förvarsenhetens direktör undantagsvis placeras i polisens häkteslokaler redan innan han eller hon anländer till förvarsenheten, om det finns grundad anledning att bedöma att utlänningen orsakar fara för eget eller andras liv eller hälsa eller orsakar allvarlig fara för förvarsenhetens ordning eller säkerhet.

Den som tagits i förvar får inte hållas i förvar i polisens häkteslokaler längre än vad som är nödvändigt. Förvarsenhetens direktör ska på det sätt som föreskrivs i 8 § 2 mom. pröva behovet av att placera en utlänning i polisens häkteslokaler. Om den utlänning som tagits i förvar, på begäran av förvarsenhetens direktör har placerats i polisens häkteslokaler redan före sin ankomst till förvarsenheten, ska det hot mot säkerheten som utlänningen utgör bedömas så snabbt som möjligt.

Beslut om separat förvar enligt 8 § 1 mom. 1 och 2 punkten av en i förvar tagen utlänning fattas av direktören för förvarsenheten. En anmälan om beslutet ska göras till tingsrätten med iakttagande av vad som i 124 § 1 mom. i utlänningslagen föreskrivs om anmälan om förvar. Vid fortsatt separat förvar ska anmälan göras med minst två veckors mellanrum.

Beslut om separat förvar enligt 8 § 1 mom. 3 punkten och om placering i polisens häkteslokaler enligt 9 § av den som tagits i förvar fattas av en polisman som hör till polisbefälet. En anmälan om beslutet ska göras till tingsrätten så som föreskrivs i 1 mom.

På behandling i tingsrätten av ett ärende som gäller separat förvar eller placering i polisens häkteslokaler tillämpas i övrigt vad som i utlänningslagen föreskrivs om behandlingen av ärenden som gäller tagande i förvar och fortsatt förvar.

Om någon hålls i separat förvar eller placeras i polisens lokaler på grund av att han eller hon är till fara för sitt eget liv eller sin hälsa, ska i saken först rådgöras med en läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

För en utlänning som tagits i förvar ordnas i förvarsenheten inkvartering, fullt uppehälle, tolktjänster och annat nödvändigt tillgodoseende av de grundläggande behoven.

Vid ordnandet av vården av minderåriga eller offer för tortyr, våldtäkt, annat fysiskt eller sexuellt våld eller av personer som annars är i en sämre ställning beaktas de särskilda behov som föranleds av deras livssituation samt säkerställs regelbunden uppföljning av deras situation och tillräckliga stödåtgärder.

Familjemedlemmar erbjuds möjlighet till gemensam inkvartering och för dem ordnas separata inkvarteringsrum som garanterar ett tillräckligt privatliv. Personer av olika kön ska inkvarteras separat, om det inte är fråga om familjemedlemmar som vill bli inkvarterade tillsammans. En minderårig som saknar vårdnadshavare ska inkvarteras separat från fullvuxna som tagits i förvar.

En utlänning som tagits i förvar ges möjlighet att köpa sådana nyttigheter som behövs i det dagliga livet och som inte faller inom tillämpningsområdet för 1 mom. och därmed inte ges utan betalning.

En utlänning som tagits i förvar får på förvarsenheten inneha en skälig mängd personlig egendom, som inte är förbjuden enligt 22 b § 1 mom., med beaktande av förvarsenhetens inkvarteringsrum och verksamhetens karaktär.

I samband med besök kan den som tagits i förvar ges tillstånd att ta emot en skälig mängd sådana föremål eller ämnen som det enligt 22 b § 1 mom. inte är förbjudet att inneha. De föremål och ämnen som besökaren har med sig ska kontrolleras innan de överlåts till den som tagits i förvar.

Rätten för en utlänning som förvaras separat i en förvarsenhet med stöd av 8 § att i isoleringsutrymmena inneha sådan privat egendom som annars är tillåten i denna lag kan begränsas, om innehavet av egendomen kan orsaka fara för personens egen eller andras säkerhet eller allvarlig fara för förvarsenhetens ordning eller säkerhet.

En egendomsförteckning ska upprättas över den egendom som innehas av en i förvar tagen utlänning och som tagits emot på en förvarsenhet. I egendomsförteckningen antecknas inte egendom av ringa värde, om inte den som tagits i förvar särskilt begär det.

Den utlänning som tagits i förvar och ett närvarande vittne ska underteckna egendomsförteckningen. Om den som tagits i förvar vägrar underteckna förteckningen, ska två tjänstemän vid förvarsenheten intyga att förteckningen är korrekt.

En anteckning ska göras i egendomsförteckningen över sådan i egendomsförteckningen antecknad egendom som överlåtits i den i förvar tagna utlänningens besittning. Den som tagits i förvar ska på begäran ges en kopia av egendomsförteckningen.

Förvarsenheten ska lagra den egendom som överskrider den skäliga mängd som avses i 11 a § 1 mom. för den tid utlänningen hålls i förvar, om det med beaktande av förvarsenhetens förvaringsutrymmen är möjligt. De lagrade sakerna ska återlämnas till den i förvar tagna utlänningen när han eller hon lämnar förvarsenheten.

Om egendomen inte kan lagras, ska den återlämnas eller på bekostnad av den som tagits i förvar skickas till en av honom eller henne angiven plats. Saker som förfars får förstöras i närvaro av ett vittne. Bestämmelser om förstöring av alkoholdrycker och andra alkoholhaltiga ämnen finns i 86 § i alkohollagen (1102/2017) . Bestämmelser om bortförande av narkotika för förstöring finns i 28 § i narkotikalagen (373/2008) . (28.12.2017/1122)

Om en utlänning som tagits i förvar lämnar kvar egendom i förvarsenheten när han eller hon lämnar enheten, kan egendomen på utlänningens bekostnad skickas till en av honom eller henne angiven plats. Sådan egendom av mer än ringa värde som övergetts eller lämnats kvar i förvarsenheten av en utlänning som tagits i förvar ska förvaras i enheten i tre månader varefter den övergår i förvarsenhetens ägo.

En utlänning får brukspenning, om han eller hon inte har egna tillgångar till sitt förfogande och inte kan få dispositionsmedel på något annat sätt. Närmare bestämmelser om brukspenningen utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

En utlänning kan undantagsvis beviljas kompletterande mottagningspenning med iakttagande av vad som föreskrivs i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Brukspenning och mottagningspenning beviljas av den förläggning som förvarsenheten finns i samband med.

En utlänning som tagits i förvar har rätt till nödvändiga hälso- och sjukvårdstjänster.

Beslut om medicinering, innehav av läkemedel, vård, undersökning och annan hälso- och sjukvård som gäller en utlänning som tagits i förvar fattas av en läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som förvarsenheten tillhandahåller.

Om en utlänning som tagits i förvar inte kan vårdas eller undersökas på behörigt sätt i förvarsenheten, ska han eller hon skickas under tillräcklig övervakning för vård eller undersökning utanför förvarsenheten.

För övervakningen av en i förvar tagen utlänning medan vård eller undersökning pågår svarar polisen på den ort där vården eller undersökningen sker. En tjänsteinnehavare vid förvarsenheten svarar dock för övervakningen tills polisen kan åta sig den.

För en utlänning som tagits i förvar ordnas sådan verksamhet för stödjande av livskompetensen som är förenlig med förhållandena i förvarsenheten samt möjlighet att följa medier och använda bibliotekstjänster. För ett barn som tagits i förvar ordnas fritidssysselsättning som lämpar sig för barnets ålder och förhållandena i förvarsenheten.

Utomstående personer och sammanslutningar kan beviljas tillstånd att ordna rekreations- och studieverksamhet i förvarsenheten.

En utlänning som tagits i förvar ska beredas möjlighet att vistas utomhus minst en timme per dag.

En plats som lämpar sig för stillhet ska avdelas i förvarsenheten.

Som villkor för att komma in på en förvarsenhet kan ställas att säkerhetskontroll utförs och legitimation uppvisas. Om någon annan än en privatperson som besöker en i förvar tagen utlänning motsätter sig säkerhetskontroll, kan detta leda till att mötet ordnas övervakat eller under särskilt övervakade förhållanden, varvid en person som sköter styrnings- eller övervakningsuppgifter eller som bistår vid dem får närvara vid mötet. Vid besök som ordnas under särskilt övervakade förhållanden får den utlänning som tagits i förvar och besökaren inte ha fysisk kontakt.

De kontakter som avses i 6 § 1 mom. får övervakas eller begränsas med stöd av bestämmelserna i 3 och 4 mom. i denna paragraf endast om en person i egenskap av privatperson besöker den utlänning som tagits i förvar.

Som villkor för att besökare ska få tillträde till förvarsenheten kan ställas att de ska lämna sina ytterkläder och saker som de har medfört i förvar i förvarsenheten under besöket på det sätt som bestäms av förvarsenheten.

Besök kan vägras, om

1) besökaren inte tillförlitligt kan styrka sin identitet eller vägrar underkasta sig säkerhetskontroll,

2) det finns grundad anledning att misstänka att besöket medför sådan fara som inte kan avvärjas genom övervakning för säkerheten eller ordningen vid förvarsenheten eller för säkerheten för den som tagits i förvar eller för någon annan person,

3) ett besök av grundad anledning kan misstänkas äventyra utredandet av förutsättningarna för inresa eller vistelse i landet eller av den i förvar tagna utlänningens identitet,

4) det finns grundad anledning att anta att besöket innebär medverkan till brott, eller

5) utlänningen förvaras separat med stöd av 8 §.

I fall som avses i 4 mom. kan besök dock ordnas övervakat eller under särskilt övervakade förhållanden genom beslut av förvarsenhetens direktör, om det anses att det är skäligt att ordna besöket.

Om det finns grundad anledning att misstänka att ett brev, en postförsändelse eller någon annan försändelse till en utlänning som tagits i förvar innehåller sådana förbjudna föremål eller ämnen som avses i 22 b § 1 mom., kan en tjänsteman vid förvarsenheten be mottagaren öppna försändelsen i närvaro av personal vid förvarsenheten. Om en utlänning som tagits i förvar vägrar öppna en brev- eller postförsändelse eller någon annan försändelse, kan försändelsen granskas med hjälp av genomlysning eller genom att öppnas. Försändelsen får dock inte läsas. Granskning och öppnande ska ske i närvaro av ett vittne.

Användningen av telefon och annan elektronisk kommunikations- och upptagningsutrustning kan begränsas, om användningen föranleder oskäliga olägenheter för förvarsenhetens verksamhet eller för någon annan myndighetsverksamhet.

Användningen av telefon och annan elektronisk kommunikations- och upptagningsutrustning kan förbjudas, om det finns grundad anledning att misstänka att användningen äventyrar utredandet av utlänningens förutsättningar för inresa eller vistelse i landet eller av utlänningens identitet eller om det finns grundad anledning att anta att användningen av telefon innebär medverkan till brott.

Fotografering samt upptagning av rörliga bilder och ljud på förvarsenheten är förbjudet. Förvarsenhetens direktör kan dock ge tillstånd till fotografering eller upptagning av rörliga bilder och ljud. Innehav av utrustning som lämpar sig för fotografering eller upptagning av rörliga bilder eller ljud kan förbjudas eller användningen av sådan utrustning begränsas, om ett förbud som gäller fotografering eller upptagning av rörliga bilder har överträtts med användning av utrustningen eller om det finns grundad anledning att anta att utrustningen kan användas för förberedelse av rymning eller intrång i förvarsenheten, eller om användningen av utrustningen har skadliga effekter på andra klienters säkerhet och välbefinnande och dessa inte har kunnat motverkas genom anvisningar för användningen. Om klienten ger sitt samtycke till det, ska han eller hon i stället för den utrustning som är förbjuden kostnadsfritt få annan utrustning som saknar de egenskaper som gav upphov till förbudet.

En utlännings rätt till kontakter utanför förvarsenheten med hjälp av telekommunikation, annan elektronisk kommunikation eller annan liknande teknisk förbindelse kan begränsas de på grunder som anges i 17 § genom att utlänningen för den tid förbudet gäller fråntas sin mobiltelefon eller telekommunikationsutrustning.

En utlänning kan beviljas tillstånd att avlägsna sig från förvarsenheten för att besöka en nära anhörig eller annan närstående person som är allvarligt sjuk eller för att bevista en nära anhörigs eller annan närstående persons begravning eller av något annat motsvarande ytterst viktigt skäl. För övervakningen under den tid tillståndet att avlägsna sig gäller svarar polisen.

Utlänningar som tagits i förvar och förvarsenhetens lokaler ska övervakas på det sätt som krävs på grund av syftet med förvaret, ordningen i förvarsenheten, ett säkert förvar, kvarhållande samt säkerheten för utlänningar och andra personer.

En person som sköter styrnings- eller övervakningsuppgifter vid enheten får gå in i inkvarteringsrummen för att övervaka dem. Om garanterandet av säkerheten för utlänningar eller andra personer eller upprätthållandet av ordningen och säkerheten vid förvarsenheten ovillkorligen förutsätter det, får en person som sköter styrnings- eller övervakningsuppgifter vid enheten kontrollera de föremål och ämnen som finns i inkvarteringsrummen på det sätt som föreskrivs i 21 § 2 mom.

Övervakningen ska ordnas så att den inte kränker skyddet för den i förvar tagna utlänningens eller andra personers privatliv eller medför onödig olägenhet för dem.

För övervakningen vid förvarsenheten svarar enhetens direktör och de personer som sköter styrnings- eller övervakningsuppgifter.

Förvarsenhetens lokaler kan övervakas med teknisk utrustning. Enhetens inkvarteringsrum och sanitetsutrymmen samt gästrum får emellertid inte övervakas genom upptagning av bild eller ljud.

Teknisk övervakning används för att garantera syftet med förvaret, ordningen i förvarsenheten, ett säkert förvar samt säkerheten för utlänningar som tagits i förvar och andra personer.

Den som är föremål för teknisk övervakning ska utan dröjsmål underrättas om övervakningen.

Bilder, ljud och annan information som fås i samband med teknisk övervakning får tas upp för att trygga ett behörigt bemötande av utlänningar som tagits i förvar.

Upptagningen får användas för att utreda huruvida bemötandet av dem som tagits i förvar är korrekt, för de behov som uppstår i samband med övervakningen i allmänhet samt för att utreda brott som misstänks ha begåtts i förvarsenheten.

Upptagningar som uppkommer vid teknisk övervakning ska utplånas när de inte längre behövs och senast tre år från det att den utlänning som förekommer på upptagningen har lämnat förvarsenheten.

Vid en förvarsenhet kan det utföras säkerhetskontroller i syfte att sörja för säkerheten och trygga ordningen eller skydda egendom samt i andra fall där det finns grundad anledning att misstänka att en utlänning som tagits i förvar innehar ett förbjudet föremål eller ämne som avses i 22 b § 1 mom.

Vid en säkerhetskontroll kan en i förvar tagen utlänning som anländer till eller vistats i förvarsenheten samt de föremål och ämnen han eller hon medför kontrolleras med metalldetektor eller någon annan teknisk anordning, genom att med händerna känna utanpå kläderna samt även genom att på något annat sätt gå igenom den medhavda egendomen i syfte att säkerställa att personen inte har med sig förbjudna föremål eller ämnen som avses i 22 b § 1 mom. När säkerhetskontroll utförs genom att känna utanpå kläderna med händerna ska den som utför kontrollen vara av samma kön som den som kontrolleras.

Förutom utlänningar som tagits i förvar kan andra som anländer till eller vistas i förvarsenheten kontrolleras på det sätt som i 2 mom. föreskrivs om kontroll av en i förvar tagen utlänning. Om en person motsätter sig säkerhetskontroll, ska bestämmelserna i 15 § iakttas.

Säkerhetskontroller ska utföras så att de varken medför onödig olägenhet för den som kontrolleras eller skadar egendom.

Om en utlänning som tagits i förvar misstänks för innehav av sådana förbjudna föremål eller ämnen som avses i 22 b § 1 mom., kan han eller hon kroppsvisiteras.

Kroppsvisitation omfattar undersökning av vad personen har i sina kläder eller annars bär på sig.

Kroppsvisitation ska förrättas finkänsligt och i närvaro av ett vittne. Kroppsvisitation får inte förrättas av och vid den får inte närvara en person av annat kön, om han eller hon inte är läkare eller någon annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

I en förvarsenhet kan specialgranskning utföras, om det behövs för att trygga säkerheten för de utlänningar som tagits i förvar och för andra personer eller för att avvärja ett allvarligt hot mot ordningen vid förvarsenheten. Specialgranskningen kan utföras av förvarsenhetens personal, eller på begäran från förvarsenhetens direktör, av polisen, Tullen eller gränsbevakningsväsendet tillsammans med förvarsenhetens personal.

Granskningen kan omfatta förvarsenhetens lokaler och utrymmen samt det lösöre, de föremål och de ämnen som finns där. När en specialgranskning utförs vid en förvarsenhet får samtliga som befinner sig i det rum som ska granskas säkerhetskontrolleras eller kroppsvisiteras. De som ska kontrolleras eller visiteras får isoleras i sina rum för den tid kontrollen eller kroppsvisitationen pågår.

Vid en specialgranskning får även en skolad hund användas.

I en förvarsenhet får inte sådana föremål eller ämnen innehas

Om förvarsenhetens personal inte med rimlig möda kan reda ut om det inuti föremål eller ett ämne finns förbjudna föremål eller ämnen, kan föremålet eller ämnet fråntas innehavaren i samband med en säkerhetskontroll. Ett sådant föremål eller ämne behöver inte heller tas emot för att överlämnas till en utlänning som tagits i förvar.

För kontrollen av annars tillåtna föremål med tanke på förbjudna föremål eller ämnen som ett föremål eventuellt innehåller kan utomstående anlitas på den i förvar tagna utlänningens bekostnad, förutsatt att detta arrangemang inte kräver oskäligt besvär av förvarsenhetens personal.

Förbjudna föremål och ämnen som avses i 22 b § 1 mom. ska tas ifrån den som kontrolleras eller visiteras. De ska lagras under den tid utlänningen i fråga hålls i förvar och återlämnas till honom eller henne vid frigivandet, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs något annat om återlämnande, överlåtande eller förstörande av egendomen.

Om ett föremål eller ämne inte riskfritt kan återlämnas till innehavaren vid frigivningen, ska det överlämnas till polisen för att antingen återlämnas till den i förvar tagna utlänningen eller för åtgärder enligt 2 kap. 15 § i polislagen (872/2011) .

Ett föremål eller ämne som fråntagits en person som besöker förvarsenheten återlämnas till den personen när han eller hon lämnar förvarsenheten, om det inte någon annanstans i lag föreskrivs något annat om återlämnande, överlåtande eller förstörande av egendomen.

I förvarsenheterna ska ett protokoll upprättas över

Protokoll som upprättas över åtgärder som avses i 1 mom. ska undertecknas av den som vidtagit åtgärden och av den person som närvarit som vittne. På ett protokoll som upprättas över saker och föremål som tagits ifrån en i förvar tagen utlänning ska också utlänningens underskrift begäras.

Närmare bestämmelser om protokollföringen utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Direktören för förvarsenheten eller på direktörens förordnande en tjänsteman eller tjänsteinnehavare som sköter styrnings- och övervakningsuppgifter fattar beslut om

Om ärendet är brådskande, får ett beslut som avses i 1 mom. även fattas av någon annan tjänsteman eller tjänsteinnehavare vid förvarsenheten.

Beslut om åtgärder som avses i 15 § 1 mom. och 15 § 4 mom. 3 och 4 punkten samt 17 och 18 § och om det tillstånd att avlägsna sig som avses i 19 § fattas av en polisman som hör till polisbefälet.

Direktören för förvarsenheten eller någon annan i 1 eller 2 mom. avsedd tjänsteman eller tjänsteinnehavare ska verkställa beslut som avses i 3 mom.

Den som är missnöjd med ett beslut som avses i denna lag får söka ändring i beslutet genom besvär hos tingsrätten.

När ett beslut fattas i ett ärende som avses i denna lag ska parten samtidigt ges en skriftlig besvärsanvisning. I besvärsanvisningen ska anges vilken domstol besvär i ärendet kan anföras hos och den frist inom vilken besvär ska anföras samt i övrigt redogöras för vad som ska iakttas när besvär anförs.

Ändring får emellertid inte sökas genom besvär i ett sådant med stöd av denna lag meddelat beslut som gäller

Bestämmelser om sökande av ändring i ett beslut som gäller mottagningspenning eller utkomststöd finns i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och lagen om utkomststöd.

Behörig domstol är tingsrätten på den ort inom vars domkrets den i förvar tagna utlänningen förvaras.

Vid behandling av ett ärende som gäller ändringssökande är tingsrätten domför också med ordföranden ensam. Ett sammanträde kan hållas även vid en annan tidpunkt och på en annan plats än vad som bestäms om allmän underrätts sammanträde.

Den utredning om ekonomiska förhållanden som avses i 5 § lagen om fri rättegång (87/1973) behöver inte lämnas om inte tingsrätten beslutar något annat.

Besvär skall anföras skriftligen inom en vecka efter det att ett beslut eller en handling i ärendet jämte besvärsanvisning har delgetts den i förvar tagna utlänningen. Besvärsskriften skall tillställas direktören för förvarsenheten.

Direktören skall omedelbart sända besvärsskriften till tingsrättens kansli och bifoga kopior av handlingarna i ärendet och sin egen utredning. Om det beslut över vilket besvär anförs har fattats av polisen, skall direktören be polisen skicka sina handlingar som gäller beslutet och sin egen utredning för att fogas till besvärsskriften så att besvärsskriften omedelbart kan sändas till domstolens kansli.

När handlingarna sänds till tingsrätten skall det meddelas när direktören har fått besvärsskriften. Domstolen skall utan dröjsmål informera ändringssökanden och beslutsfattaren om tid och plats för behandlingen samt om följderna av ändringssökandens utevaro.

Om en utlänning som tagits i förvar inom utsatt tid har gett in besvärsskriften direkt till den behöriga domstolen, förlorar han eller hon inte sin talan.

Besvären avbryter inte verkställigheten av ett beslut eller avgörande, om inte domstolen förordnar något annat.

Direktören för förvarsenheten skall se till att en utlänning som tagits i förvar har möjlighet att upprätta en besvärsskrift och har praktiska möjligheter att delta i behandlingen av besvären i domstolen.

En utlänning har rätt att anlita biträde och tolk i ärenden som avses i denna lag.

Polisen svarar för transporten av en i förvar tagen utlänning till tingsrättens sammanträde.

Ändringssökanden har rätt att vara närvarande i tingsrätten. Besvären kan behandlas trots ändringssökandens utevaro, om inte tingsrätten anser det vara nödvändigt att höra ändringssökanden personligen.

Den som fattat det beslut eller avgörande som är föremål för ändringssökandet eller en tjänsteman eller tjänsteinnehavare som företräder denne skall närvara i tingsrätten när besvären behandlas.

Tingsrätten ska ta upp det ärende som är föremål för ändringssökande till behandling utan dröjsmål och senast inom fyra dygn från det att besvären har kommit in till tingsrätten. Vid beräkningen av tidsfristen tillämpas inte 5 § i lagen om beräknande av laga tid (150/1930) . (12.8.2016/651)

Ändring i tingsrättens beslut i ett ärende enligt denna lag får inte sökas genom besvär.

33 § har upphävts genom L 26.6.2015/814 .

Polisen och Gränsbevakningsväsendet har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av en offentlig eller privat tjänsteproducent som producerar tjänster enligt 3 kap. få de uppgifter som är nödvändiga för utförande av uppgifter enligt 3 kap.

En offentlig eller privat serviceproducent som tillhandahåller tjänster enligt 3 kap. och vars klient är en utlänning som tagits i förvar, har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt av Migrationsverket och förvarsenheter få de upplysningar som är nödvändiga för att tillhandahålla tjänsterna.

En företrädare som förordnats för ett barn utan vårdnadshavare har rätt att avgiftsfritt och trots sekretessbestämmelserna av Migrationsverket och förvarsenheter samt av en offentlig eller privat serviceproducent som producerar tjänster enligt 3 kap. i denna lag få de uppgifter som är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som avses i 41 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel.

Bestämmelser om sekretess finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Direktören för en förvarsenhet och personer i tjänsteförhållande till förvarsenheten har vid skötseln av sina uppgifter vid förvarsenheten eller vid skötseln av den övervakningsuppgift som avses i 13 § 4 mom. rätt att använda maktmedel

Användning av maktmedelsredskap är förbjuden i situationer som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten. En person i tjänsteförhållande till förvarsenheten som har fått utbildning i användningen av maktmedelsredskap har rätt att i situationer som avses i 1 mom. 3–7 punkten använda maktmedelsredskap som han eller hon har fått individuell utbildning i att använda. Sådana maktmedelsredskap är gasspray, handbojor, batonger med en längd på högst 70 centimeter och teleskopbatonger. Användning av maktmedelsredskap förutsätter utbildning. Närmare bestämmelser om genomförandet av den utbildning som gäller användningen av maktmedelsredskap utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.

Maktmedlen ska vara behövliga och försvarliga med tanke på omständigheterna. Vid bedömningen av huruvida maktmedel ska användas ska hänsyn tas till hur viktigt och brådskande uppdraget är, hur farligt motståndet är, vilka resurser som står till förfogande samt övriga omständigheter som är av betydelse för en helhetsbedömning av situationen. Maktmedelsredskap får tillgripas endast som en sista utväg.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

Direktören för en förvarsenhet och den personal som sköter styrnings- och övervakningsuppgifter ska stå i tjänsteförhållande till förvarsenheten. Direktören för en förvarsenhet förutsätts ha en för uppgiften lämplig examen, god förtrogenhet med de uppgifter som hör till tjänsten, i praktiken visad ledarförmåga och sådana kunskaper i främmande språk som skötseln av uppgiften kräver. Direktören för den förläggning till vilken förvarsenheten är knuten kan också vara direktör för förvarsenheten. För styrnings- och övervakningsuppgifter krävs lämplig utbildning och arbetserfarenhet inom området samt skäliga kunskaper i engelska eller i något annat främmande språk.

Direktören för förvarsenheten får delegera behörighet som han eller hon har enligt denna lag till någon annan av honom eller henne förordnad tjänsteman i förmansställning vid förvarsenheten.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Till en förvarsenhet flyttas då den inleder sin verksamhet utlänningar som förvaras i polisens förvarslokaler eller i straffanstalter för fortsättande av förvaret. Flyttningen förutsätter inget beslut av tingsrätten. Ändring i beslut om flyttning får inte sökas genom besvär.