29/2000

Syftet med denna lag är att

Med utövare av veterinäryrket avses i denna lag en person som i egenskap av veterinär med legitimation enligt denna lag eller som temporärt berättigad därtill enligt denna lag är verksam som veterinär i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande, i annat uppdrag eller som privatpraktiserande veterinär.

I denna lag avses med ministeriet jordoch skogsbruksministeriet, om inte något annat bestäms genom förordning.

Rätt att utöva veterinäryrket har bara den som är legitimerad veterinär enligt denna lag eller som enligt denna lag temporärt har rätt att utöva veterinäryrket.

Endast den som enligt denna lag har rätt att utöva veterinäryrket får besluta om veterinärmedicinsk undersökning av djur och om diagnostik samt om anknytande behandling och medicinering. Om försöksdjursverksamhet bestäms dock särskilt.

Utövare av veterinäryrket får inte vidta sådana åtgärder för vilka deras utbildning eller erfarenhet måste anses otillräcklig eller deras verksamhetsmöjligheter begränsade.

Denna lag ska inte, med undantag för 9 §, tillämpas på en person som är anställd hos en främmande stats stridskrafter och som omfattas av ett sådant avtal om styrkornas status som är bindande för Finland, när personen producerar veterinärtjänster för sina egna eller en annan främmande stats stridskrafter eller för Försvarsmakten.

Rätt att vara verksam som legitimerad veterinär beviljar Livsmedelssäkerhetsverket på ansökan personer vilka avlagt veterinärmedicine licentiatexamen som baserar sig på veterinärmedicine kandidatexamen, en annan minst treårig lägre högskoleexamen eller en utbildning på motsvarande nivå och vilka till Livsmedelssäkerhetsverket avgett en skriftlig och muntlig veterinärförsäkran. Livsmedelssäkerhetsverket fastställer formuläret för veterinärförsäkran.

Rätt att vara verksam som legitimerad veterinär beviljar Livsmedelsverket på ansökan sådana medborgare i stater inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland har förvärvat i Europeiska unionens lagstiftning eller i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet avsedd veterinärkompetens och dessutom avgett i 3 § avsedd veterinärförsäkran.

Sådana närmare bestämmelser om legitimation i Finland som förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. Närmare bestämmelser om den veterinärkompetens som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

I andra fall som omfattas av lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1384/2015) än de som avses i 1 mom. fattar Livsmedelsverket, i enlighet med vad som föreskrivs i den lagen, beslut om den rätt att vara verksam som veterinär som följer av en utomlands förvärvad veterinärkompetens. En förutsättning för legitimation som veterinär är dessutom avgivande av den veterinärförsäkran som avses i 3 § i denna lag.

Denna lag tillämpas också på sådan legitimation som veterinär och sådant tillhandahållande av veterinärtjänster som grundar sig på avtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater och en annan part eller på unionslagstiftningen om ställningen för medborgare i andra stater än de som hör till Europeiska unionen.

Rätt att vara verksam som legitimerad veterinär beviljar Livsmedelssäkerhetsverket i andra fall än de som avses i 4 § på ansökan sådana medborgare i stater inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har avlagt veterinärmedicinsk examen. En ytterligare förutsättning för legitimation är att sökanden i Finland har avlagt erforderliga kompletterande studier inom området för veterinärmedicin, visat sig ha tillräckliga kunskaper i finska eller svenska samt avgett i 3 § avsedd veterinärförsäkran.

På de grunder som anges i 1 mom. kan Livsmedelssäkerhetsverket bevilja sådana medborgare i stater utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har avlagt veterinärmedicinsk examen någon annanstans än i Finland rätt att vara verksam som legitimerad veterinär.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de kompletterande studier och språkkunskaper som förutsätts för legitimation.

Till ansökan om legitimation som veterinär ska i de fall som avses i 4 och 5 § fogas följande handlingar:

Livsmedelssäkerhetsverket kan i de fall som avses i 4 § 1 mom. dessutom kräva att sökanden till sin ansökan fogar ett intyg om att veterinärexamen överensstämmer med Europeiska gemenskapens regelverk, eller ett intyg om utövning av veterinäryrket.

Bilagorna ska visas upp i original eller i form av officiellt bestyrkta kopior i de fall som avses i 5 § samt i de i 4 § avsedda fall där Livsmedelssäkerhetsverket särskilt kräver det. Ett sådant krav kan ställas om det finns grund för tvivel om kopiornas äkthet och det inte går att få klarhet i saken på något annat sätt. När det gäller andra handlingar än sådana som är avfattade på finska eller svenska ska det till ansökan fogas översättningar till finska eller svenska utförda av en auktoriserad translator, om inte Livsmedelssäkerhetsverket anser att det är onödigt. (17.12.2015/1499)

Om sökanden uppfyller kraven i 3 eller 4 § eller i 5 § 1 mom., kan ansökan om legitimation som veterinär avslås endast på sådana grunder enligt vilka en legitimerad veterinärs rätt att utöva sitt yrke kan begränsas eller fråntas vederbörande.

En person som i Finland har avlagt veterinärmedicine kandidatexamen och som har fullgjort erforderliga studieavsnitt inom veterinärmedicine licentiatexamen får före sin legitimation som veterinär temporärt, i högst tre år, utöva veterinäryrket som vikarie för en legitimerad veterinär eller för en sådan veterinär som avses i 8 §. Dessa tre år räknas från den tidpunkt då denna rätt uppkom. Livsmedelsverket kan av särskilda skäl förlänga ifrågavarande tid. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas närmare bestämmelser om de studieavsnitt som utgör en förutsättning för uppkomsten av denna rätt.

Livsmedelsverket kan av särskilt grundad anledning bevilja sådana personer som i andra stater inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet studerar till veterinär och som har avlagt studier motsvarande veterinärmedicine kandidatexamen samt i 1 mom. avsedda studieavsnitt rätt att temporärt utöva veterinäryrket.

En veterinärmedicine studerande som i Finland avlägger veterinärmedicine licentiatexamen och som uppfyller de utbildningskrav som avses i artikel 13.1 andra stycket b i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/624 om särskilda bestämmelser för utförandet av offentlig kontroll av produktion av kött och för produktions- och återutläggningsområden för levande musslor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 får temporärt arbeta som vikarie för en tjänsteveterinär som övervakar ett slakteri. Rätten att temporärt arbeta som vikarie uppkommer när Livsmedelsverket konstaterat att utbildningskraven uppfylls och upphör fyra år från det att rätten uppkom, eller senast när den rätt som avses i 1 mom. upphör. En studerande får vara verksam endast i ett sådant slakteri där det hela tiden samtidigt finns en legitimerad veterinär närvarande.

Livsmedelssäkerhetsverket kan på ansökan bevilja en person som avses i 5 § temporär rätt att utöva veterinäryrket i undervisnings- och forskningsuppgifter vid ett universitet utan krav på kompletterande studier eller språkkunskaper. Temporär rätt kan beviljas för högst fem år åt gången, begränsad till ett visst specialområde och verksamhetsställe. I fråga om de handlingar som ska bifogas en ansökan om temporär rätt gäller bestämmelserna i 5 a § 1 mom. 1–3 punkten och 3 mom.

För att temporär rätt ska beviljas förutsätts att sökanden är särskilt skicklig och erfaren inom sitt område och att han eller hon i utgångslandet har en gällande obegränsad rätt att utöva veterinäryrket. Den som har fått temporär rätt kan utöva veterinäryrket endast under övervakning och ledning av en ansvarig person som är legitimerad veterinär i Finland, verksam vid samma verksamhetsställe och utsedd av universitetet.

Sådana medborgare i stater inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som har laglig rätt att självständigt utöva veterinäryrket i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland, får utan legitimation som veterinär temporärt och sporadiskt vara verksamma som veterinärer efter att till Livsmedelssäkerhetsverket ha gjort en anmälan om temporärt tillhandahållande av veterinärtjänster. Anmälan gäller i ett år och den kan vid behov förnyas. Närmare bestämmelser om innehållet i anmälan och vilket förfarande som ska iakttas kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Vid temporärt och sporadiskt tillhandahållande av tjänster ska beteckningen veterinär användas.

Endast veterinärer som legitimerats med stöd av denna lag och personer som avses i 7 a och 8 § får använda beteckningen veterinär. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas de bestämmelser om användningen av veterinärmedicinska examensbenämningar i Finland som förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.

Bestämmelser om rätten för utövare av veterinäryrket att förskriva veterinärrecept och veterinärrecept för foder som innehåller läkemedel finns i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) . Bestämmelser om försäljning och annan överlåtelse av läkemedel till veterinärer från läkemedelspartiaffärer finns i läkemedelslagen (395/1987) .

Personer som avses i 7 § är skyldiga att på veterinärrecept och veterinärrecept för foder som innehåller läkemedel som de förskrivit anteckna den tjänst, befattning eller uppgift som de sköter.

11 § har upphävts genom L 28.4.2006/301 .

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att lämna sådana av Livsmedelsverket infordrade statistiska uppgifter om de sjukdomsfall han eller hon behandlat som föreskrivs i denna lag och som behövs för andra veterinärmedicinska myndighetsuppgifter samt lämna sådana av Livsmedelsverket eller regionförvaltningsverket infordrade utredningar och förklaringar som gäller sjukdomsfall eller annars har anknytning till utövningen av veterinäryrket och som är nödvändiga för ovannämnda myndighetsuppgifter. En legitimerad veterinär som utövar veterinäryrket är dessutom skyldig att underrätta Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket om sin bostadsort och adress samt om förändringar i fråga om dem.

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att till kommunalveterinären eller regionförvaltningsverket utan dröjsmål anmäla sådana uppgifter som han eller hon fått i sin yrkesutövning vilka är nödvändiga för förhindrande av spridningen av i lagen om djursjukdomar (76/2021) avsedda förtecknade djursjukdomar, nya sjukdomar, andra djursjukdomar som ska bekämpas och djursjukdomar som ska övervakas samt att göra anmälan om djur som han eller hon i sin yrkesutövning upptäcker eller misstänker att ha förts in i Finland i strid med de införselkrav som gäller bekämpningen av djursjukdomar. Om djurskyddsskäl kräver det, är den som utövar veterinäryrket trots sekretessbestämmelserna skyldig att till den tillsynsmyndighet som avses i lagen om djurvälfärd (693/2023) utan dröjsmål anmäla fall som han eller hon behandlar och anmäla iakttagelser som gjorts i samband med behandlingen i fråga om förvaringsutrymmen för djur samt lämna de upplysningar som är nödvändiga för att fallet ska kunna utredas.

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att till den tillsynsmyndighet som avses i lagen om djurvälfärd utan dröjsmål anmäla sådana defekter och sjukdomar som utövaren diagnostiserat hos hundar och som begränsar djurets användning för avel samt på begäran av myndigheten lämna nödvändiga ytterligare uppgifter om saken. Anmälan ska göras genom att använda informationssystemet för djurregistret enligt lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) .

Vad som föreskrivs i 3 mom. gäller också defekter och sjukdomar som begränsar användningen av katter för avel.

De anmälda uppgifter som avses i 3 och 4 mom. är offentliga. I fråga om sekretessgrunderna för andra uppgifter som anmälts med stöd av denna paragraf tillämpas 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Närmare bestämmelser om de defekter och sjukdomar beträffande vilka anmälan enligt 3 och 4 mom. ska göras utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas när anmälas görs utfärdas genom förordning av statsrådet.

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att lämna sådana av Livsmedelsverket infordrade statistiska uppgifter om de sjukdomsfall han eller hon behandlat som föreskrivs i denna lag och som behövs för andra veterinärmedicinska myndighetsuppgifter samt lämna sådana av Livsmedelsverket eller regionförvaltningsverket infordrade utredningar och förklaringar som gäller sjukdomsfall eller annars har anknytning till utövningen av veterinäryrket och som är nödvändiga för ovannämnda myndighetsuppgifter. En legitimerad veterinär som utövar veterinäryrket är dessutom skyldig att underrätta Livsmedelsverket och regionförvaltningsverket om sin boningsort och adress samt förändringar i fråga om dem.

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att till kommunalveterinären eller regionförvaltningsverket utan dröjsmål anmäla sådana uppgifter som han eller hon fått i sin yrkesutövning vilka är nödvändiga för förhindrande av spridningen av i lagen om djursjukdomar (76/2021) avsedda förtecknade djursjukdomar, nya sjukdomar, andra djursjukdomar som ska bekämpas och djursjukdomar som ska övervakas samt att göra anmälan om djur som han eller hon i sin yrkesutövning upptäcker eller misstänker att ha förts in i Finland i strid med de införselkrav som gäller bekämpningen av djursjukdomar. Om djurskyddsskäl kräver det, är den som utövar veterinäryrket trots sekretessbestämmelserna skyldig att till den tillsynsmyndighet som avses i lagen om djurvälfärd (693/2023) utan dröjsmål anmäla fall som han eller hon behandlar och anmäla iakttagelser som gjorts i samband med behandlingen i fråga om förvaringsutrymmen för djur samt lämna de upplysningar som är nödvändiga för att fallet ska kunna utredas.

Trots sekretessbestämmelserna är en utövare av veterinäryrket skyldig att till den tillsynsmyndighet som avses i lagen om djurvälfärd utan dröjsmål anmäla sådana men och sjukdomar som utövaren diagnostiserat hos hundar och katter och som begränsar djurets användning för avel samt på begäran av myndigheten lämna nödvändiga ytterligare uppgifter om saken. Anmälan ska göras genom att använda informationssystemet för djurregistret enligt lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) .

De anmälda uppgifter som avses i 3 mom. är offentliga. I fråga om sekretessgrunderna för andra uppgifter som anmälts med stöd av denna paragraf tillämpas 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) .

Närmare bestämmelser om de men och sjukdomar beträffande vilka anmälan enligt 3 mom. ska göras utfärdas genom förordning av statsrådet. Dessutom får närmare bestämmelser om det förfarande som ska iakttas när anmälas görs utfärdas genom förordning av statsrådet.

Målet för yrkesutövningen i fråga om utövare av veterinäryrket är att upprätthålla och främja djurens hälsa och välbefinnande, förebygga och bota sjukdomar bland djuren, lindra deras lidande samt bibehålla folkhälsan och eftersträva säkra livsmedel. En utövare av veterinäryrket skall i sin yrkesutövning tillämpa allmänt godtagna och beprövade motiverade metoder i enlighet med sin utbildning som han eller hon fortlöpande skall försöka komplettera.

Vid ett allvarligt olycksfall eller i en annan motsvarande oväntad situation där ett djur orsakas avsevärd smärta eller plåga eller avsevärt lidande och där skyndsam veterinärhjälp är nödvändig av djurskyddsskäl och till platsen inte kan fås en sådan veterinär som på tjänstens eller befattningens vägnar bistår med dylik hjälp, är var och en som har rätt att utöva veterinäryrket skyldig att ge första hjälpen.

En utövare av veterinäryrket ska föra och bevara journalhandlingarna över de djur som han eller hon har undersökt eller behandlat och dessa ska innehålla de centrala uppgifterna och handlingarna om identifieringen av patienten, fastställandet av patientens hälsotillstånd och den behandling eller medicinering som getts.

När det gäller en utövare av veterinäryrket som är anställd hos eller arbetar för en sådan juridisk person som är producent av i veterinärvårdslagen (285/2023) avsedda veterinärtjänster finns bestämmelserna om bevaringsansvaret emellertid i den lagen. En utövare av veterinäryrket har, trots att hans eller hennes anställnings- eller avtalsförhållande har avslutats, rätt att få kopior av de journalhandlingar som han eller hon har fört, om de behövs i ett ärende som gäller bedömning av veterinärens yrkesverksamhet.

Ägaren till ett djur har rätt att få alla de patientuppgifter om sitt djur som ingår i journalhandlingarna.

Journalhandlingarna över ett djur ska bevaras i minst tre år efter det att det senast har gjorts anteckningar i dem.

Närmare bestämmelser om förandet, behandlingen och bevarandet av journalhandlingar får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En utövare av veterinäryrket skall föra och förvara journalhandlingar över de djur som han eller hon undersökt och behandlat, enligt vad ministeriet närmare bestämmer.

Ägaren till ett djur har rätt att få alla de uppgifter om sitt djur som ingår i journalhandlingarna.

Utövare av veterinäryrket och deras biträden får inte utan tillstånd för utomstående röja uppgifter om djur som de behandlat eller om djur som finns i samma djurhållningsenhet som de behandlade djuren, inte heller om enskilda personers eller familjers ekonomiska ställning, hälsotillstånd, sociala förhållanden eller andra med dessa jämförbara uppgifter om privatlivet. Tystnadsplikten kvarstår efter det att yrkesutövningen har upphört.

En utövare av veterinäryrket skall vid utfärdandet av veterinära intyg och utlåtanden samt andra intyg som skall visas för domstol eller någon annan offentlig myndighet bestyrka dem med orden "vilket jag på heder och samvete försäkrar". Ett intyg som bestyrkts på detta sätt är giltigt utan edlig bekräftelse, om inte domstolen av särskilda skäl förordnar att intyget skall bekräftas med muntlig ed eller försäkran.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan utfärdas närmare bestämmelser om utfärdandet av intyg och utlåtanden. (28.4.2006/301)

En utövare av veterinäryrket är skyldig att upprätthålla och utveckla den yrkesskicklighet som utövningen av yrket förutsätter samt att göra sig förtrogen med de bestämmelser och föreskrifter som gäller yrkesutövningen.

Varje utövare av veterinäryrket skall av sin arbetsgivare beredas möjlighet att delta i behövlig yrkesinriktad fortbildning.

Ministeriet leder och övervakar i egenskap av högsta myndighet verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt med stöd av den utfärdade bestämmelser.

Livsmedelssäkerhetsverket leder och övervakar i egenskap av centralförvaltningsmyndighet verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt med stöd av den utfärdade bestämmelser.

Regionförvaltningsverket svarar inom sitt verksamhetsområde för verkställigheten och tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. (22.12.2009/1484)

För fullgörande av sina uppgifter behandlar Livsmedelssäkerhetsverket och regionförvaltningsverket klagomål som gäller utövning av veterinäryrket. Vid förfarandet tillämpas bestämmelserna om förvaltningsklagan i 8 a kap. i förvaltningslagen (434/2003) . (17.12.2015/1499)

Finns det grundad anledning att anta att en utövare av veterinäryrket på grund av sjukdom, missbruk av rusmedel, nedsatt funktionsförmåga eller någon annan motsvarande orsak blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan Livsmedelssäkerhetsverket ålägga honom eller henne att genomgå läkarundersökning eller undersökningar på sjukhus.

Finns det grundad anledning att misstänka att en utövare av veterinäryrket har bristande yrkesskicklighet, kan Livsmedelssäkerhetsverket ålägga honom eller henne att för konstaterande av yrkesskickligheten eller annan kompetens genomgå förhör eller ge ett arbetsprov.

Livsmedelsverket eller regionförvaltningsverket får granska mottagnings-, undersöknings- och vårdutrymmena samt journalhandlingarna hos en utövare av veterinäryrket, om detta behövs för verkställandet av den tillsyn som föreskrivs i denna lag. På samma grunder får Livsmedelsverket även bestämma att regionförvaltningsverket ska genomföra denna granskning.

I utrymmen som används för boende av permanent natur får granskningar utföras endast om en granskning är nödvändig för att avvärja ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller om det finns anledning att misstänka att en utövare av veterinäryrket i sin verksamhet har gjort sig skyldig till ett brott som kan leda till fängelsestraff eller ett brott som kan leda till bötesstraff och medföra fara för människors eller djurs hälsa, och om en granskning är nödvändig för att utreda ett brott.

Myndigheten får anlita sakkunniga vid granskningen. De sakkunniga ska vara erkänt skickliga och erfarna personer som företräder sådan vetenskaplig, praktisk veterinärmedicinsk eller annan sakkunskap som är av betydelse för granskningen. På de sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) . De sakkunniga har rätt att trots sekretessbestämmelserna få tillgång till de uppgifter som behövs för granskningen av mottagningsverksamheten. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretessbelagda uppgifter som de får tillgång till. De sakkunniga har inte rätt att få tillträde till utrymmen som används för boende av permanent natur.

Livsmedelssäkerhetsverket eller regionförvaltningsverket kan granska mottagnings-, undersöknings- och vårdutrymmena samt journalhandlingarna hos en utövare av veterinäryrket, om detta behövs för verkställandet av den tillsyn som föreskrivs i denna lag. På samma grunder kan Livsmedelssäkerhetsverket även bestämma att regionförvaltningsverket ska genomföra denna granskning. (22.12.2009/1484)

På områden som omfattas av hemfriden får granskning utföras endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som granskningen gäller och om det finns anledning att misstänka att en veterinär i sin yrkesverksamhet gjort sig skyldig till straffbart förfarande.

Vid granskningen kan myndigheterna anlita sakkunniga. De sakkunniga skall vara erkänt skickliga och erfarna personer som företräder vetenskaplig, praktisk veterinärmedicinsk eller annan sakkunskap av betydelse för granskningen. De sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få tillgång till de uppgifter som behövs för granskningen av mottagningsverksamheten. De sakkunniga är skyldiga att hemlighålla de sekretessbelagda uppgifter som de får tillgång till.

Livsmedelssäkerhetsverket kan med beaktande av förseelsens art och omfattning genom sitt beslut meddela en utövare av veterinäryrket närmare föreskrifter för yrkesutövningen, tills vidare eller för viss tid begränsa rätten att utöva yrket eller tills vidare eller för viss tid frånta utövaren av veterinäryrket denna rätt, om denne har

För att rätten att utöva yrket skall kunna begränsas eller fråntas utövaren på det sätt som anges i 1 mom. förutsätts det att det felaktiga förfarandet eller försummelsen har varit av allvarlig art och upprepats och att en anmärkning eller varning till yrkesutövaren inte har lett till att bristen i verksamheten blivit avhjälpt.

Har en utövare av veterinäryrket på grund av sjukdom, missbruk av rusmedel, nedsatt funktionsförmåga eller någon annan motsvarade orsak blivit oförmögen att utöva sitt yrke, kan Livsmedelssäkerhetsverket tills vidare begränsa rätten att utöva yrket eller tills vidare frånta utövaren av veterinäryrket denna rätt.

Om en utövare av veterinäryrket har dömts till fängelsestraff för ett brott som har begåtts i yrkesutövningen och domstolens dom har vunnit laga kraft samt om det av de med brottet sammanhängande omständigheterna framgår att personen i fråga är ovärdig det förtroende som han eller hon bör åtnjuta, kan Livsmedelssäkerhetsverket för viss tid eller, om omständigheterna är synnerligen försvårande, för alltid frånta denna person rätten att utöva veterinäryrket.

Om en utövare av veterinäryrket som innehar tjänst hos staten, en kommun eller en samkommun på grund av brott har dömts till skiljande från tjänsteutövning eller avsättning, skall 1 mom. iakttas på motsvarande sätt.

Domstolen skall utan dröjsmål till Livsmedelssäkerhetsverket sända en kopia av protokollet och domen i mål som avses i 1 och 2 mom.

Redan innan domstolens dom varigenom en utövare av veterinäryrket har dömts till fängelsestraff, avsättning eller skiljande från tjänsteutövning har vunnit laga kraft, kan Livsmedelssäkerhetsverket förbjuda utövaren av veterinäryrket att utöva yrket.

Vid behandlingen av ärenden som avses i 20–25 § kan Livsmedelssäkerhetsverket temporärt förbjuda en utövare av veterinäryrket att utöva yrket eller temporärt begränsa rätten att utöva yrket, om det är nödvändigt på grund av den omedelbara risk för djurs hälsa eller välbefinnande eller folkhälsan som verksamheten innebär.

Livsmedelssäkerhetsverket kan på begäran av en utövare av veterinäryrket begränsa rätten att utöva veterinäryrket eller helt och hållet frånta vederbörande denna rätt.

Om en utövare av veterinäryrket för viss tid eller tills vidare har fråntagits rätten att utöva yrket eller om denna rätt har begränsats, kan personen i fråga hos Livsmedelssäkerhetsverket ansöka om återställande av rätten att utöva yrket eller slopande av begränsningen av denna rätt, om den omständighet som ledde till förlust eller begränsning av rätten att utöva yrket inte längre föreligger. (28.4.2006/301)

Till ansökan skall fogas en utredning varav framgår att den omständighet som avses i 1 mom. inte längre föreligger.

Har en utövare av veterinäryrket vid utövningen av yrket handlat mot lag eller med stöd av lag utfärdade bestämmelser eller föreskrifter, i sin uppgift annars gjort sig skyldig till felaktighet eller försummelse eller uppfört sig olämpligt, och är felaktigheten eller försummelsen inte av sådan art att den bör leda till åtal vid domstol, kan Livsmedelssäkerhetsverket ge utövaren av veterinäryrket en skriftlig varning.

Om straff för utövning av veterinäryrket utan laglig rätt bestäms i 44 kap. 4 § strafflagen.

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 16 § döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889) , om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs på något annat ställe i lag.

För skötseln av de tillsynsuppgifter som anges i denna lag förs ett register över dem som utövar veterinäryrket. Livsmedelsverket är personuppgiftsansvarig för veterinärregistret. När en utövare av veterinäryrket antecknas i veterinärregistret ger Livsmedelsverket utövaren ett identifikationsnummer.

Uppgifter som ska föras in i registret är

Livsmedelsverket kan i veterinärregistret föra in uppgifter som förutsätts av skötseln av tillsynsuppgifterna enligt denna lag och som gäller varning eller bötes- eller fängelsestraff som en utövare av veterinäryrket tilldelats eller ådömts i sin yrkesutövning samt avsättning eller skiljande från tjänsteutövning. Dessa uppgifter kan i likhet med uppgifterna enligt 2 mom. föras in i registret även om beslutet i respektive fall inte vunnit laga kraft. Dessutom kan Livsmedelsverket i veterinärregistret föra in andra än i 2 mom. 1 punkten nämnda uppgifter om genomförd påbyggnadsutbildning.

De uppgifter som avses i 32 § 2 mom. utplånas ur veterinärregistret ett år efter att personen i fråga har avlidit. De uppgifter som avses i 32 § 3 mom. utplånas ur veterinärregistret när tio år har förflutit från det att ifrågavarande beslut eller avgörande meddelades, om inte i matrikellagen (1010/1989) anges en längre tid för utplånandet av en anteckning. Registeranteckningar om straff utplånas också ur veterinärregistret när den gärning som var orsak till att straffet utdömdes inte längre är straffbar. Om en uppgift i veterinärregistret grundar sig på ett beslut som ännu inte vunnit laga kraft och beslutet senare upphävs, skall uppgiften utplånas omedelbart så snart beslutet om upphävande vunnit laga kraft.

Regionförvaltningsverket har rätt att genom en teknisk anslutning använda veterinärregistret i den omfattning som verkets föreskrivna uppgifter förutsätter. (17.12.2015/1499)

Livsmedelsverket får avgiftsfritt och vid behov också elektroniskt lämna ut uppgifter ur veterinärregistret till myndigheter som avses i Europeiska unionens lagstiftning eller i ett internationellt avtal som är bindande för Finland, om bestämmelserna i fråga förutsätter det, samt till apotek och läkemedelspartiaffärer. Till apotek och läkemedelspartiaffärer får dock inte hemadressen eller personbeteckningen för utövaren av veterinäryrket lämnas ut utan hans eller hennes samtycke. Bestämmelser om utlämnande av uppgifter finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Bestämmelser om behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018) . På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i den förordningen. (18.1.2019/75)

Livsmedelssäkerhetsverket får genom ett allmänt datanät ur veterinärregistret lämna ut uppgifter om namn och identifikationsnummer samt rätt att utöva yrket och begränsning av denna rätt i fråga om en person som utövar veterinäryrket ( offentlig informationstjänst ). I fråga om den som temporärt med stöd av 7, 7 a eller 8 § utövar veterinäryrket får uppgifter lämnas ut även om den tid då den temporära rätten att utöva yrket gäller.

I den offentliga informationstjänsten får information bara sökas med enkel sökning där sökvillkoret är den registrerades namn eller identifikationsnummer.

Livsmedelssäkerhetsverket ska utplåna uppgifterna i den offentliga informationstjänsten om en person som utövar veterinäryrket omedelbart efter det att personen har fråntagits rätten att utöva yrket eller när verket har fått information om att yrkesutövaren har avlidit. På bevarande av uppgifter i den offentliga informationstjänsten tillämpas i övrigt vad som i 33 § 1 mom. bestäms om förvaring av uppgifter som införts i veterinärregistret.

34 § har upphävts genom L 17.12.2015/1499 .

Innan ärenden som avses i 20–25 eller 29 § avgörs slutligt skall Livsmedelssäkerhetsverket ge utövaren av veterinäryrket tillfälle att avge förklaring i saken.

Vid avgörande av i 20, 21, 23–25 eller 29 § avsedda ärenden kan Livsmedelssäkerhetsverket anlita ständiga sakkunniga som kallats för detta ändamål. De ständiga sakkunniga skall vara erkänt skickliga och erfarna personer som företräder sådan vetenskaplig, praktisk veterinärmedicinsk eller annan sakkunskap som är av betydelse för Livsmedelssäkerhetsverket. Den som samtyckt till att vara ständig sakkunnig är skyldig att på Livsmedelssäkerhetsverkets begäran ge sakkunnighjälp inom det område som han eller hon företräder.

De ständiga sakkunniga har rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få tillgång till de uppgifter som behövs för givandet av sakkunnighjälp. De är skyldiga att hemlighålla de sekretessbelagda uppgifter som de får tillgång till.

Livsmedelssäkerhetsverket betalar ständiga sakkunniga ett arvode för utförda uppdrag samt resekostnadsersättning.

En utövare av veterinäryrket som försummar anmälnings- och upplysningsskyldigheten enligt 12 § eller skyldigheten enligt 15 § att föra och förvara journalhandlingar kan av Livsmedelssäkerhetsverket vid vite åläggas att iaktta sin skyldighet. Livsmedelssäkerhetsverket kan även förena ett åläggande som det meddelat med stöd av 20 eller 21 § med vite.

Bestämmelser om vite finns i viteslagen (1113/1990) .

Om en utövare av veterinäryrket motsätter sig granskning av mottagningsverksamheten, skall polisen vid behov ge handräckning.

Sökande som avses i 4 § 1 mom. ska underrättas om att ansökan har mottagits samt om de handlingar som eventuellt saknas inom en månad från mottagandet av ansökan. Ansökan ska avgöras senast tre månader efter det att alla nödvändiga handlingar har inkommit. Ett krav från Livsmedelssäkerhetsverket på att handlingarna ska lämnas i original eller i form av officiellt bestyrkta kopior avbryter inte tidsfristen.

I fråga om beslut som fattats med stöd av denna lag i andra ärenden än de som avses i 3–5, 20, 21, 23–26 och 29 § får omprövning begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Om ett beslut med anledning av en ansökan som avses i 4 § 1 mom. inte har meddelats inom den tid som föreskrivs i 38 a §, kan sökanden på det sätt som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden anföra besvär, som då anses avse ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Sådana besvär kan anföras till dess att ett beslut med anledning av ansökan har meddelats. Livsmedelsverket ska underrätta besvärsmyndigheten när ett beslut har meddelats.

Beslut som avses i 20–26 § ska trots ändringssökande verkställas genast.

Bestämmelser om sökande av ändring i universitetets beslut finns i universitetslagen (558/2009) . (3.3.2023/281)

Livsmedelsverket och regionförvaltningsverken har rätt att trots sekretessbestämmelserna av statliga och kommunala myndigheter, en samkommuns myndigheter, andra offentligrättsliga samfund samt apotek och läkemedelspartiaffärer på begäran avgiftsfritt få de upplysningar och utredningar som är nödvändiga för utförandet av de uppgifter som avses i 2, 4 och 5 kap. samt 32 och 42 §.

Livsmedelssäkerhetsverket skall utan dröjsmål införa en kungörelse i den officiella tidningen om begränsad, fråntagen eller återställd rätt att utöva yrket.

Livsmedelssäkerhetsverket skall dessutom underrätta apoteken och läkemedelspartiaffärerna om fråntagen eller begränsad rätt att köpa eller ordinera läkemedel samt om fråntagen eller återställd och vid behov också om begränsad rätt att utöva veterinäryrket.

Livsmedelssäkerhetsverket ska underrätta de andra medlemsstaterna om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen eller fråntagande av rätten att utöva yrket i fråga om en legitimerad veterinär eller en i 8 § avsedd person och om fall där domstolen konstaterat att personen i fråga har använt förfalskade handlingar som intyg på yrkeskvalifikationerna för veterinärer. Underrättelsen ska lämnas i form av varning via det elektroniska informationssystem ( IMI-systemet ) som förvaltas av kommissionen, inom tre dygn från det att beslutet om förbud eller begränsning eller om fråntagande av rätten meddelades eller domstolens dom gavs.

Livsmedelssäkerhetsverket ska utan dröjsmål via IMI-systemet meddela ändringar som gäller den i underrättelsen angivna varaktigheten av förbudet, begränsningen eller fråntagandet av rätten. Dessutom ska Livsmedelssäkerhetsverket radera sin varning ur IMI-systemet inom tre dygn från det att den omständighet som ledde till varningen inte längre föreligger.

Senast den dag en i 1 mom. avsedd varning sänds ska det fattas ett skriftligt, till den i 1 mom. avsedda personen riktat beslut om varningen. Beslutet kan vara separat eller ingå i beslutet om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen eller fråntagande av rätten att utöva yrket. Med avvikelse från bestämmelserna i 39 § får ändring i ett beslut som gäller en varning sökas på samma sätt som i ett beslut om förbud eller begränsning som gäller yrkesutövningen eller fråntagande av rätten att utöva yrket. Till en varning som sänts via IMI-systemet ska det fogas uppgift om eventuellt ändringssökande.

Om Livsmedelssäkerhetsverket tar emot en varning som gäller en i denna lag avsedd utövare av veterinäryrket eller en person som anhängiggjort en ansökan om legitimation, ska verket av den behöriga myndigheten i den medlemsstat som sänt varningen begära uppgifter om orsakerna till varningen samt bedöma om orsakerna ger anledning att tillämpa vad som i denna lag föreskrivs om administrativa säkerhetsåtgärder eller avslag på ansökan om legitimation.

De närmare bestämmelser som Europeiska unionens lagstiftning förutsätter om förfaranden som ska iakttas vid sändande av underrättelser och uppgifter som avses i 1–3 mom. och vid radering av varningar får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Specialveterinärutbildning är utbildning avsedd för veterinärer som redan har varit yrkesverksamma med syftet att fördjupa veterinärens kompetens och expertis inom en viss specialitet samt att säkerställa expertisen inom specialiteterna i servicesystemet inom veterinärområdet och i andra uppgifter som lämpar sig för veterinärer.

Specialveterinärutbildningen ordnas av Helsingfors universitet. Universitetet antar de studerande och beslutar om grunderna för antagningen av studerande. Till utbildningen kan antas en person som i Finland har fått rätt att vara verksam som legitimerad veterinär och som därefter, efter att ha förvärvat den kompetens som krävs för legitimation, i minst ett år har varit verksam i uppgifter som lämpar sig för specialiteten. Specialveterinärutbildningen ordnas som ett utbildningsprogram vars målsatta tid vid studier på heltid är tre år. På en studerandes rätt att räkna sig till godo studier eller ersätta studier tillämpas bestämmelserna i 44 § 3 mom. i universitetslagen.

Närmare bestämmelser om specialveterinärutbildningens mål, studiernas uppbyggnad, utbildningsprogrammen, det intyg som utfärdas över utbildningen och övriga grunder för studierna utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

En veterinär har rätt att använda beteckningen specialveterinär, om han eller hon har avlagt specialveterinärexamen eller genomgått den specialveterinärutbildning som avses i 41 b § eller om Livsmedelsverket har beviljat veterinären denna rätt på basis av kompetens som förvärvats utomlands.

Livsmedelsverket fattar i de fall som omfattas av lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer beslut om den rätt att vara verksam som specialveterinär som följer av en utomlands förvärvad specialveterinärkompetens med iakttagande av vad som föreskrivs i den lagen.

Rätt att vara verksam som specialveterinär kan Livsmedelsverket i andra fall än de som avses i 2 mom. bevilja personer som någon annanstans än i Finland har genomgått en utbildning som motsvarar specialveterinärutbildning. En ytterligare förutsättning för beviljande av rätten är att sökanden i Finland har avlagt erforderliga kompletterande studier inom området för veterinärmedicin. Närmare bestämmelser om de kompletterande studierna får utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Till en tjänst eller befattning som veterinär hos staten, en kommun eller en sammanslutning eller till en annan tjänst eller befattning som veterinär får endast en legitimerad veterinär utnämnas, förordnas eller antas.

En veterinär som har legitimerats i enlighet med 4 § får utnämnas till en sådan tjänst som kommunalveterinär i vilken det ingår uppgifter i anknytning till livsmedelstillsyn eller tillsyn över djurs hälsa eller välfärd endast om veterinären kan bevisa att han eller hon har satt sig in i den finska lagstiftningen på området i fråga. Beviset skaffas genom att med godkänt resultat genomgå en utbildning som omfattar föreläsningar, övningsuppgifter och ett förhör. Om det är fråga om en sådan tjänst som enligt 32 § i livsmedelslagen (297/2021) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den paragrafen kräver att en person både är en legitimerad veterinär och har sådan ytterligare behörighet som det föreskrivs om i EU-lagstiftningen, visas förtrogenheten med livsmedelslagstiftningen emellertid i anslutning till den nämnda ytterligare behörigheten.

Den i 2 mom. avsedda utbildningen ordnas och det i det momentet avsedda beviset utfärdas av Livsmedelsverket eller av någon annan aktör som har tillräckliga förutsättningar att fungera som utbildningsanordnare och som Livsmedelsverket på ansökan beviljat tillstånd att anordna utbildningen i överensstämmelse med verkets mål och villkor. Tillståndet gäller i fem år och kan återkallas, om tillståndshavaren bryter mot de uppställda villkoren eller dess verksamhet annars är bristfällig och bristerna trots Livsmedelsverkets uppmaning inte åtgärdas inom utsatt tid. På utbildningsanordnare som beviljats tillstånd tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i detta moment. Livsmedelsverket övervakar fullgörandet av uppgifterna.

En tjänst eller befattning enligt 1 mom. får temporärt skötas av en i 7 § avsedd person, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag.

Till tjänst eller befattning som veterinär hos staten, en kommun eller en sammanslutning eller till annan tjänst eller befattning som veterinär får endast en legitimerad veterinär utnämnas, förordnas eller antas.

En tjänst eller befattning kan temporärt skötas av en person som avses i 7 §, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. (30.11.2007/1094)

Den läroanstalt där de studieavsnitt som ligger till grund för den i 7 § 1 mom. avsedda rätten har fullgjorts skall omedelbart underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om fullgörandet.

45 § har upphävts genom L 28.4.2006/301 .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.

Genom denna lag upphävs lagen den 24 maj 1985 om utövning av veterinäryrket (409/1985) jämte ändringar. De beslut som jord- och skogsbruksministeriets veterinäroch livsmedelsavdelning utfärdat med stöd av den nämnda lagen förblir dock alltjämt i kraft tills något annat bestäms.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Veterinärer som fått sin legitimation enligt de bestämmelser som gällde före denna lag och personer som tidigare har beviljats rätt att utöva veterinäryrket i Finland har utan hinder av 2 kap. i denna lag fortfarande rätt att utöva veterinäryrket i Finland.

Veterinärmedicine studerande som innan denna lag träder i kraft har beviljats rätt att temporärt utöva veterinäryrket behåller denna rätt i tre år räknat från denna lags ikraftträdande.

De som jord- och skogsbruksministeriet kallat till ständiga sakkunniga med stöd av 19 a § i den upphävda lagen om utövning av veterinäryrket fortsätter, tills något annat bestäms, med sin sakkunniguppgift även efter att denna lag trätt i kraft.

De ärenden som är anhängiga när denna lag träder i kraft behandlas enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

En hänvisning i någon annan lag eller förordning till den lag om utövning av veterinäryrket som upphävs genom denna lag eller till en utövare av veterinäryrket anses efter att denna lag har trätt i kraft innebära en hänvisning till denna lag och till en utövare av veterinäryrket.