Go to front page
Legislation

1231/1996

Updated legislation

Updated legislative texts incorporating amendments to an act or decree

Statutes followed up to and including statute 59/2025.

Lag om avbytarservice för lantbruksföretagare

Up-to-date
Keywords
Avbytarservice, Lantbruksföretagares avbytarservice
Type of statute
Lag
Administrative sector
Social- och hälsovårdsministeriet
Date of Issue
Date of publication
Entry into force
ELI identifier
http://data.finlex.fi/eli/sd/1996/1231/ajantasa/2022-01-14/swe

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.Allmänna stadganden

1 § (30.12.2015/1663)Lagens syfte

Syftet med avbytarservicen för lantbruksföretagare är att stödja lantbruksföretagares möjligheter att utöva sin rätt till social trygghet samt att stödja lantbrukföretagares arbetsmotivation och möjligheter till ett längre arbetsliv.

Avbytarservice för lantbruksföretagare är avbytartjänst under semester, vikariehjälp och avgiftsbelagd avbytarhjälp.

För en lantbruksföretagare ordnas avbytarservice enligt hans eller hennes val genom att

1)

anvisa lantbruksföretagaren en lantbruksavbytare, eller

2)

betala ersättning till en serviceproducent för kostnader som uppstår på grund av avbytarservice som lantbruksföretagaren själv skaffar.

2 § (30.12.2015/1663)Definitioner

I denna lag avses med

1)

husdjur nötkreatur, hästar, svin, getter, får, djur som är fjäderfä och pälsdjur, beträffande vilka produktionen beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967) ,

2)

lantbruksföretag företag som bedriver husdjursproduktion som en självständig ekonomisk enhet.

3 § (18.11.2016/974)Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på en lantbruksföretagare

1)

som varit skyldig att teckna en försäkring som avses i 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) och har försäkringen för sitt lantbruksföretag i kraft,

2)

vars lantbruksföretag bedriver husdjursproduktion som omfattar minst sex husdjursenheter vid tidpunkten för avbytarservicen,

3)

som inte får full invalidpension som beviljats tills vidare, rehabiliteringsstöd som motsvarar full invalidpension eller arbetslivspension enligt någon av de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) eller olycksfallspension som avses i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (873/2015) , och som har beviljats på grund av att arbetsförmågan är nedsatt med minst 60 procent, eller motsvarande ersättning enligt trafikförsäkringslagen (279/1959 eller 460/2016),

4)

vars lantbruksföretag är ett sådant mikroföretag eller litet eller medelstort företag som avses i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn,

5)

vars lantbruksföretag inte är ett i gruppundantagsförordningen för jordbrukssektorn avsett företag i svårigheter, och

6)

vars lantbruksföretag inte är föremål för ett återbetalningskrav till följd av ett kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden eller, om lantbruksföretaget varit föremål för ett återbetalningskrav, på det villkoret att fordran har betalats.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. 1 punkten tillämpas lagen också på en lantbruksföretagare som är en i 3 § 1 punkten i lagen om pension för lantbruksföretagare avsedd person som i fråga om andra villkor än åldern uppfyller villkoren för försäkring enligt 1 mom. 1 punkten.

En husdjursenhet som avses i 1 mom. 2 punkten bestäms för olika djurarter på grundval av den arbetsmängd som skötseln av husdjuren inom respektive djurart ger upphov till. Närmare bestämmelser om hur husdjursenheterna bestäms utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 § (30.12.2015/1663)Rätt till semester

Rätt till semester har en lantbruksföretagare med uppgiften som huvudsyssla. Som lantbruksföretagare med uppgiften som huvudsyssla anses en lantbruksföretagare vars arbetsinsats vid tidpunkten för avbytartjänsten och under de sex månader som föregått den har bestått av bedrivande av lantbruk i minst samma utsträckning som av arbete utanför lantbruksföretaget. En lantbruksföretagare anses dock inte ha uppgiften som huvudsyssla om han eller hon vid tidpunkten för avbytartjänsten betalas arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) eller om företagaren inte betalas sådan förmån på grund av att tid utan ersättning enligt 1 kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa pågår. Närmare bestämmelser om vad som anses vara huvudsyssla utfärdas genom förordning av statsrådet.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. har en lantbruksföretagare inte rätt till semester under det kalenderår då företagarens skyldighet att uppta i 3 § 1 mom. 1 punkten avsedd försäkring börjar, med undantag för den semesterrätt som lantbruksföretagare i samma lantbruksföretag inte har utnyttjat under kalenderåret i fråga.

5 § (30.12.2015/1663)Rätt till vikariehjälp

Rätt till vikariehjälp har en lantbruksföretagare som då behovet av vikariehjälp börjar med en betydande arbetsinsats sörjt och svarat för de nödvändiga dagliga arbetena för skötsel av husdjuren i lantbruksföretaget, och som av en i 7 eller 7 a–7 f § avsedd tillfällig orsak inte har möjlighet att utan vikariehjälp sköta den uppgiftsandel som avses i 8 §. Då behovet av vikariehjälp uppskattas beaktas förhållandena i lantbruksföretaget i sin helhet samt möjligheterna att genom interna arrangemang inom företaget sköta göromålen.

2 kap.Rätt till avbytarservice

6 § (22.12.2009/1263)Rätt till semester

En lantbruksföretagare som avses i 4 § har rätt att under ett kalenderår på ansökan få avbytarservice för 26 dagar på grund av semester.

7 § (29.6.2016/509)Vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp för högst 20 dagar under ett kalenderår på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall. Arbetsoförmågan ska visas med intyg av en läkare, sjukskötare eller hälsovårdare till den del antalet vikariehjälpsdagar per kalenderår överskrider sju dagar.

Dessutom har en till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare rätt att få vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller olycksfall för den tid

1)

för vilken lantbruksföretagaren beviljas dagpenning enligt lagen om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen (118/1991) ,

2)

för vilken lantbruksföretagaren beviljas sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) , dock inte partiell sjukdagpenning,

3)

för vilken lantbruksföretagaren på grund av att arbetsförmågan är nedsatt med minst 60 procent beviljas dagpenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, olycksfallspension för viss tid eller motsvarande förmån enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) eller ersättning enligt trafikförsäkringslagen som motsvarar dessa, dock högst tre år från den dag då skadan eller trafikskadan inträffade,

4)

för vilken lantbruksföretagaren beviljas en förmån som utgör hinder enligt 8 kap. 6 § 1 mom. 1–3 punkten i sjukförsäkringslagen, dock inte om förmånen beviljas för yrkesinriktad omskolning, i fråga om en förmån som utgör hinder som avses i 3 punkten dock högst tre år från den dag då skadan eller trafikskadan inträffade,

5)

under vilken lantbruksföretagarens ansökan om invalidpension enligt någon av de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare är anhängig, om ansökan har gjorts under den tid som avses i 2–4 punkten.

I de fall som avses i 2 mom. 5 punkten upphör lantbruksföretagarens rätt till vikariehjälp när lantbruksföretagaren får besked om ett beslut på sin ansökan om invalidpension.

Trots vad som föreskrivs i 3 mom. har lantbruksföretagaren rätt till vikariehjälp, om ansökan om invalidpension upphör att vara anhängig för att rehabiliteringsstöd beviljas. Rätten till vikariehjälp kan dock uppkomma först efter det att det gått två år från föregående vikariehjälp som beviljats på grund av rehabiliteringsstöd. Förutsättningen för detta är dessutom att det bedöms att lantbruksföretagaren senare sannolikt förmår fortsätta arbeta i de uppgifter för vilka vikariehjälp senast har lämnats. För meddelande av beslut om vikariehjälp ger Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt ett utlåtande till den i 10 § avsedda lokala enheten om huruvida det är sannolikt att lantbruksföretagaren senare förmår fortsätta sitt arbete så som avses ovan. Utlåtandet är bindande för den lokala enheten när den beslutar om lantbruksföretagarens rätt till vikariehjälp. Rätten till vikariehjälp på grundval av rehabiliteringsstöd kan fortgå så länge som rehabiliteringsstöd beviljas, dock högst tre år från pensionsfallet. Så länge rehabiliteringsstödet pågår har lantbruksföretagaren inte rätt att få vikariehjälp med stöd av 1 eller 2 mom.

En lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp enligt 4 mom. också om lantbruksföretagaren har sökt ändring i ett beslut som avses i 3 mom. genom vilket han eller hon inte har beviljats invalidpension eller rehabiliteringsstöd, förutsatt att ändringssökandet leder till att rehabiliteringsstöd beviljas. Rätten till vikariehjälp uppkommer tidigast när lantbruksföretagaren får kännedom om beslutet om beviljande av rehabiliteringsstöd.

En lantbruksföretagare har rätt till vikariehjälp i de fall som avses i 2 mom. trots att han eller hon får i 3 § 1 mom. 3 punkten avsedd olycksfallspension eller ersättning enligt trafikförsäkringslagen. I de fall som avses i 4 och 5 mom. har även en sådan lantbruksföretagare rätt till vikariehjälp som inte uppfyller förutsättningarna enligt 3 § 1 mom. 1 eller 3 punkten.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt får oberoende av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter delge den i 10 § avsedda lokala enheten ett beslut om invalidpension, om det framgår att lantbruksföretagaren har fått vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga.

7 a § (30.12.2015/1663)Vikariehjälp på grund av rehabilitering och verksamhet som avser att bevara arbetsförmågan

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp

1)

på grund av medicinsk rehabilitering, för högst den tid som rehabiliteringen enligt läkarordination eller lag varar,

2)

för att kunna delta i av företagshälsovården planerad verksamhet enligt lagen om företagshälsovård (1383/2001) och god företagshälsovårdspraxis som avser att bevara arbetsförmågan, för högst den tid som den handledda verksamheten varar.

Trots vad som föreskrivs i 1 mom. bestäms lantbruksföretagarens rätt till vikariehjälp enligt 7 § under den tid som han eller hon är arbetsoförmögen.

7 b § (30.12.2015/1663)Vikariehjälp på grund av vård av sjukt barn

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp

1)

för att vårda eller ordna vård för ett barn under 10 år som stadigvarande bor i lantbruksföretagarens hushåll och som plötsligt insjuknat, för högst sju dagar per sjukdomsperiod,

2)

för deltagande i vård eller rehabilitering av ett sjukt eller handikappat barn, för högst den tid lantbruksföretagaren betalas specialvårdspenning enligt sjukförsäkringslagen.

Rätt till vikariehjälp på den grund som avses i 1 mom. 1 punkten har också en förälder som är verksam som till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare och som inte bor i samma hushåll som barnet. Vikariehjälp med stöd av 1 mom. 1 punkten ordnas för endast en till vikariehjälp berättigad person åt gången.

7 c § (14.1.2022/38)Vikariehjälp på grund av graviditet, förlossning och vård av barn

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp på grund av graviditet, förlossning och vård av barn högst för den tid för vilken lantbruksföretagaren får särskild graviditets-, graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen. Avbrott i utbetalningen av särskild graviditets-, graviditets- eller föräldrapenning på högst tre dagar avbryter inte vikariehjälpsperioden.

7 d § (14.1.2022/38)Vikariehjälp på grund av vård av barn under tre år

En till semester och vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp på grund av vård i hemmet av ett barn under tre år, för den tid för vilken stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) betalas för barnet. Vikariehjälp kan dock beviljas för högst 100 dagar om året per barn och dess båda föräldrar.

Det maximala antalet dagar vikariehjälp per år kan bestå av en eller flera vikariehjälpsperioder, och den kan fördelas mellan föräldrarna enligt deras önskemål. Vikariehjälp beviljas endast en lantbruksföretagare åt gången. Ettårsperioden räknas från barnets födelse.

7 e § (30.12.2015/1663)

7 e § har upphävts genom L 30.12.2015/1663 .

7 f § (30.12.2015/1663)Vikariehjälp på andra grunder

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagare har rätt att få vikariehjälp

1)

för fullgörande av beväringstjänst eller civiltjänst, för högst den tid som anges i värnpliktslagen (1438/2007) eller civiltjänstlagen (1446/2007) ,

2)

för repetitionsövningar eller kompletterande tjänstgöring, för högst den tid som tjänstgöringen varar,

3)

på grund av anhörigs död och begravning, för en dag.

7 g § (30.12.2015/1663)

7 g § har upphävts genom L 30.12.2015/1663 .

7 h § (30.12.2015/1663)

7 h § har upphävts genom L 30.12.2015/1663 .

7 i § (30.12.2015/1663)Vikariehjälp på grund av organisering av företagsverksamheten

Trots vad som föreskrivs i 3 § 1 mom. 1 och 3 punkten och 5 § har en lantbruksföretagare rätt till vikariehjälp på grund av arrangemang som krävs för fortsatt husdjursproduktion i lantbruksföretaget eller för avslutande av husdjursproduktionen, om lantbruksföretagaren har haft rätt till vikariehjälp på grund av arbetsoförmåga och han eller hon därefter har beviljats invalidpension tills vidare eller ålderspension enligt någon av de lagar som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller om lantbruksföretagarens rätt till vikariehjälp har upphört på grund av ett utlåtande som avses i 7 § 4 mom.

En till vikariehjälp berättigad lantbruksföretagares dödsbo har rätt till vikariehjälp på grund av arrangemang som krävs för fortsatt husdjursproduktion i lantbruksföretaget eller för avslutande av husdjursproduktionen. Detta förutsätter att lantbruksföretaget uppfyller kraven i 3 § 1 mom. 2 och 4–6 punkten.

Vikariehjälp ordnas för högst 60 dagar under de sex månader som följer på delfåendet av beslutet om invalidpension eller ålderspension eller som följer på dagen för utlåtandet eller dödsfallet.

8 § (30.12.2015/1663)Omfattningen av en semester- och vikariehjälpsdag

Den totala arbetstiden i lantbruksföretaget bestäms enligt hur lång tid som det i genomsnitt dagligen tar för lantbruksföretagaren och andra som arbetar i företaget att utföra de nödvändiga dagliga uppgifter som ingår i skötseln av husdjuren. Till de uppgifter som ingår i skötseln räknas inte arbete som motsvarar övervakningsbesök eller beredskap som avses i 8 c §. När den totala arbetstiden uppskattas beaktas hur många och vilken typ av husdjur som finns i lantbruksföretaget samt produktionsmetoderna och produktionsförhållandena.

Lantbruksföretagarens uppgiftsandel bestäms enligt hur länge det i genomsnitt dagligen tar för lantbruksföretagaren att utföra de uppgifter som ingår i skötseln enligt 1 mom. Uppgiftsandelen anges i procent av den totala arbetstiden enligt 1 mom. Den lokala enheten ska fastställa lantbruksföretagarens uppgiftsandel enligt hans eller hennes anmälan, om inte de uppgifter som lämnats i anmälan uppenbart strider mot de faktiska förhållandena. Efter att uppgiftsandelen har fastställts kan den under kalenderåret ändras endast av mycket vägande skäl på basis av en ny anmälan från lantbruksföretagaren.

Omfattningen av en avbytardag vid semester- och vikariehjälpsavbytartjänst bestäms som avbytartimmar så att den uppgår till det antal timmar som motsvarar den avbytta lantbruksföretagarens uppgiftsandel av den totala arbetstiden i lantbruksföretaget. Omfattningen av en avbytardag kan justeras, om det är motiverat på grund av ändringar i antalet husdjur eller typen av husdjur eller i produktionsmetoderna och produktionsförhållandena i lantbruksföretaget. Omfattningen av en avbytardag kan förlängas under semester- och vikariehjälpsavbytartjänst som ordnas av den lokala enheten, om det är motiverat av skäl som hänför sig till djurskyddet eller till avbytarens möjligheter att klara av sitt arbete.

Närmare bestämmelser om bestämmande av den totala arbetstiden i lantbruksföretag samt om fastställande och justering av lantbruksföretagarens uppgiftsandel och omfattningen av en avbytardag får utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 a § (30.12.2015/1663)

8 a § har upphävts genom L 30.12.2015/1663 .

8 b § (30.12.2015/1663)Uppgifter som ingår i avbytarservicen

Med semester- och vikariehjälpsavbytartjänst sköts de nödvändiga uppgifter som ingår i den dagliga skötseln av husdjuren i lantbruksföretaget till den del de hör till uppgiftsandelen för den lantbruksföretagare som har semester eller får vikariehjälp. Med avgiftsbelagd avbytarhjälp och med avbytarhjälp som avses i 24 § 2 mom. kan inom ramen för det disponibla antalet timmar skötas sådana uppgifter som ingår i skötseln av husdjuren i lantbruksföretaget och som vid tidpunkten för avbytartjänsten hör till uppgifterna för den lantbruksföretagare som använder avbytarhjälpen.

8 c § (30.12.2015/1663)Övervakningsbesök och beredskap

Inom ramen för semesteravbytartjänst och vikariehjälp som den lokala enheten ordnar kan enheten, utöver vad som föreskrivs i 8 b §, ordna övervakningsbesök eller i stället för dem beredskap som förutsätts av övervakningen av automatik som hör till husdjursproduktionen.

Övervakningsbesök eller beredskap kan ordnas endast om det är nödvändigt för att trygga skötseln av husdjuren i lantbruksföretaget och om motsvarande uppgifter ingår i den avbytta lantbruksföretagarens uppgifter.

3 kap.Förvaltning

9 § (30.12.2015/1663)Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen samt verkställigheten

Den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av avbytarserviceverksamheten ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

För verkställigheten av avbytarserviceverksamheten svarar Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, nedan pensionsanstalten.

10 § Ordnande av den lokala förvaltningen

Pensionsanstalten sörjer för ordnande av den lokala förvaltningen av avbytarservicen. Den lokala förvaltningen skall ordnas så att service enligt denna lag i vart och ett fall kan lämnas så ändamålsenligt som möjligt i alla de kommuner där behov av service förekommer.

Lokal enhet som svarar för den lokala förvaltningen och ordnande av avbytarservice är antingen en kommun eller pensionsanstaltens egen lokala enhet så som stadgas i 12 och 13 §§.

I den lokala enheten finns en ansvarsperson som förordnats att svara för förvaltningsuppgifterna enligt denna lag samt ett nödvändigt antal andra anställda för arbetslednings- och byråuppgifter.

4 mom. har upphävts genom L 4.6.2004/458 . (4.6.2004/458)

11 § (17.12.2010/1161)Beslutsfattande

Den lokala enheten beslutar om lämnande av avbytarservice, ersättning som betalas för själv ordnad avbytartjänst, avgift som tas ut av en servicemottagare, servicemottagares skyldighet att ersätta de kostnader som orsakats av avbytarservice som lämnats utan grund och återkrav av ersättning som betalats utan grund. Beslut delges en part på det sätt som föreskrivs i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) .

11 a § (30.12.2015/1663)Villkorligt beslut om rätt till avbytarservice

En person har rätt att få ett villkorligt beslut om avbytarservice, om han eller hon i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få den avbytarservice som han eller hon ansökt om, men ännu inte har fått beslut på sin anhängiga ansökan om en försäkring enligt 3 § 1 mom. 1 punkten. En lantbruksföretagare har rätt att få ett villkorligt beslut om vikariehjälp, om han eller hon i övrigt uppfyller förutsättningarna för att få vikariehjälp, men ännu inte har fått beslut på sin anhängiga ansökan om en förmån enligt 7 § 2 mom., 7 b § 1 mom. 2 punkten, eller 7 c eller 7 d §. Den lokala enheten ska ordna vikariehjälp på grund av det villkorliga beslutet.

Ett villkorligt beslut binder den lokala enheten, om den som fått beslutet har lämnat korrekta uppgifter och lämnar in beslutet om beviljande av förmånen till den lokala enheten inom utsatt tid.

Det villkorliga beslutet förfaller, om den som fått beslutet inte fullgör vad som föreskrivs i 2 mom.

I ett villkorligt beslut får det inte sökas ändring.

12 § Kommun som lokal enhet

Den lokala förvaltningen kan ordnas så att en kommun ingår ett i 2 § 2 mom. kommunallagen (365/95) avsett avtal med pensionsanstalten (uppdragsavtal) genom vilket kommunen förbinder sig att sköta de till den lokala enheten hörande förvaltningsuppgifterna enligt denna lag samt att ordna servicen inom sitt eget område eller därutöver även inom en eller flera andra kommuners område. En kommun som ingått ett uppdragsavtal har rätt att av pensionsanstalten få ersättning enligt 33 § för de kostnader som förvaltningsuppgifterna enligt denna lag orsakar och i 35 § stadgad ersättning för de kostnader som ordnande av avbytarservice ger upphov till.

Åtminstone följande punkter skall ingå i det uppdragsavtal som avses i 1 mom.:

1)

den lokala enhetens verksamhetsområde,

2)

var den lokala enhetens verksamhetsställe är beläget,

3)

avtalets giltighetstid samt

4)

grunderna för uppsägning av avtalet, uppsägningstiden och -förfarandet.

Pensionsanstalten kan med vederbörande ministeriums samtycke i uppdragsavtalet förbinda sig att för kostnader för förvaltningsuppgifter som denna lag orsakar till kommunen betala en ersättning som är större än vad kommunen enligt 33 § har rätt till. Tilläggsersättning kan betalas bara om de omständigheter som påverkar en ändamålsenlig skötsel av förvaltningsuppgifterna inom den av kommunen upprätthållna lokala enhetens område avviker tydligt och i avsevärd grad från övriga lokala enheters motsvarande omständigheter, varför kostnaderna för förvaltningsuppgifterna är högre än vanligt. Ytterligare krävs att en större ersättning än den som bestäms i 33 § prövas nödvändig för att lantbruksföretagarnas rätt till avbytarservice enligt denna lag skall kunna genomföras. (4.6.2004/458)

13 § Pensionsanstaltens lokala enhet

I de kommuner där det inte är möjligt eller med beaktande av 10 § 1 mom. inte är ändamålsenligt att ordna den lokala förvaltningen så som avses i 12 § skall pensionsanstalten ordna den lokala förvaltningen med hjälp av egna lokala enheter. Pensionsanstaltens lokala enhets verksamhetsområde kan omfatta en eller flera kommuner.

4 kap.Avbytarservice som en lokal enhet ordnar

14 § (30.12.2015/1663)Den lokala enhetens skyldighet att ordna avbytarservice

Den lokala enheten ska ordna avbytarservice i enlighet med denna lag för de lantbruksföretagare som idkar lantbruk huvudsakligen inom dess verksamhetsområde och som inte i enlighet med 23 § har meddelat att de själva ordnar sin avbytartjänst.

Den lokala enheten kan ordna service som avses i 1 mom. även för en lantbruksföretagare som har meddelat att han eller hon själv ordnar sin avbytartjänst. En förutsättning är att det inte försvårar ordnandet av service för de lantbruksföretagare som avses i 1 mom.

15 § (30.11.2012/710)Ordnande av avbytarservice

Den lokala enheten ska på ett flexibelt och ekonomiskt sätt ordna den avbytarservice som avses i detta kapitel.

Den lokala enheten kan ordna avbytarservice genom att

1)

anlita lantbruksavbytare som är i dess tjänst, eller genom att

2)

köpa tjänster av en offentlig eller privat serviceproducent.

Om en lantbruksföretagare av något särskilt skäl inte kan anlita en i 2 mom. avsedd lantbruksavbytare, kan den lokala enheten som avbytare även godkänna en person som företagaren föreslår. Den avbytare som godkänts på förslag av företagaren står i arbetsavtalsförhållande till den lokala enheten.

16 § (18.11.2016/974)Avbytarens säkerhet i arbetet och arbetsledning

En lantbruksföretagare som anlitar den avbytarservice som ordnas av den lokala enheten ska innan avbytarservicen inleds och under tiden för avbytarservicen se till att lantbruksföretagets förhållanden uppfyller de krav som säkerheten i arbetet ställer i fråga om avbytararbetet.

En lantbruksföretagare som anlitar avbytarservice som ordnas av den lokala enheten ska i samarbete med den lokala enheten verka för att garantera säkerheten i avbytararbetet. Den lokala enheten är inte skyldig att ordna avbytarservice om

1)

lantbruksföretagaren inte tillåter att en representant för den lokala enheten besöker lantbruksföretaget i anslutning till ordnandet av avbytarservice,

2)

lantbruksföretagaren inte tillåter att en representant för den lokala enheten, avbytarens arbetsgivare eller arbetsgivarens representant besöker lantbruksföretaget med anledning av arbetsledningen eller kontroller av avbytarens säkerhet i arbetet,

3)

lantbruksföretagets förhållanden inte uppfyller de krav som ställts på säkerheten i avbytararbetet.

Om den lokala enheten vägrar ordna avbytarservice på en grund som avses i 2 mom. ska enheten ge ett beslut enligt 11 §.

16 a § (30.12.2015/1663)Lantbruksföretagsspecifik handledning av avbytare

Den lokala enheten ska tillsammans med lantbruksföretagaren se till att de lantbruksavbytare som anvisats lantbruksföretaget för semester- och vikariehjälpsavbytartjänst får lantbruksföretagsspecifik handledning på gården för de uppgifter enligt 8 b § som ska skötas med semester- och vikariehjälpsavbytartjänst.

16 b § (30.12.2015/1663)Avgiftsbelagd avbytarhjälp

Den lokala enheten kan ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp för en till semester berättigad lantbruksföretagare mot den avgift som avses i 28 § 1 mom. för högst 120 timmar per kalenderår.

Den lokala enheten kan också ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp för en i 3 § avsedd lantbruksföretagare mot den avgift som avses i 28 § 2 mom.

När en lokal enhet ordnar avbytarhjälp som avses i 1 eller 2 mom. förutsätts, utöver vad som föreskrivs i 8 b, att

1)

servicen inte äventyrar ordnandet av semester eller vikariehjälp,

2)

avbytare som avses i 15 § 3 mom. inte används för servicen,

3)

avbytarhjälp enligt 2 mom. i denna paragraf inte äventyrar ordnandet av avbytarhjälp enligt 1 mom. i denna paragraf.

17 § (30.11.2012/710)Semester på en söndag eller högtidsdag

I en lantbruksföretagares semester får ingå högst tre söndagar eller sådana högtidsdagar för vilka ersättning för söndagsarbete eller motsvarande ersättning enligt det allmänna kommunala tjänste- och kollektivavtalet betalas till avbytaren för arbete som utförs dessa dagar.

17 a § (30.11.2012/710)Semesterdagar som ska tas ut samtidigt

Lantbruksföretagare som arbetar i samma lantbruksföretag ska ta ut minst 20 dagar av sin semester samtidigt, om företagsverksamhetens kontinuitet med beaktande av förhållandena i företaget kan tryggas med en heltidsanställd lantbruksavbytares arbetsinsats. Företagsverksamhetens kontinuitet anses vara tryggad på ovan avsett sätt om

1)

lantbruksföretaget har högst 20 husdjursenheter, eller

2)

den tid som åtgår till de nödvändiga göromål som hör till driften av företaget och som motsvarar lantbruksföretagarnas sammanlagda uppgiftsandelar, enligt 8 § har uppskattats till högst nio timmar.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte om särskilda förhållanden i lantbruksföretaget gör att de i företaget verksamma lantbruksföretagarna inte kan ta ut ens en del av sin semester samtidigt.

Till den del de lantbruksföretagare som arbetar i lantbruksföretaget tar ut sin semester vid olika tidpunkter ska andra företagare än de som tar ut semester sköta sina uppgiftsandelar genom att själva arbeta på gården eller genom att anlita en vikarie som utför arbetet för deras räkning.

18 § (30.12.2015/1663)Ansökan om avbytarservice som den lokala enheten ordnar

En lantbruksföretagare som använder avbytarservice som den lokala enheten ordnar ska ansöka om avbytarservice skriftligt hos den lokala enheten. Av ansökan och bilagorna till den ska framgå de uppgifter som behövs för att bevilja avbytarservice. Avgiftsbelagd avbytarhjälp enligt 16 b § 2 mom. kan ändå sökas muntligen.

Semester ska sökas per lantbruksföretag inom den tid som den lokala enheten bestämmer. I ansökan ska för varje lantbruksföretagares del uppges tidpunkterna för den tänkta semestern. Lantbruksföretagaren har rätt att komplettera eller ändra sin ansökan också efter att fristen gått ut. Avgiftsbelagd avbytarhjälp enligt 16 b § 1 mom. ska sökas i samband med ansökan om semester. Den lokala enheten ska också pröva ansökningar som lämnats in efter att fristen gått ut, om det finns vägande skäl till dröjsmålet.

Ansökan om vikariehjälp ska göras omedelbart när lantbruksföretagaren har fått kännedom om grunden för vikariehjälp och tidpunkten då behovet av service börjar.

19 § Ändring av tidpunkten för semester

Om de semestertider som föreslagits i semesteransökan avviker från de i 17 § stadgade begränsningarna eller om den lokala enheten inte kan anvisa lantbruksavbytare för den tid som avsetts i ansökan, skall sökanden beredas tillfälle att ändra tidpunkten för semestern. Om sökanden vägrar att hålla sin semester enligt de begränsningar som stadgas i 17 § eller under en tid för vilken avbytare kunde anvisas honom, går han till denna del miste om sin rätt till den avbytartjänst han sökt.

Om lantbruksföretagaren på grund av sjukdom eller annan godtagbar orsak inte kan hålla sin semester under den tid då avbytare reserverats för honom, kan semestern helt eller delvis framskjutas till en senare tidpunkt. Till den del den framskjutna semestern inte har hållits före slutet av april året därpå har rätten därtill gått förlorad.

20 § Vägran att ta emot lantbruksavbytare

Om en lantbruksföretagare utan giltigt skäl vägrar ta emot den lantbruksavbytare som den lokala enheten anvisat honom, har han förlorat sin rätt till den semester- eller vikariehjälpsperioden han har ansökt om.

21 § Följderna av en utökning av lantbruksavbytarens uppgifter

Om någon annan i samma lantbruksföretag arbetande person än den som håller semester under den tid avbytartjänst ordnas på grund av semester med hjälp av avbytartjänsten också lösgör sig från skötseln av sin egen uppgiftsandel så att detta leder till ökade uppgifter för lantbruksavbytaren, anses nämnda person ha hållit sin semester till den del som gäller de dagar för vilka avbytartjänst lämnats på detta sätt. Om det inte är möjligt att anse nämnda dagar som semesterdagar för den person som lösgjort sig från sin uppgiftsandel, skall denna enligt 29 § 1 mom. ersätta den del av kostnaderna för avbytartjänsten som kan anses ha orsakats av skötseln av hans uppgiftsandel.

22 § Avbrytande av avbytartjänst i form av vikariehjälp

Avbytartjänst i form av vikariehjälp kan, om det inte äventyrar kontinuiteten i lantbruksföretagets verksamhet, avbrytas om också någon annan i samma företag arbetande person än den som får vikariehjälp med hjälp av avbytartjänsten lösgör sig från uppgifter som hör till hans egen uppgiftsandel, eller om den som får vikariehjälp genom sin verksamhet visar att han inte är i behov av vikariehjälp så som avses i 5 §.

Om vikariehjälpen inte kan avbrytas utan att lantbruksföretagets verksamhet äventyras, skall de dagar då avbytartjänst lämnats efter att behovet att avbryta vikariehjälpen konstaterats anses som den i 1 mom. avsedda personens semesterdagar. Om det inte är möjligt att anse de nämnda dagarna som den i 1 mom. avsedda personens semesterdagar, skall denna enligt 29 § 1 mom. ersätta den del av kostnaderna för avbytartjänsten som motsvarar de dagar då avbytartjänst givits efter att behovet att avbryta vikariehjälpen har konstaterats.

5 kap.Avbytartjänst som en lantbruksföretagare själv ordnar

23 § Förhandsmeddelande

En lantbruksföretagare som själv ordnar sin avbytartjänst skall lämna ett förhandsmeddelande om detta till den lokala enhet inom vars verksamhetsområde han i huvudsak idkar lantbruk. Ett förhandsmeddelande skall på motsvarande sätt lämnas även när lantbruksföretagaren önskar återgå till den avbytarservice som den lokala enheten ordnar. Genom förordning stadgas närmare om lämnande av förhandsmeddelande.

23 a § (30.12.2015/1663)Ansökan om avbytarservice när lantbruksföretagaren själv ordnar avbytartjänst

En lantbruksföretagare som själv ordnar sin avbytartjänst ska skriftligen ansöka om avbytarservice hos den lokala enheten innan de arbeten som ingår i avbytarservicen påbörjas. Av ansökan och bilagorna till den ska framgå de uppgifter som behövs för att bevilja avbytarservice.

Semester ska sökas per lantbruksföretag inom den tid som den lokala enheten bestämmer. Service som motsvarar avgiftsbelagd avbytarhjälp ska sökas i samband med ansökan om semester.

Den lokala enheten ska också pröva semesteransökningar som lämnats in efter att fristen gått ut, om det finns vägande skäl till dröjsmålet och de arbeten som hör till semesteravbytartjänsten eller den avgiftsbelagda avbytarhjälpen ännu inte har påbörjats.

24 § (30.12.2015/1663)Lantbruksföretagares skyldighet att själv ordna sin avbytartjänst

En lantbruksföretagare som i enlighet med 23 § meddelat att han eller hon själv ordnar sin avbytartjänst ska under den tid meddelandet gäller själv ordna sin semester och vikariehjälp.

En i 1 mom. avsedd och till semester berättigad lantbruksföretagare kan också för sig själv ordna avgiftsbelagd avbytarhjälp som motsvarar servicen enligt 16 b § 1 mom.

25 § (30.12.2015/1663)Avbytare som lantbruksföretagaren själv anskaffat

Kostnaderna för avbytartjänst som lantbruksföretagaren själv ordnat kan ersättas endast omlantbruksföretagaren har skaffat avbytarservicen från en serviceproducent som är införd i förskottsuppbördsregistret. På anskaffningen tillämpas inte lagen om offentlig upphandling (348/2007) .

Kostnaderna ersätts inte, om

1)

servicen har producerats direkt eller indirekt av lantbruksföretagaren eller hans eller hennes familjemedlem eller av en annan företagare i lantbruksföretaget eller hans eller hennes familjemedlem, eller

2)

det är lantbruksföretagaren, eller hans eller hennes familjemedlem, en annan företagare i lantbruksföretaget eller hans eller hennes familjemedlem som har varit avbytare.

Som en i 2 mom. avsedd familjemedlem betraktas maken eller sambon till lantbruksföretagaren eller till en annan företagare i lantbruksföretaget samt den som lever i samma hushåll som lantbruksföretagaren eller en annan företagare i lantbruksföretaget och som är släkt med lantbruksföretagaren eller företagaren eller dennes make eller sambo i rakt uppåtstigande eller nedåtstigande led.

26 § (30.12.2015/1663)Ersättning för avbytartjänst som lantbruksföretagaren själv ordnat

Ersättning för avbytartjänst som lantbruksföretagaren själv ordnat betalas till serviceproducenten. Ersättning betalas endast till den del avbytaren har skött uppgifter som avses i 8 b §. Vid semester- och vikariehjälpsavbytartjänst betalas ersättning högst enligt det timantal som bestäms i enlighet med 8 §.

Ersättningen är högst 26,50 euro per timme. Ersättning betalas inte för mervärdesskattens andel.

Om det timpris som lantbruksföretagaren och avbytarserviceproducenten kommit överens om är lägre än den ersättning som följer av 2 mom., ska ersättningen betalas enligt det pris som lantbruksföretagaren och serviceproducenten kommit överens om. Priset får endast utgöras av i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) avsedd ersättning för arbete.

26 a § (30.12.2015/1663)Ansökan om och utbetalning av ersättning

Lantbruksföretagaren ska skriftligt ansöka om ersättning för själv ordnad avbytartjänst hos den lokala enheten inom två kalendermånader från tidpunkten för avbytartjänsten. Ersättning kan beviljas även om ansökan inte lämnats in inom föreskriven tid, om det vore oskäligt att vägra ersättning på grund av att ansökan lämnats in för sent.

Av ansökan och dess bilagor ska framgå

1)

de avbytta dagarna och det avbytta antalet timmar respektive dag,

2)

om det är fråga om semester, vikariehjälp eller i 24 § 2 mom. avsedd avgiftsbelagd avbytarhjälp,

3)

vem serviceproducenten är,

4)

avbytarens namn och bekräftelse på att de i 25 § föreskrivna förutsättningarna för ersättning av kostnaderna är uppfyllda,

5)

vilka uppgifter avbytaren utfört,

6)

det överenskomna timpriset för ordnande av avbytartjänsten,

7)

övriga uppgifter som behövs för betalning av ersättningen.

Till ansökan ska fogas en bekräftelse från serviceproducenten på att de uppgifter som avses i 2 mom. 1–6 punkten är riktiga.

Den lokala enheten ska betala ersättningen till ett av serviceproducenten angivet konto hos en bank i någon av Europeiska unionens medlemsstater.

6 kap.Avgifter och ersättningar

27 § (30.12.2015/1663)Avgifter för vikariehjälp

För vikariehjälp tas det ut en timavgift hos den som får servicen. Avgiften får inte överstiga kostnaderna för tillhandahållandet av servicen. Timavgiften är 3 euro per timme avbytartjänst ökad med ett belopp som fås genom att arbetsinkomsten i euro enligt 14 § i lagen om pension för lantbruksföretagare för den som får vikariehjälp divideras med 5 400, om inte något annat föreskrivs nedan i denna lag Avgiften bestäms enligt den arbetsinkomst som gällde för den som får vikariehjälp den första dagen av det år under vilket vikariehjälpen inleds. Om sådan arbetsinkomst saknas, bestäms avgiften enligt den indexförhöjda arbetsinkomst som senast gällde för den som får vikariehjälp. Om den som får vikariehjälp inte har haft någon försäkring enligt 10 § i lagen om pension för lantbruksföretagare, ska den årliga arbetsinkomst för en ny företagare som uppskattats enligt grunderna i den lagen läggas till grund för avgiften.

27 a § (30.12.2015/1663)Förhöjd avgift för vikariehjälp

För vikariehjälp tas det ut en avgift enligt 27 § förhöjd med 50 procent, om

1)

den som får vikariehjälp då vikariehjälpen inleds är berättigad till löneförmåner på grundval av arbetsavtals- eller tjänsteförhållande eller har en gällande försäkring enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) ,

2)

vikariehjälp lämnas med stöd av 7 d §.

27 b § (30.12.2015/1663)Avgift för vikariehjälp som lämnas på grund av organisering av företagsverksamheten

För vikariehjälp som lämnas med stöd av 7 i § tas det ut en avgift på 13,50 euro per timme av den som får vikariehjälpen.

27 c § (30.11.2001/1135)Sänkt avgift för vikariehjälp

Om grunden för vikariehjälp är graviditet och förlossning, uppbärs för vikariehjälp under graviditetspenningsperioden enligt sjukförsäkringslagen den avgift som avses ovan i denna lag sänkt med 50 procent. (14.1.2022/38)

Den fastställda avgiften för vikariehjälp kan sänkas, om det finns anledning till detta med hänsyn till utkomstförutsättningarna för den som får vikariehjälp och dennes familj.

28 § (30.12.2015/1663)Avgift för avgiftsbelagd avbytarhjälp

För avbrytarhjälp enligt 16 b § 1 mom. och 24 § 2 mom. tas det ut en avgift på 13,75 euro per timme av lantbruksföretagaren.

För avbrytarhjälp enligt 16 b § 2 mom. tas det ut en avgift på 35 euro per timme av lantbruksföretagaren.

28 a § (30.12.2015/1663)Avgifter för övervakningsbesök och beredskap

Av en lantbruksföretagare tas det ut 33 euro per övervakningsbesök som den lokala enheten ordnat.

Av en lantbruksföretagare tas det ut 5 euro per timme för beredskap som den lokala enheten ordnat. Om beredskapen föranleder besök i lantbruksföretaget, tas det för besöken ut 33 euro per besök.

I samband med besök som avses i 1 eller 2 mom. kan endast sådana uppgifter skötas som vid tidpunkten för besöket är nödvändiga av djurskyddsskäl. Om det av djurskyddsskäl är nödvändigt att avbytaren arbetar längre än en timme i lantbruksföretaget, tas det för den tid som överskrider en timme ut en timavgift på 33 euro av lantbruksföretagaren.

29 § (30.12.2015/1663)Ersättning för service som getts utan grund och återbetalning av ersättning som betalats utan grund

Om semester, vikariehjälp eller i 16 b § 1 mom. avsedd avgiftsbelagd avbytarhjälp har getts utan grund eller om ersättning för själv ordnad avbytartjänst har betalats utan grund, ska den som fått servicen ersätta de kostnader som detta orsakat den lokala enheten. Vid en avbytartjänst som den lokala enheten ordnat anses den kostnad som orsakats den lokala enheten vara 33 euro per timme minskat med den avgift som tagits ut för servicen av den som fått servicen. Den kostnad som beredskap orsakat anses dock vara fem euro per timme minskat med den avgift som tagits ut för servicen av den som fått servicen.

Om ett villkorligt beslut enligt 11 a § förfaller, ska den som fått servicen betala ersättning på de grunder som föreskrivs i 1 mom. till den lokala enheten för de kostnader enheten orsakats av den avbytarservice som lämnats med stöd av beslutet.

Återkravet får efterges helt eller delvis, om det anses skäligt och den ogrundade förmånen inte berott på svikligt förfarande från servicemottagarens eller dennes företrädares sida. Återkrav får efterges även då det belopp som ska återkrävas är litet.

Återkrav ska dock ske till fullt belopp i sådana fall som avses i 2 mom. eller om återkravet beror på att den service som lämnats eller den ersättning som betalats inte har motsvarat de regler för statligt stöd till jord- och skogsbruket som ligger till grund för godkännandet av avbytarsystemet och om Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

Beslut om återkrav ska fattas inom fem år från den dag då den ogrundade avbytarservicen lämnades eller den ogrundade ersättningen betalades, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

30 § (30.12.2015/1663)Dröjsmålsränta och verkställighet av betalningsskyldighet

Om en avgift för vikariehjälp, avgiftsbelagd avbytarhjälp eller övervakningsbesök och beredskap inte har betalats senast på förfallodagen, får dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på de grunder som föreskrivs i 4 a § 1 mom. i räntelagen (633/1982) . Om en ersättning enligt 29 § inte har betalats senast på förfallodagen, får dröjsmålsränta tas ut från förfallodagen på de grunder som föreskrivs i 4 § 1 mom. i räntelagen. Den förfallodag som är grund för betalningen av dröjsmålsränta kan infalla tidigast två veckor efter den dag beslutet om avgiften eller återkravet har meddelats.

Avgifter och ersättningar enligt 1 mom. jämte dröjsmålsränta är direkt utsökbara. Bestämmelser om indrivning av dem finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

30 a § (30.12.2015/1663)Företagares ansvar för avgifter och ersättningar

En företagare svarar såsom för egen skuld för avgifterna och ersättningarna enligt denna lag för en person som fått avbytarservice i samma lantbruksföretag. Här avsett ansvar gäller dock inte sådana företagare som inte bedriver företagarverksamhet i företag där de har bestämmanderätt på grundval av ägande- eller arrenderätt. Ett lantbruksföretag som verkar i form av en sammanslutning, ett öppet bolag, ett kommanditbolag, ett aktiebolag eller ett andelslag svarar såsom för egen skuld för sina delägares avgifter och ersättningar.

7 kap.Kostnader

31 § (4.6.2004/458)Pensionsanstaltens förvaltningskostnader

Av statens medel betalas årligen till pensionsanstalten en skälig ersättning som beräknas på kalkylmässiga grunder

1)

för de förvaltningskostnader som skötseln av uppgifterna enligt denna lag orsakar pensionsanstalten,

2)

för de tilläggskostnader som åsamkas pensionsanstalten genom det i 12 § 3 mom. avsedda avtalsvillkoret i uppdragsavtalet till den del som den till kommunen med stöd av 33 § betalade ersättningen är otillräcklig, samt

3)

för de tilläggskostnader som åsamkas pensionsanstalten och som beror på organisering av den lokala förvaltningen med hjälp av pensionsanstaltens egen lokala enhet, till den del som den till kommunen med stöd av 33 § betalade ersättningen är otillräcklig; tilläggsersättning kan betalas bara om de omständigheter som påverkar en ändamålsenlig skötsel av förvaltningsuppgifterna inom den av pensionsanstalten upprätthållna lokala enhetens område avviker tydligt och i avsevärd grad från övriga lokala enheters motsvarande omständigheter, varför kostnaderna för förvaltningsuppgifterna är högre än vanligt; ytterligare krävs att en större ersättning än den som bestäms i 33 § prövas nödvändig för att lantbruksföretagarnas rätt till avbytarservice enligt denna lag skall kunna genomföras.

På pensionsanstaltens framställning beslutar vederbörande ministerium årligen om de i 1 mom. avsedda ersättningsbeloppen samt om fördelningen av de i 1 mom. 2 och 3 punkten avsedda ersättningarna.

32 § (17.12.2010/1161)Kostnaderna för den lokala förvaltningen

De kommuner som ingått uppdragsavtal och pensionsanstalten betalas årligen skälig ersättning av statens medel för de kostnader som skötseln av den lokala förvaltningen enligt denna lag orsakat. På pensionsanstaltens framställning fastställer statsrådet årligen före utgången av september ersättningens totalbelopp för det följande kalenderåret.

Bestämmelser om betalning och periodisering av ersättningen och om betalningstidpunkten utfärdas genom förordning av statsrådet.

33 § Bestämmande av ersättningen för lokala förvaltningskostnader

Storleken av den för lokala förvaltningskostnader avsedda ersättningen per lokal enhet bestäms på grundvalen av antalet dagar för vilka avbytarservice lämnats i kommunerna inom den lokala enhetens verksamhetsområde under året före det föregående finansåret.

34 § (4.6.2004/458)Ersättande av kostnader för den lokala förvaltningen till kommun som ingått uppdragsavtal

Från och med ingången av finansåret betalar pensionsanstalten till en kommun som ingått ett uppdragsavtal månatligen, senast den 11 varje månad, en tolftedel av den ersättning som kommunen har rätt till enligt 33 § och uppdragsavtalet.

35 § (30.12.2015/1663)Kostnader för avbytarservice som berättigar till ersättning av staten

De kostnader som avbytarservicen enligt denna lag orsakar och som med avseende på en ändamålsenlig skötsel av verksamheten kan anses nödvändiga betalas av statens medel till pensionsanstalten, efter avdrag för de poster som nämns i 36 §.

Såsom kostnader enligt 1 mom. ersätts

1)

kostnaderna för avlöning av och övriga förmåner till lantbruksavbytare som avses i 15 § 2 mom. 1 punkten och 3 mom. till högst det belopp som ska anses behövligt med avseende på en ändamålsenlig och ekonomisk skötsel av verksamheten och som gällande kollektivavtal för avbytare och andra för arbetsgivaren förpliktande avtal förutsätter,

2)

arbetsresekostnaderna som uppkommit för avbytaren inom den lokala enhetens område för arbetsresor från bostaden till den första arbetsplatsen och från den sista arbetsplatsen till bostaden på grund av övervakningsbesök och beredskap enligt 8 c §,

3)

kostnaderna för kompletterande fackutbildning som godkänts av pensionsanstalten för lantbruksavbytare som avses i 1 punkten,

4)

den lokala enhetens nettokostnader för av pensionsanstalten godkänt genomförande av läroavtalsutbildning som leder till avbytaryrket, inom ramen för det anslag som anvisas i statsbudgeten för ändamålet,

5)

kostnaderna för lantbruksföretagsspecifik handledning av lantbruksavbytare, till den del de uppstått på grund av handledning som utförts i enlighet med pensionsanstaltens anvisningar,

6)

kostnaderna för köp av tjänster som avses i 15 § 2 mom. 2 punkten till högst det belopp som motsvarande utgifter för avlöning av och andra förmåner till avbytare som står i arbetsavtalsförhållande till den lokala enheten ger upphov till och som ersätts enligt 1 punkten i detta moment,

7)

ersättningar enligt 26 §,

8)

skadestånd som anknyter till skötsel av uppgifter enligt denna lag och som den lokala enheten ådömts betala enligt domstols beslut eller, om den lokala enhetens skadeståndsskyldighet är uppenbar, också sådana skadestånd som enheten frivilligt har betalat, samt

9)

andra behövliga kostnader som orsakas av ordnande av service enligt denna lag.

36 § (17.12.2010/1161)Avdrag på kostnader för avbytarservice

Från de kostnader för avbytarservice som berättigar till ersättning av staten avdras

1)

avgifter för vikariehjälp och avgiftsbelagd avbytarhjälp,

2)

ersättningar enligt 29 §,

3)

sjukdagpenningar och andra motsvarande förmåner till lantbruksavbytare i den lokala enhetens tjänst till den del de betalas till arbetsgivaren,

4)

övriga eventuella inkomster som anknyter till uppgifter enligt denna lag.

Den ersättning som avses i 1 mom. 2 punkten avdras dock inte från kostnaderna för avbytarservice, om ett belopp som motsvarar ersättningen har återbetalats till staten på grundval av 40 a § 1 mom. 2 punkten.

8 kap.Ersättande av avbytarkostnader till kommun som ingått uppdragsavtal

37 § Skyldighet att ersätta avbytarkostnader

Pensionsanstalten sörjer för att kostnaderna enligt 35 § ersätts till en kommun som har ingått uppdragsavtal.

Pensionsanstalten skall på kommunens begäran på förhand avgöra om kostnaderna skall anses nödvändiga och om ersättning av staten sålunda skall betalas för dem. Beslutet binder pensionsanstalten då denna i sinom tid behandlar ett ärende som gäller ersättning av staten.

38 § (22.12.2009/1263)Betalning och justering av förskott

Pensionsanstalten betalar förskott för kostnader enligt 35 § till en kommun som ingått uppdragsavtal. Pensionsanstalten uppskattar förskottets storlek med beaktande av antalet dagar för vilka avbytarservice lämnats inom den berörda lokala enhetens verksamhetsområde under finansåret före det föregående finansåret och den genomsnittliga kostnaden per dag samt de ändringar som enligt pensionsanstaltens uppskattning väntas ske i dem. Förskottet betalas från och med ingången av finansåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad.

Förskotten justeras årligen räknat från den 1 juli. För justeringen ska kommunen varje år senast den 15 juni lämna pensionsanstalten uppgifter om de kostnader enligt bokföringen som orsakats av den avbytarservice som ordnats före utgången av april under finansåret. Samtidigt ska kommunen lägga fram en uppskattning av de kostnader som den under hela finansåret ordnade avbytarservicen ger upphov till.

Om beloppet av de förskott som betalats till kommunen före utgången av april inte avviker väsentligt från det i 2 mom. avsedda beloppet av kostnaderna enligt bokföringen, betalas förskotten fram till utgången av finansåret till det belopp som avses i 1 mom. I övriga fall justeras förskotten så att deras belopp per månad motsvarar det månatliga beloppet av de kostnader enligt bokföringen som avses i 2 mom.

Om det är uppenbart att de kostnader som avbytarservicen orsakar för hela finansåret av särskilda skäl är väsentligt större eller mindre än det enligt 1 mom. betalda förskottet eller det enligt 3 mom. justerade förskottet, kan det förskott som ska betalas till kommunen justeras att motsvara de av pensionsanstalten uppskattade faktiska kostnaderna. Vid behov kan kommunen även betalas ett separat förskott, om kommunen visar att den betalat en enskild kostnad som orsakats av avbytarservice och som varit betydande i förhållande till kommunens förskott.

39 § Redovisning

Kommunen skall före utgången av april året efter finansåret ge pensionsanstalten en redovisning över de kostnader enligt bokföringen som ordnande av avbytarservicen orsakat. Pensionsanstalten kan av giltigt skäl bevilja kommun förlängning av den tid inom vilken redovisning skall inlämnas. Om redovisning inte lämnas inom utsatt tid går kommunen miste om sin rätt till ersättning av staten för finansåret i fråga.

40 § (17.12.2010/1161)Slutpost på och återbetalning av statens ersättning samt användning av återbetalat belopp

Om pensionsanstaltens granskning av redovisningen visar att de förskott som betalats till kommunen för finansåret i fråga inte räcker till för att täcka kostnaderna för avbytarservicen enligt bokföringen, ska pensionsanstalten betala skillnaden mellan de faktiska kostnaderna och förskotten i form av en slutpost. Slutposten betalas före utgången av det år då redovisningen lämnats till pensionsanstalten.

Om pensionsanstaltens granskning av redovisningen visar att de förskott som betalats till kommunen för finansåret i fråga överstiger beloppet av de kostnader enligt bokföringen som avbytarservicen orsakat, ska kommunen återbetala det överbetalda beloppet till pensionsanstalten. Det överbetalda beloppet ska återbetalas senast den dag som pensionsanstalten meddelar. Den dagen får infalla tidigast en månad efter det att meddelandet skickades.

Belopp som återbetalats i enlighet med 2 mom. får pensionsanstalten använda för betalning av förskott och slutposter under det år återbetalningen mottagits eller det därpå följande kalenderåret.

40 a § (30.12.2015/1663)Kommunens skyldighet att återbetala grundlös ersättning av statens medel

Kommunen ska återbetala en grundlös ersättning den fått av statens medel, om

1)

det efter granskning av redovisningen kommer fram att kostnader som inte hör till kostnaderna för avbytarservice har ingått i bokföringen eller inkomsterna enligt 36 § inte har dragits av från kostnaderna för avbytarservice,

2)

den lokala enheten har gett avbytarservice eller betalat ersättning för själv ordnad avbytartjänst i strid med bestämmelserna.

Det belopp som ska återbetalas är 33 euro per timme minskat med den avgift som tagits ut av servicemottagaren, om återbetalningsskyldigheten grundar sig på att den lokala enheten har lämnat semester, vikariehjälp eller i 16 b § 1 mom. avsedd avgiftsbelagd avbytarhjälp i strid med bestämmelserna. Om beredskap har ordnats i strid med bestämmelserna är det belopp som ska återbetalas dock 5 euro per timme.

I fall som avses i 1 mom. 2 punkten har kommunen dock ingen skyldighet att återbetala ersättning från staten till den del återkrav riktat mot en servicemottagare har eftergetts genom ett sådant beslut som den lokala enheten fattat med stöd av 29 § 3 mom. och som pensionsanstalten godkänt eller genom ett beslut av pensionsanstalten eller förvaltningsdomstolen.

Det grundlöst betalda beloppet ska återbetalas senast den dag som pensionsanstalten meddelar. Den dagen får infalla tidigast en månad efter det att meddelandet skickades. På det belopp som ska återbetalas tas det ut en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen räknat från förfallodagen.

Återkrav av grundlös ersättning från staten får efterges helt eller delvis, om dess belopp är litet eller om ett återkrav ska anses oskäligt. Återkrav samt uttag av ränta ska dock ske till fullt belopp, om återkravet beror på att den service som lämnats eller den ersättning som betalats inte har motsvarat de regler för statligt stöd till jord- och skogsbruket som ligger till grund för godkännandet av avbytarsystemet och om Europeiska unionens lagstiftning kräver det.

41 § Avbrytande av betalning

Om gällande stadganden eller bestämmelser inte iakttas i versamheten eller om missförhållanden annars yppar sig däri och om rättelse inte kan åstadkommas genom förhandlingar mellan kommunen och pensionsanstalten, kan pensionsanstalten betala förskotten till nedsatt belopp eller avbryta betalningen av förskotten, eller låta bli att betala slutposten.

9 kap. Ändringssökande (7.8.2015/1036)

42 § (7.8.2015/1036)

42 § har upphävts genom L 7.8.2015/1036 .

43 § (7.8.2015/1036)Ändringssökande

Omprövning av en lokal enhets beslut får begäras hos pensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen.

Det beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Besvären ska dock anföras hos den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den lokala enhetens verksamhetsställe finns.

Över förvaltningsdomstolens beslut får besvär anföras endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

44 § (4.6.2004/458)Avgörande av meningsskiljaktigheter som beror på uppdragsavtal

Meningsskiljaktigheter som beror på uppdragsavtal samt meningsskiljaktigheter som hänför sig till ersättande av kostnader som avses i 33 och 35 § och som inte kan biläggas mellan pensionsanstalten och den kommun som ingått uppdragsavtalet, avgörs som ett förvaltningstvistemål av den förvaltningsdomstol inom vars domkrets kommunen finns.

10 kap.Särskilda stadganden

44 a § (17.12.2010/1161)Lantbruksföretagarens anmälningsskyldighet

En lantbruksföretagare ska meddela den lokala enheten sådana uppgifter om sig själv och sitt lantbruksföretag som kan inverka på ordnandet av avbytarservice för honom eller henne eller på erhållande av eller beloppet på ersättning som betalas för avbytartjänst som han eller hon själv ordnar.

De uppgifter som avses i 1 mom. ska lantbruksföretagaren också meddela pensionsanstalten då den behandlar ett ärende på grundval av rättelseyrkande.

Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas på grundval av 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

44 b § (30.12.2015/1663)Avbytarserviceproducentens anmälningsskyldighet

Avbytarserviceproducenten ska meddela den lokala enheten sådana uppgifter om avbytarservicen, avbytaren och sin näringsverksamhet som kan inverka på erhållandet av ersättning för själv ordnad avbytartjänst eller på ersättningsbeloppet.

Avbytarserviceproducenten ska också meddela pensionsanstalten de uppgifter som avses i 1 mom. när pensionsanstalten behandlar ett ärende på grund av begäran om omprövning.

45 § (30.12.2015/1663)Rätt att få uppgifter

Trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar av rätten att få uppgifter har den lokala enheten och pensionsanstalten rätt att av varandra och av andra i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , nedan offentlighetslagen ) avsedda myndigheter avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga vid verkställigheten av uppdrag enligt denna lag.

Pensionsanstalten har utöver vad som i 29 § 3 mom. i offentlighetslagen föreskrivs om utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning rätt att öppna en teknisk anslutning för den lokala enheten till uppgifter som är nödvändiga vid verkställigheten av denna lag.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter sökas utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen.

45 § har ändrats genom L 1663/2015 , som träder i kraft genom förordning. Den tidigare formen lyder:

45 § (22.12.2006/1289)Rätt att få uppgifter

Utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar som gäller erhållande av uppgifter har den lokala enheten och pensionsanstalten rätt att av varandra och av andra i 4 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999; nedan offentlighetslagen ) avsedda myndigheter avgiftsfritt få sådana uppgifter som är nödvändiga vid verkställigheten av uppdrag enligt denna lag. Den lokala enhetens rätt att få uppgifter av pensionsanstalten begränsas till sådana uppgifter som gäller ansökan om i lagen om pension för lantbruksföretagare avsedd försäkring och dess giltighet samt uppgifter om utbetalda pensioner och rätt till pension.

Pensionsanstalten har utöver det som i 29 § 3 mom. i offentlighetslagen bestäms om utlämnande av uppgifter genom en teknisk anslutning rätt att öppna en teknisk anslutning för den lokala enheten till uppgifter som är nödvändiga vid verkställigheten av denna lag.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen.

45 a § (30.12.2015/1663)Sekretess och utlämnande av uppgifter

Trots vad som föreskrivs i 14 § i offentlighetslagen beslutar den lokala enheten om utlämnande av uppgifter ur en handling som den förfogar över och som hänför sig till avbytarservice enligt denna lag.

Utöver vad som föreskrivs i 24 § 1 mom. 20 punkten i offentlighetslagen är också sådana handlingar och uppgifter i dem sekretessbelagda som hänför sig till verkställigheten av denna lag och som gäller en lantbruksföretagares ekonomiska ställning.

Trots vad som föreskrivs någon annanstans i lag, är sådana handlingar och uppgifter i dem som hänför sig till verkställigheten av denna lag dock inte sekretessbelagda, om de ska offentliggöras med stöd av Europeiska unionens riktlinjer 2014/C 204/01 för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020.

45 b § (30.12.2015/1663)Bevarande av handlingar

Handlingar som gäller beviljande och ordnande av samt ersättning för avbytarservice ska bevaras i tio kalenderår från det att avbytarservicen beviljades, om inte arkivverket har bestämt att handlingarna ska bevaras varaktigt.

46 § (17.12.2010/1161)Pensionsanstaltens utredningar över kostnaderna för avbytarservice

Pensionsanstalten ska till social- och hälsovårdsministeriet

1)

månatligen inlämna uppgift om det belopp som betalats som förskott till de kommuner som ingått uppdragsavtal och, i de fall som avses i 13 §, om det belopp som pensionsanstalten själv har använt för att ordna avbytarservice, och

2)

före utgången av året efter finansåret inlämna en totalredovisning över kostnaderna för avbytarservice enligt 35 § och över användningen av den ersättning av staten som betalats för dem.

47 § (17.12.2010/1161)Pensionsanstaltens skyldighet att återbetala grundlös ersättning från staten

Om pensionsanstalten utan grund fått ersättning av staten enligt denna lag, ska social- och hälsovårdsministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas.

På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta ut enligt 3 § 2 mom. i räntelagen räknat från ingången av det kalenderår som följer på det år under vilket den grundlösa ersättningen från staten har betalats ut.

Återkrav av ett belopp som ska återbetalas får efterges helt eller delvis om beloppet är litet eller om ett återkrav ska anses oskäligt.

Social- och hälsovårdsministeriet får även besluta att ett belopp som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande ersättning från staten.

47 a § (30.12.2015/1663)När betalningsskyldighet förfaller

Pensionsanstaltens samt social- och hälsovårdsministeriets skyldighet att betala en utebliven ersättning från staten upphör fem år efter utgången av det finansår som de till ersättning från staten berättigande kostnaderna gäller.

Kommunernas och pensionsanstaltens skyldighet att återbetala en grundlös ersättning från staten upphör fem år efter utgången av det finansår då ersättningen har betalats ut, som inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning.

47 b § (30.12.2015/1663)Justering av beloppen med lönekoefficienten

De belopp som nämns i 26 § 2 mom., 27 b §, 28 §, 28 a §, 29 § 1 mom. och 40 a § 2 mom. justeras årligen vid ingången av januari månad med den lönekoefficient som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

De belopp som avses i 1 mom. motsvarar lönekoefficientens nivå 2016.

48 § Närmare stadganden

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

11 kap.Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

49 § Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs lagen den 4 januari 1985 om avbytarservice för lantbruksföretagare (2/85) jämte ändringar.

50 § Övergångsstadgande om maximitiden för vikariehjälp

Vad 7 § 2 mom. stadgar tillämpas också på vikariehjälp som inletts före ikrafttrttandet. Om den i 7 § 2 mom. stadgade tiden helt eller i huvudsak har gått ut före ikraftträdandet, avslutas lämnandet av vikariehjälp inom 60 dagar från ikraftträdandet, om inte lantbruksföretagaren inom nämnda tid anhängiggör ansökan om invalidpension.

51 § Övergångsstadganden om den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen samt verkställigheten

Utan hinder av 9 § 1 mom. ankommer den allmänna ledningen, styrningen och övervakningen av avbytarserviceverksamheten på pensionsanstalten under tillsyn av behörigt ministerium fram till den 31 december 1999.

Vad 9 § 2 mom. och 10 § 1 mom. stadgar tillämpas från och med den 1 januari 2000.

52 § Övergångsstadganden som gäller skyldigheten att ordna avbytarservice och den lokala förvaltningen

Utan hinder av 10 § 2 mom. skall en kommun fram till den 31 december 1999 sörja för ordnande av avbytarserviceverksamhet för de lantbruksföretagare vars verksamhet i huvudsak sker inom kommunens område. Kommunen kan före utgången av tidsfristen överföra nämnda skyldighet att ordna service på en annan kommun med vilken den ingår avtal.

Vad 12, 13 och 44 §§ stadgar tillämpas från och med den 1 januari 2000.

Vad 32 och 34 §§ samt 8 kap. stadgar om kommun som ingått uppdragsavtal tillämpas fram till den 31 december 1999 på sådan kommun som med stöd av 1 mom. är skyldig att sörja för ordnande av avbytarservice.

Vad denna lag stadgar om lokal enhet tillämpas fram till den 31 december 1999 på en kommun som avses i 3 mom.

53 § Övergångsstadgande om kostnader för den lokala förvaltningen

Det totala beloppet av den i 32 § 2 mom. avsedda ersättningen för kostnader för den lokala förvaltningen är 85 miljoner mark 1997.

År 1997 är beloppet av den i 33 § avsedda ersättningen 38 mark per dag för vilken avbytarservice lämnats under året före det föregående finansåret i de kommuner som finns inom den lokala enhetens verksamhetsområde.

54 § Beslutsfattande i anslutning till ersättande av kostnader under övergångsperioden

Utan hinder av denna lag tillämpas i fråga om ersättande av kostnader som orsakats av avbytarservice de stadganden som gällde vid denna lags ikraftträdande till den del som gäller verksamhet som skett före ikraftträdandet.

Utan hinder av denna lag beslutar pensionsanstalten till den del som gäller finansåren 1997, 1998 och 1999 om

1)

beloppet av ersättning per lokal enhet enligt 33 §,

2)

betalning och justering av förskott enligt 38 §,

3)

om godkännande av en i 39 § avsedd redovisning samt om betalning av slutpost och återbetalning av överbetalt förskott enligt 40 §,

4)

betalning av förskott till nedsatt belopp samt om avbrytande av betalning av förskott och avhållande av betalning av slutpost enligt 41 §, samt om

5)

en kommuns i 47 § avsedda skyldighet att till staten återbetala grundlös förmån som den erhållit.

Om kommunen är missnöjd med ett beslut som pensionsanstalten fattat med stöd av 2 mom. 1-3 punkten har den rätt att inom tre månader från delfåendet skriftligen yrka på att pensionsanstalten rättar sitt beslut. Till beslutet skall fogas anvisning för rättelseyrkande.

I beslut som har meddelats med anledning av rättelseyrkande samt i beslut som pensionsanstalten har fattat med stöd av 2 mom. 4 och 5 punkten får ändring sökas hos högsta förvaltningsdomstolen så som stadgas i förvaltningsprocesslagen.

RP 190/1996

ShUB 31/1996

RSv 201/1996

Ikraftträdelsestadganden

21.5.1999/623:

Denna lag träder i kraft den 1 december 1999.

RP 30/1998 , FvUB 31/1998, RSv 303/1998

26.11.1999/1101:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.

På sådan semester till vilken rätten har uppkommit innan denna lag träder i kraft och som enligt 19 § 2 mom. har framskjutits till en tidpunkt efter lagens ikraftträdande tillämpas dock de bestämmelser som gällde före ikraftträdandet.

RP 64/1999 , ShUB 9/1999, RSv 32/1999

6.4.2001/319:

Denna lag träder i kraft den 15 april 2001.

Lagens 6 § tillämpas dock från den 1 januari 2001 och 28 § 1 mom. från den 1 februari 2001.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 12/2001 , ShUB 3/2001, RSv 19/2001

30.11.2001/1135:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

På beslut som fattats innan lagen har trätt i kraft och som gäller beviljande av eller avgifter för vikariehjälp tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 170/2001 , ShUB 28/2001, RSv 133/2001

20.12.2002/1141:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 259/2002 , ShUB 40/2002, RSv 212/2002

27.6.2003/629:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2003.

Ersättningsgrunderna enligt 26 § tillämpas dock retroaktivt från och med den 1 mars 2003. På ersättningar som betalats innan denna lag trätt i kraft skall förhöjningar enligt denna lag betalas inom tre månader från lagens ikraftträdande.

Ersättning för avgiftsbelagd avbytarhjälp uppbärs enligt 28 § till den del som avbytarhjälp lämnats sedan denna lag trätt i kraft. Avgift för avbytarhjälp som lämnats före lagens ikraftträdande fastställs enligt de avgiftsgrunder som tillämpades före den 1 mars 2003.

RP 15/2003 , ShUB 2/2003, RSv 4/2003

4.6.2004/458:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

Lagens 12 § 3 mom. tillämpas likväl från och med den 1 januari 2004 samt 3 § 2 mom., 4 § 2 mom. och 7 g § från och med den 1 januari 2005.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 41/2004 , ShUB 6/2004, RSv 44/2004

22.12.2006/1289:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

RP 196/2006 , ShUB 42/2006, RSv 201/2006

30.11.2007/1100:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 74/2007 , ShUB 5/2007, RSv 33/2007

28.12.2007/1455:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

RP 140/2007 , AjUB 9/2007, RSv 132/2007

19.12.2008/998:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 92/2008 , ShUB 22/2008, RSv 132/2008

22.12.2009/1263:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 221/2009 , ShUB 45/2009, RSv 209/2009

17.12.2010/1161:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

De lokala enheterna ska se till att serviceplanerna uppgjorts i enlighet med denna lag senast den 31 december 2013.

Utöver det som föreskrivs i 35 § 2 mom. 2 b och 2 c punkten krävs det för ersättning av i nämnda bestämmelser avsedda kostnader under kalenderåren 2011–2013 att kostnaderna baserar sig på planer som de enskilda lokala enheterna gjort upp och som pensionsanstalten har godkänt på förhand.

Trots bestämmelserna i 40 § 2 och 3 mom. tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet på statlig ersättning som ska återbetalas på grundval av redovisningarna för 2010.

Denna lags 29 § 3 mom., 40 a och 47 § samt 47 a § 2 mom. tillämpas även i sådana fall där grunden för återkrav eller återbetalning av grundlös ersättning från staten har uppstått innan denna lag har trätt i kraft.

Åtgärder som krävs för verkställigheten av denna lag får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 134/2010 , ShUB 25/2010, RSv 177/2010

30.11.2012/710:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013.

På beslut om avgift för vikariehjälp eller beviljande av vikariehjälp för deltagande i vuxenutbildning som fattas innan denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

På semester till vilken rätt uppstår innan denna lag träder i kraft och som i enlighet med 19 § 2 mom. i lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare har framskjutits att hållas efter lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet.

RP 110/2012 , ShUB 13/2012, RSv 87/2012

7.8.2015/1036:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.

På sökande av ändring i ett förvaltningsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

RP 230/2014 , LaUB 26/2014, RSv 319/2014

30.12.2015/1663:

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet.

På beslut om vikariehjälp som har fattats före lagens ikraftträdande och genom vilket vikariehjälp har beviljats för en tid efter lagens ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Vikariehjälp beviljas med stöd av 7 § 4 mom., sådant det lydde vid denna lags ikraftträdande, dock högst till utgången av juni 2016, om lantbruksföretagaren hade rätt till vikariehjälp enligt den bestämmelsen vid ikraftträdandet.

På avbytartjänst som lantbruksföretagaren ordnat själv före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 29, 40 a och 47 a § tillämpas också i de fall där grunden för återkrav eller återbetalning av statlig ersättning som fåtts utan grund har uppkommit före lagens ikraftträdande.

Trots vad som föreskrivs i 35 § 2 mom. tillämpas på ersättande av kostnader som orsakats av avbytarservice som genomförts före denna lags ikraftträdande de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Det som i denna lag föreskrivs om en förmån enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar tillämpas på en motsvarande förmån enligt lagen om olycksfallsförsäkring (608/1948) eller lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/1981) . Det som i denna lag föreskrivs om full invalidpension som beviljats tills vidare enligt en lag som nämns i 3 § i lagen om pension för arbetstagare eller om rehabiliteringsstöd som motsvarar full invalidpension tillämpas på motsvarande sätt på en motsvarande förmån enligt de lagar som upphävts genom lagarna om ikraftsättande av dessa lagar.

RP 112/2015 , ShUB 15/2015, RSv 108/2015

29.6.2016/509:

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

RP 84/2016 , ShUB 8/2016, RSv 80/2016

18.11.2016/974:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

RP 150/2016 , ShUB 19/2016, RSv 126/2016

21.12.2016/1345:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017 och gäller till och med den 31 december 2017.

RP 182/2016 , ShUB 39/2016, RSv 225/2016

19.12.2017/992:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 och gäller till och med den 31 december 2018.

RP 160/2017 , ShUB 13/2017, RSv 148/2017

14.1.2022/38:

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.

På en lantbruksföretagare tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, om lantbruksföretagaren omfattas av de bestämmelser om föräldradagpenning i sjukförsäkringslagen (1224/2004) som gällde vid ikraftträdandet.

RP 129/2021 , ShUB 33/2021, RSv 208/2021

Top of page