408/1975

För att minska boendeutgifterna för en hyres- eller ägarbostad som är belägen i Finland och som skall betraktas som stadigvarande bostad får ett hushåll beviljas bostadsbidrag av statens medel enligt denna lag. Vad denna lag, en med stöd av den utfärdad förordning eller ett statsrådsbeslut stadgar om hyresbostäder gäller även bostadsrättsbostäder som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) . (5.12.1996/989)

De som varaktigt delar samma bostad anses höra till samma hushåll. Om några av dem som bor i bostaden genom särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av denna, eller genom vårdavtal på grund av sjukdom eller handikapp har placerats i hushållet för att där få vård, anses de likväl bilda ett särskilt hushåll. Äkta makar, de som fortgående bor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden utan att äktenskap ingås och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led samt minderåriga syskon anses dock alltid, om de delar bostad, bilda ett hushåll, om inte något annat följer av 3 mom. Med släktingar som avses i detta moment jämställs också adoptiv- och fosterbarn. (21.1.2000/42)

En studerande anses inte höra till ett hushåll enligt 2 mom. om han eller hon enligt 14 § lagen om studiestöd (65/1994) har rätt till bostadstillägg, utom när bostadstillägget har beviljats en medlem i hushållet för en bostad på annan ort, inte heller om den studerande får studiestöd av en främmande stat eller en motsvarande förmån. (21.1.2000/42)

Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller hans make eller den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal har ingåtts.

Som en person som varaktigt hör till hushållet betraktas endast den som är bosatt i Finland. (5.12.1996/989)

1 a § har upphävts genom L 13.2.1987/154 .

Bostadsbidrag enligt denna lag beviljas inte

Förutsättningar för erhållande av bostadsbidrag är

Om månadsinkomsterna varierar, beräknas den fasta månadsinkomsten som en genomsnittsinkomst på basis av den inkomst som hushållet enligt en rimlig uppskattning kan förutsättas erhålla under året. Som månadsinkomst kan uppskattas en inkomst som är minst lika stor som arbetsmarknadsstödet, om det inte kan påvisas att personen inte kan skaffa sig en inkomst som motsvarar detta belopp. (19.2.1999/195)

Till de i 1 mom. 2 punkten avsedda fasta månadsinkomsterna räknas femton procent av de till hushållet hörande personernas sammanlagda förmögenhet enligt 3 a §, dividerad med tolv till den del som den överstiger det belopp som årligen föreskrivs genom förordning av statsrådet i enlighet med hushållets storlek. Från förmögenheten avdras skulderna. I de fasta månadsinkomsterna inräknas inte de inkomster om vilka föreskrivs genom förordning av statsrådet, inte heller de i 6 § 4 mom. avsedda hyresinkomster som fås av en underhyresgäst. Ränteinkomster och utdelningar beaktas som inkomster, om ränteinkomsterna och utdelningarna för en medlem i hushållet sammanlagt överstiger fem euro i månaden. När ränteinkomsterna bedöms ska 2 000 euro dras av som disponibla medel från kontomedlen för varje medlem i hushållet. Inkomst som intjänats som företagare, lantbruksföretagare och stipendiat beaktas till det belopp som arbetsinkomst enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) och lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) har fastställts till. Som inkomst av skogsbruk beaktas den enligt 7 § 3 mom. i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga avkastningen för skog multiplicerad med arealen skog. Då de fasta månadsinkomsterna fastställs kan i brist på annan tillförlitlig utredning användas det totala beloppet av den berördes förtjänst- och kapitalinkomster vid den senast verkställda beskattningen. (22.12.2009/1227)

Hushållets sammanlagda inkomster avrundas till hela euro så att om den del av inkomsten som överstiger en euro är mindre än femtio cent sänks beloppet, och om den är femtio cent eller större höjs beloppet till närmaste euro. (14.6.2001/542)

När de fasta månadsinkomsterna beräknas skall som förmögenhet beaktas följande tillgångar som en person som hör till hushållet äger:

Den förmögenhet som avses i 1 och 2 punkten beaktas till det värde som fastställts eller beräknats vid beskattningen. Som värdet på skogsegendom beaktas den inkomst av skogsbruk som avses i 3 § 3 mom. multiplicerad med talet 10. Obligationer och masskuldebrev beaktas till gängse värde. Som värdet på offentligt noterade aktier och andelar i placeringsfonder beaktas 70 procent av värdet den sista börsdagen under året före tidpunkten för beviljandet eller justeringen. Försäkringsplaceringar beaktas till återköpsvärde.

Från kontomedlen avdras 2 000 euro som disponibla medel. När det gäller medlemmarna i hushållet görs avdraget separat från varje medlems kontomedel.

Som förmögenhet beaktas dock inte en bostad som är i hushållets eget bruk eller hushållets andel i ett dödsbo.

1 mom. har upphävts genom L 21.11.1997/1032 . (21.11.1997/1032)

Bostadsbidrag kan förvägras eller i samband med kontroll som avses i 15 § indras, om de ekonomiska förhållandena för dem som hör till hushållet är klart bättre än vad det sammanlagda beloppet av deras fasta månadsinkomster förutsätter eller om någon annan särskild omständighet ger anledning därtill.

Bostadsbidragets storlek är 80 procent av det belopp av de skäliga boendeutgifterna som överstiger den i euro uttryckta bassjälvriskandelen, vilken beror på bostadens läge, hushållets storlek och det sammanlagda beloppet av de fasta månadsinkomsterna för dem som hör till hushållet. Vid fastställandet av bassjälvriskandelarna kan även hushållets struktur beaktas.

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de i 1 mom. avsedda beloppen för bassjälvriskandelarna.

Till boendeutgifterna för hushåll i hyresbostad räknas hyra samt särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter för bostaden. (13.2.1987/154)

Till boendeutgifterna för ett hushåll i en ägarbostad räknas vederlaget samt särskilt betalda uppvärmningskostnader och vattenavgifter eller utgifter för fastighetens skötsel. Till boendeutgifterna räknas även en andel som statsrådet årligen fastställer av årliga räntor på personliga lån för anskaffande och ombyggnad av bostaden och i vilken rätten att dra av räntor vid beskattningen har beaktats. I fråga om lån som beviljats med stöd av lagen om bostadsproduktion (247/66) eller aravalagen (1189/93) skall av annuiteten för lånet eller av sådan fast ränta som har fastställts före annuiteten en andel som statsrådet årligen fastställer räknas till boendeutgifterna. Bostadslånet skall ha beviljats av staten, en kommun, en församling eller en inrättning som står under offentlig tillsyn och som bedriver kreditverksamhet. Räntan beräknas enligt högst det räntebelopp som allmänt uppbärs för långfristiga lån. (17.12.1993/1199)

Statsrådet kan bestämma hur de utgifter för fastighetens skötsel som räknas till boendeutgifterna skall beräknas samt till vilket belopp särskilt erlagda uppvärmningskostnader och vattenavgifter räknas till boendeutgifterna. (19.12.1980/866)

Har hushållet en underhyresgäst, avdras från de i denna paragraf angivna boendeutgifterna för hushållet det hyresbelopp som underhyresgästen betalar, dock minst till ett så stort belopp som med beaktande av omständigheterna kan anses skäligt. (13.2.1987/154)

Om bostaden delas med en studerande som avses i 1 § 3 mom., räknas den andel av boendeutgifterna för hela bostaden som motsvarar antalet medlemmar i hushållet till boendeutgifterna för hushållet när bostadsbidraget bestäms, om inte någon annan fördelningsgrund godkänns av särskilda skäl. (21.1.2000/42)

Statsrådet fastställer årligen de skäliga maximala månatliga boendeutgifterna per kvadratmeter samt det maximala antalet kvadratmeter. Då de maximala boendeutgifterna fastställs kan bostadens läge, storlek, ålder och utrustningsstandard beaktas. Då det maximala antalet kvadratmeter fastställs skall hushållets storlek beaktas, varvid det också kan beaktas om hushållet omfattar en handikappad person vars behov av utrymme för behövliga hjälpmedel eller för en person som behövs för vården är särskilt stort.

Såsom skäliga boendeutgifter beaktas de i 6 § nämnda boendeutgifterna, dock inte till den del de överstiger de i 7 § angivna maximala boendeutgifterna eller det skäliga antalet kvadratmeter bostadsarea, om inte annat följer av 2 mom.

Förfogar hushållet ensamt över endast en del av bostaden, beaktas såsom skäliga boendeutgifter de i 6 § nämnda boendeutgifterna, dock högst till ett månatligt belopp som årligen bestäms genom förordning av statsrådet med beaktande av hushållets storlek och bostadens läge. (14.6.2001/542)

9 § har upphävts genom L 17.6.1977/484 .

10 § har upphävts genom L 8.12.1989/1079 .

Den allmänna ledningen och styrningen samt det allmänna utvecklandet av bostadsbidragsverksamheten ankommer på social- och hälsovårdsministeriet.

Andra uppgifter som avses i denna lag sköts av Folkpensionsanstalten.

Social- och hälsovårdsministeriet har rätt att få tillgång till de uppgifter om bostadsbidragstagare som ingår i Folkpensionsanstaltens besluts- och utbetalningsregister till den del som detta är nödvändigt för att social- och hälsovårdsministeriet ska kunna sköta sina åligganden i samband med planering och utveckling av bostadsbidragen. Sådan information som gör det möjligt att identifiera bidragstagaren får inte ingå i dessa uppgifter.

De omkostnader som verkställigheten av denna lag orsakar räknas som omkostnader för folkpensionsanstalten.

13 § har upphävts genom L 9.8.1993/755 .

Bostadsbidrag söks hos folkpensionsanstaltens lokalbyrå.

Bostadsbidrag beviljas retroaktivt för högst den månad som föregår ansökningsmånaden, om villkoren för erhållande av bidrag redan då uppfyllts. (19.2.1999/195)

Bostadsbidragets belopp justeras

Skulle bostadsbidraget sjunka, justeras beloppet av bostadsbidraget likväl inte i sådana fall som avses i 1 mom. 2 punkten på grundval av höjda boendeutgifter, om det inte även i de fasta månadsinkomsterna har skett en sådan förändring som avses i 1 mom. 1 punkten.

Bostadsbidraget justeras med stöd av 1 mom. 1 punkten från ingången av den månad då de förändrade eller nya inkomsterna förtjänas under hela månaden, med stöd av 2 och 3 punkten från ingången av den månad för vilken ändrade eller nya boendeutgifter betalas för hela månaden, med stöd av 4 punkten från ingången av månaden efter förändringen i förhållandena och med stöd av 5 punkten från ingången av den månad då rätten till bostadstillägg börjar eller från ingången av månaden efter den månad då rätten till bostadstillägg upphör. Bostadsbidraget höjs dock inte retroaktivt för mer än den månad som föregår ansökningsmånaden. (20.8.2004/797)

Om den justering av bostadsbidragets belopp som avses i 1 mom. 1 punkten beror på att en medlem i hushållet blir sysselsatt efter att omedelbart före det utan avbrott i minst ett år ha fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) , görs justeringen, på grund av att inkomsterna har stigit, tre månader senare än den i enlighet med 3 mom. annars hade gjorts. (22.12.2005/1185)

Utöver justeringar enligt 1 mom. kan en allmän justering av bostadsbidragen på grund av en allmän förändring i boendekostnaderna företas på det sätt och vid den tid som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Bostadsbidraget indras

Om det finns grundad anledning att anta att bostadsbidraget borde dras in eller dess belopp minskas kan utbetalningen av bostadsbidraget avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts slutligt. Det slutliga beslutet som gäller bostadsbidraget skall då meddelas utan dröjsmål. Om bidragstagaren inte lämnar den begärda tilläggsutredningen, kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som folkpensionsanstalten har till sitt förfogande. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas genom besvär.

Bostadsbidrag betalas den första eller andra vardagen i varje kalendermånad in på det konto inom Europeiska unionen som företrädaren för hushållet eller den som han eller hon har befullmäktigat har angett. En enskild bidragspost kan dock betalas även på annat sätt, om inbetalning på konto inte är möjlig eller om bidragstagaren anför särskilda skäl som Folkpensionsanstalten godkänner. (25.10.2013/731)

Om en bidragstagare som bor i hyresbostad fortgående försummar hyresbetalningen, kan bostadsbidraget betalas direkt till hyresvärden.

Om beloppet av det bostadsbidrag som skall betalas skulle vara mindre än 16,81 euro, betalas bidraget inte. (14.6.2001/542)

Retroaktivt beviljat bostadsbidrag kan innehållas till Folkpensionsanstalten till den del som motsvarar det bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare som den har betalat ut, om Folkpensionsanstalten retroaktivt beviljar bostadsbidrag för samma tid för vilken bidragstagaren eller en person som hör till samma hushåll har fått bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare.

Staten ersätter folkpensionsanstalten för de kostnader som orsakas av förmåner enligt denna lag.

Folkpensionsanstalten skall fem vardagar före den betalningsdag som anges i 16 § meddela staten beloppet av de bostadsbidrag som skall betalas den månaden.

Staten skall på basis av det meddelande som avses i 2 mom. till folkpensionsanstalten betala det belopp som anges i meddelandet senast en bankdag före den dag då bostadsbidragen skall betalas.

18 § har upphävts genom L 29.12.1988/1282 .

Har en förmån enligt denna lag betalts utan grund eller till ett för stort belopp, skall den överbetalda förmånen återkrävas. (18.4.1997/340)

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen utan grund inte berodde på svikligt förfarande från förmånstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkravet kan dessutom frångås helt efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet. (7.5.2004/353)

Belopp som skall återkrävas kan kvittas mot förmåner som folkpensionsanstalten senare betalar. Utan samtycke kan kvittningen dock endast ske mot en förmån enligt denna lag eller en därmed jämställbar annan förmån. (18.4.1997/340)

Bostadsbidrag som har betalts utan grund kan också återkrävas hos hyresvärden, om till honom har betalts bostadsbidrag för en tid då han inte längre har rätt att bära upp hyra, eller om han har underlåtit sin i 23 § avsedda anmälningsplikt, eller om han annars har lyft bostadsbidrag och varit medveten om att bidragstagaren inte längre har rätt till bostadsbidrag. (21.11.1997/1032)

Ett lagakraftvunnet beslut om återkrav får verkställas såsom en lagakraftvunnen dom.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats utan grund skall fattas inom fem år räknat från dagen för utbetalning av förmånen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § lagen om preskription av skulder (728/2003) . Från detta avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Den som är missnöjd med Folkpensionsanstaltens beslut får söka ändring i det hos besvärsnämnden för social trygghet och den som är missnöjd med ett beslut av besvärsnämnden för social trygghet får söka ändring hos försäkringsdomstolen. I försäkringsdomstolens beslut får ändring inte sökas genom besvär. Angående besvärsnämnden för social trygghet föreskrivs i lagen om besvärsnämnden för social trygghet (1299/2006) . (22.12.2006/1315)

Besvärsskriften skall lämnas in till folkpensionsanstalten inom 30 dagar från det ändringssökanden fick del av beslutet. (18.4.1997/340)

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1321 . (30.12.2003/1321)

Folkpensionsanstaltens beslut skall trots ändringssökande följas till dess saken har avgjorts genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

Om folkpensionsanstalten till alla delar godkänner de yrkanden som framställts i de besvär som inlämnats till den, skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. I ett rättelsebeslut får ändring sökas enligt 20 §.

Kan folkpensionsanstalten inte rätta det beslut som besvären avser så som nämns i 1 mom., skall den inom 30 dagar från besvärstidens utgång sända besvärsskriften och sitt utlåtande till besvärsinstansen för behandling. Folkpensionsanstalten kan härvid genom ett interimistiskt beslut rätta sitt tidigare beslut till den del den godkänner yrkandet i besvären. Om besvären redan har sänts till besvärsinstansen, skall denna omedelbart underrättas om det interimistiska beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring inte sökas.

Från den i 2 mom. föreskrivna tiden kan avvikelse göras, om inhämtandet av en tilläggsutredning som behövs med anledning av besvären kräver det. Ändringssökanden skall härvid utan dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet skall dock alltid lämnas till besvärsinstansen inom 60 dagar från besvärstidens utgång.

Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen kommit in efter utgången av den tid som föreskrivs i 20 §, kan besvärsinstansen ifråga trots detta ta upp besvären till prövning, om det finns vägande skäl till förseningen.

Om den som får bostadsbidrag eller en person som hör till ett hushåll som beviljas bostadsbidrag, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats eller blivit berättigad till en förmån som förhindrar utbetalning av bostadsbidrag som avses i 2 §, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet eller samtycke av part avgöra ärendet på nytt.

Om ett lagakraftvunnet beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan besvärsnämnden för social trygghet på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet ska behandlas på nytt. Besvärsnämnden för social trygghet ska bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs. I ett beslut av besvärsnämnden får ändring inte sökas genom besvär. (17.6.2011/674)

Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden för social trygghet eller försäkringsdomstolen meddelat på grundval av denna lag grundar sig på en felaktig eller bristfällig utredning eller uppenbart står i strid med lag, kan försäkringsdomstolen på yrkande av den som saken gäller eller Folkpensionsanstalten undanröja beslutet och bestämma att ärendet skall behandlas på nytt. Försäkringsdomstolen skall bereda parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.

Om Folkpensionsanstalten yrkar på att ett beslut skall undanröjas, kan den avbryta utbetalningen av en förmån eller betala ut förmånen i enlighet med sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.

Ansökan om att ett beslut skall undanröjas skall lämnas in inom fem år från det att beslutet vann laga kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett beslut undanröjas även på ansökan som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.

Om ny utredning framkommer i ett ärende som gäller beviljande av förvägrad förmån eller utökande av redan beviljad förmån, skall Folkpensionsanstalten pröva ärendet på nytt. Folkpensionsanstalten kan utan hinder av ett tidigare lagakraftvunnet beslut bevilja en förvägrad förmån eller utöka en redan beviljad förmån. Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen kan tillämpa motsvarande förfarande när de behandlar ärenden som gäller ändringssökande. I beslutet kan ändring sökas enligt 20 §.

Delgivning av det hörande som avses i 1 och 2 mom. ska ske på det sätt som bestäms i 59 § i förvaltningslagen (434/2003) . (17.6.2011/674)

Om ett beslut av Folkpensionsanstalten grundar sig på en klart oriktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet fattades, kan Folkpensionsanstalten undanröja sitt felaktiga beslut och avgöra ärendet på nytt.

Ett beslut får rättas till en parts fördel eller nackdel. Rättelse av ett beslut till en parts nackdel förutsätter att parten samtycker till att beslutet rättas.

Sökande och mottagare av bostadsbidrag är skyldiga att så som folkpensionsanstalten bestämmer meddela folkpensionsanstaltens byrå de uppgifter som behövs för beviljande eller justering av bostadsbidrag. En bidragstagare är även skyldig att utan dröjsmål anmäla sådana förändringar i förhållandena som avses i 15 § 1 och 5 mom. Då bostadsbidraget betalas till hyresvärden, är han, efter att ha informerats om att bidragstagarens rätt att besitta lägenheten upphör eller att han flyttar ut ur den bostad för vilken bidraget beviljats, skyldig att meddela folkpensionsanstaltens byrå detta. I meddelandet skall nämnas när hyresgästens besittningsrätt upphör och när han flyttat ut ur lägenheten. (16.6.2000/582)

Den som i ett bostadsbidragsärende uppsåtligen lämnar folkpensionsanstalten eller en besvärsinstans som anges i denna lag oriktiga uppgifter eller försummar sin skyldighet enligt 1 mom. att anmäla förändringar i förhållandena kan för svikligt förfarande i bostadsbidragsärende dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen stadgas i någon annan lag.

23 a § har upphävts genom L 16.6.2000/582 .

Bostadsbidrag får ej utmätas.

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av

Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter också rätt att av penninginstitut avgiftsfritt få sådana uppgifter om en person som ansöker om eller får bostadsbidrag eller andra till hushållet hörande personer som behövs för avgörandet av ett ärende enligt denna lag, om tillräckliga uppgifter och utredningar inte kan fås på annat sätt och om det finns motiverad anledning att misstänka att den som sökt eller fått en förmån har lämnat otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter och om han eller hon inte har gett sitt samtycke till att uppgifterna erhålls. Begäran om att få uppgifterna ska framföras skriftligen. Innan begäran framförs ska sökanden eller mottagaren underrättas om detta. (7.12.2007/1160)

För verkställigheten av bostadsbidraget har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt

När Folkpensionsanstalten behandlar en förmån enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar en förmån enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har Folkpensionsanstalten utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att till ett ministerium, skatteförvaltningen och anstalter eller sammanslutningar som har hand om det lagstadgade socialskyddssystemet och som administrerar socialskyddsförmåner som påverkas av en förmån enligt denna lag lämna personbeteckningen och övriga individualiseringsuppgifter i fråga om den som erhållit förmåner eller ersättningar enligt denna lag, uppgifter om utbetalda förmåner och ersättningar och övriga därmed jämförbara uppgifter som är nödvändiga för samkörning av personuppgifter för att utreda brott och missbruk som riktar sig mot socialskyddet och för någon annan övervakningsåtgärd av engångsnatur, samt till polis- och åklagarmyndigheterna ovan nämnda uppgifter som är nödvändiga för att utreda brott och väcka åtal, dock inte uppgifter om hälsotillståndet eller uppgifter som avser att beskriva grunderna för en persons behov av socialvård.

Utöver vad som föreskrivs i 29 § 3 mom. lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har Folkpensionsanstalten rätt att med hjälp av teknisk anslutning på de villkor som anges i momentet få sekretessbelagda uppgifter som avses i 25 § 1 mom. och 25 a §.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sökas sekretessbelagda uppgifter utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas skall den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.

Folkpensionsanstalten skall på förhand på lämpligt sätt informera den som ansöker om en förmån om varifrån uppgifter om honom eller henne kan skaffas och till vilka instanser de i regel kan utlämnas.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. Samtidigt upphäves lagen den 30 december 1961 angående bostadsbidrag för familjer med barn (586/61) jämte däri senare företagna ändringar.

28 § har upphävts genom L 9.8.1993/755 .

29 § har upphävts genom L 9.8.1993/755 .

30 § har upphävts genom L 9.8.1993/755 .

31 § har upphävts genom L 9.8.1993/755 .

Av verkställigheten av denna lag förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.