Lag om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal
Up-to-date- Keywords
- Evangelisk-lutherska kyrkan, Plikt, Kyrka, Tjänstekollektivavtal
- Type of statute
- Lag
- Administrative sector
- Undervisnings- och kulturministeriet
- Date of Issue
- Entry into force
- ELI identifier
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1974/968/ajantasa/2016-12-16/swe
I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:
1 kap.Lagens tillämpningsområde
1 § (21.10.2005/830)
För fastställande av villkoren i anställningsförhållandet för de evangelisk-lutherska församlingarnas tjänsteinnehavare genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden förhandlas enligt vad som bestäms i denna lag.
Vad som i denna lag bestäms om en församling eller om tjänsteinnehavare i en församling gäller på motsvarande sätt kyrkan eller en kyrklig samfällighet samt tjänsteinnehavare i dessa.
2 §
Angående villkoren i tjänsteinnehavares anställningsförhållande gäller, utan hinder av vad i lag är stadgat, vad om dem bestämmes genom tjänstekollektivavtal. Tjänsteinnehavare åtnjuter likväl minst de förmåner, beträffande vilka enligt annan lag sämre villkor för hans vidkommande icke får avtalas.
Till anställningsvillkoren hänförs inte grunderna för församlingarnas ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänsteapparaten, ej heller inrättande eller indragning av tjänster, myndigheters åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten eller upphörandet av tjänsteförhållanden eller därmed jämförbara anställningsförhållanden, med undantag av uppsägningstiden. (18.11.1988/964)
Avtal får ej ingås om:
behörighetsvillkoren för tjänster, befordringsgrunder eller tjänsteinnehavarnas skyldigheter eller om disciplin,
pensioner, familjepensioner eller med dem jämförliga andra förmåner, hyran för tjänstebostäder eller användning av annan egendom som tillhör församlingen, med undantag av arbetsrum och arbetsredskap för dem som sköter uppgifter som gäller samarbete mellan arbetsgivare och tjänsteinnehavare, inte heller om
de frågor, beträffande vilka för arbetstagarnas del överenskommelse icke kan träffas genom arbetskollektivavtal.
Beträffande en fråga som inte reglerats genom tjänstekollektivavtal och de frågor som avses i 3 mom. gäller vad som särskilt bestäms eller föreskrivs om dem eller med den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverks samtycke utöver tjänstekollektivavtalet i enskilt fall avtalas med en tjänsteinnehavare med avtalslön. (21.10.2005/830)
Sådan bestämmelse i tjänstekollektivavtal, som står i strid med 2, 3 eller 4 mom., är ogiltig.
2 kap.Tjänstekollektivavtal
3 §
Förhandlings- och avtalsparter är kyrkans arbetsmarknadsverk och en sådan registrerad förening till vars egentliga ändamål det hör att bevaka tjänsteinnehavarnas intressen i en församlings anställningsförhållanden ( tjänsteinnehavarförening ) och med vilken arbetsmarknadsverket finner det vara ändamålsenligt att ingå tjänstekollektivavtal. (21.10.2005/830)
I en sak i vilken överenskommelse får träffas genom tjänstekollektivavtal kan kyrkans arbetsmarknadsverk bemyndiga en församling att för egen del ingå tjänstekollektivavtal inom de gränser som arbetsmarknadsverket bestämmer. (21.10.2005/830)
Bestämmelser om kyrkans arbetsmarknadsverks organisation och verksamhet finns i kyrkolagen (1054/1993) . (30.12.2015/1604)
Om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande kan ett särskilt avtal ( huvudavtal ) ingås. I huvudavtalet kan bestämmas om förhandlingsproceduren även i sådana frågor som gäller villkoren i ett anställningsförhållande och om vilka avtal inte kan ingås. Likaså kan ett särskilt avtal ingås om den procedur som i samarbetet mellan en församling eller en kyrklig samfällighet och tjänsteinnehavarna skall iakttas vid skötseln av personalfrågor ( allmänt avtal ). (15.1.1999/9)
Genom ett allmänt avtal som avses i 4 mom. får avvikelse inte göras från procedurer som anges i någon annan lag eller förordning. I övrigt gäller om avtal som nämns i 4 mom. vad som bestäms om tjänstekol lektivavtal, om inte något annat följer av 6 § 1 mom. (15.1.1999/9)
4 §
Tjänstekollektivavtal skall ingås skriftligen. Avtal kan ingås även sålunda, att avtalets innehåll upptages i det vid förhandlingarna mellan förhandlingsparterna förda protokollet, vilket styrkes på ett gemensamt överenskommet sätt.
5 § (21.10.2005/830)
Bundna av ett tjänstekollektivavtal är
kyrkans arbetsmarknadsverk,
en församling,
de tjänsteinnehavarföreningar som ingått tjänstekollektivavtalet eller som efteråt med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detta,
de registrerade föreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar till ovan i 3 punkten avsedda tjänsteinnehavarföreningar, och
de tjänsteinnehavare som är eller under avtalets giltighetstid varit medlemmar i en av avtalet bunden förening.
Kyrkans arbetsmarknadsverk kan bestämma om anställningsvillkoren för de tjänsteinnehavare som företräder församlingen såsom arbetsgivare, om kretsen av de avtalsbundna är begränsad i tjänstekollektivavtalet.
I andra fall än de som nämns i 2 mom. får det inte inom ett tjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämmas eller avtalas om sådana anställningsvillkor för en tjänsteinnehavare vilken står utanför tjänstekollektivavtalet, men utför i avtalet nämnt arbete, att villkoren står i strid med kollektivavtalet.
Vad som bestäms i 1 och 3 mom. skall iakttas endast om kyrkans arbetsmarknadsverk, församlingen, tjänsteinnehavarföreningen eller tjänsteinnehavaren inte är bunden av ett tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller om den krets som tjänstekollektivavtalet binder inte är begränsad i avtalet.
6 §
Ett tjänstekollektivavtal som inte har ingåtts för viss tid kan av den som är part i avtalet sägas upp att upphöra tre månader från uppsägningen, om inte något annat är överenskommet om uppsägningstiden. Ett tjänstekollektivavtal som har ingåtts för längre tid än fyra år gäller efter fyra år såsom ett tjänstekollektivavtal vars giltighetstid inte är bestämd. Vad som bestäms ovan gäller även huvudavtal och allmänt avtal. Uppsägningstiden för dessa är dock sex månader. (15.1.1999/9)
Samma uppsägningsrätt som part i avtalet har i 5 § 1 mom. 4 punkten avsedd förening, om den upphört att vara underförening av förening som är part i avtalet. Underförening är likväl bunden av tjänstekollektivavtal under samma tid som ovan avsedd förening som är part i avtalet.
Uppsägning skall ske skriftligen.
7 §
Även om tjänstekollektivavtal upphört att gälla, skall däri upptagna villkor för anställningsförhållande fortfarande iakttagas intill dess nytt avtal ingåtts och trätt i kraft, såframt ej annat överenskommits.
3 kap.Arbetsfred och arbetstvister
8 §
Annan stridsåtgärd, som angår gällande anställningsförhållande, än lockout eller strejk får ej vidtagas. Även dessa är förbjudna, om syftet med dem är att påverka andra omständigheter än sådana, som enligt 2 § kan vara föremål för avtal, eller om så är särskilt stadgat i lag.
Med lockout avses av församling föranstaltad och med strejk av tjänsteinnehavarförening mot församling riktad arbetsinställelse, som har till ändamål att utöva påtryckning på motparten i arbetstvisten genom att avbryta utförandet av de av arbetsinställelsen omfattade tjänsteinnehavarnas samtliga tjänsteåligganden med nedan stadgade begränsningar.
Kyrkans arbetsmarknadsverk beslutar för en församlings del om inledande av lockout. (21.10.2005/830)
Tjänsteinnehavare får icke deltaga i strejk, förutom med stöd av beslut av tjänsteinnehavarförening som utlyst strejken.
9 §
Av tjänstekollektivavtal bunden får icke medan avtalet gäller vidtaga stridsåtgärd som angår avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller för avgörande av tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, för ändring av gällande avtal eller för åstadkommande av nytt avtal. Denna förpliktelse till arbetsfred kan utvidgas i tjänstekollektivavtal. Förpliktelsen till arbetsfred gäller även förening vars i 5 § 1 mom. 4 punkten nämnda underförening med föreningens samtycke ingått tjänstekollektivavtal. Förefintligheten av ovan i 3 § 4 mom. avsett avtal eller annat avtal, som ingåtts uteslutande för reglering av specialfrågor, hindrar icke att stridsåtgärder inledes för åstadkommande av nytt avtal angående andra frågor, såframt ej annat är avtalat.
10 §
Tjänsteinnehavarförening är skyldig att övervaka, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare avhåller sig från i 8 § förbjudna stridsåtgärder.
Av tjänstekollektivavtal bunden förening är skyldig att tillse, att underlydande föreningar och tjänsteinnehavare som beröres av avtalet icke bryter mot den förpliktelse till arbetsfred, varom stadgas i 9 §, eller mot bestämmelserna i avtalet.
Förening enligt 1 eller 2 mom. åliggande skyldighet innebär även, att föreningen icke får stödja eller främja förbjudna stridsåtgärder eller på annat sätt medverka till sådana åtgärder, utan är pliktig att söka avveckla dem.
11 § (21.10.2005/830)
Kyrkans arbetsmarknadsverk är skyldigt att övervaka att församlingarna iakttar bestämmelserna i denna lag och i tjänstekollektivavtalet. I fråga om övervakningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt vad som i 10 § bestäms om en tjänsteinnehavarförenings skyldighet att övervaka underlydande föreningar.
12 §
Tjänsteinnehavare är icke skyldig att utföra åligganden vilka beröres av tillåten lockout eller strejk eller av sådan tillåten blockad som gäller omständigheter vilka enligt 2 § kan vara föremål för avtal. Tjänsteinnehavare som icke omfattas av arbetsstrid skall fullgöra sina sedvanliga tjänsteplikter, varjämte han är skyldig att utföra skyddsarbete. Vad i 8 § 2 mom. är stadgat hindrar icke tjänsteinnehavare, som omfattas av arbetsstrid, att utföra skyddsarbete.
Med skyddsarbete avses arbete som vid arbetsstrid är oundgängligt för förhindrande av fara för medborgarnas liv eller hälsa eller för skyddande av sådan egendom, som särskilt utsättes för fara till följd av arbetsstriden.
Tjänsteinnehavare som omfattas av arbetsstrid skall likväl utföra de i 4–13 kap. kyrkolagen (635/64) avsedda uppgifter som åligger honom.
4 kap.Påföljder av brott mot tjänstekollektivavtal och stadgandena i denna lag
13 §
Den som är bunden av tjänstekollektivavtal och som medvetet överträder eller som på goda grunder borde ha insett att han överträder bestämmelserna i avtalet, kan av arbetsdomstolen dömas att betala plikt. (11.12.1987/1001)
Handlar kyrkans arbetsmarknadsverk eller en församling i strid med bestämmelserna i 8 eller 9 § eller underlåter att iaktta vad som bestäms i 11 §, skall arbetsmarknadsverket eller församlingen, om inte något annat föreskrivs i tjänstekollektivavtalet, i stället för skadestånd betala plikt. (21.10.2005/830)
Detsamma gäller, om tjänsteinnehavarförening förfar i strid med stadgandena i 8 eller 9 § eller underlåter att iakttaga vad i 10 § är stadgat. Stadgandena i detta moment skall dock ej tillämpas på förening som lämnat i 9 § avsett samtycke.
Plikt får i fråga om kyrkans arbetsmarknadsverk, en församling eller en förening uppgå till högst 14 000 euro och i fråga om en tjänsteinnehavare till högst 56 euro. Statsrådet skall, sedan kyrkans arbetsmarknadsverk och de centrala tjänsteinnehavarföreningarna hörts, justera dessa belopp för tre år i sänder så att de motsvarar förändringen i penningvärdet. (21.10.2005/830)
14 §
Då plikt döms ut skall hänsyn tas till alla föreliggande omständigheter, såsom skadans storlek, graden av skuld, den anledning till överträdelsen som den andra parten möjligen givit och föreningens eller församlingens storlek. Om särskilda skäl föreligger, behöver plikt inte dömas ut. (11.12.1987/1001)
Plikt tilldömes, såframt ej annat är föreskrivet i tjänstekollektivavtalet, den som lidit skada eller, om ingen skada uppkommit, den part på vars yrkande domen givits. Finns det flera till plikten berättigade parter, skall i domen, med beaktande av storleken av den skada som drabbat envar av dem och deras medlemmar och dem som de företräder, bestämmas, hur det utdömda beloppet skall fördelas mellan parterna.
15 §
Har bestämmelserna i tjänstekollektivavtal så väsentligt åsidosatts, att det icke rimligtvis kan fordras, att de övriga av avtalet bundna skall kvarstå i avtalsförhållandet, kan arbetsdomstolen förklara avtalet omedelbart hävt.
Har avtal på talan mot någon tjänsteinnehavarförening förklarats hävt, kan avtalet inom två veckor uppsägas jämväl gentemot övriga föreningar.
Har avtal på förenings talan förklarats hävt, äger även annan förening, som är part i avtalet eller som har uppsägningsrätt enligt 6 § 2 mom., rätt att inom två veckor uppsäga avtalet.
Sålunda uppsagt avtal upphör omedelbart att gälla.
16 §
Tjänsteinnehavares deltagande i en av tjänsteinnehavarförening vidtagen kampåtgärd med stöd av föreningens beslut skall icke anses som brott i tjänsten, ej heller som sådan handling, som kan bestraffas i disciplinär väg.
5 kap.Särskilda stadganden
17 §
Tjänsteinnehavare får icke utan synnerligen tvingande skäl hindras att i egenskap av företrädare för tjänsteinnehavarförening deltaga i förhandlingar som avses i denna lag.
18 §
Till tjänsteinnehavare som omfattas av arbetsstrid erlägges icke avlöning eller andra ekonomiska förmåner för den tid arbetet är inställt till följd av stridsåtgärd mot församling. Förmåner utgår ej heller till tjänsteinnehavare som omfattas av lockout som utlysts av församling. Tjänsteinnehavare äger likväl rätt att nyttja tjänstebostad medan arbetsstrid pågår.
19 § (16.12.2016/1165)
19 § har upphävts genom L 16.12.2016/1165 .
20 §
På de tider som avses i denna lag tillämpas stadgandena i lagen om beräknande av laga tid (150/30) .
21 § (21.10.2005/830)
Kyrkans arbetsmarknadsverk skall inom en månad efter att ett tjänstekollektivavtal har undertecknats tillställa social- och hälsovårdsministeriet en kopia eller teknisk upptagning av avtalet.
22 §
Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning
23 §
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Av verkställigheten av lagen förutsatta åtgärder kan vidtagas innan lagen träder i kraft.
Ikraftträdelsestadganden
11.12.1987/1001:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
Statsrådet skall verkställa den första i 13 § 4 mom. nämnda justeringen inom tre månader efter det att lagen har trätt i kraft, varvid justeringen också kan gälla en kortare tid än tre år.
På överträdelse av en bestämmelse i tjänstekollektivavtal och på en stridsåtgärd som inträffat eller vidtagits före denna lags ikraftträdande tillämpas tidigare lag.
Regeringens proposition 96/87, Lag- och ekonomiutsk. bet. 8/87, Stora utsk. bet. 68/87
18.11.1988/964:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.
Regeringens proposition 82/88, Lag- och ekonomiutsk. bet. 9/88, Stora utsk. bet. 101/88
1.12.1989/1054:
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås efter ikraftträdandet.
Regeringens proposition 134/89, Socialutsk. bet. 20/89, Stora utsk. bet. 131/89
8.1.1993/25:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås därefter.
RP 328/92 , ApUB 14/92
10.1.1997/20:
Denna lag träder i kraft den 1 april 1997 och tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingås därefter.
RP 178/1996 , ApUB 15/1996, RSv 176/1996
15.1.1999/9:
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1999.
RP 215/1998 , FvUB 13/1998, RSv 186/1998
21.10.2005/830:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.
RP 101/2005 , FvUB 14/2005, RSv 108/2005
30.12.2015/1604:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
RP 75/2015 , FvUB 15/2015, RSv 116/2015
16.12.2016/1165:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
RP 160/2016 , FvUB 16/2016, RSv 137/2016