473/1963

Såsom av läkare given vård anses vård, vilken ges av person, som har rättighet att utöva läkaryrket i Finland. Såsom av tandläkare given vård anses på motsvarande sätt vård, vilken ges av person, som har rättighet att utöva tandläkaryrket i Finland. (22.2.1991/413)

Såsom läkararvode anses även avgift, som av patient på sjukhus särskilt uppbäres för av läkare given vård.

Såsom i 5 § 1 mom. 2 punkten sjukförsäkringslagen avsedd anstalt anses i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) avsedd privat serviceproducent. (11.7.1997/684)

I 8 § 1 mom. sjukförsäkringslagen omförmälda undersökningar, vilka föreskrivits av läkare på en gång, ersättas på grundvalen av denna föreskrift, såvida de avse utredande av försäkrads hälsotillstånd vid tidpunkten för föreskriften. (21.1.1966/30)

Av läkare på en gång föreskriven behandling eller för iakttagande av behandlingens verkningar nödvändig undersökning ersättes på grundvalen av denna föreskrift högst för femton behandlings- eller undersökningstillfällen, såvida behandlingen eller undersökningen skett inom tre månader, räknat från första behandlings- eller undersökningstillfället. Med behandlings- eller undersökningstillfälle avses behandlings- och undersökningsåtgärder, vilka företagits under förloppet av en dag. (21.1.1966/30)

Om icke annat visas, anses, om försäkrad enligt läkares föreskrift blivit intagen på bäddavdelning vid sjukvårdsanstalt, de undersökningar och behandlingsåtgärder, vilka företagits under förloppet av en vecka, räknat från den första undersöknings- eller behandlingsåtgärden, vid beräkning av ersättningen såsom på en gång föreskrivna. (21.1.1966/30)

Sådana åtgärder för tillverkning och underhåll av avtagbara helproteser som hänför sig till undersökning och behandling av mun och tänder och som grundar sig på en och samma av tandläkaren given föreskrift ersätts såsom särskilt stadgas, om de utförts inom två år från det tandläkaren föreskrivit behandlingen. (21.8.1992/793)

För sådan undersökning av mun och tänder som avses i 5 b § 1 mom. 1 punkten sjukförsäkringslagen och som utförs av en tandläkare betalas ersättning till ett taxeenligt belopp för en åtgärd som pågår högst 20 minuter. (28.12.2000/1294)

En försäkrad skall genom intyg som utfärdats av specialläkare eller, om långvarigt vårdförhållande föreligger, av annan läkare eller som grundar sig på undersökning vid sjukhus påvisa sådan sjukdom och sådant behov av läkemedel eller kliniskt näringspreparat som avses i 9 § sjukförsäkringslagen. Kan sådant intyg inte utan svårighet erhållas, kan lokalbyrån godkänna även av annan läkare utfärdat, på grundlig undersökning baserat intyg.

Behovet av sådana betydelsefulla och dyra läkemedel som avses i 9 § 4 mom. sjukförsäkringslagen skall alltid visas genom en särskild utredning som folkpensionsanstalten fattar beslut om. (9.10.1998/734)

För kostnader för i 5 a § 1 mom. sjukförsäkringslagen avsett syre och blod samt för läkemedel som tillverkats på apotek betalas ersättning till det uppburna priset.

Social- och hälsovårdsministeriet bestämmer för i 7 § sjukförsäkringslagen angivna ändamål grunderna för allmän taxa och specialtaxa för läkare.

På läkararvode tillämpas den allmänna taxan, dock så att, försåvitt vården givits av läkare, som erhållit specialläkares rättigheter, och vården hört till hans specialområde, tillämpas specialtaxan.

Vid bestämmandet av grunderna för i 7 § 1 mom. och 8 § 1 mom. sjukförsäkringslagen avsedda taxor och vid fastställandet av taxorna skall avseende fästas vid undersökningens eller vårdåtgärdens art samt det arbete den kräver och de kostnader den föranleder. Därutöver skall av grunderna framgå maximibeloppet av taxan för respektive åtgärdsgrupp. Innan grunderna bestämms och taxorna fastställs skall forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt rättsskyddscentralen för social- och hälsovården och organisation, som representerar läkarna, bereds tillfälle att avgiva sitt utlåtande. Innan grunderna bestämms skall dessutom folkpensionsanstalten höras. (27.11.1992/1147)

Grunderna för i 11 a § sjukförsäkringslagen avsedda taxor för sjukvård och sjuktransport skall bestämmas och taxorna fastställas gruppvis genom att såsom grund använda indelningen enligt förordningen om avgifter och ersättningar som skall uppbäras vid hälsovårdscentral (206/72) . Innan grunderna bestämms och taxorna fastställs skall forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården samt rättsskyddscentralen för social- och hälsovården och kommunernas centralorganisationer bereds tillfälle att avgiva sitt utlåtande. Innan grunderna bestämms skall dessutom folkpensionsanstalten höras. (27.11.1992/1147)

Såsom i sjukförsäkringslagen avsedd person med behörig yrkesutbildning anses den som rättskyddscentralen för hälsovården infört i förteckningen över hälsovårdspersonal såsom sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare eller specialtandtekniker. (11.7.1997/684)

Utöver vad i 1 mom. är stadgat, anses såsom person med behörig yrkesutbildning psykolog, då han utför testning eller annan därmed jämförbar psykologisk undersökning i anslutning till av läkare föreskriven undersökning eller vård.

Den som utför psykologisk undersökning skall vara legitimerad psykolog. (24.3.1995/420)

4 mom. har upphävts genom F 30/1966. (21.1.1966/30)

Såsom fysikalisk behandling anses av läkare föreskriven fysikalisk motionsbehandlmg och därtill ansluten nödig förbehandling samt av läkare föreskriven annan fysikalisk behandling. Fysikalisk behandling ersättes likväl endast om behandlingen givits av medikalgymnast eller i medicinskt laboratorium, som godkänts att giva fysikalisk behandling. (24.3.1972/233)

Av kostnaderna för fysikalisk behandling eller, försåvitt de överstiga av folkpensionsanstalten fastställd taxa, av belopp enligt taxan, ersättas tre fjärdedelar, till den del kostnaderna eller beloppen enligt taxan överstiga i 8 § 1 mom. sjukförsäkringslagen stadgat penningbelopp per behandlingsföreskrift. På grund av en och samma läkarordination ersättes fysikalisk behandling dock högst för femton behandlingstillfällen, såvida behandlingen meddelats inom tre månader räknat från första behandlingstillfället. (8.11.2001/958)

7 § har upphävts genom F 1409/1994.

Har en försäkrad, hans nödvändiga följeslagare eller i 10 § 2 mom. sjukförsäkringslagen avsedd medlem av en försäkrads familj., en försäkrads förmyndare eller någon annan som bör jämställas med dessa varit tvungen att under resa övernatta i härbärgeringsrörelse eller på inkvarteringsställe som anordnats för patienter vid en undersöknings- eller behandlingsanstalt, mellan klockan 22 och 7 under en tid av minst fyra timmar, betalas en övernattningspenning om 20,18 euro per person i dygnet, dock högst ett belopp som motsvarar verkliga, nödvändiga inkvarteringskostnader.

Vid ersättande av kostnader för resa som företagits sjöledes i skärgårdsförhållanden skall hänsyn tas till merkostnader förorsakade härav samt av speciella omständigheter såsom avsaknad av fasta vägförbindelser eller trafik- eller transportservice samt väderleksförhållandena.

8 § har upphävts genom L 511/2001.

Dagpenning skall fastställas på grundval av den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året före arbetsoförmågans inträde och arbetsinkomsten för året i fråga enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Har likväl den försäkrade under det skatteår, för vilket arbetsinkomsten enligt det ovan sagda skall tas till grund för dagpenningens fastställande, blivit berättigad till i 27 § 6 mom. sjukförsäkringslagen avsedd pension, fastställs dagpenningen på grundval av arbetsinkomsten för föregående skatteår, under förutsättning att sistnämnda arbetsinkomst är större än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året före arbetsoförmågans inträde. Vid fastställande av särskild moderskapspenning, moderskapspenning och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning som betalas till modern skall den tidpunkt då rätt till särskild moderskapspenning eller till moderskapspenning inträder, vid fastställande av faderskapspenning och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning för fadern den tidpunkt då rätt till faderskapspenning och föräldrapenning för fadern eller faderns rätt till partiell föräldrapenning inträder samt vid fastställande av specialvårdspenning den tidpunkt då rätt till specialvårdspenning inträder, anses motsvara tidpunkten för arbetsoförmågans inträde.

Önskar den försäkrade få dagpenning till ett större belopp än den arbetsinkomst som konstaterats vid beskattningen året före arbetsoförmågans inträde och arbetsinkomsten för året i fråga enligt lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare förutsätter, skall han hos folkpensionsanstalten förete utredning rörande sin arbetsinkomst under de sex sista månaderna före den av sjukdom förorsakade arbetsoförmågans inträde och under vilka han har varit försäkrad i Finland enligt sjukförsäkringslagen. Den som är försäkrad med stöd av lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare skall förete nämnda utredning rörande den fastställda arbetsinkomsten enligt lagarna i fråga samt rörande annan arbetsinkomst än den som har fåtts av den egna företagsverksamheten. Har den försäkrade på grund av byte av yrke eller av annat liknande skäl haft arbetsinkomst under endast en del av den tid som avses ovan, men skall denna inkomst ändå betraktas som fortgående, skall folkpensionsanstalten med beaktande av den tid till vilken inkomsten hänför sig, uppskatta vad som skall anses som den försäkrades arbetsinkomst under sex månader. Är arbetsinkomsten, som bör anses tillförlitligt utredd, efter det att en sex månaders inkomst multiplicerats med två, 20 procent större än den vid beskattningen konstaterade, i enlighet med 76 § 1 mom. sjukförsäkringslagen justerade arbetsinkomsten, skall den förstnämnda inkomsten läggas till grund för dagpenningens fastställande. (9.8.2001/710)

Önskar den försäkrade, på grunder som nämns i 17 § 2 mom. sjukförsäkringslagen, få dagpenning till ett större belopp än vad den vid beskattningen konstaterade, på i 1 mom. nämnda sätt fastställda arbetsinkomsten förutsätter, skall han hos folkpensionsanstalten förete utredning om sin arbetsinkomst under det år då arbetsoförmågan inträtt och det kalenderår som föregick detta, dock inte för längre tid än den närmaste tid, under vilken han varit sex månader i arbete. Är inkomsten, som bör anses tillförlitligt utredd, multiplicerad med två, 20 procent större än den vid beskattningen konstaterade, i enlighet med 76 § 1 mom. justerade arbetsinkomsten, skall den förstnämnda inkomsten läggas till grund för dagpenningens fastställande. (9.8.2001/710)

Ovan i 2 mom. avsedd tid i arbete jämställes med tid som försäkrad varit borta från arbetet av annan orsak än den som nämnes i 17 § 2 mom. sjukförsäkringslagen.

Vid den i 30 § 5 mom. sjukförsäkringslagen avsedda efterundersökningen skall verkställas nödig undersökning för utredande av moderns hälsotillstånd och för påvisande av eventuella förlossningsskador. Läkaren bör även försöka sörja för att modern anvisas behörig vård, ifall sjukdomstillstånd eller förlossningsskada konstateras vid undersökningen.

De kemiska ämnen som avses i 23 g § 1 mom. sjukförsäkringslagen är anestesigaser, bly, kvicksilver, organiska lösningar, cytostatika, kolmonoxid eller os och cancerframkallande ämnen samt med dessa jämförbara ämnen. Strålning är joniserande strålning inklusive radionuklider och annan strålning som visat sig vara skadlig. Smittsamma sjukdomar är toxoplasmos, listerios, röda hund, herpes, vattkoppor, hepatit, cytomegaliinfektion och HIV-smitta samt andra med dessa jämförbara sjukdomar.

12 § har upphävts genom F 19.12.2002/1154 .

Såsom i 4 a § 2 mom. sjukförsäkringslagen avsedd ersättning för förlorad inkomst har person rätt att erhålla skillnaden mellan ovan i 8 § 1 och 2 mom. avsedd arbetsinkomst och dagpenning. Ersättningen fastställs på grundvalen av den arbetsinkomst som personen hade erhållit om han med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar (583/86) inte hade förordnats att utebli från sitt förvärvsarbete eller att hållas isolerad.

Varje försäkrad bör ha ett sjukförsäkringskort, av vilket framgår den försäkrades socialskyddssignum, den försäkrades till- och förnamn, födelsetid och hemort. Kortet utges till den försäkrade av lokalbyrån på den försäkrades hemort, dock så, att i 15 § 1 mom. avsedd försäkrad får sitt sjukförsäkringskort av lokalbyrån i Helsingfors och medlem av arbetskassa av sagda kassa. För erhållande av sjukförsäkringskort skall försäkrad tillställa lokalbyrån av registreringsmyndighet utfärdat ämbetsbevis, om inte folkpensionsanstalten eller på förordnande av denna lokalbyrån å tjänstens vägnar anskaffat registerkort, som motsvarar detta. Av ämbetsbeviset eller registerkortet skall den försäkrades personuppgifter framgå. (30.12.1993/1624)

Utöver vad i 1 mom. är stadgat, skall sjukförsäkringsbyrå på kortet anteckna, huruvida den försäkrade lider av i 3 § nämnd svår och långvarig sjukdom samt de övriga uppgifter, som folkpensionsanstalten föreskriver.

Varje försäkrad, som fyllt 16 år, skall på kortet skriva sin egenhändiga namnteckning.

Folkpensionsanstalten fastställer sjukförsäkringskortets form och utfärdar vid behov närmare föreskrifter i ärendet.

13 a § har upphävts genom L 9.8.2002/696 .

En försäkrad skall skriftligen hos lokalbyrån söka förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Vid sökande av förmån skall sökanden på anfordran uppvisa sitt sjukförsäkringskort. (20.12.1996/1215)

Då ersättning för sjukvårdskostnader eller kostnader förorsakade av havandeskap eller barnsbörd söks, skall den försäkrade förete

(20.12.1996/1215)

I ansökan om dagpenning, särskild moderskapspenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning och partiell föräldrapenning samt specialvårdspenning skall den försäkrade meddela sina personuppgifter samt de övriga uppgifter som folkpensionsanstalten vid fastställandet av ansökningsformuläret föreskriver. Till ansökan skall dessutom fogas behövlig utredning om sjukdomen och den tidpunkt då arbetsoförmågan inträdde. (19.12.2002/1154)

För att få moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller partiell föräldrapenning skall den försäkrade med av läkare eller hälsovårdscentral utfärdat intyg styrka att hennes havandeskap varat minst den tid som bestäms i 21 § 2 mom. sjukförsäkringslagen. Förutsättning för att föräldrapenning eller partiell föräldrapenning skall utbetalas till barnets moder eller fader är att folkpensionsanstaltens byrå tillställts intyg över sådan efterundersökning som avses i 30 § sjukförsäkringslagen. För att få specialvårdspenning skall den försäkrade förete sådan utredning som folkpensionsanstaltens byrå anser vara behövlig. (19.12.2002/1154)

Till ansökan om särskild moderskapspenning skall fogas ett intyg över havandeskapet och ett utlåtande om den fara som avses i 23 g § 1 mom. sjukförsäkringslagen givet på grundvalen av en arbetsplatsundersökning av den läkare som sköter genomförandet av arbetshälsovården hos arbetsgivaren. Om ett sådant utlåtande inte kan erhållas utan svårigheter, skall till ansökan fogas ett motsvarande utlåtande av en annan läkare, som känner den försäkrades arbetsförhållanden. Dessutom skall till ansökan fogas en utredning av arbetsgivaren om att arbetstagaren inte kunnat flyttas till andra uppgifter så som avses i 32 § 2 mom. lagen om arbetsavtal (320/70) och att arbetstagaren är borta från arbetet. En person som utför sådant arbete som avses i 15 § 2 mom. sjukförsäkringslagen skall utom läkarutlåtandet även förete en motsvarande tillförlitlig utredning om sina arbetsförhållanden och om sin frånvaro från arbetet. (19.4.1991/717)

Då ersättning söks för förlorad inkomst, som avses i 4 a § 2 och 3 mom. sjukförsäkringslagen, skall företes

(20.12.1996/1215)

15 § har upphävts genom F 1215/1996.

16 § har upphävts genom F 1314/1989.

Dagpenning betalas för en betalningstermin i efterskott så att den första betalningsposten omfattar de sex första vardagarna efter att rätten till dagpenning uppkom och varje följande betalningspost 25 vardagar. Om arbetsoförmågan inte varar en hel betalningstermin, betalas dagpenningen sedan den har upphört. (27.5.1992/471)

En försäkrad som beviljats dagpenning, skall, för att få den i fortsättningen, för varje betalningsperiod förete en anmälan, som skrivits på en blankett som föreskrivits av folkpensionsanstalten, eller annan utredning med uppgift om han varit frånvarande från arbetet under betalningsperioden samt, om lokalbyrån så förordnar, nytt läkarintyg över sin arbetsoförmåga. Om den försäkrades arbetsoförmåga är uppenbar, behöver lokalbyrån inte fordra nämnda utredningar. (20.12.1996/1215)

Arbetsplatskassans kassamöte kan med två tredjedels majoritet, med avvikelse från den betalningstermin som avses i 17 §, fatta beslut om betalning av dagpenning per lönebetalningsperiod.

Särskild moderskapspenning, moderskaps- och föräldrapenning betalas för bestämda tidsperioder i efterskott i rater som omfattar högst 25 vardagar. Första raten av moderskapspenningen omfattar dock 30 vardagar. Om havandeskapet i annat fall än i ett sådant som nämns i 23 § 1 mom. första meningen sjukförsäkringslagen har upphört tidigare än 30 vardagar före den beräknade tidpunkten för nedkomsten, betalas första raten av moderskapspenningen inom 30 vardagar efter att havandeskapet upphört. Även faderskapspenning betalas i efterskott för högst fyra sammanhängande perioder på 1–18 vardagar under moderskapspennings- och föräldrapenningsperioden, sammanlagt dock högst för 18 vardagar, samt dessutom för en sammanhängande period på 1–12 vardagar omedelbart efter utgången av föräldrapenningsperioden. Likaså betalas specialvårdspenning i efterskott för bestämda tidsperioder, dock med tillämpning av vad som sägs om betalning av dagpenning i 17 §. (19.12.2002/1154)

En försäkrad som beviljats särskild moderskapspenning skall, för att få den i fortsättningen, för varje betalningsperiod förete en anmälan, som skrivits på en blankett som föreskrivits av folkpensionsanstalten, eller annan utredning med uppgift om hon varit frånvarande från arbetet under betalningsperioden. Om den försäkrades rätt till särskild moderskapspenning är uppenbar, behöver lokalbyrån inte fordra nämnda utredningar (20.12.1996/1215)

Om betalning av föräldrapenning till fadern börjar eller upphör mitt i betalningsperioden för föräldrapenning till modern, betalas föräldrapenning till modern för den ofullständiga betalningsperioden. Föräldrapenning betalas inte utan särskilda skäl till fadern för en kortare tid än 12 vardagar.

Om föräldrarna har kommit överens om att dela föräldrapenningsperioden skall detta utredas i ansökan om föräldrapenning. Vid ansökan om partiell föräldrapenning skall till båda föräldrarnas ansökningar dessutom fogas ett arbetsavtal om deltidsarbete som den försäkrade ingått med sin arbetsgivare. Av arbetsavtalet skall framgå det överenskomna arbetstidsarrangemanget samt den lön som betalas för deltidsarbete. En förälder som är företagare skall förete en tillförlitlig utredning över att det arbete han eller hon utför i det egna företaget minskar till 40 – 60 procent samt att inkomsterna minskar på motsvarande sätt. I ansökan om faderskapspenning eller föräldrapenning för fadern skall dessutom anges de tider då fadern sköter barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat arbete utanför hemmet. Fadern skall omedelbart anmäla hos folkpensionsanstaltens byrå om han inte längre deltar i skötseln av barnet. (19.12.2002/1154)

Om den försäkrade under moderskapspennings-, den särskilda moderskapspennings- eller föräldrapenningsperioden börjar förvärvsarbeta eller börjar med annat arbete utanför hemmet, skall han eller hon anmäla därom hos Folkpensionsanstaltens byrå i god tid innan arbetet inleds. På samma sätt skall anmälan göras om föräldrapenning betalas till fadern för den tid då båda föräldrarna arbetar. Den försäkrade skall omedelbart anmäla om andra ändringar som påverkar betalningen av särskild moderskapspenning samt moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt partiell föräldrapenning. Folkpensionsanstaltens byrå kan även bestämma att den försäkrade skall förete en utredning om dessa. (19.12.2002/1154)

6 mom. har upphävts genom L 9.8.2002/696 . (9.8.2002/696)

Då föräldrapenning eller partiell föräldrapenning söks på den grund att den försäkrade har tagit barnet i sin vård i avsikt att adoptera det, skall den försäkrade förete av socialnämnden eller i 17 § 2 mom. adoptionslagen (153/85) avsedd adoptionsbyrå utfärdat intyg häröver. I ansökan skall anges de tider under vilka den försäkrade deltar i vården av barnet och inte förvärvsarbetar eller har annat arbete utanför hemmet. Folkpensionsanstaltens byrå skall omedelbart underrättas om avbrott i vården av barn. I övrigt gäller i fråga om anmälningsskyldigheten och utbetalningen av föräldrapenning samt partiell föräldrapenning vad som föreskrivs i 18 §.

Överlåter barnets mor sitt barn i avsikt att ge bort det som adoptivbarn eller har barnet omhändertagits enligt barnskyddslagen och modern inte längre deltar i skötseln av barnet, skall ett i 6 § 1 mom. socialvårdslagen avsett kommunalt organ eller en i 1 mom. nämnd byrå avgiftsfritt och omedelbart underrätta folkpensionsanstaltens byrå härom.

Om barnets moder på grund av sjukdom blir oförmögen att sköta sitt barn på det sätt som avses i 23 a § 1 mom. sjukförsäkringslagen eller om hon dör, betalas föräldrapenning till barnets fader för bestämda tidsperioder i efterskott i rater som omfattar 25 vardagar från och med den vardag som följer på den dag modern insjuknat och de nio därpå följande vardagarna eller från och med den vardag som följer på moderns dödsdag. Därvid skall en anmälan om utbetalning av föräldrapenning till fadern omedelbart göras skriftligen hos folkpensionsanstaltens byrå. I övrigt gäller i fråga om anmälningsskyldigheten vad som föreskrivs i 18 §. (19.12.2002/1154)

Svarar fadern inte för vården av barnet, tillämpas vad som stadgas ovan i denna paragraf i tillämpliga delar på en annan försäkrad som svarar för vården av barnet. Om i 21 § 2 mom. sjukförsäkringslagen avsedd försäkrad dör under föräldrapenningsperioden, tillämpas vad som stadgas ovan i denna paragraf på den försäkrades make eller en annan försäkrad som svarar för vården av barnet.

Överlåter fadern sitt barn i avsikt att ge bort det som adoptivbarn, skall socialnämnden eller i 18 a § 1 mom. nämnd byrå avgiftsfritt och utan dröjsmål underrätta folkpensionsanstaltens byrå härom. (19.12.2002/1154)

1 mom. har upphävts genom F 420/1995. (24.3.1995/420)

2 mom. har upphävts genom L 9.8.2002/696 . (9.8.2002/696)

3 mom. har upphävts genom L 9.8.2002/696 . (9.8.2002/696)

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2003/1325 . (30.12.2003/1325)

Avlider ersättningstagaren, är den som förestår dödsboet berättigad att på dödsboets vägnar söka och lyfta ersättningen.

Har en försäkrad på anfordran i enlighet med 31 § 1 mom. sjukförsäkringslagen undergått undersökning, har han rätt att få ersättning för av undersökningen förorsakade kostnader samt ersättning för resekostnader, dagtraktamente, nattresepenning och logiersättning enligt folkpensionsanstaltens föreskrifter. Har den försäkrade varit i oundgängligt behov av följeslagare, ersätts resekostnaderna enligt samma grunder som i fråga om försäkrad. (20.12.1996/1215)

Den tid som försäkrad varit intagen på sjukhus för undersökning räknas icke såsom tid som berättigar till dagtraktamente, nattresepenning eller logiersättning.

Lokalbyrån skall före i 1 mom. nämnd anfordran i saken höra vederbörande sakkunnigläkare. (20.12.1996/1215)

Försäkrad anses ha sitt bo och hemvist i den kommun, där han i verkligheten är bosatt.

Av en kommuns redovisning, som nämns i 30 b § sjukförsäkringslagen, skall framgå de uppgifter som behövs för bestämmande av ersättningar som avses i 29 § 2 mom. i nämnda lag.

23 § har upphävts genom F 916/1974.

24 § har upphävts genom L 9.8.2002/696 .

25 § har upphävts genom F 1215/1996.

26 § har upphävts genom F 916/1974.

Folkpensionsanstalten skall före utgången av november månad meddela skriftligt beslut om beloppet av det förskott, som i enlighet med 61 § 3 mom. sjukförsäkringslagen följande år skall ställas till arbetsplatskassas förfogande ur sjukförsäkringsfondens medel. Vid fastställandet av förskottsbeloppets storlek skall det belopp kassan behöver för erläggandet av de förmåner, som utgå enligt sjukförsäkringslagen, för tryggande av kassans betalningsberedskap höjas med en tiondedel av förmånernas belopp. Kassan skall lämna folkpensionsanstalten för beslutet nödiga uppgifter före utgången av oktober månad.

Folkpensionsanstalten skall under januari månad varje år ombesörja, att arbetsplatskassa till sitt förfogande har det i 1 mom. förutsatta, för tryggande av kassans betalningsberedskap avsedda beloppet samt den första vardagen i varje månad utbetala till kassan ett så stort belopp, att det tillsammans med de belopp, som kassan tidigare mottagit för erläggande av förmåner, men ännu icke använt, anses förslå till de förmåner, som skall utbetalas under samma månad. Förslå icke de belopp, som kassan fått till sitt förfogande, till erläggandet av i sjukförsäkringslagen avsedda förmåner, utbetalar folkpensionsanstalten ofördröjligen till kassan det belopp, som behöves. Visar sig det årliga förskottsbeloppet vara alltför litet eller alltför stort, skall det i motsvarande mån justeras. Dessutom skall folkpensionsanstalten den första vardagen i varje månad utbetala till kassan en tolftedel av det för kassans administrationskostnader fastställda beloppet.

Arbetsplatskassa skall lämna folkpensionsanstalten de uppgifter, som äro nödiga för utgivande av de i 2 mom. avsedda beloppen och för justeringen av förskottsbeloppet. Kassan skall likaså lämna folkpensionsanstalten de uppgifter, som behövas för anstaltens sjukförsäkringsstatistik.

Arbetsplatskassa skall för varje kalenderår före utgången av januari månad följande år redovisa de medel den i enlighet med 27 § erhållit av folkpensionsanstalten för erläggande av i sjukförsäkringslagen avsedda förmåner och före utgången av februari månad återbära det belopp den erhållit för mycket. Ha icke de medel, som kassan erhållit, räckt till för erläggandet av i sjukförsäkringslagen avsedda förmåner, utbetalar folkpensionsanstalten den bristande delen likaledes före utgången av februari månad.

Det belopp, som kommer på administrationskostnadernas del, justeras i enlighet med av socialministeriet fastställda grunder.

Då folkpensionsanstalten godkänner understödskassa, som underlyder lagen om understödskassor (471/42) , såsom i sjukförsäkringslagen avsedd arbetsplatskassa, skall folkpensionsanstalten samtidigt fastställa den tidpunkt, då kassans i sjukförsäkringslagen avsedda verksamhet skall begynna. Denna tidpunkt må icke fastställas till en tidpunkt, som infaller senare än tre månader från det beslutet om godkännande gavs, dock så, att kassans verksamhet må inledas tidigast vid den tidpunkt, då kassan infördes i det i lagen om understödskassor avsedda registret.

Kassa, som inleder i sjukförsäkringslagen avsedd verksamhet, skall, för att utfå i 61 § 3 mom. av sagda lag avsett belopp, före verksamhetens inledande lämna folkpensionsanstalten i 27 § 1 mom. avsedda uppgifter. Efter det folkpensionsanstalten erhållit dessa uppgifter, skall den ofördröjligen meddela skriftligt beslut om beloppet av det förskott, som skall stå till kassans förfogande. Beträffande utbetalande av förskottsbelopp gäller i tillämpliga delar vad i 27 § 2 mom. är stadgat. (30.12.1966/741)

30 § har upphävts genom F 916/1974.

31 § har upphävts genom F 916/1974.

32 § har upphävts genom F 916/1974.

33 § har upphävts genom F 916/1974.

Sjukförsäkringsnämnds ordförande åligger:

I protokoll, som förs vid socialförsäkringsnämndens möten, skall antecknas

(20.12.1996/1215)

I sjukförsäkringsnämnden finnes en eller flere föredragande, av vilka kräves att de avlagt juriskandidatexamen eller motsvarande tidigare juridisk examen.

Sjukförsäkringsnämndens beslut undertecknas av föredraganden, som även verkar som nämndens sekreterare.

35 § har upphävts genom F 266/1975.

36 § har upphävts genom F 916/1974.

Sjukförsäkringsdelegationen åligger

(28.6.1991/992)

Delegationen äger rätt att antaga sekreterare och höra sakkunniga. Sekreterarens och sakkunnigas arvoden fastställas av folkpensionsanstaltens styrelse på framställning av delegationen.

Av delegationens verksamhet förorsakade kostnader bestridas av sjukförsäkringsfondens medel.

För handläggning av medicinska frågor i samband med sjukförsäkringen tillsätter folkpensionsanstalterns styrelse för tre år i sänder en socialmedicinsk delegation, i vilken finns ordförande och högst femton andra medlemmar. I delegationen skall de för genomförande av sjukförsäkringen viktigaste medicinska specialområdena samt tillräckligt antal läkare, vilka äro förtrogna med sjukförsäkringens praktiska verkställande, vara representerade. Vid förordnande av medlemmar skall beaktas, att rättsskyddscentralen för hälsovården, medicinska fakulteterna vid Helsingfors, Åbo och Uleåborgs universitet och organisation, som representerar läkarna, skall vara representerade i delegationen. (27.11.1992/1147)

Delegationen må dela upp sig i sektioner. Om sektionernas arbetsfördelning besluter folkpensionsanstaltens styrelse på framställning av delegationen.

Delegationen äger rätt att antaga sekreterare och höra sakkunniga. Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer arvodena för delegationens ordförande, medlemmar, sekreterare och sakkunniga. De kostnader, vilka förorsakas av delegationens verksamhet, bestridas av sjukförsäkringsfondens medel.

För att få en riktig och enhetlig praxis skall folkpensionsanstalten ge lokalbyråerna allmänna råd och anvisningar för avgörande av ärenden som avses i sjukförsäkringslagen. (20.12.1996/1215)

Folkpensionsanstalten skall övervaka krets- och lokalbyråernas verksamhet och verkställa granskningar vid dessa. (20.12.1996/1215)

Folkpensionsanstalten skall föra statistik på sjukförsäkringens område.

Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 juni tillställa vederbörande ministerium en beräkning över det i 59 § 1 mom. sjukförsäkringslagen avsedda garantibelopp som staten skall betala till sjukförsäkringsfonden följande år. Beräkningen skall justeras, om grunderna för den har förändrats väsentligt.

Staten betalar i förskott på garantibeloppet enligt 59 § 1 mom. sjukförsäkringslagen ett belopp, som motsvarar en tolftedel av det belopp som staten beräknas ha att betala under ifrågavarande år. Förskottsbeloppet skall omedelbart justeras, om beloppet har förändrats väsentligt. För att trygga sjukförsäkringsfondens finansiering eller om det årliga förskottsbeloppet förändras väsentligt, kan beloppet periodiseras på annat sätt än vad som föreskrivs ovan.

Vederbörande ministerium skall betala det i 2 mom. avsedda förskottet på garantibeloppet till sjukförsäkringsfonden den första dagen i varje månad.

Storleken av statens garantibelopp enligt 59 § 1 mom. sjukförsäkringslagen fastställs i samband med folkpensionsanstaltens bokslut. Sedan bokslutet har fastställts skall vederbörande ministerium tillställas en beräkning över storleken av statens garantibelopp. Skillnaden mellan förskottsbetalningarna och det fastställda beloppet betalas eller återbetalas under den månad som följer efter det att bokslutet fastställts.

Staten betalar till sjukförsäkringsfonden i förskott enligt 59 § 2 mom. sjukförsäkringslagen månatligen ett belopp som motsvarar en tolftedel av det belopp som staten beräknas ha att betala för minimidagpenningskostnader föranledda av moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar samt specialvårdspenningar under ifrågavarande år.

Vederbörande ministerium skall betala det i 1 mom. avsedda förskottsbeloppet på statens andel till sjukförsäkringsfonden den första dagen i varje månad ( betalningsmånad ).

Folkpensionsanstalten skall underrätta vederbörande ministerium om det månatliga beloppet av minimidagpenningskostnaderna för betalda moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningar samt specialvårdspenningar. Denna underrättelse skall ske före den 15 dagen i den andra månaden efter betalningsmånaden. Skillnaden mellan detta belopp och det betalda förskottsbeloppet beaktas vid betalningen av förskottet för den tredje månaden efter betalningsmånaden.

41 a § har upphävts genom F 420/1995.

Skatteförvaltningen redovisar till Folkpensionsanstalten de sjukförsäkringspremier som uppbärs hos begränsat skattskyldiga liksom också den andel av intäkterna av källskatten som avses i 34 § 3 mom. sjukförsäkringslagen i samband med redovisningen av försäkringsavgifter i juni året efter det till vilket sjukförsäkringspremierna och källskatten hänför sig.

Utbetalas förmåner icke i pengar ur sjukförsäkringsbyrås kontantkassa, skall vid deras utbetalande såvitt möjligt begagnas postgirorörelse.

Utbetalas förmåner medelst i 48 § 2 mom. sjukförsäkringslagen nämnda checker, skall folkpensionsanstalten med penninginrättningarna ingå nödiga avtal om inlösen av checkerna. Folkpensionsanstalten fastställer checkblankettens form.

Socialförsäkringsnämndens ordförande och annan medlem skall innan han tillträder befattningen avlägga föreskriven tjänste- och domared vid allmän underrätt samt arbetsplatskassans ordförande och annan medlem föreskriven tjänsteed, om de inte tidigare avlagt sådan ed.

Lokalbyrån skall genom pensionsskyddscentralens förmedling tillställa den som beviljar annan ersättning det meddelande som avses i 27 § 4 mom. sjukförsäkringslagen omedelbart efter det att de 150 betalningsdagar som anges i nämnda moment gått till ända. Samtidigt skall lokalbyrån informera den försäkrade om det meddelande som givits samt om rehabiliteringsmöjligheterna och sökande av annan ersättning. (20.12.1996/1215)

Den försäkrade informeras dock inte om rehabiliteringsmöjligheterna och ansökan om annan ersättning, om

Den försäkrade skall dock informeras om rehabiliteringsmöjligheterna och ansökan om annan ersättning omedelbart om arbetsoförmågan fortgår eller ansökan om rehabilitering eller rehabiliteringspenning avslås.

45 § har upphävts genom L 9.8.2002/696 .

Sjukförsäkringsnämnd skall, försåvitt nämnden besluter i ärendet såsom sista instans, återsända akten till vederbörande sjukförsäkringsbyrå för att där uppbevaras. Bringas ärendet under prövningsnämndens prövning, skall sjukförsäkringsnämnden ofördröjligen insända akten jämte utdrag ur sitt protokoll vidare till prövningsnämnden.

Om av arbetarskyddskommission eller, då sådan icke finnes, av arbetarskyddsfullmäktig avgivet i 29 a § 2 mom. sjukförsäkringslagen avsett utlåtande om anordnande eller verkställande av företagshälsovård eller annan hälsovård är negativt skall folkpensionsanstalten bereda institutet för arbetshygien möjlighet att avgiva utlåtande i saken innan avgörande fattas om ersättningsansökningen.

47 a § har upphävts genom F 992/1991.

48 § har upphävts genom L 9.8.2002/696 .

Har lokalbyrån med stöd av 68 § 2 eller 4 mom. sjukförsäkringslagen beslutat inhämta utredning av sjukhus eller annan sjukvårdsanstalt eller läkare, skall inhämtandet av utredningen ske genom förmedling av kretsbyrån.

Folkpensionsanstalten är skyldig att förvara de verifikat, som hänför sig till utbetalning av förmåner i enlighet med sjukförsäkringslagen, i tre år efter utgången av det räkenskapsår, till vars räkenskaper verifikaten höra.

Vad som i denna förordning bestäms om folkpensionsanstalten och dess lokalbyrå, gäller i tillämpliga delar även arbetsplatskassan och dess styrelse.