889/2013

För att stärka kulturarvet och främja den konstnärliga bildningen finns Nationalgalleriet, som är riksmuseum för bildkonsten.

Nationalgalleriet är en självständig offentligrättslig stiftelse som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde.

Nationalgalleriet har till uppgift att se till att Nationalgalleriets samling enligt 6 § upprätthålls och utökas, att bedriva utställningsverksamhet och annan konstmuseiverksamhet, att i egenskap av sakkunnig inom konstmuseisektorn delta i utvecklandet av museisektorn samt att sköta andra uppgifter som föreskrivs Nationalgalleriet i lag eller som undervisnings- och kulturministeriet ålägger det. Vid skötseln av sina uppgifter ska Nationalgalleriet stärka bildkonstens genomslag i samhället.

Nationalgalleriet omfattar Konstmuseet Ateneum, Museet för nutidskonst Kiasma och Konstmuseet Sinebrychoff. Varje museum leds av en museichef.

Nationalgalleriet är en självständig juridisk person. Det kan ingå förbindelser, förvärva rättigheter i sitt namn samt äga lös och fast egendom.

Nationalgalleriet svarar för sina förbindelser med sina egna medel samt kärar och svarar i domstol. Nationalgalleriet kan inte försättas i konkurs.

Nationalgalleriet kan bedriva affärsverksamhet som stöder fullgörandet av dess uppgifter enligt 2 §. Nationalgalleriets samling enligt 6 § får dock inte upprätthållas eller utökas eller utställningsverksamhet bedrivas huvudsakligen i vinstsyfte.

Bestämmelser om förutsättningarna för att motta donationer och testamenten samt om äganderätten till konstverk, arkivmaterial och föremål som Nationalgalleriet förvärvat till den samling som avses i 6 § eller som mottagits som donation eller genom testamente finns i 7 §.

I samband med Nationalgalleriet finns statens konstverkskommission, som tillsätts av undervisnings- och kulturministeriet och som har till uppgift att anskaffa konstverk och placera dem i statens fastigheter och i byggnader i statlig användning.

Statens konstverkskommission består av en ordförande och sju andra medlemmar. Kommissionens mandatperiod är tre år. Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om storleken på de arvoden som betalas till kommissionens medlemmar.

Närmare bestämmelser om tillsättandet av kommissionen samt om dess uppgifter och beslutsfattande utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nationalgalleriets samling består av konstverk, arkivmaterial och föremål. Samlingen är nationalegendom som staten äger och som är deponerad hos Nationalgalleriet. Dessutom kan till samlingen höra konstverk, arkivmaterial och föremål som ägs av staten eller av en tredje part och som har deponerats i samlingen. Nationalgalleriet ska på lämpligt sätt sörja för säkerheten i fråga om samlingen.

Närmare bestämmelser om upprätthållandet och skyddandet av samlingen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Konstverk, arkivmaterial och föremål som Nationalgalleriet anskaffat till den samling som avses i 6 § övergår i statlig ägo.

Nationalgalleriet får ta emot konstverk, arkivmaterial och föremål som donation och genom testamente om mottagandet är ändamålsenligt med tanke på Nationalgalleriets verksamhet och om villkoren för donationen och testamentet är godtagbara, och om mottagandet också i övrigt kan betraktas som lämpligt. Konstverk, arkivmaterial och föremål som tagits emot som donation eller genom testamente till Nationalgalleriets samling som avses i 6 § övergår i statlig ägo om inte något annat följer av villkoren för testamentet eller donationen.

Nationalgalleriet kan avtala om att konstverk, arkivmaterial och föremål deponeras i Nationalgalleriets samling utan att äganderätten överförs från deponenten.

Inom ramen för utställningsverksamheten får Nationalgalleriet låna ut konstverk, arkivmaterial och föremål ur sin samling till andra museer och till andra lokaler som kan anses vara lämpliga.

Av särskilda skäl får Nationalgalleriet låna ut konstverk, arkivmaterial och föremål ur sin samling till statliga myndigheter och andra museer samt till andra lokaler som kan anses vara lämpliga. Det samma gäller deposition av konstverk, arkivmaterial och föremål.

Statens konstverkskommissions samling består av de konstverk som anskaffats till samlingen. Samlingen kan omfatta verk som tagits emot som donation eller genom testamente. Samlingen är statens egendom.

Nationalgalleriet har till uppgift att sköta statens konstverkskommissions samling. Nationalgalleriet får efter att ha hört statens konstverkskommission överföra ett verk som hör till statens konstverkskommissions samling till Nationalgalleriets samling. Dessutom får Nationalgalleriet efter att ha hört statens konstverkskommission och med iakttagande av bestämmelserna om överlåtelse av statens lösa egendom i lagen om statsbudgeten (423/1998) avlägsna eller överlåta verk.

Närmare bestämmelser om anskaffning av verk till statens konstverkskommissions samling och om förvaring och placering av verk som hör till samlingen utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nationalgalleriets organ är delegationen, styrelsen och generaldirektören.

Nationalgalleriets delegation, styrelse och generaldirektör ska omsorgsfullt främja Nationalgalleriets intressen.

Närmare bestämmelser om Nationalgalleriets förvaltning, organisation och om annan allmän organisering av verksamheten meddelas i en instruktion.

Nationalgalleriets delegation utses av undervisnings- och kulturministeriet. Delegationen består av minst tio och högst fjorton ledamöter inklusive ordföranden och vice ordföranden.

Delegationens mandatperiod är två år. Mandattiden börjar vid utgången av delegationens årsmöte och upphör vid utgången av det årsmöte som hålls när två år förflutit.

En styrelseledamot, generaldirektören eller en person som står i anställnings- eller arbetsavtalsförhållande till Nationalgalleriet får inte vara ledamot i delegationen.

Om delegationens ordförande eller vice ordförande eller en ledamot avgår eller avlider före utgången av sin mandatperiod ska undervisnings- och kulturministeriet utse en ny ordförande, vice ordförande eller ledamot i hans eller hennes ställe för den återstående mandatperioden.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om storleken på de arvoden som betalas till delegationsledamöterna.

Utöver det som bestäms i 30 § har delegationen till uppgift att övervaka den förvaltning av Nationalgalleriet som styrelsen och generaldirektören ansvarar för.

Styrelsen och generaldirektören ska ge delegationen den information som den behöver för att sköta sina uppgifter.

Delegationen är beslutför när över hälften av delegationsledamöterna inklusive ordföranden eller vice ordföranden är närvarande.

Som delegationens beslut gäller den åsikt som omfattats av mer än hälften av de närvarande eller, om rösterna faller lika, den åsikt som ordföranden har omfattat.

Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om denne är förhindrad på kallelse av vice ordföranden eller på skriftlig begäran av minst två ledamöter.

Vid delegationens möten ska det föras protokoll som undertecknas av mötets ordförande och minst en ledamot som mötet har utsett.

Styrelsens ordförande har rätt att närvara och yttra sig vid delegationens möten.

Delegationen får fastställa sin egen arbetsordning.

Delegationen ska vid sitt årsmöte

Bestämmelser om tidpunkten för årsmötet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Nationalgalleriets styrelse består av minst fem och högst sju ledamöter inklusive ordföranden och vice ordföranden.

Styrelsens mandatperiod är tre år. Mandattiden börjar vid utgången av delegationens årsmöte och upphör vid utgången av det årsmöte som hålls när två år förflutit. En och samma person kan vara styrelseledamot under högst tre mandatperioder i följd.

Undervisnings- och kulturministeriet utser och entledigar styrelsens ordförande, vice ordförande och styrelseledamöter. En delegationsledamot, generaldirektören eller en person som står i anställnings- eller arbetsavtalsförhållande till Nationalgalleriet får inte vara styrelseledamot. En företrädare för Nationalgalleriets personal har dock rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens möten.

Om styrelsens ordförande eller vice ordförande eller en ledamot avgår eller avlider före utgången av sin mandatperiod ska undervisnings- och kulturministeriet utse en ny ordförande eller ledamot i hans eller hennes ställe för den återstående mandattiden.

Undervisnings- och kulturministeriet beslutar om storleken på de arvoden som betalas till styrelseledamöterna.

Styrelsen svarar för att Nationalgalleriets verksamhet organiseras på behörigt sätt.

Styrelsen är beslutför när över hälften av styrelseledamöterna inklusive ordföranden eller vice ordföranden är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den åsikt som omfattats av mer än hälften av de närvarande eller, om rösterna faller lika, den åsikt som ordföranden har omfattat.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om denne är förhindrad på kallelse av vice ordföranden eller på skriftlig begäran av minst två ledamöter.

Vid styrelsens möten ska det föras protokoll som undertecknas av mötets ordförande och av minst en ledamot som mötet har utsett. I protokollet ska antecknas besluten och omröstningarna.

Styrelsen ska fastställa sin egen arbetsordning.

Statsrådet utnämner generaldirektören för högst fem år i sänder. Nationalgalleriets styrelse ska höras i samband med beredningen av statsrådets beslut.

Den som utnämns till generaldirektör ska ha avlagt högre högskoleexamen och ha den förmåga och kännedom om branschen som behövs för att sköta generaldirektörens uppgifter samt i praktiken visad ledarförmåga.

Statsrådet kan entlediga generaldirektören, om det med beaktande av uppgiftens art finns godtagbar och grundad anledning till detta. Nationalgalleriets styrelse ska höras i samband med beredningen av statsrådets beslut.

Generaldirektören har till uppgift att

Generaldirektören får vidta åtgärder som med beaktande av Nationalgalleriets uppgifter är av stor betydelse endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för Nationalgalleriets verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen underrättas om åtgärden så snart som möjligt.

När generaldirektören är förhindrad att sköta sitt uppdrag är en anställd vid Nationalgalleriet som har förordnats av styrelsen ställföreträdare.

Styrelsen företräder Nationalgalleriet. Styrelsen kan ge en styrelseledamot eller någon annan namngiven person, dock inte en delegationsledamot, rätt att antingen ensam eller två tillsammans företräda Nationalgalleriet. Styrelsen kan när som helst återta denna rätt.

Generaldirektören företräder Nationalgalleriet i ärenden som med stöd av 18 § hör till hans eller hennes uppgifter. I en instruktion kan det bestämmas att generaldirektören har rätt att företräda Nationalgalleriet också i andra ärenden.

En rättshandling som på Nationalgalleriets vägnar har företagits av en företrädare som avses ovan i 1 och 2 mom. är inte bindande för Nationalgalleriet, om

Nationalgalleriets personal är anställd i arbetsavtalsförhållande. På de anställda och deras anställningsvillkor tillämpas vad som bestäms eller föreskrivs i lag eller med stöd av lag och vad som avtalas i kollektivavtal och arbetsavtal.

Bestämmelser om behörighetsvillkoren för personalen utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om tillsättningsförfarandet meddelas i instruktionen.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på generaldirektören och på Nationalgalleriets övriga anställda när dessa utför offentliga förvaltningsuppdrag.

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Nationalgalleriet har ett eget kapital, som består av grundkapitalet, övrigt eget kapital och uppskrivningsfonden.

Grundkapitalet är det kapital som på ett bestående sätt placerats i Nationalgalleriet.

Övrigt eget kapital är kapital som anvisats Nationalgalleriet av dess överskott av verksamheten och sådan statlig egendom som överlåtits till Nationalgalleriet då det bildades och som överförts till Nationalgalleriet som övrigt eget kapital. Uppskrivningsfonden visar med vilket belopp värdet av bestående aktiva har skrivits upp. Övrigt eget kapital får överföras till grundkapitalet.

På Nationalgalleriets bokföring tillämpas bokföringslagen (1336/1997) . Nationalgalleriets räkenskapsperiod är ett kalenderår.

Nationalgalleriet kan ha bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 och 6 § i bokföringslagen i ett eller flera inhemska eller utländska företag med direkt anknytning till fullgörandet av de uppgifter som Nationalgalleriet har enligt 2 §. De företag som Nationalgalleriet har bestämmande inflytande i är dotterföretag till Nationalgalleriet. Nationalgalleriet och dess dotterföretag bildar Nationalgallerikoncernen.

Nationalgalleriet ska alltid upprätta ett koncernbokslut om det har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 och 6 § i bokföringslagen i ett eller flera inhemska eller utländska företag.

Om Nationalgalleriet bedriver affärsverksamhet på annat sätt än i form av en separat bokföringsskyldig enhet, ska uppgifterna om resultaten i fråga om denna affärsverksamhet presenteras separat för varje verksamhet i noterna till bokslutet i form av en resultaträkning.

Bokslutet består av balansräkningen, resultaträkningen och finansieringsanalysen samt noterna till dem. Till bokslutet ska bifogas en verksamhetsberättelse. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska ge riktiga och tillräckliga uppgifter om Nationalgalleriets verksamhet och om dess ekonomiska ställning och finansiering.

Verksamhetsberättelsen ska dessutom ge sådana uppgifter om Nationalgalleriets verksamhet som gör det möjligt att följa och bedöma verksamhetens omfattning, kvalitet, effektivitet och resultat.

Styrelsen ska i samband med att bokslutet överlämnas lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för balansering av ekonomin. Om resultatet för räkenskapsperioden uppvisar förlust och balansräkningen inte visar ett överskott från föregående räkenskapsperioder som täcker underskottet, ska styrelsen göra upp en plan för med vilka åtgärder ekonomin ska korrigeras.

Nationalgalleriets och Nationalgallerikoncernens fastställda bokslut med noter och verksamhetsberättelse är offentliga handlingar.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska lämnas till revisorerna och delegationen samt till undervisnings- och kulturministeriet. Bestämmelser om tidsfristen för lämnande av bokslutet och verksamhetsberättelsen utfärdas genom förordning av statsrådet.

I fråga om revision av Nationalgalleriet samt revisorernas ställning och ansvar tillämpas revisionslagen (1141/2015) . (18.9.2015/1215)

Utöver det som bestäms i revisionslagen ska revisionsberättelsen för Nationalgalleriet innehålla ett särskilt yttrande om huruvida

Bestämmelser om den tidsfrist inom vilken revision ska förrättas och revisionsberättelsen lämnas till delegationen, styrelsen och undervisnings- och kulturministeriet utfärdas genom förordning av statsrådet.

För granskningen av Nationalgalleriets bokslut, bokföring och förvaltning väljer undervisnings- och kulturministeriet två revisorer och två revisorssuppleanter, av vilka den ena revisorn och revisorssuppleanten ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en CGR-revisor, och den andra revisorn och revisorssuppleanten en OFGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor ska vara en OFGR-revisor. Om en revisionssammanslutning väljs till revisor behöver ingen revisorssuppleant väljas.

Revisorernas mandatperiod upphör och en ny revisors mandatperiod börjar när delegationens årsmöte avslutas, om inte något annat bestäms vid valet av ny revisor.

Undervisnings- och kulturministeriet och Nationalgalleriet avtalar för ett visst antal år åt gången om de viktigaste kvantitativa och kvalitativa målen för Nationalgalleriets verksamhet och om uppföljningen och utvärderingen av hur dessa mål nås.

Nationalgalleriet ska ge undervisnings- och kulturministeriet de uppgifter som ministeriet behöver för utvärdering, utveckling, statistikföring och övrig uppföljning och styrning av Nationalgalleriets verksamhet på det sätt som ministeriet bestämmer.

Bestämmelser om statlig finansiering av Nationalgalleriets verksamhet för utförande av de uppgifter som föreskrivs i denna lag finns i lagen om statlig finansiering av nationella konstinstitutioner (942/2022) .

Utöver finansieringen enligt 1 mom. tas i statsbudgeten årligen in ett anslag för utökning av Nationalgalleriets samling. Statens konstverkskommissions samlingar får utökas och skötas med anslag som tas in i statsbudgeten.

En ledamot av Nationalgalleriets delegation, en styrelseledamot och generaldirektören ska ersätta en skada som han eller hon i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdlöshet har orsakat Nationalgalleriet genom överträdelse av denna lag eller andra bestämmelser eller en instruktion för Nationalgalleriet.

Delegationens beslut att bevilja en styrelseledamot eller generaldirektören ansvarsfrihet är inte bindande, om delegationen inte har givits väsentligt riktiga och tillräckliga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för ersättningsskyldigheten.

Om delegationen inte beviljar en styrelseledamot eller generaldirektören ansvarsfrihet kan den besluta att väcka skadeståndstalan mot styrelseledamoten eller generaldirektören.

Beslut i ärenden som gäller rätt till skadestånd med stöd av 1 mom. och med stöd av 10 kap. 9 § i revisionslagen fattas av delegationen. (12.8.2016/645)

Bestämmelser om jämkning av skadestånd och fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera ersättningsskyldiga finns i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen.

Undervisnings- och kulturministeriet har rätt att i sitt eget namn med stöd av 30 § eller med stöd av 10 kap. 9 § i revisionslagen föra talan om skadestånd till Nationalgalleriet, om det när talan väcks är uppenbart att Nationalgalleriets delegation inte kommer att väcka talan inom den tidsfrist som bestäms i 2 mom. (12.8.2016/645)

Talan som avses i 1 mom. ska väckas inom fem år från utgången av den räkenskapsperiod under vilken det beslut fattades eller den åtgärd vidtogs som ligger till grund för talan.

Om det inte är uppenbart onödigt ska Nationalgalleriet ges tillfälle att höras i ärendet. Undervisnings- och kulturministeriet svarar för rättegångskostnaderna, men har rätt att av Nationalgalleriet få ersättning för dem förutsatt att de kan täckas av de medel som Nationalgalleriet får i skadestånd.

När Nationalgalleriet sköter offentliga förvaltningsuppgifter ska galleriet iaktta bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) , förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) och samiska språklagen (1086/2003) .

I fråga om offentlighet i Nationalgalleriets verksamhet i dess helhet tillämpas bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . Uppgifter om den totala avlöningen i fråga om Nationalgalleriets generaldirektör och den ledande personal som är underställd generaldirektören och om avlöningsgrunden är offentliga.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska förvaltningslagens bestämmelser om jäv tillämpas på all verksamhet vid Nationalgalleriet och på den utställningsverksamhet som riktar sig till allmänheten ska språklagen tillämpas. På arkiv som bildas i Nationalgalleriets verksamhet tillämpas bestämmelserna i arkivlagen (831/1994) .

Vid bestämmande av priserna för prestationer som hänför sig till Nationalgalleriets uppgifter enligt 2 § tillämpas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) . Inträdet till avgiftsbelagda utställningar och andra tillställningar som ordnas av Nationalgalleriet kan vara avgiftsfritt för dem som hör till specialgrupper, om avgiftsfriheten är motiverad med hänsyn till konstfostran, forskning, yrkesverksamhet, främjande av museiverksamhet eller något annat motsvarande.

Nationalgalleriet ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt med andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt och att Nationalgalleriets samling skyddas också vid undantagsförhållanden samt störningar och exceptionella situationer.

Beredskapen övervakas av undervisnings- och kulturministeriet. Om det konstateras brister i beredskapen, kan ministeriet bestämma att bristerna ska avhjälpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Genom denna lag upphävs lagen om Statens konstmuseum (566/2000) .

Statsrådet överlåter till Nationalgalleriet den egendom, de immateriella rättigheter och den affärsverksamhet som Statens konstmuseum har i sin besittning. Den samling som Statens konstmuseum har i sin besittning vid lagens ikraftträdande och statens konstsamling förblir i statlig ägo.

Statsrådet bestämmer vilken egendom som ska överlåtas och värdet av den samt villkoren för överlåtelsen. Statsrådet bestämmer också om övriga arrangemang i anslutning till överlåtelse av egendom och bildandet av Nationalgalleriet.

Nationalgalleriet svarar för de skuld-, hyres-, service-, anskaffnings- och leveransavtal samt andra motsvarande förbindelser som Statens konstmuseum har ingått under sin verksamhetstid och som gäller den egendom och affärsverksamhet som överlåts till stiftelsen.

Staten svarar sekundärt för de förbindelser som enligt 1 mom. överförs till Nationalgalleriet, om inte den andra avtalsparten godkänner att ansvaret överförs på Nationalgalleriet. Nationalgalleriet är skyldigt att ersätta staten för det som staten betalar på grund av sitt ansvar enligt detta moment.

I fråga om ordnandet av personalens ställning tillämpas det som i arbetsavtalslagen (55/2001) och statstjänstemannalagen (750/1994) bestäms om överlåtelse av rörelse. Tjänsterna vid Statens konstmuseum dras in och tjänsteförhållanden som baserar sig på dem samt tjänsteförhållanden för viss tid upphör utan uppsägning den 31 december 2013. De anställda övergår till Nationalgalleriet i arbetsavtalsförhållande den 1 januari 2014. Personal i arbetsavtalsförhållande vid Statens konstmuseum anställs genom arbetsavtal hos Nationalgalleriet den 1 januari 2014.

På bokslutet för och revisionen av Statens konstmuseums sista verksamhetsperiod tillämpas vad som bestäms i den lag som nämns i 35 § 2 mom. och i lagen om statsbudgeten och med stöd av den. Nationalgalleriet sköter till denna del de uppgifter som Statens konstmuseum haft.

Med avvikelse från 10 § 2 mom. börjar den första mandatperioden för delegationen den 1 januari 2014 och upphör vid utgången av delegationens årsmöte år 2016. Med avvikelse från 14 § 2 mom. börjar den första mandatperioden för styrelsen den 1 januari 2014 och upphör vid utgången av delegationens årsmöte år 2017.