211/2006

Denna lag innehåller bestämmelser om Finlands deltagande i internationell militär krishantering, om sändande av militärpersoner på militära uppdrag i annan internationell krishantering, om utbildnings- och övningsverksamhet som hänför sig till krishanteringen samt om krishanteringspersonalens ställning. (8.5.2015/576)

Finland kan delta i militär krishantering som har bemyndigats av Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd eller undantagsvis i annan internationell militär krishantering som syftar till att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet eller till att stödja humanitär hjälpverksamhet eller skydda civilbefolkningen med beaktande av målsättningen för och principerna i Förenta Nationernas stadga (FördrS 1/1956) samt övriga regler i den internationella rätten ( militär krishantering ).

Föranstaltare av krishantering enligt denna lag kan vara FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europeiska unionen (EU) eller någon annan internationell organisation eller grupp av länder.

Denna lag tillämpas inte på Finlands deltagande i sådana militära åtgärder som vidtas med stöd av artikel 51 i Förenta Nationernas stadga.

Beslut om Finlands deltagande i eller utträde ur sådan krishantering som avses i 1 § fattas i varje enskilt fall av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande. Republikens president beslutar utifrån statsrådets förslag till avgörande också om försättande av en militär avdelning i hög beredskap ( beredskapsenhet ). (8.5.2015/576)

På beslutsfattandet tillämpas inte 58 § 2 mom. i grundlagen. Ärendet återgår dock till statsrådet för beredning, om presidenten inte avgör saken i enlighet med statsrådets förslag. (4.11.2011/1113)

Efter att ärendet förberedelsevis har behandlats av republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott vid ett gemensamt sammanträde före det beslut som avses i 1 mom. kan försvarsministeriet utifrån behandlingen börja vidta sådana berednings- och beredskapsåtgärder som hänför sig till deltagandet.

Efter att ha hört utrikesministeriet kan försvarsministeriet besluta om mindre ändringar i fråga om deltagandet. Efter att ha hört utrikesministeriet kan försvarsministeriet också besluta om att sända enskilda militärpersoner på begränsade militära uppdrag i militär krishantering eller på sådana uppdrag i annan internationell krishantering. (8.5.2015/576)

Innan ett förslag till avgörande läggs fram beträffande ett beslut som avses i 2 § 1 mom. ska statsrådet höra riksdagens utrikesutskott. Om förslaget till avgörande gäller ett militärt särskilt krävande krishanteringsuppdrag eller ett uppdrag som inte baserar sig på bemyndigande av FN:s säkerhetsråd, ska statsrådet innan förslaget till avgörande läggs fram höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken. Om förslaget till avgörande gäller Finlands deltagande med högst tio personer i militär krishantering, ska statsrådet innan förslaget till avgörande läggs fram ge riksdagens utrikesutskott en utredning i saken. (8.5.2015/576)

Om väsentliga förändringar i de uppgifter som ålagts en finländsk krishanteringsstyrka planeras under operationens förlopp, skall statsrådet höra riksdagen eller riksdagens utrikesutskott i enlighet med 1 mom.

Innan ett förslag till avgörande om upprättande av en beredskapsenhet läggs fram skall statsrådet höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken. Innan ett förslag till avgörande om Finlands deltagande i krishantering med en beredskapsenhet läggs fram skall statsrådet höra riksdagens utrikesutskott.

Genom förordning av statsrådet får det för sättande i kraft av internationella förpliktelser föreskrivas att avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor och i tilläggsprotokollen till avtalet (FördrS 65/1997) ska tillämpas på ett militärt krishanteringsuppdrag eller därtill hörande utbildnings- eller övningsverksamhet. Genom förordning av statsrådet får det på motsvarande sätt för sättande i kraft av internationella förpliktelser bestämmas om tillämpningen av avtalet om status för den militära och civila personal vid de högkvarter och de styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens militära stabs och Europeiska unionens förfogande (FördrS 24/2006) och avtalet om avstående från skadeståndskrav i samband med EU-ledda krishanteringsoperationer (FördrS 25/2006) på ett militärt krishanteringsuppdrag eller därtill hörande utbildnings- eller övningsverksamhet.

Genom förordning av statsrådet får det för sättande i kraft av internationella förpliktelser föreskrivas att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i samarbetsprotokoll mellan Förenta nationerna och Finland om upplåtande av resurser till Förenta nationernas operationer (411/2012) ska tillämpas på avtal om deltagande som ingåtts mellan Förenta nationerna och Finland, förutsatt att de bestämmelser i dem som hör till området för lagstiftningen har samma innehåll som de bestämmelser som satts i kraft genom lag 411/2012.

Finland deltar i sådan militär krishantering och annan internationell krishantering som avses i 1 § 1 mom. enligt de anslag som för ändamålet beviljas i statsbudgeten under utrikesministeriets och försvarsministeriets huvudtitlar. (8.5.2015/576)

Försvarsministeriet ger försvarsmakten de uppdrag som den militära krishanteringen förutsätter samt styr och övervakar den militära krishanteringen.

Den finländska krishanteringsorganisationen kan omfatta krishanteringsstyrkor, avdelta enheter och enskilda personer. Krishanteringsorganisationen hör till försvarsmakten och är underställd Huvudstaben på det sätt som bestäms i denna lag. I operativt hänseende är krishanteringsorganisationen underställd den i 1 § 3 mom. avsedda föranstaltaren. Krishanteringspersonalen får, frånsett utbytespersonalen och personal som genomgår utbildning, omfatta högst 2 000 personer.

Genom förordning av försvarsministeriet kan närmare bestämmas om den i 3 mom. avsedda krishanteringsorganisationen. Den administrativa ställningen för organisationens delar och deras befogenheter fastställs av Huvudstaben.

Försvarsmakten sörjer för den utbildning och de övningar som behövs för åstadkommande av de färdigheter som den militära krishanteringen förutsätter. Försvarsmakten sörjer för sin del också för utbildningen och övningarna i fråga om militärpersoner som ska sändas på militära uppdrag i annan internationell krishantering. Finländska militära avdelningar och enskilda finländare kan delta i utbildning och övningar utomlands. Utbildning och övningar kan ordnas i Finland också för utländska militära avdelningar och enskilda utlänningar.

Försvarsmakten får, med tanke på kommande identifiering av personer som avlidit vid tjänstgöring, utföra sådan kroppsbesiktning som behövs för att ta fram en DNA-profil från en person som hör till eller ska antas till krishanteringspersonalen. En person har rätt att vägra lämna ett DNA-prov.

Bestämmelser om behandlingen av DNA-profiler finns i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten (332/2019) .

Med krishanteringspersonal avses personer som ingått tjänstgöringsförbindelse enligt 8 § 1 mom., personer som hör till krishanteringsorganisationen, utbytespersonal samt personer som särskilt förordnas till uppgifter som gäller beredning och beredskap.

Efter att tjänstgöringen inletts står krishanteringspersonalen i anställningsförhållande till staten, som i egenskap av arbetsgivare företräds av försvarsministeriet och försvarsmakten enligt vad som bestäms genom förordning av försvarsministeriet.

Personer som utses till krishanteringsuppdrag skall vara finska medborgare. Genom förordning av försvarsministeriet bestäms om de behörighetsvillkor som gäller dem.

Till utbildning som nämns i 6 § antas personer som frivilligt förbinder sig att stå i beredskap och att inom sju dagar efter att ha fått del av en kallelse delta i utbildning eller inställa sig till tjänstgöring. Krishanteringspersonal kan dessutom på grundval av den förbindelse som avgetts försättas i fem dagars startberedskap som beredskapsenhet under den tid hög beredskap enligt 2 § 1 mom. varar.

Förbindelsen gäller högst två år, och denna tid kan förlängas med högst ett år i sänder. Utbildning ges, inrycknings- och hemförlovningsdagen på utbildningsplatsen inberäknade, under en tid av högst 45 dagar under ett kalenderår.

Utöver de personer som avses i 1 mom. kan försvarsmaktens personal i tjänsteförhållande förordnas att som tjänsteuppdrag delta i uppgifter som hänför sig till utbildningen. I fråga om dem som tjänstgör med stöd av värnpliktslagen (1438/2007) finns i värnpliktslagen bestämmelser om deltagandet i utbildning som avses i denna lag, i övningar som hänför sig till utbildningen och i utbildningens stöduppgifter. (28.12.2007/1439)

Kommendören för en krishanteringsstyrka och den som tjänstgör i krishanteringsorganisationen med generals militära grad eller tjänstgöringsgrad förordnas till uppgiften av republikens president i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande. Anställningsförhållandet börjar på utsatt dag och varar tills vidare. Den övriga personalen förordnas för högst ett år i sänder av försvarsministeriet eller, till den del det gäller uppgifter som fastställs av ministeriet, av en myndighet som förordnar till en uppgift inom försvarsmakten.

Anställningsförhållandet börjar när den som inställer sig till tjänstgöring anmäler sig för tjänstgöring så som Huvudstaben bestämt. För den tid under vilken operationen bereds kan personalen för berednings- och beredskapsuppgifter anställas i anställningsförhållande för viss tid.

Om Huvudstaben inte bestämmer något annat, kan kommendören för en krishanteringsstyrka genom beslut som han eller hon fattar innan anställningsförhållandet löper ut förlänga anställningsförhållandet för den som tjänstgör i styrkan med sammanlagt högst sex månader.

Förordnande till tjänstgöring och förlängning av anställningsförhållande förutsätter att personen i fråga ger sitt samtycke genom en förbindelse enligt 8 § eller på något annat sätt.

Republikens president bestämmer i statsrådet utifrån statsrådets förslag till avgörande när anställningsförhållandet för kommendören för en krishanteringsstyrka och för den som tjänstgör i krishanteringsorganisationen med generals militära grad skall upphöra. Anställningsförhållandet för kommendören för en krishanteringsstyrka upphör även när krishanteringsstyrkan upplöses.

Anställningsförhållandet för någon annan som hör till krishanteringspersonalen än kommendören för en krishanteringsstyrka upphör när de tider som avses i 9 § 1 eller 2 mom. löper ut eller när deltagandet i krishanteringen upphör. (8.5.2015/576)

Huvudstaben kan bestämma att ett anställningsförhållande som avses i 2 mom. skall upphöra, om deltagandet i krishanteringen inskränks.

En i 9 § 1 mom. avsedd myndighet som förordnar till en uppgift kan dessutom bestämma att ett anställningsförhållande som avses i 2 mom. i denna paragraf skall upphöra, om den som hör till personalen av särskild orsak ansöker om det eller om han eller hon inte fullgör sina skyldigheter eller handlar i strid med dem eller annars konstateras vara olämplig för tjänstgöring eller om hans eller hennes tjänstgöringsförmåga på grund av sjukdom eller kroppsskada eller av någon annan orsak blivit väsentligt nedsatt. Kommendören för en krishanteringsstyrka har under samma förutsättningar rätt att bestämma att anställningsförhållandet för en person som tjänstgör i styrkan skall upphöra.

Om den som ingått förbindelse enligt 8 § underlåter att inställa sig till utbildning eller tjänstgöring utan giltigt skäl efter att ha fått kallelse eller om utbildningen eller anställningsförhållandet avslutas till följd av att han eller hon inte fullgjort sina skyldigheter eller handlat i strid med dem, kan han eller hon åläggas att ersätta staten för högst de mottagna beredskapsersättningarna samt hälften av de kostnader för utbildning och arrangemang som åsamkats staten, enligt vad som bestäms genom förordning av försvarsministeriet.

I de fall som avses i 10 § fortsätter anställningsförhållandet dock tills den som hör till personalen har hemförlovats i Finland på det sätt som Huvudstaben bestämmer. Huvudstaben kan på ansökan av personen i fråga eller av någon annan särskild orsak bestämma att anställningsförhållandet skall upphöra redan före hemförlovningen i Finland samt berättiga kommendören för en krishanteringsstyrka att förordna om detta beträffande någon som tjänstgör i styrkan.

Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt till förmåner enligt 13–17 och 19 § under den tid anställningsförhållandet enligt 9 och 10 § varar. Den som hör till personalen har emellertid inte rätt till lön, dagtraktamente eller andra förmåner enligt denna lag för den tid han eller hon utan giltigt skäl varit frånvarande från tjänstgöringen eller varit anhållen eller häktad såsom misstänkt för ett brott för vilket han eller hon sedan döms till straff, och inte heller för den tid han eller hon varit arbetsoförmögen på grund av sjukdom, om han eller hon uppsåtligen eller av grov vårdslöshet väsentligen bidragit till sjukdomen, lytet eller kroppsskadan eller till att tillfrisknandet förhindrats.

Bestämmelser om förmåner under tiden för utbildning och övningar finns i 18 och 19 §.

Gundlönen för den som hör till krishanteringspersonalen bestäms enligt ett avlöningssystem som baserar sig på uppgifternas svårighetsgrad.

Grundlönen enligt avlöningssystemet motsvarar minst den genomsnittliga månadslön som består av en uppgiftsbaserad och en personlig lönedel och som enligt tjänstekollektivavtal skall betalas inom försvarsmakten för motsvarande uppgift i hemlandet.

Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas bestämmelser om det på uppgifternas svårighetsgrad baserade avlöningssystemet och grundlönen enligt kravnivå.

Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt till lön för sjukdomstid samt till graviditets-, särskild graviditets- och föräldraledighet i enlighet med 2 kap. 11 § och 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) , om inte annan överenskommelse om hur förmånerna bestäms finns i ett allmänt kollektivavtal som gäller statstjänstemän.

Till den som hör till krishanteringspersonalen betalas dagtraktamente som bestäms enligt tjänstgöringsförhållandena.

Krishanteringspersonalens dagtraktamente är minst 25 euro per tjänstgöringsdygn. Dagtraktamentet kan höjas, om en regelbundet återkommande bedömning av tjänstgöringsförhållandena visar att förhållandena avviker från sedvanliga tjänstgöringsförhållanden.

Närmare bestämmelser om höjning av dagtraktamentets belopp och om bedömningen av tjänstgöringsförhållandena utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Den som hör till krishanteringspersonalen ges militärinkvartering, förplägnad, beklädnad och sådan utrustning som uppgiften förutsätter, om kostnaderna inte ersätts av den som föranstaltar operationen.

Krishanteringspersonalens resor till aktionsområdet när tjänstgöringen börjar samt resorna från området till hemförlovningsplatsen i Finland när tjänstgöringen avslutas ordnas av staten. Staten betalar resekostnaderna, om inte den som föranstaltar operationen ersätter dem. Om underhållstransporter inte har ordnats, ersätter staten minst en permissionsresa från tjänstgöringsområdet till Finland och tillbaka för varje period av sex tjänstgöringsmånader med utnyttjande av den för staten förmånligaste flygrutten.

Närmare bestämmelser om ersättningen för tjänstgöringskostnader i de fall som avses i 1 och 2 mom. utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt till hälsovård enligt lagen om hälsovården inom försvarsmakten (322/1987) .

Den som är anställd vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande får för den i 6 § avsedda tid då utbildning och övning pågår lön enligt vad som i statens allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal bestäms om lön vid deltagande i personalutbildning.

Den som hör till krishanteringspersonalen är under utbildningstiden berättigad till vederlagsfri militärinkvartering, förplägnad och beklädnad. För resan från hemorten till utbildnings- eller övningsplatsen när utbildningen eller övningen inleds och tillbaka till hemorten efter avslutad utbildning eller övning betalas ersättning för resekostnaderna enligt samma grunder som för statstjänstemän. För utbildnings- och övningstiden betalas ett dagtraktamente som är minst tre fjärdedelar av beloppet av fullt dagtraktamente i hemlandet.

Krishanteringspersonal som hör till en i 2 § 1 mom. avsedd beredskapsenhet är för den tid utbildning och övning pågår berättigad till ersättning för militär övning enligt tjänstekollektivavtal och tilläggsarvoden som bestäms genom tjänstekollektivavtal.

Närmare bestämmelser om förmånerna för utbildnings- och övningstiden utfärdas genom förordning av försvarsministeriet.

Om möjligheterna att anställa eller hålla kvar krishanteringspersonal eller andra till sina verkningar motsvarande vägande skäl kräver det, kan försvarsministeriet inom gränserna för statsbudgeten bestämma att bättre villkor än de som anges i 12–18 § skall iakttas.

Bestämmelser om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterade sjukdomar som ska betalas till personer som hör till krishanteringspersonalen och personer som deltar i utbildning som avses i 6 § finns i lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag (1522/2016) .

Har någon som stod i anställningsförhållande enligt denna lag avlidit, betalas ett ekonomiskt stöd som motsvarar grupplivförsäkring enligt vad som i statens tjänstekollektivavtal har överenskommits om den förmån som motsvarar grupplivförsäkring och som betalas när en statstjänsteman har avlidit.

Om någon som stod i anställningsförhållande enligt denna lag har avlidit och hans eller hennes rättsinnehavare har rätt till ersättning som den som föranstaltar krishanteringsoperationen med anledning av samma anställningsförhållande betalar till följd av dödsfallet, betalas stöd enligt 1 mom. endast till den del det är större än ersättningen.

Stödet beviljas och betalas av Statskontoret på ansökan och med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om beviljande och betalning av ekonomiskt stöd som skall betalas efter en statsanställd som har avlidit.

Bestämmelser om den rätt till pension som ett anställningsförhållande enligt denna lag medför finns i lagen om statens pensioner (280/1966) och lagen om statens familjepensioner (774/1968) . Den tid som en person varit anställd i ett anställningsförhållande enligt denna lag räknas honom eller henne till godo för militärpension enligt lagen om statens pensioner.

Den som stått i ett anställningsförhållande enligt denna lag får för ålderstillägg, semester och annan dylik förmån eller befordran räkna till godo den tiden såsom anställning hos staten.

Till andra än statsanställda betalas semesterersättning enligt semesterlagen (162/2005) när ett anställningsförhållande som avses i denna lag upphör.

Den som är statsanställd har rätt att få tjänstledighet eller befrielse från arbetet för den tid utbildning eller övning enligt 6 § pågår eller ett anställningsförhållande enligt 9 och 10 § varar.

Arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet för en person som antas till utbildning, övning eller tjänstgöring får inte avslutas av arbetsgivaren på grund av utbildningen, övningen eller tjänstgöringen eller sägas upp medan dessa varar. Efter att utbildningen, övningen eller tjänstgöringen har avslutats eller avbrutits har personen rätt att återgå till arbetet i enlighet med 4 § i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009) . (8.5.2009/310)

I fråga om beskattningen av inkomst av tjänstgöring som grundar sig på denna lag gäller inkomstskattelagen (1535/1992) och lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst (627/1978) samt vad som bestäms i överenskommelser med främmande stater.

Dagtraktamenten och naturaförmåner, som enligt beslut med stöd av 13–19 § utges till krishanteringspersonalen samt till den som får utbildning eller deltar i övning enligt 6 § utgör inte i inkomstskattelagen avsedd skattepliktig inkomst.

En militärperson som tjänstgör i krishantering har vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga med tanke på uppdraget. (8.5.2015/576)

Maktmedel får användas endast i den omfattning och så länge de är nödvändiga med tanke på uppdraget, står i ett godtagbart förhållande till målsättningen för operationen och stämmer överens med de regler för användning av maktmedel som fastställts för operationen.

Bestämmelser om excess i samband med användningen av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen (39/1889) .

På personer som deltar i utbildning eller övning som avses i 6 § eller i krishanteringstjänstgöring tillämpas bestämmelserna i 45 kap. i strafflagen. På brott som avses i militära rättegångslagen (326/1983) och som sådana personer har begått på krishanteringsoperationens tjänstgöringsområde tillämpas dock inte bestämmelserna om brott begångna under krigstid. På dem tillämpas bestämmelserna i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) och bestämmelser som utfärdats med stöd av den till den del något annat inte bestäms i denna paragraf. (28.3.2014/263)

Den tid inom vilken yrkande om häktning av en anhållen ska tas upp enligt 3 kap. 5 § 1 mom. i tvångsmedelslagen (806/2011) ska förlängas med den tid som har använts för transporten av den anhållne från krishanteringsoperationens tjänstgöringsområde till Finland eller för domstolsledamöternas resa från Finland till tjänstgöringsområdet. (22.7.2011/841)

För den som deltar i krishantering betraktas som en femtedel av den genomsnittliga bruttodagsinkomsten enligt 2 § i militära disciplinlagen det sammanlagda beloppet av den förskottsinnehållning underkastade lön, de dagtraktamenten och de enligt beskattningsvärdet beräknade naturaförmåner för en full månad som personen i fråga erhåller för denna tjänstgöring, dividerat med 150. För en person som deltar i utbildning är beloppet av disciplinboten för en dag det samma som det dagtraktamente som betalas till personen i fråga.

Beträffande åtal mot militärpräst vid allmän domstol gäller dessutom kyrkolagen (1054/1993) .

Domstol enligt 5 § 1 mom. i militära rättegångslagen i fråga om den personal som nämns i 28 § i denna lag är Helsingfors tingsrätt. Domstolen kan vid behov sammanträda på krishanteringsoperationens tjänstgöringsområde.

Den som hör till krishanteringspersonalen har rätt att få ersättning av statens medel för sådan skada på egendom som har uppstått under tjänstgöringsuppdraget, förutsatt att innehavet av den skadade egendomen har varit nödvändigt med tanke på tjänstgöringsuppdraget.

Om den skadelidande för sin del har medverkat till skadan eller om någon omständighet som inte hänför sig till den händelse som föranlett skadan även bidragit till uppkomsten av skadan, kan ersättningen nedsättas eller helt förvägras. Från ersättningen kan dessutom dras av det belopp som den skadelidande är berättigad att få på grund av skadan med stöd av någon annan lag eller frivillig försäkring.

I ersättning för skada kan betalas kostnaderna för reparation av egendom och övriga av skadan föranledda utgifter samt värdeminskning eller värdet av den förstörda eller förkomna egendomen.

Ersättningen beviljas och betalas av krishanteringsstyrkan eller den försvarsgrensstab vid försvarsmakten som har ledningsansvaret för krishanteringsoperationen. Ersättningen ska sökas skriftligen inom ett år från den dag skadan inträffade. Till ersättningsansökan ska fogas en tillförlitlig redogörelse för skadefallet. (8.5.2015/576)

Rätten till skadestånd av den som är ansvarig för skadan övergår till staten den dag beslutet om utbetalning av ersättning till den skadelidande har fattats. Rätten till skadestånd övergår endast till den del ersättning enligt beslut betalas.

Bestämmelser om behandling av krishanteringspersonalens personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter inom Försvarsmakten.

32 § har upphävts genom L 15.3.2019/334 .

33 § har upphävts genom L 15.3.2019/334 .

På handläggningen av förvaltningsärenden som avses i denna lag tillämpas förvaltningslagen (434/2003) .

Beloppet av en förmån som baserar sig på ett beslut som fattat i den ordning som avses i 13–19 § eller skadestånd som utan grund utbetalats med stöd av 30 § kan även återkrävas så att beloppet senare i samband med utbetalning dras av från motsvarande förmån eller lön av staten till personen i fråga. Beslutet om saken fattas av den myndighet som beviljat förmånen eller skadeståndet.

Av lön och dagtraktamente får inte med stöd av 1 mom. drivas in mera än vad som enligt lag kan utmätas från lön.

När återkrav inleds skall grunden för återkravet och det belopp som drivs in meddelas den som saken gäller.

Återkrav skall inledas på det sätt som föreskrivs i denna paragraf eller anhängiggöras i annan ordning inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket utbetalningen skett.

Den som anser att han eller hon inte på behörigt sätt har fått en förmån som grundar sig på beslut fattat i den ordning som föreskrivs i 13–19 § eller att hos honom eller henne utan fog i den ordning som föreskrivs i 35 § återkrävts en sådan förmån eller förmån som grundar sig på beslut enligt 30 §, får skriftligen yrka rättelse hos den myndighet till vars uppgifter hör att ge förmånen eller som bestämt att den skall återkrävas.

Rättelseyrkande skall framställas inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket förmånen borde ha givits eller under vilket den har återkrävts.

Den som är missnöjd med ett beslut som avses i 9 § 1–3 mom., 10 eller 11 § eller 30 § 4 mom. eller med ett sådant beslut som meddelas med anledning av rättelseyrkande som avses i 36 § 1 mom. får söka ändring i beslutet enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) . Besvär över ett beslut som har fattats i en krishanteringsorganisation eller vid Björneborgs brigad ska dock anföras hos Helsingfors förvaltningsdomstol. (6.11.2009/848)

I beslut som har fattats med stöd av 8 § 1 mom. i denna lag får ändring inte sökas genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2006.

Genom denna lag upphävs lagen av den 29 juni 1984 om fredsbevarande verksamhet (514/1984) jämte ändringar.

Denna lag tillämpas också på den finländska fredsbevarande organisation och krishanteringsorganisation som är verksam vid lagens ikraftträdande.

En hänvisning i någon annan lag eller förordning till en bestämmelse som upphävs genom denna lag avser efter det att denna lag har trätt i kraft en hänvisning till denna lag. En hänvisning i någon annan lag eller förordning till fredsbevarande verksamhet avser efter det att denna lag har trätt i kraft en hänvisning till militär krishantering.