326/1983

Militära rättegångsärenden behandlas vid allmänna domstolar i den ordning som föreskrivs för brottmål och med iakttagande ytterligare av vad som föreskrivs i denna lag. Bestämmelser om krigsrätter finns i 6 kap.

Underrätter som behandlar militära rättegångsärenden är Egentliga Finlands, Egentliga Tavastlands, Helsingfors, Kajanalands, Kymmenedalens, Lapplands, Satakunta och Västra Nylands tingsrätter. Fullföljdsdomstol är Helsingfors hovrätt.

Vad denna lag stadgar om militära rättegångsärenden gäller även behandlingen av besvär som har anförts över disciplinstraff.

Militära rättegångsärenden är de mål som gäller militära brott.

Såsom militärt rättegångsärende handläggs även åtal mot krigsman för en gärning för vilken straff bestäms i 21 kap. 1–3 eller 5–14 §, 25 kap. 7 eller 8 §, 28, 31–33 eller 35 kap., 36 kap. 1–3 §, 37 kap. 8–10 §, 38 kap. 1–7, 7 a, 7 b, 8, 8 a eller 9 a § eller 40 kap. 1–3 eller 5 § i strafflagen (39/1889) . Detta förutsätter att gärningen har riktat sig mot försvarsmakten eller mot någon annan krigsman. Såsom militärt rättegångsärende handläggs också åtal för en gärning för vilken straff bestäms i 118 § i värnpliktslagen (1438/2007) . (10.4.2015/371)

Under krigstid handläggs såsom militärt rättegångsärende dessutom åtal för en gärning som avses i 1 och 2 mom. mot en person som nämns i 45 kap. 28 § 2 eller 3 mom. strafflagen, om gärningen riktat sig mot en annan person som lyder under de militära straffbestämmelserna, mot försvarsmakten eller mot en inrättning som avses i de nämnda momenten. (16.6.2000/560)

Vad som i 2 och 3 mom. bestäms om försvarsmakten gäller i tillämpliga delar också gränsbevakningsväsendet och den krishanteringsorganisation som avses i lagen om militär krishantering (211/2006) . (31.3.2006/215)

När en tingsrätt som avses i 1 § 2 mom. behandlar ett militärt rättegångsärende skall rätten bestå av ordföranden och två militära ledamöter. Ordförande är en lagman eller en tingsdomare enligt vad som bestäms i tingsrättens arbetsordning. Ärenden behandlas i denna sammansättning även vid ett sådant skriftligt förfarande som avses i 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) . När en domstol behandlar ärenden som gäller disciplinbesvär är den domför även med ordföranden ensam. (31.3.2006/249)

När en hovrätt handlägger ett militärt rättegångsärende hör till divisionen, utöver dess ordinarie sammansättning, två militära ledamöter. De militära ledamöterna deltar dock inte i avgörandet av om en part ska meddelas tillstånd till fortsatt handläggning. (10.4.2015/387)

I högsta domstolen skall, då ett militärt rättegångsärende handläggs, utöver ordinarie sammansättning finnas två militära ledamöter, dock inte när ärendet handläggs på en avdelning med mindre än fem medlemmar. (3.3.1995/269)

Om förordnande av militära ledamöter samt deras behörighet stadgas i 3 kap.

Åklagare i militära rättegångsärenden är de distriktsåklagare och specialiståklagare som riksåklagaren förordnat till dessa uppgifter. I fråga om åklagare i de militära rättegångsärenden som i första instans handläggs av hovrätten gäller vad som föreskrivs särskilt. (11.1.2019/38)

2 mom. har upphävts genom L 15.12.2000/1115 . (15.12.2000/1115)

Åklagaren skall väcka åtal för ett brott som skall behandlas såsom militärt rättegångsärende, även om målsäganden inte har framställt någon åtalsbegäran. Åklagaren får inte heller på de grunder som anges i 1 kap. 7 § lagen om rättegång i brottmål (689/1997) meddela åtalseftergift för ett brott som skall behandlas såsom militärt rättegångsärende. (11.7.1997/695)

Militärt rättegångsärende handläggs vid den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är närmast förläggningsorten för den truppavdelning där svaranden tjänstgör eller där han senast har tjänstgjort eller varit skyldig att tjänstgöra.

Militärt rättegångsärende får handläggas även av den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är närmast gärningsorten eller svarandens bonings- eller vistelseort, såvida detta med beaktande av den utredning som företes samt kostnaderna och övriga omständigheter anses lämpligt.

Om svaranden är åtalad för flera brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende, får de prövas av den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är behörig att handlägga åtal för något av brotten.

Militärt rättegångsärende handläggs i första instans av Helsingfors hovrätt, då svaranden är en kommendör för truppavdelning eller en officer av minst majors grad eller en person som tjänstgör i annan militär tjänst vilken motsvarar minst majorstjänst.

Åtal mot krigsmän som är delaktiga i brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende eller mot andra under 45 kap. strafflagen lydande personer får prövas vid den i 5 § avsedda domstol vars domsrätt någon av dem lyder under. Då ärende tidigare varit anhängigt mot någon av de delaktiga, får även de andra åtalas vid samma domstol.

Skall någon av de i brottet delaktiga dömas av hovrätt och yrkas samtidigt straff på annan i brottet delaktig, prövar hovrätten ärendet i fråga om samtliga delaktiga.

Det ovan stadgade tillämpas även om två eller flera åtalas för brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende då brotten har sådant samband med varandra att det på grund av ärendets natur eller förebringande av utredning eller av annan särskild orsak är ändamålsenligt att de behandlas i ett sammanhang.

Om en krigsman eller någon annan som lyder under 45 kap. strafflagen åtalas både för ett brott som skall behandlas såsom ett militärt rättegångsärende och för ett annat brott, får åtalet för det förstnämnda brottet prövas vid den domstol som enligt 4 kap. lagen om rättegång i brottmål (689/1997) är behörig att behandla åtalet för det sistnämnda, när det på grund av ärendets natur eller utredning i ärendet eller av någon annan särskild orsak är ändamålsenligt. Om ett annat brott än ett sådant som skall behandlas som ett militärt rättegångsärende har begåtts genom samma gärning som ett brott vilket skall behandlas som ett militärt rättegångsärende och om det förstnämnda brottet är ringa jämfört med det sistnämnda samt om en gemensam behandling av de åtal som gäller brotten är ändamålsenlig, kan också ett åtal som gäller ett annat brott än ett sådant som behandlas som ett militärt rättegångsärende prövas i den ordning som anges i denna lag.

Då två eller flera, av vilka någon varken är en krigsman eller annars lyder under 45 kap. strafflagen, är åtalade för delaktighet i ett brott som avses i 2 §, får ärendet under de förutsättningar som stadgas i 1 mom. för samtligas del prövas vid den domstol som enligt 4 kap. lagen om rättegång i brottmål är behörig i fråga om någon av de delaktiga.

En domstol, vars behörighet följer av denna paragraf, skall behandla ärendet i sin ordinarie sammansättning. Då dess behörighet bestäms skall inte 4 kap. 11 § lagen om rättegång i brottmål tillämpas.

Då militärt rättegångsärende anhängiggjorts vid domstol som inte är behörig, får domstolen på tjänstens vägnar överföra ärendet till behörig domstol. I beslut om överföring får ändring inte sökas.

Vad som i detta kapitel är stadgat om åtal gäller även andra offentligrättsliga anspråk som grundar sig på brott.

Av en underrätts militära ledamöter skall en vara officer och en institutofficer, underofficer eller innehavare av militär specialtjänst eller en krigsman som hör till manskapet. (14.11.1997/993)

Militär ledamot av hovrätt skall vara en officer av minst majors grad.

Militär ledamot av högsta domstolen skall vara en officer av minst överstes grad.

En underrätts militära ledamöter och suppleanterna för dem skall förordnas så att det bland dem finns ett tillräckligt antal militära ledamöter med kunskaper i finska och ett tillräckligt antal militära ledamöter med kunskaper i svenska.

För en militär ledamot av högsta domstolen eller en hovrätt är de behörighetsvillkor som gäller språkkunskaper goda muntliga och skriftliga kunskaper i finska samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i svenska.

Militära ledamöter vid en underrätt och ett tillräckligt antal ersättare för dem förordnas av hovrätten på framställning av kommendören för armén.

Militära ledamöter vid en hovrätt och ersättarna för dem förordnas av högsta domstolen bland personer som föreslagits av försvarsministeriet.

Militära ledamöter vid högsta domstolen och ersättarna för dem förordnas av republikens president.

Mandatperioden för militära ledamöter är två år. De utnämns högst till dess att de uppnår den avgångsålder som föreskrivs för domare.

På militära ledamöters ställning och rätt att kvarstå i uppdraget tillämpas vad som i 17 kap. i domstolslagen (673/2015) föreskrivs om sakkunnigledamöter.

Den som föreslås för uppdraget som militär ledamot ska före förordnandet till uppdraget och under den tid uppdraget pågår till domstolen lämna i 11 kap. 12 § i domstolslagen avsedd redogörelse för sina bindningar, med iakttagande av den paragrafen.

En militär ledamot ska innan han eller hon inleder sitt uppdrag avge domarförsäkran. Bestämmelser om domarförsäkran finns i 1 kap. 7 § i domstolslagen.

En militär ledamot har rätt till arvode med iakttagande av vad som i 17 kap. 22 § i domstolslagen föreskrivs om arvode för sakkunnigledamöter vid domstolar.

Anmälan om brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende skall göras hos kommendören för ovan i 5 § 1 mom. avsedd truppavdelning eller hos polisen eller vederbörande åklagare.

Hos annan än i 1 mom. nämnd förman samt hos polisen eller åklagare gjord anmälan skall tillställas i nämnda moment avsedd kommendör, om ej mottagaren av anmälan själv kan avgöra ärendet eller anmälan är klart obefogad.

Om förundersökning och tvångsmedel stadgas särskilt. (29.12.1988/1260)

Om ett brottmål som är ett militärt rättegångsärende inte handläggs i disciplinärt förfarande, skall kommendören för den truppavdelning som avses i 5 § 1 mom. efter avslutad förundersökning avgöra om förundersökningsmaterialet skall tillställas åklagaren för åtalsprövning. (15.12.2000/1115)

Kommendören kan avstå från att sända materialet till åklagaren, om det vid förundersökningen har framgått att ingen kan åtalas eller om gärningen har berott på ouppmärksamhet, tanklöshet eller okunnighet som med beaktande av omständigheterna är ursäktlig eller om gärningen annars skall anses vara ringa med hänsyn till upprätthållandet av disciplin och ordning. (29.12.1988/1260)

Vad som i 1 och 2 mom. är stadgat om kommendör gäller även sådan förman på vilken det ankommer att övervaka utövningen av kommendörens disciplinära makt. Då ärende gäller i 6 § avsedd krigsman som tjänstgör inom försvarsmakten, skall huvudstaben träffa avgörandet.

I militära rättegångsärenden skall åklagaren utföra åtalsprövningen och vidta andra åtgärder i brådskande ordning. (15.12.2000/1115)

Militärt rättegångsärende får inte handläggas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) . (27.8.2010/766)

Militära rättegångsärenden skall vid domstol handläggas i brådskande ordning. (15.12.2000/1115)

Underrätten skall ta upp ärendet inom trettio dagar efter åklagarens anmälan. Disciplinbesvär skall likväl tas upp inom sju dagar efter att de väcktes. (27.4.1990/375)

Underrätten kan sammanträda för handläggning av militärt rättegångsärende även vid annan tid och på annan plats än vad som är stadgat för rättens sammanträde.

Då militärt rättegångsärende avgörs vid underrätt, skall ordföranden för ledamöterna redogöra för de på fallet tillämpliga lagrummen och först uttala sin åsikt. Vid omröstning skall i övrigt i tillämpliga delar iakttagas vad som är stadgat om omröstning vid kollegial domstol. Svaranden får emellertid inte dömas till straff i strid med ordförandens mening och inte heller till ett strängare straff än ordföranden förordar. Då utslaget avkunnas skall avvikande meningar meddelas.

Missnöje med underrätts utslag i ärende som avses i denna lag får anmälas samt anmälan återkallas inom stadgad tid hos chefen för den grundenhet eller hos kommendören för den truppavdelning inom vilken den som anmäler missnöje finns.

Den som befinner sig i högvakt eller eljest står under militärmyndghets övervakning får inom stadgad tid göra sin missnöjesanmälan och återkalla anmälan hos chefen för högvakten eller motsvarande chef.

Militärmyndighet skall omedelbart meddela underrätten att missnöjesanmälan mottagits och att sådan återkallats samt på begäran till part utge bevis däröver.

Ändringsansökan rörande utslag som givits med stöd av denna lag, bemötande av ändringsansökan samt annan till hovrätt eller till högsta domstolen i militärt rättegångsärende riktad skrivelse får inom stadgad tid inges även till en i 18 § 1 och 2 mom. avsedd chef eller kommendör.

Mottagaren skall utan dröjsmål sända handlingarna till domstolen samt på begäran utge bevis över mottagandet av fullföljdshandlingarna.

Beslut enligt 11 § får inte överklagas genom besvär.

På område som förklarats i krigstillstånd kan tillsättas krigsrätt för att i stället för allmän underrätt handlägga brottmål, såvida detta är nödvändigt för ett ändamålsenligt ordnande av rättsskipningen.

Om tillsättande och indragning av krigsrätt samt om dess verksamhetsdistrikt stadgas genom förordning. Samtidigt skall det stadgas om vilken hovrätt krigsrätten lyder under.

Riksdagens talman skall utan dröjsmål meddelas att en i denna paragraf avsedd förordning har utfärdats. Han skall bringa meddelandet till riksdagens kännedom omedelbart eller, om riksdagen inte är samlad, så snart den sammankommit. Förordningen skall upphävas om riksdagen så beslutar. Förordningen får inte verkställas förrän riksdagen beslutat att den inte skall upphävas.

En krigsrätt består av ordförande och två ledamöter.

Den ena ledamoten skall vara officer och den andra institutofficer, underofficer eller innehavare av militär specialtjänst eller en krigsman som hör till manskapet.

Ordföranden för krigsrätt utnämns av högsta domstolen på framställning av justitieministeriet. Angående ordföranden för krigsrätt gäller vad som är stadgat om häradshövding.

Ledamöterna i krigsrätt samt ett tillräckligt antal suppleanter för dem förordnas av hovrätten på framställning av huvudstaben. Framställningen kan i stället för av huvudstaben göras av den kommendör för truppförband eller för annan del av försvarsmakten som huvudstaben anförtrott denna uppgift.

Ordföranden för krigsrätt får, då ledamot och suppleant är förhindrad att sköta sin uppgift, till ledamot av krigsrätten kalla annan för uppgiften behörig krigsman, såvida krigsrätten annars inte är beslutför.

Åklagaren vid krigsrätt och en suppleant för denne förordnas av huvudstaben. Åklagaren vid krigsrätt är underställd riksåklagarens omedelbara bestämmanderätt. (13.5.2011/446)

Då i 1 mom. avsett förordnande inte givits eller då åklagaren och dennes suppleant är förhindrade att sköta sin uppgift, får i brådskande fall åklagare förordnas av kommendören för vederbörande truppförband eller annan del av försvarsmakten.

Ordföranden för krigsrätt och ledamot i den åtalas för brott i tjänsten i hovrätten.

Vid krigsrätt handläggs militära rättegångsärenden samt dessutom åtal för brott som inom dess verksamhetsdistrikt har begåtts av krigsman eller annan i 45 kap. strafflagen avsedd person. Såvida gärningsmannen inte längre lyder under 45 kap. strafflagen, får krigsrätten dock inte handlägga åtal för annat än militärt brott.

Har brott begåtts på område där de allmänna domstolarnas verksamhet upphört, får i krigsrätt åtalas även annan än i 1 mom. avsedd person.

Talan som skall föras särskilt för sig och som gäller privaträttsligt anspråk med anledning av brott skall handläggas vid domstol som avses i 10 kap. 1 § 1 mom. rättegångsbalken.

Genom förordning kan stadgas att brottmål av visst slag inte skall handläggas vid krigsrätt.

Behörig krigsrätt bestäms enligt stadgandena i 5 och 7 §§. Ärende som ankommer på krigsrätt får i det fall som nämns i 8 § 2 mom. handläggas vid allmän underrätt, såvida synnerligen vägande skäl anses föreligga.

Åtal mot annan än under 45 kap. strafflagen lydande person handläggs vid den krigsrätt inom vars verksamhetsdistrikt brottet begåtts eller svaranden anträffas.

Då krigsrätt vid vilken ärende anhängiggjorts indrages, skall hovrätten förordna om vid vilken domstol handläggningen av ärendet skall fortsättas.

Krigsrätt handlägger ärende i den ordning som är stadgad för handläggning av brottmål. Dessutom skall stadgandena i 4 och 5 kap. iakttagas.

Har svaranden inte ett rättegångsbiträde eller rättegångsombud vid domstolen när den handlägger ett i 2 § nämnt ärende och kan det på grund av sakens natur eller av någon annan orsak antas att personen inte ensam förmår bevaka sin rätt, skall domstolen förordna ett rättegångsbiträde för honom eller henne. Rättegångsbiträde kan också förordnas under förundersökning, oberoende av om saken kommer att behandlas vid domstol. Om förordnande av biträde samt om arvode och ersättning till biträdet gäller i tillämpliga delar rättshjälpslagen (257/2002) .

Expeditionerna i ett militärt rättegångsärende ges utan avgift.

Uppgifter om straff och andra straffrättsliga påföljder som en domstol påfört i militära rättegångsärenden samt ersättningar som utdömts till staten, ska registreras av domstolen i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden i justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem för förmedling till militärmyndigheterna. På registreringen tillämpas lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) och vad som föreskrivs med stöd av den.

Har i internationellt fördrag, som är bindande för Finland, angående handläggningen av ärende bestämts annorlunda än i denna lag, skall bestämmelserna i fördraget följas.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Om införande av denna lag stadgas särskilt.