326/1983

Militära rättegångsärenden handläggs vid allmänna domstolar i den ordning som är stadgad för brottmål samt med iakttagande ytterligare av vad som stadgas i denna lag. Om krigsrätter stadgas i 6 kap.

Genom lag stadgas särskilt om de allmänna underrätter på vilka det ankommer att handlägga militära rättegångsärenden. Fullföljdsdomstol är Helsingfors hovrätt.

Militära rättegångsärenden är de mål som gäller militära brott.

Såsom militärt rättegångsärende handläggs även åtal mot krigsman för gärning, för vilken straff är stadgat i 21 kap. 1―3 eller 5―13 §, 25 kap. 12 eller 13 §, 28, 29, 31, 32 eller 35 kap., 36 kap. 1, 1 a eller 3―6 §, 38 kap. 6 eller 6 a § eller 40 kap. 1―19 a § strafflagen. En förutsättning är att gärningen har riktat sig mot försvarsmakten eller mot annan krigsman.

Under krigstid handläggs såsom militärt rättegångsärende dessutom åtal för gärning som avses i 1 och 2 mom. mot person som nämns i 45 kap. 2 § strafflagen, om gärningen riktat sig mot annan under de militära straffstadgandena lydande person, mot försvarsmakten eller mot en i nämnda paragraf avsedd inrättning.

Vad som i 2 och 3 mom. är stadgat om försvarsmakten gäller i tillämpliga delar även gränsbevakningsväsendet och finsk övervakningsstyrka.

Då i 1 § 2 mom. avsedd allmän underrätt handlägger militärt rättegångsärende, skall rätten bestå av en ordförande och två militära ledamöter. Ordförande är i rådstuvurätt borgmästaren eller en justitierådman och i häradsrätt häradshövdingen eller en tingsdomare, i enlighet med vad som bestäms i domstolens arbetsordning.

Då hovrätt handlägger militärt rättegångsärende, hör till division, utöver dess ordinarie sammansättning, två militära ledamöter.

I högsta domstolen skall, då militärt rättegångsärende handläggs, utöver ordinarie sammansättning, finnas två militära ledamöter, dock inte då ärende handläggs på avdelning med tre ledamöter.

Om förordnande av militära ledamöter samt deras behörighet stadgas i 3 kap.

Åklagare vid handläggning av militärt rättegångsärende i allmän underrätt som har militära ledamöter är en militärjurist. Såsom åklagare är militärjuristen underställd justitiekanslerns omedelbara bestämmanderätt.

Vid förfall för militärjuristen skall, såvida för honom inte förordnats ställföreträdare, allmänna åklagaren vid underrätten fungera som åklagare.

Militärt rättegångsärende handläggs vid den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är närmast förläggningsorten för den truppavdelning där svaranden tjänstgör eller där han senast har tjänstgjort eller varit skyldig att tjänstgöra.

Militärt rättegångsärende får handläggas även av den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är närmast gärningsorten eller svarandens bonings- eller vistelseort, såvida detta med beaktande av den utredning som företes samt kostnaderna och övriga omständigheter anses lämpligt.

Om svaranden är åtalad för flera brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende, får de prövas av den i 1 § 2 mom. avsedda allmänna underrätt som är behörig att handlägga åtal för något av brotten.

Militärt rättegångsärende handläggs i första instans av Helsingfors hovrätt, då svaranden är en kommendör för truppavdelning eller en officer av minst majors grad eller en person som tjänstgör i annan militär tjänst vilken motsvarar minst majorstjänst.

Åtal mot krigsmän som är delaktiga i brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende eller mot andra under 45 kap. strafflagen lydande personer får prövas vid den i 5 § avsedda domstol vars domsrätt någon av dem lyder under. Då ärende tidigare varit anhängigt mot någon av de delaktiga, får även de andra åtalas vid samma domstol.

Skall någon av de i brottet delaktiga dömas av hovrätt och yrkas samtidigt straff på annan i brottet delaktig, prövar hovrätten ärendet i fråga om samtliga delaktiga.

Det ovan stadgade tillämpas även om två eller flera åtalas för brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende då brotten har sådant samband med varandra att det på grund av ärendets natur eller förebringande av utredning eller av annan särskild orsak är ändamålsenligt att de behandlas i ett sammanhang.

Om krigsman eller annan under 45 kap. strafflagen lydande person åtalas både för brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende och för annat brott, får åtalet för förstnämnda brott prövas vid den domstol som enligt 10 kap. 21 § rättegångsbalken är behörig att handlägga åtalet för det andra brottet då detta på grund av ärendets natur eller förebringande av utredning eller av annan särskild orsak är ändamålsenligt.

Då två eller flera personer, av vilka någon är varken krigsman eller person som eljest lyder under 45 kap. strafflagen, är åtalade för delaktighet i brott som avses i 2 §, får ärendet, under de förutsättningar som är stadgade i 1 mom., för samtligas del prövas vid den domstol som med stöd av 10 kap. 21 § rättegångsbalken är behörig i fråga om någon delaktig.

Domstol vars behörighet bestäms enligt denna paragraf handlägger ärende i sin ordinarie sammansättning. Då dess behörighet bestäms, tillämpas inte vad som är stadgat i 1 §

2 mom. lagen om laga domstol i vissa brottmål, vilka handläggas gemensamt (516/45).

Då militärt rättegångsärende anhängiggjorts vid domstol som inte är behörig, får domstolen på tjänstens vägnar överföra ärendet till behörig domstol. I beslut om överföring får ändring inte sökas.

Vad som i detta kapitel är stadgat om åtal gäller även andra offentligrättsliga anspråk som grundar sig på brott.

Av underrätts militära ledamöter skall en vara officier och en befattningsofficer, underofficer, värvad eller krigsman som hör till manskapet.

Militär ledamot av hovrätt skall vara en officer av minst majors grad.

Militär ledamot av högsta domstolen skall vara en officer av minst överstes grad.

Militära ledamöter av underrätt och ett tillräckligt antal suppleanter för dem förordnas av hovrätten på framställning av kommendören för militärlänet.

Militära ledamöter av hovrätt och suppleanterna för dem förordnas av högsta domstolen bland personer som föreslagits av försvarsministeriet.

Militära ledamöter av högsta domstolen och suppleanterna för dem förordnas av republikens president.

Mandatperioden för militära ledamöter är två år.

Militär ledamot skall, innan han påbörjar handhavandet av sin uppgift vid domstol, avlägga domared, såvida han inte tidigare avlagt sådan.

Angående jäv för militär ledamot gäller vad som i rättegångsbalken är stadgat om domarjäv.

Militär ledamot har rätt att för sin syssla av statens medel erhålla arvode per sammanträdesdag samt dagtraktamente och resekostnadsersättning enligt grunder som justitieministeriet fastställer.

Anmälan om brott som skall handläggas såsom militärt rättegångsärende skall göras hos kommendören för ovan i 5 § 1 mom. avsedd truppavdelning eller hos polisen eller vederbörande åklagare.

Hos annan än i 1 mom. nämnd förman samt hos polisen eller åklagare gjord anmälan skall tillställas i nämnda moment avsedd kommendör, om ej mottagaren av anmälan själv kan avgöra ärendet eller anmälan är klart obefogad.

Angående häktning i ärende som gäller i 2 § avsett brott stadgas särskilt.

Är angivelse inte klart obefogad, skall i 13 § avsedd kommendör, sedan förundersökningen slutförts, avgöra huruvida undersökningsmaterialet skall tillställas åklagaren för rättegång eller huruvida ärendet skall handläggas i disciplinärt förfarande.

Kommendören skall anmäla saken hos polisen, då det inte är ändamålsenligt att förundersökningen verkställs av militärmyndighet. Kommendören kan samtidigt besluta att ärendet inte skall handläggas i disciplinärt förfarande.

Vad som i 1 och 2 mom. är stadgat om kommendör gäller även sådan förman på vilken det ankommer att övervaka utövningen av kommendörens disciplinära makt. Då ärende gäller i 6 § avsedd krigsman som tjänstgör inom försvarsmakten, skall huvudstaben träffa avgörandet.

Då åklagare beslutat väcka åtal, skall han omedelbart skriftligen anmäla ärendet för handläggning vid domstol. Finner han det ändamålsenligt att ärendet skall handläggaas vid annan behörig domstol, skall han sända undersökningshandlingarna till vederbörande åklagare.

Militärt rättegångsärende får inte handläggas i strafforderförfarande.

Militära rättegångsärenden skall handläggas i brådskande ordning.

Underrätt skall upptaga ärende till handläggning inom trettio dagar efter det åklagarens anmälan inkommit.

Underrätten kan sammanträda för handläggning av militärt rättegångsärende även vid annan tid och på annan plats än vad som är stadgat för rättens sammanträde.

Då militärt rättegångsärende avgörs vid underrätt, skall ordföranden för ledamöterna redogöra för de på fallet tillämpliga lagrummen och först uttala sin åsikt. Vid omröstning skall i övrigt i tillämpliga delar iakttagas vad som är stadgat om omröstning vid kollegial domstol. Svaranden får emellertid inte dömas till straff i strid med ordförandens mening och inte heller till ett strängare straff än ordföranden förordar. Då utslaget avkunnas skall avvikande meningar meddelas.

Missnöje med underrätts utslag i ärende som avses i denna lag får anmälas samt anmälan återkallas inom stadgad tid hos chefen för den grundenhet eller hos kommendören för den truppavdelning inom vilken den som anmäler missnöje finns.

Den som befinner sig i högvakt eller eljest står under militärmyndlghets övervakning får inom stadgad tid göra sin missnöjesanmälan och återkalla anmälan hos chefen för högvakten eller motsvarande chef.

Militärmyndighet skall omedelbart meddela underrätten att missnöjesanmälan mottagits och att sådan återkallats samt på begäran till part utge bevis däröver.

Ändringsansökan rörande utslag som givits med stöd av denna lag, bemötande av ändringsansökan samt annan till hovrätt eller till högsta domstolen i militärt rättegångsärende riktad skrivelse får inom stadgad tid inges även till en i 18 § 1 och 2 mom. avsedd chef eller kommendör.

Mottagaren skall utan dröjsmål sända handlingarna till domstolen samt på begäran utge bevis över mottagandet av fullföljdshandlingarna.

På område som förklarats i krigstillstånd kan tillsättas krigsrätt för att i stället för allmän underrätt handlägga brottmål, såvida detta är nödvändigt för ett ändamålsenligt ordnande av rättsskipningen.

Om tillsättande och indragning av krigsrätt samt om dess verksamhetsdistrikt stadgas genom förordning. Samtidigt skall det stadgas om vilken hovrätt krigsrätten lyder under.

Riksdagens talman skall utan dröjsmål meddelas att en i denna paragraf avsedd förordning har utfärdats. Han skall bringa meddelandet till riksdagens kännedom omedelbart eller, om riksdagen inte är samlad, så snart den sammankommit. Förordningen skall upphävas om riksdagen så beslutar. Förordningen får inte verkställas förrän riksdagen beslutat att den inte skall upphävas.

21 §

Krigsrätt består av ordförande och två ledamöter.

Den ena ledamoten skall vara officer och den andra befattningsofficer eller underofficer eller krigsman som hör till den värvade personalen eller till manskapet.

Ordföranden för krigsrätt utnämns av högsta domstolen på framställning av justitieministeriet. Angående ordföranden för krigsrätt gäller vad som är stadgat om häradshövding.

Ledamöterna i krigsrätt samt ett tillräckligt antal suppleanter för dem förordnas av hovrätten på framställning av huvudstaben. Framställningen kan i stället för av huvudstaben göras av den kommendör för truppförband eller för annan del av försvarsmakten som huvudstaben anförtrott denna uppgift.

Ordföranden för krigsrätt får, då ledamot och suppleant är förhindrad att sköta sin uppgift, till ledamot av krigsrätten kalla annan för uppgiften behörig krigsman, såvida krigsrätten annars inte är beslutför.

Allmän åklagare vid krigsrätt och en suppleant för denne förordnas av huvudstaben. Åklagaren vid krigsrätt är underställd justitiekanslerns omedelbara bestämmanderätt.

Då i 1 mom. avsett förordnande inte givits eller då åklagaren och dennes suppleant är förhindrade att sköta sin uppgift, får i brådskande fall åklagare förordnas av kommendören för vederbörande truppförband eller annan del av försvarsmakten.

Ordföranden för krigsrätt och ledamot i den åtalas för brott i tjänsten i hovrätten.

Vid krigsrätt handläggs militära rättegångsärenden samt dessutom åtal för brott som inom dess verksamhetsdistrikt har begåtts av krigsman eller annan i 45 kap. strafflagen avsedd person. Såvida gärningsmannen inte längre lyder under 45 kap. strafflagen, får krigsrätten dock inte handlägga åtal för annat än militärt brott.

Har brott begåtts på område där de allmänna domstolarnas verksamhet upphört, får i krigsrätt åtalas även annan än i 1 mom. avsedd person.

Talan som skall föras särskilt för sig och som gäller privaträttsligt anspråk med anledning av brott skall handläggas vid domstol som avses i 10 kap. 1 § 1 mom. rättegångsbalken.

Genom förordning kan stadgas att brottmål av visst slag inte skall handläggas vid krigsrätt.

Behörig krigsrätt bestäms enligt stadgandena i 5 och 7 S§. Ärende som ankommer på krigsrätt får i det fall som nämns i 8 § 2 mom. handläggas vid allmän underrätt, såvida synnerligen vägande skäl anses föreligga,

Åtal mot annan än under 45 kap. strafflagen lydande person handläggs vid den krigsrätt inom vars verksamhetsdistrikt brottet begåtts eller svaranden anträffas.

Då krigsrätt vid vilken ärende anhängiggjorts indrages, skall hovrätten förordna om vid vilken domstol handläggningen av ärendet skall fortsättas.

Krigsrätt handlägger ärende i den ordning som är stadgad för handläggning av brottmål. Dessutom skall stadgandena i 4 och 5 kap. iakttagas.

Har svaranden inför underrätt, då den handlägger i 2 § avsett ärende, eller inför krigsrätt inte rättegångsbiträde eller ombud och kan det på grund av ärendets natur eller av annan orsak antagas att han inte ensam förmår bevaka sin rätt, skall domstolen för honom förordna ett rättegångsbiträde. Angående arvodet och ersättningen till biträdet gäller vad som därom är stadgat i lagen om fri rättegång (87/73).

Underrätts expeditioner i ärende som avses i 1 mom. och som gäller beväring som fullgör sin värnplikt skall utges utan avgift. Såvida vederbörande på denna grund fatt expedition utan lösen, skall den avgift som eljest hade bort betalas ersättas vederbörande tjänsteman av statens medel.

Har i internationellt fördrag, som är bindande för Finland, angående handläggningen av ärende bestämts annorlunda än i denna lag, skall bestämmelserna i fördraget följas.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Om införande av denna lag stadgas särskilt.