576/2015

Denna lag innehåller bestämmelser om Finlands deltagande i internationell militär krishantering, om sändande av militärpersoner på militära uppdrag i annan internationell krishantering, om utbildnings- och övningsverksamhet som hänför sig till krishanteringen samt om krishanteringspersonalens ställning.

Beslut om Finlands deltagande i eller utträde ur sådan krishantering som avses i 1 § fattas i varje enskilt fall av republikens president utifrån statsrådets förslag till avgörande. Republikens president beslutar utifrån statsrådets förslag till avgörande också om försättande av en militär avdelning i hög beredskap ( beredskapsenhet ).

Efter att ha hört utrikesministeriet kan försvarsministeriet besluta om mindre ändringar i fråga om deltagandet. Efter att ha hört utrikesministeriet kan försvarsministeriet också besluta om att sända enskilda militärpersoner på begränsade militära uppdrag i militär krishantering eller på sådana uppdrag i annan internationell krishantering.

Innan ett förslag till avgörande läggs fram beträffande ett beslut som avses i 2 § 1 mom. ska statsrådet höra riksdagens utrikesutskott. Om förslaget till avgörande gäller ett militärt särskilt krävande krishanteringsuppdrag eller ett uppdrag som inte baserar sig på bemyndigande av FN:s säkerhetsråd, ska statsrådet innan förslaget till avgörande läggs fram höra riksdagen genom att förelägga den en redogörelse i saken. Om förslaget till avgörande gäller Finlands deltagande med högst tio personer i militär krishantering, ska statsrådet innan förslaget till avgörande läggs fram ge riksdagens utrikesutskott en utredning i saken.

Genom förordning av statsrådet får det för sättande i kraft av internationella förpliktelser föreskrivas att avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor och i tilläggsprotokollen till avtalet (FördrS 65/1997) ska tillämpas på ett militärt krishanteringsuppdrag eller därtill hörande utbildnings- eller övningsverksamhet. Genom förordning av statsrådet får det på motsvarande sätt för sättande i kraft av internationella förpliktelser bestämmas om tillämpningen av avtalet om status för den militära och civila personal vid de högkvarter och de styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens militära stabs och Europeiska unionens förfogande (FördrS 24/2006) och avtalet om avstående från skadeståndskrav i samband med EU-ledda krishanteringsoperationer (FördrS 25/2006) på ett militärt krishanteringsuppdrag eller därtill hörande utbildnings- eller övningsverksamhet.

Genom förordning av statsrådet får det för sättande i kraft av internationella förpliktelser föreskrivas att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i samarbetsprotokoll mellan Förenta nationerna och Finland om upplåtande av resurser till Förenta nationernas operationer (411/2012) ska tillämpas på avtal om deltagande som ingåtts mellan Förenta nationerna och Finland, förutsatt att de bestämmelser i dem som hör till området för lagstiftningen har samma innehåll som de bestämmelser som satts i kraft genom lag 411/2012.

Finland deltar i sådan militär krishantering och annan internationell krishantering som avses i 1 § 1 mom. enligt de anslag som för ändamålet beviljas i statsbudgeten under utrikesministeriets och försvarsministeriets huvudtitlar.

Försvarsmakten sörjer för den utbildning och de övningar som behövs för åstadkommande av de färdigheter som den militära krishanteringen förutsätter. Försvarsmakten sörjer för sin del också för utbildningen och övningarna i fråga om militärpersoner som ska sändas på militära uppdrag i annan internationell krishantering. Finländska militära avdelningar och enskilda finländare kan delta i utbildning och övningar utomlands. Utbildning och övningar kan ordnas i Finland också för utländska militära avdelningar och enskilda utlänningar.

Anställningsförhållandet för någon annan som hör till krishanteringspersonalen än kommendören för en krishanteringsstyrka upphör när de tider som avses i 9 § 1 eller 2 mom. löper ut eller när deltagandet i krishanteringen upphör.

En militärperson som tjänstgör i krishantering har vid utförandet av tjänstgöringsuppdrag rätt att använda sådana maktmedel som är nödvändiga med tanke på uppdraget.

Ersättningen beviljas och betalas av krishanteringsstyrkan eller den försvarsgrensstab vid försvarsmakten som har ledningsansvaret för krishanteringsoperationen. Ersättningen ska sökas skriftligen inom ett år från den dag skadan inträffade. Till ersättningsansökan ska fogas en tillförlitlig redogörelse för skadefallet.

De uppgifter som förts in i registret kan användas vid val av personer till militär krishantering och till ett militärt uppdrag i annan internationell krishantering samt vid planering och anordnande av utbildning och tjänstgöring.

Uppgifter i registret över krishanteringspersonal kan för valet av personer till militär krishantering och till ett militärt uppdrag i annan internationell krishantering lämnas ut till utrikesministeriet, inrikesministeriet och den som föranstaltar en krishanteringsoperation. Uppgifter kan lämnas ut också med hjälp av teknisk anslutning.

Uppgifter om en person som har stått i anställningsförhållande enligt denna lag sparas i registret högst tio år efter att det sista anställningsförhållandet upphörde.