646/2000

I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 11 § 4 mom. och 64 § 3 mom. lagen den 12 mars 1999 om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) , sådana de lyder i lag 44/2000, samt 2 och 11 § lagen den 8 december 1994 om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik (1100/1994) :

Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF.(7.4.2006/263)

Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF.(19.5.2005/328)

Ändringar till bilagor 1-3 som PDF.(6.4.2004/246)

Ändringar till bilagor 1 och 2 som PDF.(22.5.2003/389)

Ändringar till bilaga 1. (11.9.2002/786)

Del C

Dikesrenar och skyddsremsor

Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren.

Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas.

Del E

Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning

Som växttäcke godkänns följande växter och områden:

1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps;

2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner;

3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter;

4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren;

5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren;

6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat;

7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven;

8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och

9) direktsådd i stubben

Ändringar till bilaga 1. (24.5.2002/398)

Del H

Behandling av tvättvatten från mjölkrum

På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till:

- en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare

- en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller

- ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten.

Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång.Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas.

En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet.

Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen.

Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan.

Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar.

Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet.

Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder.

Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan.

Ändringar till bilaga 1. (14.12.2001/1278)

Del C

Dikesrenar och skyddsremsor

Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, djur får inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren.

Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, djur får inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas.

Del E

Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning

Som växttäcke godkänns följande växter och områden:

1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september;

2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner;

3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter;

4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren;

6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat;

7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven;

8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och

9) direktsådd i stubben.

Del F

Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten

Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser.

Ändringar till bilagor som PDF.(4.6.2001/463)

Ändringar till bilaga 2, delar A och B som PDF.(21.12.2000/1207)

Bilaga 3 <vtref vtid="21.12.2000/1207">(21.12.2000/1207)</vtref>

UTBILDNINGSSTÖD I ANSLUTNING TILL MILJÖSTÖD FÖR JORDBRUK

Beslut om utbildningen för jordbrukare och den regionala materialproduktionen fattas av arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning, nedan landsbygdsavdelningen, inom ramen för den anslagskvot som jord- och skogsbruksministeriet har bestämt. Beslut om stöd för material som är avsett att vara riksomfattande och stöd för utbildarutbildning fattas av jord- och skogsbruksministeriet.

Utbildning för jordbrukare och regional materialproduktion

Stöd kan beviljas för sådan utbildning för jordbrukare och trädgårdsföretagare som har genomförts efter den 1 januari 2000 och som gäller presentation av miljöstödssystemet, ibruktagande av odlingsmetoder som är goda för miljön, spridning av växtskyddsmedel, gödselmedel och stallgödsel samt användning av utrustning som hänför sig till detta, anläggning och skötsel av skyddszoner, våtmarker och sedimenteringsbassänger, ekologiska produktionsmetoder, landskapsvård, främjande av naturens mångfald och skötsel av vårdbiotoper. Stöd kan beviljas för arrangerande och genomförande av ovan nämnd utbildning samt för produktion av rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna. Landsbygdsavdelningarna kan bevilja stöd bara för produktion av sådant material som är avsett för regionalt bruk.

Utbildningsstöd får inte beviljas för sådan utbildning för jordbrukare som utgör villkor för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet eller för avtal om specialstöd. Stöd får inte heller beviljas läroanstalter som ger utbildning på andra stadiet eller högre nivå för anordnande av undervisning som ingår i deras grunduppgift.

Ansökningsförfarande

Stöd skall sökas innan utbildningen arrangeras eller materialet produceras. Ansökan skall göras skriftligen till den myndighet som fattar beslut om stödet. Följande uppgifter skall ingå i ansökan:

1) projektets syfte och innehåll samt en stomme för utbildningsprogrammet eller ett utkast till materialinnehållet samt en redogörelse för hur respons som gäller utbildningen kommer att samlas in bland deltagarna,

2) en tidtabell för projektet och projektets målgrupp,

3) en detaljerad uppskattning av kostnaderna enligt kostnadsslag,

4) en utredning om ifall sökanden är mervärdesskattskyldig i fråga om den verksamhet som anknyter till den ovan nämnda ansökan och huruvida sökanden vill ha stöd för mervärdesskattens del,

5) en uppskattning av de inkomster som uppkommer i samband med projektet, samt

6) i fråga om utbildning dennas längd, de sakkunniga som kommer att anlitas och det målsatta deltagarantalet.

Som kostnader för vilka stöd beviljas kan godkännas kostnaderna för arrangerande av utbildningen inklusive annons- och postkostnader samt skäliga planeringskostnader, nödvändiga kostnader för undervisningsmaterial, föreläsningsarvoden samt reseersättningar och nödvändiga inkvarteringskostnader i fråga om de sakkunniga som anlitas som utbildare, hyreskostnader för kurslokalen samt skäliga måltidskostnader för deltagarna. Deltagarnas rese- och inkvarteringskostnader samt föreläsningsarvoden och rese- och inkvarteringskostnader i fråga om myndigheter som anlitas som utbildare ersätts inte av de medel som beviljas för utbildningsprojektet.

För materialproduktionens del kan som kostnader för vilka stöd beviljas godkännas kostnader som hänför sig till framställningen, tryckningen och distributionen av sådant rådgivnings-, utbildnings- och broschyrmaterial som anknyter till miljöstödsåtgärderna.

Beslut om beviljande av stöd

Landsbygdsavdelningen fattar beslut om beviljande av stöd. Beslutet och besvärsanvisning sänds till stödtagaren innan utbildningen påbörjas. I beslutet skall anges budgetmomentet för miljöstödet för jordbruk (30.12.45) samt vilket års anslag det är fråga om.

Faktureringspraxis

När utbildningen har genomförts eller det understödda materialet har färdigställts skall en faktura sändas till den som har beviljat stöd, och denna beslutar om betalningen av stödet. Stödet kan betalas i flera rater i den takt projektet framskrider, om den som har beviljat stödet anser att detta är ändamålåsenligt med avseende på projektets omfattning. De kostnader som faktureras skall ha betalts innan fakturan sänds, och kopior av verifikaten skall fogas till fakturan.

För utbildningens vidkommande skall till fakturan fogas en utredning av vilken framgår antalet deltagare, kursprogrammet, föreläsarnas namn och adresser samt en redogörelse för de övriga omständigheter som har föranlett kostnader. För materialproduktionens vidkommande skall motsvarande uppgifter ingå i redogörelsen.

I fakturan skall också redogöras för deltagaravgifterna för kursen, eventuella försäljningsinkomster för materialproduktionens del samt övriga inkomster.

Till fakturan skall dessutom fogas kopior av de eventuella kostnader som har betalats till utomstående och som arrangerandet av utbildningen eller materialproduktionen har förorsakat.

Uppskattade kostnader, exempelvis arbetstidsåtgången, skall dokumenteras och en utredning över dem skall fogas till fakturan.

Ifall det är fråga om stöd för framställning av material, skall det färdiga materialet i samband med fakturan tillställas den myndighet som har beviljat stödet.

Stödtagaren skall ha en separat bokföring över projektet och i denna anteckna också de eventuella inkomster som uppkommer inom projektet.

Om mervärdesskatt ingår i det anslag som beviljas, skall stödtagaren försäkra att de utgifter som faktureras inte inkluderar mervärdeskatteandelar som återkrävs hos staten.

Betalningen av det stöd som beviljats skall göras via det allmänna systemet för administration av stöd, dvs. YTJ-systemet.

Landsbygdsavdelningen skall föra statistik över de kurser för jordbrukare och den materialproduktion som stöd har beviljats för. Statistiken skall lämnas in till jord- och skogsbruksministeriets enhet för stödpolitik senast vid en tidpunkt som meddelas särskilt, och av den skall framgå

1) namnet på kursen eller det producerade materialet,

2) vem som arrangerat kursen eller framställt materialet,

3) de kostnader som uppkommit och det stöd som beviljats, övervakningarna och resultaten av dem,

4) antalet jordbrukare som deltagit i utbildningen eller mängden material som producerats, samt

5) föreläsarna vid kursen, deras utbildning och föreläsningstema eller innehållet i det producerade materialet.

Riksomfattande materialproduktion

För den riksomfattande materialproduktionens vidkommande iakttas i tillämpliga delar motsvarande bestämmelser som för den regionala materialproduktionens vidkommande.

Utbildarutbildning

Utbildarutbildningen är avsedd för personer som ger jordbrukarna utbildning beträffande de mål och åtgärder som hänför sig till systemet med jordbrukets miljöstöd. Utbildarutbildning kan arrangeras bl.a. för personer som ger sprutförarutbildning, personer som testar växtskyddssprutor, rådgivare, personer som ger utbildning i tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten och personer som utarbetar planer i anknytning till specialstödet i samband med miljöstödet för jordbruk. Utbildarutbildning kan arrangeras också i specialfrågor som gäller jordbrukets miljövård och de olika formerna av specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruk.

Bilaga 1

Del H (24.5.2002/398)

(24.5.2002/398)

AVGIFTSTABELL

Del A

Basgödsling av åkerväxter

Vid basgödsling av åkerväxer får högst de mängder kväve och fosfor som anges i tabellen nedan användas per hektar åker vid odling av följande växter:

I näringsmängderna i tabellen skall inräknas både den näring som ingår i handelsgödsel och den näring som ingår i stallgödsel och motsvarande organiska gödselmedel.

Gödsling av skiften med svartträda, obearbetade trädesskiften och ettåriga grönträdesskiften är förbjuden. När flerårig grönträda anläggs kan det ges högst 50 kg kväve och högst 10 kg fosfor per hektar vid anläggningen. När på ett skifte som lagts i träda enligt bestämmelserna i förordningen om jordbruksgrödor odlas en gröda som är tillåten i förordningen om jordbruksgrödor så att skörden bärgas på skiftet, kan grödan i fråga gödslas så som det är bestämt om gödslingsnivån för grödan i fråga. (4.6.2001/463)

På en lägenhet som bedriver ekologisk produktion i enlighet med rådets förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel kan dock högst 30 kg kväve per hektar ges till råg och höstvete på hösten, när den kvävegiva som ges på våren minskas med motsvarande mängd. På en sådan lägenhet kan en del av fosforn till råg och höstvete ges på våren, varvid den fosforgiva som ges på hösten skall minskas med motsvarande mängd.

Del B

Beaktande av näringsämnen i stallgödsel och vissa andra gödselmedel

Näringsämnena i stallgödseln skall räknas in i gödslingsgivorna enligt följande tabell:

(4.6.2001/463)

Av fosforvärdena i tabellen ovan anses 75 procent vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. I fråga om pälsdjursspillning anses 40 procent av fosforvärdet i tabellen ovan vara sådan fosfor som är tillgänglig för växterna. När stallgödsel används som gödselmedel skall mängden tillgänglig fosfor räknas in i den fosforgiva som ges.

Beträffande urin, flytgödsel och fast gödsel skall det lösliga kvävet räknas in i kvävegivorna. Av det lösliga kvävet i stallgödsel som sprids på hösten skall 50 procent räknas in i kvävegivan.

Näringsämnena i stallgödsel kan alternativt räknas in i givorna också utgående från en stallgödselanalys, som emellertid inte får vara äldre än fem år. Stallgödselanalysen skall ha utförts i ett laboratorium som specialiserat sig på stallgödselanalyser. Av den fosfor som enligt analysen finns i stallgödseln skall då 75 procent anses vara tillgänglig för växterna. Av fosforn i pälsdjursspillning skall 40 procent anses vara tillgänglig för växterna.

Som tillgänglighetsvärde för fosforn i apatit och råfosfat skall användas 10 procent. Motsvarande andel för fosforn i thomasslagg är 50 procent och för fosforn i benmjöl och hornspån 75 procent.

Avloppsslam som används som gödsel- och jordförbättringsmedel skall uppfylla kvalitetskraven i statsrådets beslut om användning av slam från reningsverk inom jordbruket (282/1994) . Slammet skall vara komposterat eller uppblandat. Näringsämnena i avloppsslam skall konstateras genom ett intyg som reningsverket utfärdar, och de lösliga kvävet och 75 procent av totalfosforn skall beaktas vid gödslingen. Spridningsmängderna får vara högst så stora som de som anges i ovan nämnda statsrådsbeslut. Frånsett avloppsslam som uppkommer på den egna lägenheten förutsätter spridningen av lam att slammet enligt en analys uppfyller kvalitetskraven i det ovan nämnda statsrådsbeslutet.

Del C

Dikesrenar och skyddsremsor

Jordbrukaren skall längs utfallsdikena lämna minst en meter breda dikesrenar som är täckta av flerårig växtlighet. Dikesrenen behöver inte slås. Om den slås är det inte nödvändigt att föra bort den växtlighet som slagits, men den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på dikesrenen. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordburksgrödor, får djur inte beta på området, får den slagna växtligheten inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan dikesren på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. En dikesren hör till det jordbruksskifte där den ligger. Ett separat jordbruksskifte bör bildas av en mer än tre meter bred dikesren. (11.9.2002/786)

Jordbrukaren skall vid kanten av åkrar som ligger invid bäckar och andra vattendrag anlägga i medeltal minst tre meter breda skyddsremsor som är täckta av flerårig växtlighet. Det är inte nödvändigt att slå skyddsremsan. Om den slås skall den växtlighet som slagits föras bort från remsan, och den får användas. Det är tillåtet att låta produktionsdjur beta på skyddsremsan. Om skiftet emellertid har uppgetts som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor, får djur inte beta på området, får den växtlighet som slagits inte föras bort och inte heller användas, med undantag för en sådan skyddsremsa på skiftet där den slagna växtligheten kan bärgas för att spridas någon annanstans på trädesskiftet. Av en skyddsremsa som i medeltal är över tre meter bred skall ett separat jordbruksskifte bildas. (11.9.2002/786)

Runt en brunn för hushållsvatten som är belägen på en åker skall en minst tre meter bred skyddsremsa anläggas. Remsan skall vara täckt av flerårig gräsväxtlighet, och den skall helst anläggas i skyddssäd.

Punktvis behandling av ogräs på dikesrenar och skyddsremsor är tillåten endast vid svåra ogräsangrepp. Då skall användningen av bekämpningsmedel och sådden av ny vallväxtlighet ske under samma vegetationsperiod. Dikesrenen eller skyddsremsan skall förnyas så att området inte är utan växtlighet på hösten eller vintern. Vallväxtfrön som sås på dikesrenar eller skyddsremsor kan sås i skyddssäd. Landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen skall skriftligen underrättas on den punktvisa behandlingen i förväg. Flyghavre har spritt sig till en dikesren eller en skyddsremsa skall bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre, antingen genom plockning eller kemiskt. Dikesrenar och skyddsremsor får inte behandlas med bekämpningsmedel, utom i de ovan nämnda fallen. Också gödsling är förbjuden. Om växligheten på en dikesren eller skyddsremsa skadas eller förstörs, exempelvis under vintern eller vid dikesrensning, skall ny vallväxlighet sås så snart förhållandena det medger. (4.6.2001/463)

Dikesrenarnas och skyddsremsornas bredd skall motsvara föreskrifterna före utgången av växtperioden under det första förbindelseåret.

Del D

Preciserad gödsling

Tilläggsåtgärden preciserad gödsling gäller inte trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §. Stöd för tilläggsåtgärden preciserad gödsling betalas således inte för åkerarealer där trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 odlas.

Vid fosforgödslingen kan en högst fyraårig utjämningsperiod tillämpas i enlighet med 8 §. Med avvikelse från del C i bilaga 2, som gäller den maximala fosforgivan vid preciserad gödsling, är det på lägenheter som förbundit sig att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter tillåtet att använda en stallgödselmängd som motsvarar 15 kg fosfor per hektar och år i alla bördighetsklasser utom bördighetsklassen "betänkligt hög". Undantaget kan tillämpas på skiften där stallgödsel som har uppkommit på den egna lägenheten sprids. På det som sagts ovan kan tillämpas en utjämningsperiod på högst fyra år. I ett sådant fall får stallgödseln dock inte spridas på ett närmare avstånd från vattendrag än 100 meter. (4.6.2001/463)

Det är tillåtet att årligen ge sockerbetor högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell:

(21.12.2001/1207)

Det är tillåtet att årligen ge potatis högst den kvävegiva per hektar som anges i följande tabell:

En jordbrukare som har valt preciserad gödsling skall i sin odlingsplan skiftesvis anteckna motiveringarna till de valda kväve- och fosfornivåerna. Den utförda gödslingen skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. Jordbrukaren skall på begäran framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och motieveringarna till dem.

En jordbrukare som har valt en annan tilläggsåtgärd än preciserad gödslingnivå kan tillämpa preciserad gödsling, men då betalas stöd för tilläggsåtgärder inte för användningen av preciserad gödsling. Detta förfarande förutsätter att jordbrukaren anmäler användningen av preciserad gödslingnivå när han ingår den förbindelse som gäller miljöstöd. Jordbrukaren skall då under hela den femåriga förbindelseperioden på alla sina basskiften eller på de basskiften som han har uppgett i samband med ingåendet av förbindelsen iaktta alla förordningen som har meddelats beträffande tillämpning av preciserad gödsling.

Om två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis på grund av växtföljden, skall vid gödslingen av skiftet används antingen de gödslingsnivåer som anges i 7 § eller de gödslingsnivåer som anges här, enligt vad den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet har valt som gödslingsnivå för skiftet.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet och som inte har valt tilläggsåtgärden preciserad gödsling kan anmäla att han iakttar den preciserade gödslingsnivån utan stöd på alla sina basskiften eller på de basskiften som han senare uppger särskilt på den årliga blanketten för ansökan om stöd och som han inte har uppgett när han ingått förbindelsen. Denna anmälan skall göras på blanketten för ansökan om stöd för året i fråga. Den preciserade gödslingsnivån skall härvid tillämpas på de basskiften som uppges på blanketten för ansökan om stöd från början av vegetationsperioden i fårga under hela den återstående förbindelseperioden. (21.12.2000/1207)

Del E

Växttäcke vintertid och reducerad bearbetning

Som växttäcke godkänns följande växter och områden:

1) råg och rågvete samt höstvete, om sådden under ett år med normal väderlek har skett före den 10 september samt höstrybs och -raps;

2) vall och flerårig grönträda som har anlagts senast den 30 juni, skyddsremsor och skyddszoner;

3) fleråriga bär och fruktträd, då de uppfyller kravet på planttäthet i del J i bilaga 1, fleråriga plantskoleväxter, prydnadsväxter och kryddväxter samt medicinalväxter;

4) stubb av spannmål, oljeväxter och spånadslin som bearbetas på våren;

5) spånadslin och fiberhampa som bärgas på våren;

6) odling av fånggrödor och undervegetation som plöjs ner eller bearbetas så sent som möjligt på hösten eller först följande vår, när syftet är ett dra nytta av näringsämnen som den egentliga grödan inte har utnyttjat;

7) sockerbetsåkrar, när det omkring dem finns tillräckliga dikesrenar och skyddsremsor som uppfyller miljöstödskraven;

8) betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker, på vilka skörden lämnas på åker över vintern; och

9) direktsådd i stubben

(11.9.2002/786)

Reducerad höstbearbetning på skiften med spannmål och oljeväxter uppfyller villkoret, om bearbetningen har varit tillräckligt djup (10-15 cm). Redskap som godkänns för ändamålet är kultivator, tallriksharv, fjäderpinnharv och spadrullharv samt så kallad miniplog.

Som areal som har ett växttäcke godkänns inte ett vallskifte eller ett skifte med flerårig grönträda där växtligheten har dödats på kemisk väg eller ett sådant skifte med spannmål eller oljeväxter där växtligheten har bränts. (21.12.2000/1207)

Del F

Mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten

Jordbrukaren skall på åker, eller på åker som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, för en femårig förbindelsetid anlägga betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar på minst fem procent av den basskiftesareal för vilken stödberättigande har sökts under det första förbindelseåret, men minst på 0,5 hektar. Betesmarkerna för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrarna skall anläggas senast den 30 juni under det första förbindelseåret, och jordbruksskiftena i fråga skall förbli desamma under hela förbindelseperioden. Om växtbeståndet har anlagts med godkända växtarter redan före förbindelseperiodens ingång, skall det förnyas åtminstone en gång under förbindelseperioden. Specialstödsavtalsarealer enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket som hänför sig till utvecklande och vård av landskapet, främjande av naturens mångfald eller skötsel av vårdbiotoper kan inte räknas in i den ovan nämnda arealen av betesmarker för vilt eller landskaps- eller mångfaldsåkrar.

Vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskaps- och mångfaldsåkrar skall följande godkända växtarter eller blandningar av dem, och i första hand inhemskt utsäde, användas.

Godkända växtarter för landskapsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är blåklint, blålusern, bovete, facelia, getruta, gallupin, gulsenap, kornvallmo, kummin, lin, malva, persisk klöver, ringblomma, rågvicker, solros och vit sötväppling. Som växter för landskapsåkrar som anläggs på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor godkänns blålusern i blandningar som kvävefixerande växt, blåklint, facelia, getruta i blandningar som kvävefixerande växt, gallupin, klöver i blandningar som kvävefixerande växt, kornvallmo, malva, ringblomma och vickerarter i blandningar som kvävefixerande växt.

Växter som är godtagbara för mångfaldsåkrar som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling samt för mångfaldsåkrar som anläggs på skiften som har lagts i träda på set sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är inhemska ängs- och hagmarksväxter, vilka bestånd kan anläggas i blandning med exempelvis rödven. Sådana är exempelvis prästkrage, rödblära, rödklint, ängsnejlika, tjärblomster, ängsglim och färgkulla.

Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på åkerskiften i sedvanlig odling är, antingen i rena bestånd eller i blandningar, korn, vete, havre, råg, ärt, bovete, rybs, raps, senap, solros, foderkål, foderraps, oljerättika, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips samt blandningar av gräsväxter och klöver. Växter som är godtagbara för betesmarker för vilt som anläggs på skiften som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor är korn, vete, havre och råg i blandningar, ärt i blandningar, bovete i blandningar, ryps, raps och senap i blandningar, solros i blandningar, foderkål i rena bestånd och blandningar, foderraps i rena bestånd och blandningar, oljerättika i rena bestånd och blandningar, foderbetor såsom fodersockerbeta, blastrova och turnips i rena bestånd och blandningar samt blandningar av gräsväxter och klöver. (4.6.2001/463)

Undantagsvis kan år 2000 godkännas också ett växtbestånd som anlagts på åkerskiften i sedvanlig odling med andra växtarter än de som uppräknas ovan, om växtarten stöder ändamålet (betesmarker för vilt, landskaps- eller mångfaldsåker).

För säkerställande av att tillväxten kommer i gång är det tillåtet att ge en startkvävegiva vid anläggningen av betesmarker för vilt och landskapsåkrar. På betesmarker för vilt samt landskaps- och mångfaldsåkrar är det förbjudet att använda bekämpningsmedel.

Skörden från betesmarker för vilt skall användas endast till utfodring av vilt. Det är inte tillåtet att låta produktionsdjur beta på betesmarker för vilt. Om en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på en åker i sedvanlig odling, kan växtbeståndet skördas och användas eller åkern användas som betesmark eller till utfodring av vilt. Växtbeståndet på betesmarker för vilt som har anlagts på åker i sedvanlig odling kan slås i sträng, sättas på stör för undvikande av att det täcks av snö eller föras till täckta utfodringsplatser. (14.12.2001/1278)

Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker inte är åker som har lagts i träda pä det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor och skörden från området används till utfodring av vilt eller inte bärgas, kan dessa områden på lägenheten utgöra sammanlagt högst fem procent av summan av arealerna för de basskiften för vilka ansökan om stödberättigande har gjorts under det första förbindelseåret.

Om en betesmark för vilt eller en landskaps- eller mångfaldsåker har anlagts på ett skifte som har lagts i träda på det sätt som bestäms i förordningen om jordbruksgrödor, skall alla villkor som anges i förordningen om jordbruksgrödor iakttas på skiftet, exempelvis de storleksbegränsningar som gäller trädesskiftena, de begränsningar som gäller kvävefixerande växter och de begränsningar som gäller skörd på betesmarker för vilt.

Del G

Minskade ammoniakutsläpp från gödselstaden

Flytgödselbassängen och urinbehållaren skall täckas med ett fast tak eller med ett godkänt lättare täckmaterial. Sådana är lecagrus, styrox, torv, plast eller någon annan typ av täckning, exempelvis presenning. När lecagrus, styrox eller torv används skall stallgödseln vara täckt av ett minst fem centimeter tjockt skikt av täckningen i fråga. Torven skall vara värmebehandlad eller annars tillräckling torr så att den flyter. Fast gödsel skall lagras antingen i en gödselstad med tak och väggar eller i en öppen gödselstad som är täckt med torv eller med en tät presenning. Väggarna skall vara minst två stycken. Urinen kan i detta fall ledas in i en antingen täckt eller sluten urinbrunn eller uppsugas i en tillräcklig mängd torvströ. Blandningen skall lagras på samma sätt som fast gödsel. På samma sätt som fast gödsel är det möjligt att lagra flytgödsel, om tillräckligt stora mängder torv har blandats med den. Lagring av stallgödsel i stack på åker uppfyller inte villkoret. Om de på lägenheten emellertid finns tillräckligt stora (8/12 mån.) gödsellager där stallgödseln i huvudsak lagras i enlighet med de ovan angivna villkoren, kan lägenheten dessutom också ha gödselstackar som anläggs av arbetstekniska skäl. Djupströbädd utan ett separat gödsellager som är tillräckligt stort uppfyller inte villkoret.

Om flera olika slag av stallgödsel uppkommer på lägenheten, skall lagringen av samtliga uppfylla de ovan nämnda kraven.

Behandling av tvättvatten från mjölkrum

På en lägenhet med mjölkkor skall tvättvattnet från mjölkrummet antingen ledas till:

– en flytgödselbassäng, urinbehållare eller en separat tvättvattenbehållare

– en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark eller rotzonsanläggning eller

– ett småskaligt reningsverk eller kommunalt reningsverk för avloppsvatten.

Mängden tvättvatten från mjölkrummet skall uppskattas för att uppnå rätt dimensionering på reningssystemet. Uppskattningen skall göras på basen av den vattenmängd som krävs vid tvätt av mjölkningsmaskinen och gårdstanken samt övrig vattenåtgång.

Med anläggning för avloppsvattenbehandling i mark avses här en markbädd eller en infiltrationsbädd. Spillmjölkspartier får inte ledas till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark. Till en anläggning för avloppsvattenbehandling i mark kan såväl tvättvatten från mjölkrummet som hushållsavfallsvatten ledas.

En markbädd är en i marken nergrävd eller delvis uppdämd sandbädd där avloppsvattnet filtreras genom jordmassor som har hämtats till platsen. Till markbädden hör: inlopp, slamavskiljarsystem eller slambehållare, fördelningsbrunn, infiltrationsdel med spridningsledning, uppsamlingsbrunn och avlopp. Infiltrationsdelens sammanlagda höjd skall vara minst två meter. Som filter fungerar ett skikt med markbäddsand som skall vara sammanlagt minst 80 cm tjockt. Fosforavskiljningen kan effektiveras genom att ett ämne som binder fosfor blandas in i skiktet eller med hjälp av en fosforavskiljningsenhet som antingen installeras före eller efter markbädden. Markbädden dimensioneras i första hand på basen av den biologiska syreförbrukningen som beskriver mängden organiska ämnen i tvättvattnet (BOD). Den biologiska syreförbrukningen bestäms genom laboratorieanalys och mängden per kvadratmeter markbädd i dygnet kan högst vara 6-9 gram. Ifall den biologiska syreförbrukningshalten inte kan analyseras, dimensioneras avloppsvattenanläggningen för en vattenmängd på 12-13 liter per kvadratmeter i dygnet.

Om man till markbädden också leder hushållsavfallsvatten, skall vattenmängden beaktas vid dimensioneringen.

Infiltrationsbädden skall huvudsakligen bestå av samma delar som en markbädd. Infiltrationen skall ske i stationär mark och kan effektiveras med hjälp av ett lager filtreringssand. Jordarten skall antingen vara grov sand eller vattengenomsläpplig morän. Jordmånens lämplighet för infiltration och bäddens dimensionering skall utredas på förhand tillsammans med sakkunniga inom branschen. Infiltrationsbäddens dimensionering för tvättvattnet från mjölkrummet är 5-20 liter per kvadratmeter i dygnet beroende på jordmånen. Infiltrationsbäddar får inte anläggas på grundvattenområden som är viktiga eller som annars lämpar sig för vattenförsörjning. Grundvattenytan måste vara minst en meter djupare ner än infiltrationsytan.

Med rotzonsanläggning avses en anlagd våtmark där växterna, exempelvis vass, renar avloppsvattnet tillsammans med jordpartiklarna. I en rotzonsanläggning ingår slamavskiljare, en grävd tät bassäng där växtligheten planteras i lämplig jordmån, avloppsledning och avloppsbrunn. Rotzonsanläggningen dimensioneras med samma principer som markbäddar.

Med småskaliga reningsverk avses helt och hållet eller delvis industriellt tillverkade reningsverk som t.ex. satsreningsverk. I småskaliga reningsverk sker förbehandlingen i slamavskiljare och det behandlade vattnet leds till ytvattnet. I satsreningsverk som fungerar med aktivt slam -principen luftas och sedimenteras avloppsvattnet i processbassänger enligt tillverkarens anvisningar. I avloppsvattnet kan man blanda kemikalier som sedimenterar fosfor samt neutraliseringsmedel. Vid anskaffning av ett småskaligt reningsverk skall man säkra anläggningens lämplighet för tvättvatten från mjölkrum och utreda servicebehovet. Småskaliga reningsverk skall underhållas regelbundet.

Funktionen av alla reningssystem skall följas upp och vid behov utförs serviceåtgärder.

Uppfyllandet av villkoren skall anmälas med förbindelse- eller stödansökningsblankett i samband med den årliga stödansökan.

Del I

Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter

För vidtagande av tilläggsåtgärden skall markytan i raderna täckas med halm, flis eller annat organiskt material, plastfilm, plastduk eller täckpapper, alternativt skall gräs för klippning anläggas i radmellanrummen. Plastfilm som används som täckmaterial skall vara av polyeten.

Till täckningen kan olika material användas på olika delar av ett skifte. Täckmaterialet kan bytas under förbindelseperioden. Förmultnat organiskt täckmaterial skall vid behov ersättas med nytt material så att täckningen hela tiden är tillräcklig.

Vid jordgubbsodling skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 95 procent av lägenhetens jordgubbsareal. Vid odling av de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § skall arealen för de täckta jordbruksskiftena utgöra minst 30 procent av den sammanlagda odlingsarealen för dessa växter på lägenheten.

Om täckningen utförs genom gräs för klippning som anläggs i radmellanrummen, skall den sammanlagda arealen för de jordbruksskiften där åtgärden vidtas utgöra minst 40 procent av odlingsarealen för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §. Gräs för klippning skall täcka hela myrkytan, men det kan sås eller etableras på naturlig väg.

Om olika sätt att vidta tilläggsåtgärden, det vill säga täckning och anläggning av gräs, kombineras är täckningskravet för jordgubbar 95 procent, medan täckningskravet for andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 § är 40 procent.

Kravet på täckning skall uppfyllas senast det tredje förbindelseåret. Stöd betalas från och med det förbindelseår då kravet på täckning uppfylls senast den 30 juni. Gräs för klippning i radmellanrummen skall ha anlagts senast den 30 juni. Om man låter gräset etableras naturligt, uppfylls täckningskravet i samband med tilläggsåtgärden från och med det förbindelseår då gräset täcker markytan senast den 30 juni.

Vidtagandet av åtgärden skall anges i de skiftesvisa anteckningarna. Av anteckningarna skall framgå vilket material som har använts till täckningen samt den täckta eller gräsbevuxna arealen i fråga om dels jordgubbar, dels de andra trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §.

Del J

Normal god jordbrukarsed

Stöd för bas- och tilläggsåtgärden betalas inte om skörd inte bärgas på lämpligt sätt. Stöd kan emellertid betalas för sådana växter som under det första odlingsåret inte ger skörd, exempelvis rörflen, kummin, jordgubbar, bärbuskar, fruktträd eller andra fleråriga trädgårdsväxter på friland. För sådana fleråriga växter som inte gror eller inte bildar något ovanjordiskt växtbestånd under såningsåret kan stöd första gången betalas det år då ett växtbestånd har uppkommit på markytan. (21.12.2000/1207)

Det krav på bärgning av skörd som ingår i normal god jordbrukarsed uppfylls inte om valls slås och lämnas på marken, utan skörden skall bärgas eller området användas som betesmark på behörigt sätt. Kompostering av vall betraktas inte heller som tillräcklig odling, ifall det inte är fråga om gröngödsling som motsvarar förutsättningarna i 32 § 3 mom. För en åkerareal som omfattas av ett 5- eller 10- årigt specialstödavtal om utvecklande och vård av landskapet eller om främjande av naturens mångfald kan emellertid stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, även on skörd inte bärgas. Åker som inte har bärgats på grund av en skördeskada som har anmälts skriftligen omedelbart då skadan framkommit till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belagen anses utgöra odlad åker. (4.6.2001/463)

I fråga om skiften som lidit av utvintringsskador kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder betalas, om det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett sådant växtbestånd som avkastar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om normal god jordbrukarsed inte har iakttagits eller om det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte är möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan stöd för bas- och tilläggsåtgärder inte betalas för skiftet, om inte besås eller om växtbestånd annars inte anläggs på nytt på våren. (21.12.2000/1207)

Om stöd har sökts för ett åkerskifte där växter som lämpar sig för honungsproduktion, exempelvis facelia och rödklöver, växer och det i omedelbar närhet av åkerskiftet finns ett sådant antal bisamhällen tillhöriga den jordbrukare som ansöker om stöd att honungsproduktionen utgör en ekonomiskt betydande näring för denne, kan det anses att kravet på bärgning av skörd uppfylls och stöd kan betalas trots att skörden inte bärgas.

Normal god jordbrukarsed förutsätter att minst 15 000 plantor av jordgubbar, åkerbär och allåkerbär odlas per hektar. Tillämpas beträffande de ovan nämnda växterna en odlingsmetod där plast inte används för att täcka markytan och där de revplantor som uppstår får slå rot bredvid moderplantan, kan planttätheten under den första vegetationsperioden vara mindre, dock minst 11 000 plantor per hektar. I fråga om växter som har planterats efter den 30 juni skall den slutliga förutsatta planttätheten då uppnås under den vegetationsperiod som följer efter planteringsåret.

Vid odling av vinbär och krusbär förutsätts 2 200 plantor per hektar, vid odling av hallon 2 800 plantor per hektar, vid odling av havtorn 800 plantor per hektar, vid odling av amerikanskt blåbär 2 250 plantor per hektar och vid odling av fruktträd 400 plantor per hektar.

Den ovan angivna planttätheterna tillämpas emellertid inte på växtbestånd som har anlagts före det första förbindelseåret och som motsvarar kännetecknen för yrkesmässig odling. (4.6.2001/463)

Bilaga 2 som PDF.

Ikraftträdelsestadganden

21.12.2000/1207:

Denna förordning träder i kraft den 29 december 2000.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

4.6.2001/463:

Denna förordning träder i kraft den 7 juni 2001.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

14.12.2001/1278:

Denna förordning träder i kraft den 19 december 2001. Förordningens 6 § moment 1, 17 § moment 1 och 20 § moment 4 tillämpas dock först från och med den 20 september 2001.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

24.5.2002/398:

Denna förordning träder i kraft den 29 maj 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

11.9.2002/786:

Denna förordning träder i kraft den 18 september 2002.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

22.5.2003/389:

Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2003.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

6.4.2004/246:

Denna förordning träder i kraft den 14 april 2004.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

19.5.2005/328:

Denna förordning träder i kraft den 25 maj 2005.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

7.4.2006/263:

Denna förordning träder i kraft den 12 april 2006.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.