646/2000

När det bedöms huruvida det är fråga om en sådan gårdsbruksenhet enligt 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket (644/2000) som kan vidta basåtgärder för husdjurslägenheter, beaktas endast animalieproduktionsdjur som finns på en lägenhet som ägs av en jordbrukare som har ingått en förbindelse. Djuren skall ägas direkt av jordbrukaren i fråga eller dennes familjemedlemmar. Med familjemedlem avses här en make och jordbrukarens barn under 18 år som avses i 3 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket.

Med animalieproduktionsdjur avses följande djur som skall omräknas till djurenheter med hjälp av vidstående koefficienter:

I denna förordning avses med åkerareal summan av arealerna för de basskiften som är stödberättigande under förbindelseåret i fråga.

Med husdjurslägenhet avses en jordbrukare som i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter.

För miljöplanering och -uppföljning av odlingen skall jordbrukaren vidta de åtgärder som bestäms i 3―6 §.

Jordbrukaren skall årligen före vegetationsperiodens början, under det första förbindelseåret senast den 15 juni, göra upp en odlingsplan för vegetationsperioden i fråga. I den skriftliga odlingsplanen skall basskiftesvis anges de växtarter eller växtsorter som planeras bli odlade, den planerade gödslingen vad avser gödselmängderna och gödselslagen samt det planerade växtskyddet, om det är möjligt att planera växtskyddet i förväg.

De odlade åkrarna på lägenheten skall markkarteras. Som odlade åkrar betraktas här inte trädesskiften, och inte heller sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Om skiftet i fråga tas i odling, skall det markkarteras under vegetationsperioden i fråga.

Markkarteringen skall utföras åtminstone med fem års mellanrum, och intervallet mellan provtagningarna får inte överstiga fem år. Minst ett prov per fem hektar åker skall tas.

Markkarteringen skall vara allra minst en så kallad grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av markkarteringen skall framgå analysdatum eller det datum då provet har anlänt för analysering. Undersökningen skall utföras i ett godkänt laboratorium. Som ett godkänt laboratorium betraktas ett laboratorium som är specialiserat på utförande av jordanalyser.

Lägenheten skall ha en i 1 mom. avsedd markkartering när förbindelseperioden börjar. Undantag från detta utgör de jordbrukare som har ingått en förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/1995) och av vilka markkartering med sju års mellanrum har krävts. En sådan lägenhet skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller kravet på markkartering med fem års mellanrum. En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet skall markkartera före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Med en jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet avses en jordbrukare som inte har ingått någon förbindelse enligt statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket eller på vilken ingen sådan förbindelse har överförts. Markkarteringen av nya åkerskiften som jordbrukaren kommer i besittning av skall utföras så, att resultaten av den är tillgängliga före ingången av följande kalenderårs vegetationsperiod.

Jordbrukaren skall göra skiftesvisa anteckningar ända från ingången av förbindelseperioden. Bland de skiftesvisa anteckningarna skall ingå basuppgifter om de odlade skiftena på lägenheten och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna.

I de skiftesvisa anteckningarna skall följande uppgifter ingå:

Beträffande de årliga odlingsåtgärderna skall följande uppgifter antecknas:

Om fånggrödor har såtts på skiftet efter skörden, skall detta anges i de skiftesvisa anteckningarna.

På en fristående karta skall lägenhetens odlade basskiften och dessas gränser mot bäckar, vattendrag eller utfallsdiken märkas ut, likosm grundvattenområden och brunnar på åkrarna. På kartan skall dessutom anges uppgifter om specialstödsavtal som gäller skiftet.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse skall under förbindelsetiden delta två gånger i sådan utbildning för jordbrukare som varar minst en dag och som gäller de åtgärder som miljöstödet förutsätter samt behovet av och syftet med dessa åtgärder. Den första utbildningsdagen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret och den andra utbildningsdagen före utgången av det tredje förbindelseåret.

Programmet för den första utbildningsdagen skall omfatta

Programmet för den andra utbildningsdagen kan inriktas särskilt på villkoren för vissa bas- eller tilläggsåtgärder. Den andra utbildningsdagen kan också omfatta utbildning som inriktas på avtal om specialstöd i samband med miljöstödet, odlingens miljöpåverkan och minskning av den eller införande av miljöanpassade odlingsmetoder och -medel. Som sådan utbildning för jordbrukare som avses här godkänns inte utbildningsdagar som ingår i tilläggsåtgärderna eller utgör villkor för specialstödsavtal enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket.

En utbildningsdag skall vara minst sex timmar lång, och i denna tid inräknas inte pauser som planerats in i programmet. Som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med stödvillkoren kan godkännas endast utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §.

De maximimängder kväve och fosfor som får användas vid basgödsling av åkerväxter fastställs i del A i bilaga 1 för de växter som avses där.

Gödslingarna skall införas i de skiftesvisa anteckningarna. På begäran skall jordbrukaren framlägga för arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning en skriftlig utredning om de gödselmängder som har använts och en motivering till dem.

Basgödslingen gäller inte de trädgårdsväxter i grupperna 1 och 2 som avses i 33 §.

Vid fosforgödslingen kan en högst fyra år lång utjämningsperiod tillämpas. Utjämningsperioden skall inledas när den fosfornivå som basgödslingen tillåter överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när de fosfornivåer som basgödslingen tillåter underskrids. Om fosforutjämning tillämpas på ett skifte, skall tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut samt den årliga balansen anges i de skiftesvisa anteckningarna. Om dessa inte har antecknats, anses den tillåtna gödslingsnivån ha överskridits.

Fosforutjämningen skall göras jordbruksskiftesvis. Om jordbruksskiftenas placering på basskiftet varierar från år till år, skall fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar får man fram genom att multiplicera arealen för varje jordbruksskifte med den högsta tillåtna fosforgivan för den växt som odlas på jordbruksskiftet och räkna samman dessa tal. Om en sådan trädgårdsväxt som avses i 33 § eller någon annan växt för vilken ingen fosfornivå fastställs i 7 eller 15 § odlas på ett skifte där fosforutjämning pågår, anses skiftet inte alls förbruka fosfor under året i fråga.

Om en jordbrukare kommer i besittning av ett åkerskifte under en förbindelseperiod, behöver jordbrukaren inte beakta den tidigare fosforgödslingen av åkern. Detta gäller emellertid inte fall där två jordbrukare regelbundet byter skiften, exempelvis för växtföljdens skull.

Näringsämnena i stallgödsel och vissa andra gödselmedel skall beaktas på det sätt som bestäms i del B i bilaga 1.

Om gödslingen våren 2000 eller sommargödslingen av vallar år 2000 på en lägenhet som år 2000 ingår en förbindelse enligt statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har planerats på det sätt som avses i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket och i de föreskrifter och anvisningar som med stöd av det har meddelats år 1999, och om den utförda gödslingen motsvarar den planerade, anses vårgödslingen år 2000 och sommargödslingen av vallar år 2000 vara förenlig med statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket och med denna förordning.

Om fosforutjämning har tillämpats vid fosforgödslingen och utjämningsperioden för skiftet pågår vid den tidpunkt då en sådan förbindelse som avses i 7 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket ingås, skall överskridningarna av fosforgödslingen under föregående programperiod beaktas vid gödslingen. På motsvarande sätt kan underskridningar beaktas.

Den växtskyddsspruta som används vid spridning av växtskyddsmedel skall testas vart femte år av en av kontrollcentralen för växtproduktion auktoriserad testare. Med växtskyddsspruta avses självgående och traktordrivna växtskyddssprutor. En ny växtskyddsspruta anses testad om den uppfyller kraven enligt standardserien pr EN 1276 och om lantbruksteknologiska forskningsenheten vid Lantbrukets forskningscentral eller någon annan motsvarande inrättning har utfärdat ett skriftligt intyg om godkännande. Ett skriftligt intyg över testningen skall finnas.

Den som sprider växtskyddsmedel på en gårdsbruksenhets åkrar skall vart femte år genomgå sprutförarutbildning. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Som utbildning som är förenlig med stödvillkoren godkänns endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Som utbildning godkänns också en sådan specialexamen gällande giftiga bekämpningsmedel som kontrollcentralen för växtproduktion anordnar. Eftersom specialexamen är i kraft tio år, skall antingen sprutförarutbildning genomgås eller specialexamen avläggas på nytt under det sjätte giltighetsåret. Utbildningen enligt ovan skall genomgås före utgången av det första förbindelseåret.

En jordbrukare som första gången förbinder sig vid miljöstödet och en jordbrukare på vars lägenhet växtskyddsmedel används under den förbindelsetid som avses i 7 § förordningen om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket, men på vars lägenhet växtskyddsmedel inte har använts under den förbindelsetid som avses i statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket skall låta testa sprutan och genomgå sprutförarutbildningen före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret.

En jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd skall för de växter som odlas på lägenheten anskaffa de växtslagsspecifika anvisningar för balanserat växtskydd som ges ut av Växtskyddsföreningen rf. Anvisningar har gjorts upp för följande växter: 1) korn, 2) vårvete, 3) höstvete, 4) havre, 5) råg, 6) rybs och raps, 7) sockerbeta, 8) vallväxter, 9) potatis, 10) huvudkål, blomkål, broccoli och kinakål, 11) morot, selleri, palsternacka, dill och persilja, 12) rödbeta, 13) ärt, bond- och buskböna, 14) kålrot och rova, 15) lök och purjolök, 16) frilandssallat, 17) frilandsgurka, squash och pumpa, 18) jordgubbar, 19) hallon, 20) äppel, 21) vinbär och krusbär. Med avseende på de växter som inte behandlas i någon av dessa anvisningar skall handboken Balanserat växtskydd för övriga växter anskaffas. En lägenhet som bedriver ekologisk produktion skall i stället för de ovan nämnda anvisningarna anskaffa handboken Växtskyddsguide för ekoåkern, vars finska förlaga utgör publikation nummer 84 i serien Tieto Tuottamaan. Anvisningarna eller handboken skall anskaffas till lägenheten före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret. Om en växt odlas på lägenheten på en areal som är mindre än fem ar eller om trädgårdsväxter odlas bara för husbehov på lägenheten, förutsätts inte att anvisningar eller handböcker anskaffas för växterna i fråga.

Observationer som gäller ogräs, växtsjukdomar och skadegörare skall anges i de skiftesvisa anteckningarna, liksom uppgifter om de växtskyddsmedel som har använts.

Vid anläggningen och skötseln av dikesrenar och skyddsremsor skall det som bestäms i del C i bilaga 1 iakttas.

Odlingslandskapet skall bevaras öppet, och omgivningen kring boningshus och produktionsbyggnader skall hållas i prydligt och vårdat skick. Maskiner och arbetsredskap skall förvaras på ett ändamålsenligt sätt. Icke odlade åkerområden skall skötas genom exempelvis slåtter. Åkrar som är värdefulla i landskapshänseende får inte beskogas. Befintliga objekt på lägenheten som är viktiga för naturens mångfald i jordbruksmiljön skall upprätthållas. Sådana mångfaldsobjekt är bland annat variationsrika kantzoner mellan åker och skog, grupper av träd och buskar på åkrar, stenrösen och solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker. Sådana objekt får inte äventyras genom användning av bekämpnings- eller gödselmedel eller genom kalhuggning.

Vägrenar längs åker- och ägovägar på lägenheten får inte behandlas med bekämpningsmedel. Flyghavre som har sprit sig till vägrenar skall emellertid bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (178/1976), antingen genom plockning eller kemiskt. Vid behov kan vägrenarna slås. Den växtlighet som slagits får användas inom jordbruksproduktionen.

Basåtgärden för husdjurslägenheter skall vidtas, om jordbrukaren i enlighet med 15 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket har valt att iaktta basåtgärderna för husdjurslägenheter.

I basåtgärden för husdjurslägenheter skall stallgödseln i huvudsak spridas under vegetationsperioden. Stallgödsel som sprids någon annanstans än i ett växtbestånd skall myllas in så snart som möjligt för att ammoniakutsläpp skall förhindras.

På vallar får stallgödsel inte spridas efter den 31 augusti, om den inte placeras i vallen eller om inte åkern plöjs efter spridningen. Om stallgödsel sprids på hösten i andra sammanhang än vid anläggning av ett växtbestånd, skall tidpunkten vara så sen som möjligt. Åkern skall då plöjas efter stallgödselspridningen.

På hösten får inte mer än 30 ton nöt- eller hästspillning spridas per hektar. Motsvarande gräns för svinspillning är 20 ton per hektar och för höns- eller pälsdjursspillning 10 ton per hektar.

Uppgifter om stallgödselspridningen skall införas bland de skiftesvisa anteckningarna.

Den preciserade gödslingen skall grunda sig på en årlig odlingsplan och på markkartering som utförs tillräckligt ofta och som uppfyller villkoren i 4 §. På gårdsbruksenheten skall givorna av kväve och fosfor vara högst så stora per hektar åker som bestäms i delarna A-D i bilaga 2 utgående från växtarten, förhållandena på växtplatsen och skördenivån och i del D i bilaga 1.

Åtgärden kan inte väljas av en jordbrukare som har förbundit sig vid miljöstödsvillkoren för husdjurslägenheter och på vars lägenhet nötkreatur, hästar eller får föds upp. Som uppfödning av hästar eller får anses här inte en situation där det på lägenheten finns i 1 § avsedda får eller hästar som motsvarar högst en djurenhet enligt 1 §.

I samband med tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad bearbetning skall jordbrukaren hålla 30 procent av arealen för gårdsbruksenhetens stödberättigande åkerskiften täckt med växter eller växtrester utanför vegetationsperioden eller bearbetade med godkända metoder för freducerad bearbetning. Växttäcket skall bibehållas på skiftet fram till såbäddsberedningen eller motsvarande odlingsåtgärd.

Som växttäcke godkänns de växter och områden som bestäms i del E i bilaga 1.

Jordbrukaren skall delta i en två dagar lång utbildning av rådgivningsnatur där frågor som hänför sig till bevarandet och skötseln av naturens mångfald gås igenom ur gårdsbruksenhetsperspektiv. Utbildningens minimilängd är 12 timmar. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §. Vid utbildningen skall anläggningen och skötseln av landskaps- och mångfaldsåkrar samt betesmarker för vilt behandlas, liksom också en ändamålsenlig skötsel av mångfaldsobjekt såsom kantzoner, skogsdungar, solitärträd, alléer, källor, bäckar och våtmarker.

Som en del av utbildningen skall jordbrukaren för sin egen lägenhet göra upp en översiktsplan över de viktiga mångfaldsobjekten på lägenheten och skötseln av dem. I utbildningen kan också en småskalig inventering och uppföljning av de olika arterna ingå. Ett skriftligt intyg över deltagandet i utbildningen skall finnas. Utbildningen skall genomgås före utgången av det andra förbindelseåret.

Vid anläggningen och skötseln av mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten skall det som bestäms i del F i bilaga 1 iakttas.

Vid minskningen av ammoniakutsläpp från gödselstaden skall det som bestäms i del G i bilaga 1 iakttas.

Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret.

Gaser som uppkommer i en maskinell kompostbehållare eller vid luftning av flytgödsel och urin skall antingen tas till vara eller renas. För ändamålet kan olika filter, exempelvis torv- eller zeolitfilter, eller reningsmetoder användas. Gaserna kan tas till vara också i biogasanläggningar som samägs av flera jordbrukare. Om åtgärden förutsätter investeringar skall dessa genomföras under det första förbindelseåret.

En lägenhet som vidtar åtgärden får ha högst 2,3 djurenheter betesdjur per hektar vall och annan betesmark på gårdsbruksenheten. Skogsbeten och motsvarande för betesgång lämpliga områden som är i lägenhetens besittning kan räknas in i den övriga betesmarken. Med vall avses här inte arealer som används för utsädesproduktion av vallväxter.

Djur som kan gå på bete skall släppas ut på bete eller i en rastgård. Betesdjur är mjölk- och dikor, kvigor, får, getter och hästar. Vid skötseln av rastgården skall skyddet av yt- och grundvatten beaktas. Slitage av betesmarkerna skall förhindras genom tillräcklig betesrotation. Om det finns risk för ett alltför lågt betestryck, skall betesmarken slås i syfte att förhindra att området förbuskas. Betesgången och rastningen skall ske under sommaren. En byggnadslösning av lösdriftstyp utan rastgård eller utan bete på sommaren uppfyller inte kravet. Gödsvin och suggor skall födas upp i fållor utomhus åtminstone från maj till oktober, det vill säga åtminstone under tiden 31.5―30.9. Hönor och broilrar skall födas upp i golvanläggningar. Om flera djurarter föds upp på lägenheten, skall uppfödningsförhållandena för samtliga uppfylla kraven i denna paragraf.

För animalieproduktionsdjuren på lägenheten skall en näringsbalans som gäller utfodringen göras upp. Den skall göras upp under det första förbindelseåret. De resultat som fås vid uträkningen av näringsbalansen kan utnyttjas när näringsämnena i stallgödseln beräknas på det sätt som anges i del B bilaga 1.

Jordbrukaren skall delta i en endagskurs som gäller animalieproduktionsdjurens välbefinnande. Utbildningen skall genomgås under det första förbindelseåret. Ett skriftligt intyg över utbildningen skall finnas. Som här avsedd utbildning kan godkännas endast sådana utbildningsdagar som arbetskraftsoch näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt i förväg på det sätt som bestäms i 34 §.

Vid behandlingen av tvättvatten från mjölkrum skall det som bestäms i del H i bilaga 1 iakttas.

Åtgärden skall vidtas före utgången av det tredje förbindelseåret. Stöd betalas första gången för det förbindelseår då kravet uppfylls.

Ett villkor för betalningen av stöd för tilläggsåtgärder för trädgårdslägenheter är att jordbrukaren vidtar en av följande åtgärder:

Stöd betalas för skiften med trädgårdsväxter i den grupp som åtgärden gäller. Preciserad kvävegödsling genom mätning av lösligt kväve kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 §. Användning av täckmaterial vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter kan tillämpas endast på odlingsarealerna för trädgårdsväxter i grupp 2 som avses i 33 §.

Vid preciserad uppföljning av näringsämnen skall markkartering utföras åtminstone med tre års mellanrum på de skiften där trädgårdsväxter i grupp 1 och 2 som avses i 33 § odlas. När gödslingen vid anläggning av fleråriga växter planeras får resultat av en markkartering som är äldre än två år inte användas. Minst ett prov per hektar åker skall tas. Lägenheten skall före utgången av det första kalenderåret under det första förbindelseåret ha en markkartering som uppfyller de ovan nämnda villkoren.

För vidtagande av tillägsgåtgärden skall mängden lösligt kväve mätas på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tilläggsgödslingen beträffande de åkerskiften där trädgårdsväxter i grupp 1 som avses i 33 § odlas. Genom mätningen skall den mängd ammonium- och nitratkväve som finns i löslig form i jorden utredas.

På våren skall proven tas basskiftesvis så, att minst ett prov per fem hektar tas. Vid mätningar som utförs före tilläggsgödsling skall minst ett prov per jordbruksskifte tas.

Jordbrukaren kan utföra eller låta utföra en snabbestämning av mängden lösligt kväve genom att använda en snabbestämningsmetod där jordprovet urlakas i exempelvis kaliumklorid eller kaliumsulfat och mängden lösligt kväve fastställs utifrån en färgjämförelse. Jordbrukaren kan också låta utföra en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve, förutsatt att resultaten är tillgängliga före kvävegödslingen.

Mätresultaten skall bokföras eller anges i de skiftesvisa anteckningarna. Mätresultaten skall beaktas när kvävegödslingen planeras.

När täckmaterial används vid ogräsbekämpning i fleråriga trädgårdsväxter skall det som bestäms i del I i bilaga 1 iakttas.

Sådana stödberättigande skiften som under något förbindelseår på grund av växtföljden innehas av en annan jordbrukare som har ingått en förbindelse kan räknas in i minimiarealen för den jordbrukare som huvudsakligen besitter skiftet. I detta fall skall byte av skiftena sökas skriftligen hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Landsbygdsnäringsmyndigheten beslutar om bytets godtagbarhet. Miljöstödet betalas till den som odlar det stödberättigande skiftet.

Om villkoret beträffande minimiarealen, frånsett det fall som nämns i 1 mom., inte längre uppfylls upphör förbindelsen, vilket kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs jämte ränta för hela förbindelsetiden.

Om ändringar inträffar i den åkerareal som jordbrukaren besitter, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om ändringarna årligen. Med ändring avses också att ett stödberättigande skifte tas ur odling.

Ett skifte som har uppgetts vara åker som varaktigt inte odlas godkänns inte som stödberättigande. Som åker som varaktigt inte odlas betraktas åkerskiften som inte enligt 3 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket kan anses vara åker som tillfälligt inte odlas eller åkerskiften som inte har lagts i träda på det sätt som bestäms i rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor, nedan förordningen om jordbruksgrödor. Om ett skifte som har uppgetts vara åker som varaktigt inte odlas börjar odlas senare, kan en ansökan om att det skall vara stödberättigande göras under året i fråga, inom ramen för de anslag som anvisats i statsbudgeten. Om ett stödberättigande skifte under senare år uppges vara åker som varaktigt inte odlas eller om det vid övervakningen konstateras vara sådan åker, är det fråga om minskning av den areal som förbindelsen omfattar i enlighet med 48 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket.

Om besittningen av åker som omfattas av en sådan förbindelse att inte odla som avses i 10 § 2 mom. statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket övergår från en person som har ingått förbindelsen att inte odla till en sådan jordbrukare som börjar odla området, kan jordbrukaren i fråga uppge åkern som stödberättigande, och stöd kan betalas för den.

Som sådant frånträdande av förbindelse som avses i 43 § statsrådets förordning om kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket anses inte en situation där en jordbrukare som har ingått en förbindelse säljer eller arrenderar ut hela sin lägenhet till en jordbrukare som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd. Sådan försäljning eller utarrendering kan ske också innan tre år har förflutit sedan förbindelsen inleddes. I ett sådant fall anses förbindelsen ha förfallit, och utbetalt stöd återkrävs inte.

Ansökan om överföring av en förbindelse som gäller miljöstöd skall göras på blankett nr 160 som jord- och skogsbruksministeriet har fastställt.

I fråga om normal god jordbrukarsed skall det som bestäms i del J i bilaga 1 iakttas.

På en lägenhet som har ingått en förbindelse som gäller miljöstöd kan stallgödsel i enlighet med statsrådets beslut om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (219/1998, ändr. 907/1999) lagras i en gödselstack som har anlagts och täckts ändamålsenligt på en plats som är säker med avseende på vattenskyddet. Tillstånd till anläggande av gödselstackar skall sökas skriftligen på blankett nr 247 hos landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhteten är belagen

Betalningen av stöd förutsätter att plantering eller sådd av sådana växter som anges på jordbruksskiftesblankett nr 102B för övrig användning företas senast den 30 juni. Med avvikelse från vad som sägs ovan kan stöd betalas för i 33 § avsedda trädgårdsväxter i grupp 1 som sås därefter och ger skörd under året i fråga, om en förfrukt sås på skiftet senast den 30 juni. Om ingen förfrukt sås, skall landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen underrättas om detta. Då betalas inte stöd för bas- och tilläggsåtgärder för skiftet i fråga. Den sista såningsdagen för skiften som har uppgetts vara foderareal eller stödareal för jordbruksgrödor (C) bestäms enligt villkoren för stödet för jordbruksgrödor.

Miljöstöd kan betalas för ett skifte med gröngödslingsvall vars skörd används som ett led i växtföljden så, att skörden inte bärgas på hösten utan utnyttjas för gödsling av följande års gröda. Sådana växtföljder är exempelvis odling av vicker som gröngödsling vid ekologisk odling samt växelbruk av potatis och klöver. Jordbrukaren skall på begäran ange växtföljden. Av vikten på det frö som används till anläggning av grön gödslingsvallar skall minst 20 procent bestå av frö av kvävefixerande växter. De frömängder som har åtgått skall uppges på blanketten för ansökan om stöd eller framgå av lägenhetens skiftesvisa anteckningar. Den sammanräknade arealen för de jordbruksskiften som uppges vara gröngödslingsareal kan vara högst 50 procent av den sammanräknade arealen för de stödberättigande skiftena. Samma areal kan inte uppges som gröngödslingsareal två år i följd, frånsett de fall där arealen i fråga under det första året uppges som träda enligt förordningen om jordbruksgrödor. I detta fall skall den kvävefixerande växten vara en trädesväxt som är förenlig med förordnigen om jordbruksgrödor.

När mer än tre meter breda skyddsremsor eller dikesrenar har anlagts på lägenheten och ett separat jordbruksskifte har bildats av dem kan miljöstöd betalas för dem, om de har skötts på det sätt som avses i del C i bilaga 1.

Av odlingstekniska skäl kan på vändtegen finnas ett högst tre meter brett område som inte har besåtts och som räknas in i odlingsarealen. Om det på vändtegen finns både en skyddsremsa eller dikesren och ett område som är obesått av odlingstekniska skäl, får dessas sammanlagda bredd inte överstiga tre meter. Om området på vändtegen är bredare än tre meter, skall det avskiljas till ett separat jordbruksskifte. På ett område på vändtegen som avskiljs till ett separat jordbruksskifte kan exempelvis vall odlas, varvid miljöstöd kan beviljas. Bärgning av skörd förutsätts inte i fråga om vall som odlas på ett sådant vändtegsområde som lämnats av odlingstekniska skäl och avses här. Växtbeståndet skall emellertid slås eller skötas på något annat sätt för att miljöstöd skall kunna betalas för det.

Till trädgårdsväxter i grupp 1 hänförs de jordbruksskiften där prydnadsväxter, grönsaker, frökryddor, krydd- och medicinalväxter odlas. Med prydnadsväxter avses här ettoch fleråriga prydnadsväxter som odlas på friland för att användas som snittblommor eller eterneller. Till grönsakerna hänförs också bland annat dill, persilja och pepparrot samt fleråriga grönsaker såsom jordärts

kocka, rabarber och sparris. Till frökryddor hänförs bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äktamalört, gullris, libbstic ka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, inte dock fiber nässla, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. I fråga om medicinalvide förutsätts avtal med en läkemedelsfabrik.

Till trädgårdsväxter i grupp 2 hänförs de jordbruksskiften där bär- och fruktväxter och plantskoleväxter odlas. Till bär- och fruktväxterna hänförs bland annat äppel, plommon, krikon, körsbär, päron, söta rönnbär, jordgubbe, svarta vinbär, röda vinbär, vita vinbär, gröna vinbär, krusbär, hallon, åkerbärshallon, björnbär, åkerbär och allåkerbär, havtorn, amerikanskt blåbär, bäraronia, ros för produktion av nypon, rosenkvitten, häggmispel och lingon. Med plantskoleväxter avses plantproduktion av fleråriga prydnadsväxter, det vill säga perenner, buskar och träd, samt plantproduktion av bäroch fruktväxter, till vilken hänförs också produktion av gatu- eller parkträdodlingar. Plantskoleproduktionsarealen omfattar också produktion av sticklingar och krukplantor under täckmaterial på jordbruksskiften, t.ex. i plasthus av lätt konstruktion. Miljöstöd betalas inte för produktion av plantmaterial av skogsträd eller odling av julträd.

Utbildning för jordbrukare kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer eller motsvarande. Den som arrangerar utbildning för jordbrukare skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning minst 30 arbetsdagar före utbildningsdagen lämna in programmet för dagen jämte tidsschema och uppgift om utbildarna. Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelningen skall underrättas om utbildarnas utbildning och förtrogenhet med miljöstödssystemet. För utbildningsdagen skall namnges en huvudansvarig utbildare som skall vara förtrogen med systemet för jordbrukets miljöstöd. De andra utbildarna kan vara sakkunniga inom ett visst ämnesområde. Alla utbildare skall ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som arbetskraftsoch näringscentralens landsbygdsavdelning godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som skall behandlas. Sådan utbildning för jordbrukare som hör till tilläggsåtgärden mångfaldsobjekt på gårdsbruksenheten kan emellertid arrangeras bara av någon som har deltagit i sådan utbildarutbildning som jord- och skogsbruksministeriet har godkänt och sprutförarutbildning kan ges endast av utbildare som bemyndigats av kontrollcentralen för växtproduktion.

En myndighet som beslutar om beviljande av sådant stöd som avses här eller deltar i utbetalningen av stödet i fråga kan inte i egenskap av myndighet arrangera sådan utbildning som avses i denna förordning eller utgöra huvudutbildare under den.

Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall senast tio arbetsdagar före utbildningstidpunkten underrätta utbildningsarrangören om huruvida den godkänner utbildningsdagen som sådan utbildning för jordbrukare som är förenlig med miljöstödssystemet. Utbildningen skall godkännas, om den kan konstateras uppfylla de villkor för utbildning som anges i denna förordning. Vid behov, om de ovan nämnda villkoren inte uppfylls, kan arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning för utbildningsprogrammets eller utbildarnas del föreslå ändringar som utgör villkor för godkännande av utbildningsdagen som sådan utbildning som är förenlig med miljöstödssystemet.

Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning skall inom sitt område övervaka utbildningsdagarnas kvalitet samt iakttagandet av det i förväg godkända utbildningsprogrammet.

Utbildningsarrangören skall inom tio arbetsdagar efter det att utbildningen har slutförts underrätta arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning om vilka jordbrukare som har deltagit i utbildningen och ange deras lägenhetssignum. Detta skriftliga dokument skall innehålla de berörda jordbrukarnas namnteckningar, genom vilka jordbrukarna bekräftar sitt deltagande. Dessutom skall till arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning sändas deltagarnas namn och lägenhetssignum i elektronisk form.

Utbildningsarrangören skall ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget skall framgå datum för utbildningsdagen, utbildningsdagens innehåll samt uppgift om att det har varit fråga om sådan utbildning som utgör ett villkor för miljöstöd och som arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har godkänt.

Jordbrukaren skall årligen i samband med ansökan om arealstöd lämna in till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga de uppgifter och utredningar som förutsätts i EG-lagstiftningen och separat genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning har rätt att utan förhandsmeddelande utföra inspektioner i anslutning till beviljandet och betalningen av stöd. Stödtagaren är skyldig att utan ersättning framlägga alla räkenskapshandlingar och allt annat material som behövs samt att bistå vid inspektionen även i övrigt.

Om det utgående från övervakningen konstateras att jordbrukaren inte har iakttagit förbindelsevillkoren eller att fel förekommer i de arealer som har uppgetts i ansökan, kan stödet till jordbrukaren minskas på det sätt som bestäms särskilt i jord- och skogsbruksministeriets förordning gällande övervakning.

Stödet kan återkrävas helt eller delvis hos stödtagaren, om jordbrukaren har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter, om stöd har betalts utan grund eller till ett för stort belopp, om jordbrukaren inte iakttar förbindelsevillkoren, om jordbrukaren frånträder en förbindelse som han har ingått eller om ägande- eller besittningsrätten till lägenheten övergår och övertagaren inte inom tio arbetsdagar ingår någon förbindelse att iaktta villkoren för bas- och tilläggsåtgärder. För tiden mellan betalningen av miljöstöd och återbetalningen av det belopp som har be-talats utan grund uppbärs ränta.