269/2000

Om gränsbevakningsväsendets gränsbevakningsuppgifter, tulluppgifter, räddnings- och biståndsuppgifter, polisuppgifter samt uppgifter vid övervakning av efterlevnaden av vissa bestämmelser inom gränsbevakningsväsendets bevakningsområde samt skyldighet att lämna handräckning till räddningsmyndigheter och polis samt om uppgifter med anknytning till det militära försvaret och om övriga uppgifter bestäms i lag.

Gränsbevakningsväsendet skall ytterligare

Om samordningen av de uppgifter som ankommer på polisen, tullverket och gränsbevakningsväsendet samt om samarbetet mellan dessa myndigheter och om handräckningsförfarandet bestäms särskilt genom förordning som utfärdas av statsrådet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet leder gränsbevakningsväsendet och biträder i ärenden som hör till gränsbevakningsväsendets verksamhetsområde ministern i inrikesministeriet.

Om inte något annat bestäms, har chefen för gränsbevakningsväsendet rätt att på föredragning avgöra andra än principiellt viktiga och omfattande förvaltningsärenden som gäller gränsbevakningsväsendet och dess verksamhetsområde och om vilka beslut skall fattas vid inrikesministeriet.

Om de uppgifter som ankommer på chefen för gränsbevakningsväsendet i militära kommandomål inom gränsbevakningsväsendet bestäms särskilt.

Till gränsbevakningsväsendet hör under chefen för gränsbevakningsväsendet följande förvaltningsenheter

Gränsbevakningssektionerna, sjöbevakningssektionerna, bevakningsflygdivisionen samt gräns- och sjöbevakningsskolan verkar under staben för gränsbevakningsväsendet.

Till staben för gränsbevakningsväsendet hör biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, en personalavdelning, en juridisk avdelning, en gräns- och sjöavdelning, en teknisk avdelning samt en planerings- och ekonomienhet. Vid den juridiska avdelningen finns en administrativ byrå. Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om den närmare sammansättningen av staben för gränsbevakningsväsendet och av övriga förvaltningsenheter inom gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet sköter de administrativa och militära uppgifter som ankommer på den i egenskap av avdelning vid inrikesministeriet och i dess egenskap av ledningsstab för gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet kärar och svarar på statens vägnar samt bevakar vid domstolar och inför andra myndigheter statens rätt och fördel i alla ärenden som berör gränsbevakningsväsendet.

Staben för gränsbevakningsväsendet behandlar och avgör de ärenden som skall avgöras vid inrikesministeriet och som gäller tillstånd som avses i 4 a § lagen om gränszon (403/1947) , 3 § 2 mom. utlänningslagen (378/1991) , 11 § 1 mom. passlagen (642/1986) och i 4 § förordningen om flygfotografering av vissa områden och objekt (858/1993) samt ärenden som gäller handräckning som lämnas utanför gränsbevakningsväsendets bevakningsområde.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet leder staben för gränsbevakningsväsendet och är vid förhinder för chefen för gränsbevakningsväsendet dennes ställföreträdare. Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet är samtidigt avdelningschef vid inrikesministeriet.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet avgör på föredragning de förvaltningsärenden som skall behandlas vid staben för gränsbevakningsväsendet, om det inte bestäms eller med stöd av denna förordning föreskrivs att ärendet skall avgöras av någon annan tjänsteman.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet kan i enskilda fall överta avgörandet av ett ärende som enligt förordning eller vad som föreskrivs med stöd av denna förordning skall avgöras av staben för gränsbevakningsväsendet eller av en tjänsteman vid staben.

Biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet avgör de militära kommandomål som skall behandlas vid staben för gränsbevakningsväsendet enligt vad därom särskilt bestäms eller genom militärorder föreskrivs.

Avdelningschefen vid juridiska avdelningen och byråchefen vid administrativa byrån vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att i ärenden som avses i 4 § 2 mom. utan särskilt förordnande bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar och att i dessa ärenden företräda gränsbevakningsväsendet. Överinspektören vid personalavdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att i ärenden som gäller tjänstgöringsförhållanden utan särskilt förordnande bevaka statens rätt och fördel i domstolar och inför andra myndigheter samt vid förrättningar samt att i dessa ärenden företräda gränsbevakningsväsendet.

Den tjänsteman som har förordnats till uppgiften som avdelningschef för gräns- och sjöavdelningen vid staben för gränsbevakningsväsendet har rätt att avgöra ärenden som avses i 4 § 3 mom. och som gäller personers inresa eller utresa via något annat ställe än ett gränsövergångsställe som är öppet.

Kommendören för en sjöbevakningssektion och sjöbevakningssektionen, kommendören för en gränsbevakningssektion och gränsbevakningssektionen samt kommendören för bevakningsflygdivisionen och bevakningsflygdivisionen sköter de uppgifter som ankommer på gränsbevakningsväsendet enligt vad chefen för gränsbevakningsväsendet och staben för gränsbevakningsväsendet bestämmer.

Gräns- och sjöbevakningsskolan sköter utbildningen inom gränsbevakningsväsendet. Vid gräns- och sjöbevakningsskolan ges undervisning på både finska och svenska språket.

Närmare föreskrifter om förvaltningsenheternas uppgifter samt om behandling och avgörande av förvaltningsärenden ges av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Om behandling och avgörande av militära kommandomål inom förvaltningsenheterna bestäms särskilt eller föreskrivs genom militärorder.

Chefen för gränsbevakningsväsendet fastställer arbetsordningen för staben för gränsbevakningsväsendet samt instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

Staben för gränsbevakningsväsendet fastställer arbetsordningen för övriga förvaltningsenheter.

Lägre högskoleexamen för officer (kandidatexamen i militärvetenskaper), högre högskoleexamen för officer (magisterexamen i militärvetenskaper) och generalstabsofficersexamen avläggs vid försvarsmakten. Undervisning för dessa examina kan även ges vid gräns- och sjöbevakningsskolan.

Vid gräns- och sjöbevakningsskolan

Undervisning inom en kurs som avläggs vid gräns- och sjöbevakningsskolan kan också ges någon annanstans än vid gräns- och sjöbevakningsskolan.

Som elev till grundkursen för gränsbevakare kan antas en person som

Som elev kan antas

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet studerar vid gräns- och sjöbevakningsskolan såsom tjänsteåliggande. Den som söker inträde till utbildning på basis av urvalsprov skall avge en skriftlig tjänstgöringsförbindelse att han, om han antas till elev, kommer att tjänstgöra vid gränsbevakningsväsendet under en av chefen för gränsbevakningsväsendet fastställd minimitid, räknat från den dag han genomgått kursen.

Om personen i fråga under den tid tjänstgöringsförbindelsen gäller säger upp sig eller blir uppsagd av någon annan orsak än sjukdom, skall han ersätta de kostnader som hans studier åsamkat staten enligt vad inrikesministeriet närmare bestämmer.

I utbildning enligt 10 § 1 mom. 1–4 punkten vid gräns- och sjöbevakningsskolan skall ingå åtminstone följande läroämnen: förvaltning, gränsövervakning, gränskontroll, tullövervakning, räddnings- och biståndsverksamhet, militärt försvar, grunderna för polisverksamheten samt fysisk fostran.

För att genomgå grundkurs för gränsbevakare och sjöbevakare skall en elev visa att han besitter de kunskaper och färdigheter som anges i målen för grundkursen och som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan i de läroämnen som nämns i 1 mom. Dessutom skall eleven avlägga ett prov i förståelse av det andra inhemska språket och en grundkurs i ett främmande språk. En elev som tjänstgör vid en sjöbevakningssektion skall ytterligare genomgå en kurs i sjöfart och sjömanskunskap. En elev som tjänstgör vid bevakningsflygdivisionen skall därtill uppnå sådana färdigheter att han kan ges i luftfartslagen (281/1995) avsett certifikat.

För institutofficersexamen skall en elev visa att han besitter de kunskaper och färdigheter som anges i målen för institutofficersexamen och som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan i de läroämnen som nämns i 1 mom. och dessutom i ledarskap, taktik, pedagogik och didaktik och krigsteknik samt genomgå kurs i åtminstone modersmålet, det andra inhemska språket och ett främmande språk. En elev som tjänstgör vid en sjöbevakningssektion skall ytterligare genomgå en kurs i sjöfart och sjömanskunskap samt i ledning av sjöräddningsverksamhet. En elev som utbildas för uppgiften som pilot på ett av bevakningsflygdivisionens luftfartyg eller för uppgiften att underhålla ett sådant luftfartyg skall uppnå sådana färdigheter att han kan ges i luftfartslagen avsett certifikat.

Läroämnen i undervisning som leder till officersexamen och generalstabsofficersexamen och i vidareutbildning för officerare samt i gränsbevakningskurs för specialofficerare är de läroämnen som nämns i 1 mom. och dessutom sjöräddningsverksamhet, i vilka en elev skall uppnå de kunskaper och färdigheter som förutsätts i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan och som ett framgångsrikt ledande av gränsbevakningsväsendets uppgifter kräver. En elev som utbildas för uppgiften som pilot på ett luftfartyg skall uppnå sådana färdigheter att han kan ges i luftfartslagen avsett certifikat.

Elevernas studieprestationer bedöms enligt bedömningsgrunder som är specificerade i instruktionen för gräns- och sjöbevakningsskolan.

En elev har rätt att få veta hur bedömningsgrunderna har tillämpats på honom.

En elev kan avbryta sina studier på grund av sjukdom eller av andra giltiga skäl. En elevs studier kan avbrytas på grund av otillräckliga framsteg eller av andra giltiga skäl.

Innan studierna avbryts skall eleven höras. Eleven skall meddelas orsaken till avbrytandet av studierna.

Andra elever än gränsbevakningsväsendets tjänstemän kan av giltiga skäl relegeras från gräns- och sjöbevakningsskolan. I fråga om studier som bedrivs av värnpliktiga och de som antagits till frivillig militärtjänst iakttas vad som särskilt bestäms eller genom militärorder föreskrivs om dem.

Vid gränsbevakningsväsendet finns

I fråga om inrättande, ändring och indragning av tjänsterna som chef för gränsbevakningsväsendet, biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt generalmajor och konteramiral bestäms särskilt.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om inrättande, ändring och indragning av andra tjänster vid gränsbevakningsväsendet än de som avses i 2 mom. samt om placeringen av tjänster inom förvaltningsenheterna, med undantag av de tjänster som avses i 22 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om de förutsättningar under vilka en person kan utnämnas till tjänsteman i ett tjänsteförhållande för viss tid vid gränsbevakningsväsendet.

Av den som utnämns till en tjänst vid gränsbevakningsväsendet krävs att han är finsk medborgare och att han uppfyller de allmänna behörighetsvillkor för statstjänst som anges i 6 och 8 § statstjänstemannalagen (750/1994) . Dessutom skall han ha oklanderliga levnadsvanor och vara pålitlig.

Av dem som utnämns till en militär tjänst krävs dessutom att de har fullgjort sin värnplikt i vapentjänst i aktiv trupp eller frivillig militärtjänst för kvinnor samt att de till sin hälsa och fysiska kondition är lämpliga för tjänsten.

Vad som i 2 mom. bestäms om fullgörandet av värnplikt gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland (1144/1991) har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning. Med avvikelse från vad som bestäms i 2 mom. gäller kravet på fullgörande av frivillig militärtjänst för kvinnor inte personer som enligt 6 § självstyrelselagen för Åland har åländsk hembygdsrätt.

Särskilt behörighetsvillkor för tjänst som yngre officer är officersexamen eller lägre el- ler högre högskoleexamen för officer. (20.1.2005/24)

Särskilt behörighetsvillkor för tjänst som stabsofficer är förutom den examen som fordras för tjänst som yngre officer vidareutbildning som föreskrivs av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Behörighetsvillkor för tjänst som överste och kommodor fordras, förutom den examen som krävs för tjänst som yngre officer, en examen för generalstabsofficer och erfarenhet av tjänstgöring vid minst två förvaltningsenheter inom gränsbevakningsväsendet. För tjänst som chef och biträdande chef för gränsbevakningsväsendet samt generalmajor och konteramiral fordras, förutom vad som föreskrivs ovan, i praktiken visad god ledarförmåga och erfarenhet av ledarskap i en uppgift som chef för en förvaltningsenhet inom gränsbevakningsväsendet eller som avdelningschef vid staben för gränsbevakningsväsendet.

Särskilda behörighetsvillkor för specialofficerstjänst är

Särskilda behörighetsvillkor för institutofficerstjänst är

Särskilda behörighetsvillkor för sjöbevakartjänst och gränsbevakartjänst är

Med avvikelse från vad som i 1 mom. 1 punkten bestäms om behörighetsvillkoren krävs inte av den som utnämns till en militär tjänst för viss tid som yngre gränsbevakare att personen har genomgått del 1 av grundkursen för gränsbevakare.

Särskilda behörighetsvillkor för civila tjänster är

Särskilda behörighetsvillkor för andra civila tjänster är sådan skicklighet och förmåga som skötseln av de till tjänsten hörande uppgifterna kräver.

Tjänsterna vid gränsbevakningsväsendet besätts utan att de förklaras lediga.

Beslut om att en tjänst skall lämnas obesatt fattas av den utnämnande myndigheten. Beslut om att en tjänst som avses i 16 § 1 mom. skall lämnas obesatt fattas likväl av inrikesministern. Beslut om att en annan officerstjänst och en tjänst som avses i 22 § 1 mom. 1 och 2 punkten skall lämnas obesatt fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet. (31.5.2000/496)

Om utnämning av chefen för gränsbevakningsväsendet, biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet, generalmajor och konteramiral samt av övriga officerare vid gränsbevakningsväsendet bestäms genom lag.

Till övriga tjänster vid gränsbevakningsväsendet utnämns

En tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet förordnas till sin uppgift av den utnämnande myndigheten.

Den som utnämnts till tjänst som överste, kommodor och befattningsofficer förordnas till sin uppgift av chefen för gränsbevakningsväsendet.

Den som utnämnts till tjänst som yngre officer förordnas till sin uppgift vid en förvaltningsenhet av chefen för förvaltningsenheten.

En tjänsteman som har förordnats till en uppgift som förutsätter flygarutbildning kan förordnas till en annan uppgift än en sådan som förutsätter flygarutbildning endast med samtycke av tjänstemannen i fråga.

Beslut om förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst eller uppgift inom gränsbevakningsväsendet fattas av den myndighet som enligt 25 § förordnar tjänstemannen till hans uppgift.

Beslut om förflyttning av en tjänsteman från en förvaltningsenhet till en annan fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet med undantag för tjänstemän som avses i 24 § 1 mom. och 2 mom. 1 punkten.

Vid förflyttning av en tjänsteman till någon annan tjänst vid ett ämbetsverk utanför gränsbevakningsväsendet eller för tjänstgöring hos någon annan arbetsgivare än staten samt vid ställande av en tjänsteman till statsrådets disposition tillämpas vad som bestäms i 41 och 42 § statstjänstemannaförordningen (971/1994) .

4 mom. har upphävts genom F 22.1.2004/32 . (22.1.2004/32)

När beslut fattas om beviljande av tjänstledighet för chefen och biträdande chefen för gränsbevakningsväsendet tillämpas 21 § statstjänstemannaförordningen.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer om beviljande av annan än i 1 mom. avsedd tjänstledighet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om permittering av en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet och om ombildning av ett tjänsteförhållande till tjänsteförhållande på deltid. Inrikesministeriet fattar beslut i ett sådant ärende i fråga om chefen för gränsbevakningsväsendet.

Beslut om att en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet sägs upp med stöd av 25 eller 26 § statstjänstemannalagen och att ett tjänsteförhållande upplöses skall fattas av den utnämnande myndigheten. Om en myndighet som lyder under staben för gränsbevakningsväsendet beslutar om uppsägning eller om upplösning av ett tjänsteförhållande, skall ett utlåtande i ärendet inhämtas hos staben för gränsbevakningsväsendet innan något beslut fattas.

Beslut om att en tjänsteman vid gränsbevakningsväsendet sägs upp med stöd av 27 § statstjänstemannalagen fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet. Beslut om uppsägning av de tjänstemän som avses i 6 § 1 mom. samt 18 § fattas dock av den utnämnande myndigheten.

Avgångsåldern för en tjänsteman i militär tjänst är

Avgångsåldern för yngre officer, stabsofficer och institutofficer som tjänstgör i uppgift som förutsätter flygarutbildning är 45 år.

Avgångsåldern för en tjänsteman i civil tjänst är 65 år.

Gränsbevakningsmän enligt 2 § 8 punkten lagen om gränsbevakningsväsendet är

En gränsbevakningsman skall i tjänsten och i sitt privatliv uppföra sig så att gränsbevakningsväsendets anseende inte skadas.

En gränsbevakningsman skall upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver.

Kommendören för en gränsbevakningssektion sköter uppgiften som gränsfullmäktig och biträdande kommendören för gränsbevakningssektionen uppgiften som ställföreträdare för gränsfullmäktig.

Som en del av företagshälsovården ordnar gränsbevakningsväsendet gratis sjukvård för sina tjänstemän. Till gratis sjukvård hör läkarvård, som även omfattar nödvändiga undersökningar för att bestämma sjukdomen och vården, samt vård på sjukhus till den del sådan vård kan ges på försvarsmaktens sjukhus.

I 52 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet avsedd gränsbevakningsmyndighet är chefen för en förvaltningsenhet beträffande den som tjänstgör vid förvaltningsenheten.

En gränsbevakningsman får inte ta emot eller inneha en i 18 § 4 mom. statstjänstemannalagen avsedd bisyssla till vilken hör räddande, skyddande eller bevakning av egendom eller upprätthållande av ordning eller säkerhet, anordnande av resor, idkande av trafik, handel med skjutvapen, sprängämnen eller andra farliga ämnen, import eller export av varor eller detektivverksamhet, om inte den behöriga myndigheten på ansökan beviljar tillstånd till det.

Bisysslotillstånd för en tjänsteman beviljas av staben för gränsbevakningsväsendet, om inte beviljandet med stöd av 18 § 1 punkten statstjänstemannaförordningen hör till inrikesministeriet.

En bisyssla som avses i 18 § 3 mom. statstjänstemannalagen skall en tjänsteman utan dröjsmål anmäla till staben för gränsbevakningsväsendet, om inte något annat bestäms om anmälningsskyldigheten.

Beslut om utnämning av en person till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid om högst ett år fattas av chefen för förvaltningsenheten.

Beslut om utnämning av en person till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid som varar över ett år fattas av statsrådet när beslutet om utnämning till motsvarande tjänst fattas av republikens president. I övriga fall fattas utnämningsbeslutet av den myndighet som utnämner till motsvarande tjänst.

För en person som utnämns till tjänsteman i tjänsteförhållande för viss tid gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms om tjänstemän i denna förordning.

Beträffande tillämpningen av militära disciplinlagen (331/1983) vid gränsbevakningsväsendet gäller vad som bestäms i militära disciplinförordningen (969/1983) och i denna förordning. Kommendören för en bevakningssektion och bevakningsflygdivisionen samt chefen för skolan betraktas som sådana kommendörer för truppförband som avses i 12 § militära disciplinlagen.

Förundersökningen i ett ärende som gäller ett militärt brott och som behandlas vid gränsbevakningsväsendet förrättas av en gränsbevakningsman, om inte undersökningen på grund av sakens natur skall skötas av polisen.

Ett sådant utlåtande av en militärjurist som avses i 31 § militära disciplinlagen ges i ett militärt disciplinärende som behandlas vid gränsbevakningsväsendet av en av staben för gränsbevakningsväsendet förordnad tjänsteman som har avlagt juris kandidatexamen.

Dagorder som avses i 46 § militära disciplinlagen är den beslutsförteckning som chefen för gränsbevakningsväsendet offentliggör för förvaltningsenheterna och den beslutsförteckning som chefen för en förvaltningsenhet offentliggör för den personal som tjänstgör inom förvaltningsenheten.

Staben för gränsbevakningsväsendet granskar minst en gång om året de straff- och tillrättavisningskartotek som finns vid gränsbevakningsväsendet.

Chefen för gränsbevakningsväsendet beslutar om det förfarande som skall iakttas när en varning enligt 24 § statstjänstemannalagen ges.

Om varning som ges en tjänsteman beslutar chefen för den förvaltningsenhet där tjänstemannen tjänstgör, om inte något annat bestäms.

39 § har upphävts genom F 22.2.2001/155 .

Gränsbevakningsmännen har ett tjänstetecken som fastställs av inrikesministeriet och som skall medföras vid tjänsteutövning. Tjänstetecknet skall visas upp vid behov och på begäran, när det är möjligt utan att tjänsteuppdraget äventyras.

Andra tjänstemän vid gränsbevakningsväsendet ges ett personkort som fastställs av inrikesministeriet.

Staten förser gränsbevakningsmännen med sådana maktmedels- och skyddsredskap som gränsbevakningsväsendets uppgifter förutsätter. Vid användningen av maktmedel mot en person enligt 24 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet får en gränsbevakningsman använda endast sådana maktmedelsredskap som han fått utbildning i att använda.

Om en brådskande sjuktransport som avses i 6 § 3 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet kräver att på behörigt sätt utbildad personal följer med patienten under transporten enligt 5 § 3 mom. förordningen om sjuktransport (565/1994) , skall den som av gränsbevakningsväsendet anhåller om transport anvisa en sådan person som ledsagare för patienten.

Utöver vad i 1–22 § förordningen om förundersökning och tvångsmedel (575/1988) bestäms om registrering av förundersökning och omständigheter som gäller användning av tvångsmedel skall brottmål som även på annat sätt kommit till gränsbevakningsväsendets eller en gränsbevakningsmans kännedom registreras.

Som registrering av brottmål som behandlas i strafforderförfarande anses bevarande av kopian av ett delgivet straffanspråk och av brottmål som behandlas som ordningsbotsärende bevarande av kopian av ett delgivet ordningsbotsföreläggande. I ett brottmål med anledning av vilket en gränsbevakningsman har gett en anmärkning enligt 45 § 1 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet registreras den misstänktes personuppgifter, brottsbenämningen, gärningstiden och gärningsplatsen.

I fråga om en person som gripits med stöd av 17 § 2 mom. och 18 § lagen om gränsbevakningsväsendet antecknas person- eller andra identifieringsuppgifter, uppgifter om den åtgärd i samband med gränsövervakning eller gränskontroll som har lett till gripandet, uppgifter om säkerhetsvisitation och om omhändertagande av egendom som följd av denna eller om annat omhändertagande av egendom enligt 20 § i nämnda lag, uppgifter om transport av den gripne, uppgifter om tidpunkt och plats för gripandet, uppgifter om när gripandet har upphört samt uppgifter om återlämnande eller annan behandling av omhändertagen egendom.

Om rätten att registera de uppgifter som avses i 43 och 44 § och som skall antecknas i gränsbevakningsväsendets straffdataregister eller i något annat register som förs med hjälp av automatisk databehandling föreskrivs i lagen om gränsbevakningsväsendet.

Om avstående från bärgarlön enligt 60 § 2 mom. lagen om gränsbevakningsväsendet samt om fördelning av bärgarlön enligt 60 § 3 mom. i samma lag beslutar chefen för gränsbevakningsväsendet.

Om man inte avstår från bärgarlön delas en femtedel av den andel som överskrider driftskostnaderna för sjöräddningsarbetet ut till de tjänstemän som tjänstgjorde på fartyget under sjöräddningsarbetet samt till dem som tjänstgjorde med stöd av värnpliktslagen (452/1950) eller lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) . Bärgarlönen fördelas i förhållande till tjänstemännens månadslöner. I fråga om dem som inte är tjänstemän betraktas hälften av den lägsta månadslönen för gränsbevakningsväsendets tjänstemän som det belopp som motsvarar månadslönen. Bärgarlönen för en person som tjänstgör på ett fartyg kan likväl uppgå till högst en månadslön.

Med avvikelse från vad som i 30 § föreskrivs om avgångsålder bestäms avgångsåldern i vissa fall enligt följande:

Kravet på minst reservunderofficersutbildning enligt 11 § 1 mom. 1 punkten gäller inte den som med stöd av 12 § 1 mom. självstyrelselagen för Åland har rätt att i stället för att fullgöra värnplikt tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningen eller inom annan civilförvaltning.

Kravet på att en elev har genomgått del 1 av grundkursen för gränsbevakare enligt 11 § 2 mom. 2 punkten gäller inte den som söker inträde till studier för institutofficersexamen som ger behörighet för ett luftfartygs pilotuppgifter eller underhållsuppgifter.

Chefen för gränsbevakningsväsendet bestämmer vilka kurser, examina och vidareutbildning enligt denna förordning motsvaras av kurser, examina och vidareutbildning som har avlagts innan denna förordning träder i kraft. Chefen för gränsbevakningsväsendet kan av särskilda skäl bevilja undantag från kraven enligt 11 § 1 mom. 1–3 punkten.

Med anledning av reformen av utbildningssystemet ges under övergångsperioden 2000–2006 de officerare, specialofficerare och institutofficerare som tjänstgör i gränsbevakningsmans uppgifter och alla sjöbevakare och gränsbevakare vilka erhållit utbildning enligt det tidigare utbildningssystemet kompletterande utbildning som uppgifterna som ankommer på gränsbevakningsmän förutsätter.

Beslut i ärenden som avses i 35 § 3 och 4 mom. statstjänstemannalagen gällande en tjänstemans rätt att kvarstå i sin tjänst eller uppgift efter avgångsåldern fattas av chefen för gränsbevakningsväsendet i fråga om en tjänsteman som utnämns av någon annan än republikens president.

Uppgifter som avses i 30 § 2 mom. och som förutsätter flygarutbildning är uppgiften som ledare för luftfartverksamheten, flyglärare, testpilot, flygflottiljchef, officer vid en flygflottilj, flyggruppschef, chef för helikoptergrupp, flygofficer, pilotofficer, luftfarkostbefälhavare och pilot på luftfarkost.

Denna förordning träder i kraft den 8 mars 2000. Förordningens 30 § tillämpas dock från den 1 maj 2000.

Genom denna förordning upphävs 1–34 och 44–60 § förordningen den 12 mars 1999 om gränsbevakningsväsendet (321/1999) .

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.