806/1998

Det pris per enhet för grundläggande utbildning för kommunen som avses i 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) beräknas så att det genomsnittliga pris per enhet som varje år bestäms för den grundläggande utbildningen genom förordning av statsrådet multipliceras med 0,77. Det på detta sätt erhållna beloppet ( grunddelen av priset per enhet) höjs så som föreskrivs i 2–5 mom.

I kommuner vars befolkningstäthet är mindre än 40 höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då produkten av det genomsnittliga priset per enhet och 0,1 multipliceras med skillnaden mellan den naturliga logaritmen av 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet.

I kommuner vars befolkningstäthet är mindre än fyra och i kommuner som statsrådet med stöd av 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) förklarat såsom skärgårdskommun höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då produkten av det genomsnittliga priset per enhet och kommunens per elev beräknade skolnätsfaktor enligt 3 § multipliceras med 0,003. Om emellertid befolkningstätheten i en annan kommun än en skärgårdskommun är större än tre men mindre än fyra, multipliceras den ovan avsedda produkten med det tal som fås då talet fyra subtraheras med kommunens befolkningstäthet.

Utöver vad som föreskrivs i 2 och 3 mom. höjs grunddelen av priset per enhet

Dessutom höjs grunddelen av priset per enhet med det tal som fås då beloppen enligt punkterna 1–6 nedan adderas och det erhållna talet divideras med det i 1 c § avsedda antalet elever som får grundläggande utbildning i kommunen:

Det enligt 1–5 mom. beräknade priset per enhet utjämnas med beaktande av vad som föreskrivs i 17 § 5 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Med kommunens befolkningstäthet avses, när priset per enhet för grundläggande utbildning för kommunen beräknas, befolkningstätheten per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret.

Vid beräkning av priset per enhet för grundläggande utbildning för en samkommun utgörs befolkningstätheten av medeltalet av befolkningstätheterna för samkommunens medlemskommuner vägt enligt det antal elever från medlemskommunerna som deltagit i grundläggande utbildning den 20 september året före finansåret. Priset per enhet höjs på basis av karaktären av skärgårdskommun, om den kommun i vilken utbildningen huvudsakligen ordnas är en skärgårdskommun.

Om en privat anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning har ålagts att ordna sådan undervisning som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, skall priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om de elever som får denna undervisning höjas så som bestäms i 1 § 5 mom. 2 och 3 punkten.

Vid beräkning av priset per enhet räknas de elever som får förskoleundervisning som ordnas för dem som omfattas av en förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning som elever i årskurs 1 - 6 och de elever som får påbyggnadsundervisning som elever i årskurs 7 - 9. Vid beräkning av priset per enhet beaktas inte elever som har fyllt 18 år, om de inte går i internat, och inte andra elever än dem som får förskoleundervisning som avses i detta moment.

Priset per enhet bestäms enligt elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret.

2 § har upphävts genom L 29.12.2005/1266 .

Skolnätsfaktorn som avses i 1 § 3 mom. beräknas som medeltalet av de tal som bestäms per elev på det sätt som föreskrivs i 2 mom.

Skolnätsfaktorn per elev är

På elever som får specialundervisning enligt 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning tillämpas inte de tal som avses i 2 mom. 1 och 2 punkten.

Undervisningsministeriet fastställer såsom pris per enhet för grundläggande utbildning som ordnas utomlands med stöd av det tillstånd som avses i 7 § 1 mom. lagen om grundläggande utbildning det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för grundläggande utbildning med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, eller nämnda belopp höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Om en anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning har getts en särskild utbildningsuppgift som gäller ordnande av grundläggande utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de elever som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om elever som har fyllt 18 år och får grundläggande utbildning i internat tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra elever som får grundläggande utbildning i internat. (13.11.2008/720)

Om en anordnare av grundläggande utbildning med stöd av 7 § 3 mom. lagen om grundläggande utbildning har fått en särskild utbildningsuppgift som gäller att ordna grundläggande utbildning i skolhem, höjs priset per enhet för de elever som får denna utbildning med ett belopp som fås när det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för grundläggande utbildning multipliceras med talet 1,5.

Priset per enhet för gymnasiet i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som har inlett studierna efter att de fyllt 18 år eller studerande enligt 20 § 3 mom. gymnasielagen (629/1998) som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet. (30.12.2008/1151)

Nyckeltalet för en kommun eller samkommun är 100. I en kommun eller samkommun där antalet studerande i gymnasiet understiger 200 höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 200, och dessutom med talet 2,1 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun eller samkommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet särskilt för finskspråkig och särskilt för svenskspråkig utbildning. Nyckeltalet är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Även om gymnasieutbildning med ett sådant förhöjt nyckeltal som avses i 2 mom. överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun eller samkommun till följd av en ändring i tillståndet att ordna utbildning, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. Nyckeltalet för en anordnare av sammanslagen utbildning är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats. Nyckeltalet höjs på det sätt som avses i detta moment endast om gymnasieutbildningen sammanslås senast den 31 december 2012 och ett gymnasium enligt detta moment samt förutsättningarna för höjning av dess nyckeltal kvarstår. (25.10.2007/944)

Vid bestämmande av gymnasiets pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Undervisningsministeriet fastställer såsom pris per enhet för gymnasieutbildning som ordnas utomlands med stöd av det tillstånd som avses i 3 § 1 mom. i gymnasielagen det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för gymnasieutbildning med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, eller nämnda belopp höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 3 mom. i gymnasielagen (629/1998) getts i uppgift att ordna gymnasieutbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som får den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. I fråga om dem som studerar i internat och har inlett studierna efter att de fyllt 18 år tillämpas samma pris per enhet som i fråga om andra studerande som får gymnasieutbildning i internat.

De utbildningsområdesspecifika priser per enhet för yrkesutbildning som avses i 19 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är högre än priserna per enhet i annan utbildning inom samma utbildningsområde som följer:

(29.12.2005/1266)

I fråga om finansieringen av den förberedande utbildningen för invandrare före den grundläggande yrkesutbildningen tillämpas det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställts för yrkesutbildning. (20.12.2001/1395)

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning som har två eller flera olika priser per enhet, bestäms såsom pris per enhet för utbildningsanordnaren ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande som får utbildning enligt de olika priserna per enhet och nämnda priser per enhet.

I fråga om finansieringen av undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte tillämpas det pris per enhet som bestämts för utbildnings-anordnaren enligt 3 mom. höjt med 47 procent. (13.11.2008/720)

I fråga om finansieringen av läroavtalsutbildning som ordnas som specialundervisning tillämpas priset per enhet för läroavtalsutbildning höjt med 50 procent.

Priset per enhet för yrkesutbildning bestäms enligt antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Priset per enhet för yrkesutbildning graderas på basis av verksamhetens resultat utgående från ett resultatindex för utbildningsanordnaren. Resultatindexet beräknas genom en sammanslagning av de kommensurabla standardiserade värdena på de resultatbeskrivande faktorer (mätare) som föreskrivs i 19 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Vid beräkningen av resultatindexet är viktningen för sysselsättningsmätaren 40 procent, mätaren för fortsatta studier 15 procent, mätaren för avbrutna studier 15 procent, genomströmningsmätaren 13 procent, lärarbehörighetsmätaren 11 procent och personalutvecklingsmätaren 6 procent.

Graderingen på basis av resultat görs för två tredjedelar av de utbildningsanordnare som omfattas av resultatindexberäkningen så att man bestämmer det poängvärde för resultatindexet från vilket priset per enhet graderas. Priset per enhet för en utbildningsanordnare graderas med det belopp som fås då utbildningsanordnarens poäng som överstiger det nämnda poängvärdet för resultatindexet multipliceras med produkten av utbildningsanordnarens pris per enhet och antal studerande enligt 19 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och med det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet enligt 4 mom., och divideras med utbildningsanordnarens totala antal studerande.

Det belopp som motsvarar poängvärdet för resultatindexet fås så att beloppet enligt 19 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet divideras med summan av produkterna av priset per enhet och antalet studerande enligt 19 § 4 mom. i nämnda lag för de yrkesutbildningsanordnare som omfattas av resultatindexberäkningen och antalet poäng som överstiger resultatindexets nedre gräns.

De resultatbeskrivande mätarnas värden för enskilda utbildningsanordnare beräknas utgående från de nyaste statistikmaterial som Statistikcentralen och Utbildningsstyrelsen förfogar över.

Vid beräkningen av sysselsättningsmätaren och mätaren för fortsatta studier utgörs populationen av dem som avlagt en yrkesinriktad grundexamen under den tre och ett halvt år långa granskningsperioden. Vid beräkningen av mätaren för avbrutna studier och genomströmningsmätaren utgörs populationen av de studerande som genomför en yrkesinriktad grundexamen inom läroplansbaserad utbildning eller utbildning i form av läroavtalsutbildning som förbereder för en fristående examen. När sysselsättningsmätaren, mätaren för fortsatta studier och mätaren för avbrutna studier beräknas omfattar populationen inte dem som vid resultatmätningstidpunkten saknar hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994) eller som fullgör värnplikt eller civiltjänst.

Vid beräkningen av sysselsättningsmätaren beräknas för varje utbildningsanordnare ett prognosvärde för sysselsättningen som beaktar regionala sysselsättningsskillnader och antalet studerande i specialundervisning. Prognosvärdet jämförs med det faktiska sysselsättningstalet för de utexaminerade. Värdet på sysselsättningsmätaren är skillnaden mellan den faktiska sysselsättningsprocenten och prognosvärdet.

Vid beräkningen av mätaren för fortsatta studier beräknas i fråga om placering i studier på högre nivå för varje utbildningsanordnare ett prognosvärde för mätaren som beaktar antalet studenter och specialstuderande. Värdet på mätaren för fortsatta studier är skillnaden mellan den faktiska procenten fortsatta studier och prognosvärdet.

Vid beräkningen av mätaren för avbrutna studier avses med avbrutna studier de studerande i populationen enligt 2 mom. som inlett studierna under granskningsåret och som inte efter en från den 20 september räknad 12 månader lång granskningsperiod och i läroavtalsutbildningen ett kalenderår lång granskningsperiod har fortsatt studera eller under granskningsperioden inte har avlagt examen eller inte är sysselsatta vid utgången av det sista året av granskningsperioden. Värdet på mätaren för avbrutna studier fås så att det på detta sätt definierade antalet studerande divideras med antalet studerande i populationen.

Beräkningen av genomströmningsmätaren omfattar de studerande i populationen enligt 2 mom. som inlett utbildningen under granskningsåret. Värdet på genomströmningsmätaren fås genom att antalet utexaminerade i populationen under det år studierna inleddes och de därpå följande tre kalenderåren divideras med antalet studerande i populationen.

Vid beräkningen av lärarbehörighetsmätaren utgörs populationen av de lärare i huvudsyssla vars huvudsakliga uppgift är att undervisa i grundläggande yrkesutbildning. Lärarbehörighetsmätaren är den procentuella andelen formellt behöriga lärare av dessa lärare.

Som kostnader vid beräkningen av personalutvecklingsmätaren räknas utgifterna för utveckling av den personal som svarar för den grundläggande yrkesutbildningen under året. Värdet på personalutvecklingsmätaren är personalutvecklingsutgifternas procentuella andel av alla personalutgifter.

Ett resultatindex beräknas för anordnare av grundläggande yrkesutbildning, med undantag av de anordnare för vilka den behövliga informationen inte är tillgänglig eller antalet avlagda examina är så litet att resultatindexet inte kan beräknas på ett statistiskt tillförlitligt sätt. Resultatindexet beräknas inte heller för de utbildningsanordnare som har en i 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning (630/1998) avsedd särskild uppgift att ordna specialundervisning.

Utan hinder av 8 och 8 a – 8 c § höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom. i fråga om utbildning som baserar sig på en sådan särskild uppgift inom specialundervisning enligt 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning som getts utbildningsanordnaren.

Vid beräkningen av priset per enhet för den utbildning som avses i 1 mom. höjs de priser per enhet som beräknats per studerande för de olika utbildningsområdena inom yrkesutbildningen, i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften, med ett belopp som fås när nämnda utbildningsområdesspecifika priser per enhet multipliceras med 1,31. Såsom pris per studerande för utbildningsanordnaren bestäms ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknats på basis av antalet studerande på de olika utbildningsområdena och de belopp som beräknats på nämnda sätt enligt utbildningsområde. Detta pris per enhet tillämpas också på finansieringen av den undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte och på finansieringen av förberedande utbildning för invandrare.

Det pris per enhet som beräknats för utbildningsanordnaren enligt 2 mom. höjs i fråga om gravt handikappade studerande med ett belopp som fås när det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med 1,12. Om ordnandet av utbildningen förutsätter att den studerande har ett personligt skolgångsbiträde, höjs priset per enhet för en sådan studerande dessutom med ett belopp som fås när nämnda genomsnittliga pris per enhet multipliceras med 3,26.

Priset per enhet för utbildningsanordnaren höjs i fråga om studerande som har haft inkvarteringsförmån med ett belopp som är 15 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet har fastställts för yrkesutbildning, om inte något annat bestäms i 2 och 3 mom.

Om en utbildningsanordnare med stöd av 20 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning getts en särskild utbildningsuppgift som innebär att sköta ordnande av specialundervisning och annan service som avses i nämnda bestämmelse, höjs priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga om alla studerande som bestämts i utbildningsuppgiften och som har åtnjutit inkvarteringsförmån med ett belopp som är 63 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

Om utbildningsanordnaren med stöd av 9 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildning getts i uppgift att ordna utbildning i internat, höjs priset per enhet i fråga om de studerande som har fått den inkvartering och de måltider som hör till internatet med ett belopp som är 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning som avses i 1 mom.

De priser per enhet per studerandeårsverke för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 22 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beräknas så att det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av lagens 16 § multipliceras med följande tal som bestäms enligt prisgrupper för olika utbildningsområden:

Priset per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning höjs i fråga om studerande som får särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster på grund av handikapp eller sjukdom eller av någon därmed jämförbar orsak. Höjningen är 50 procent av det genomsnittliga pris per enhet som fastställts för yrkesutbildning med stöd av 16 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Priset per undervisningstimme för specialyrkesläroanstalter beräknas så att det pris per enhet som bestämts för läroanstalter inom industri och kommunikation i fråga om utbildning som varar under fyra månader multipliceras med ett för olika läroanstaltsgrupper bestämt tal som följer:

Det pris per enhet för en yrkeshögskola som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet utgörs av summan av andelarna enligt 2 och 3 mom. dividerad med yrkeshögskolans studerandeantal enligt 19 a § 1 mom. under finansåret.

Yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andelar utgör sammanlagt 70 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. De enskilda yrkeshögskolornas enligt studerandeantalet bestämda andel beräknas för varje utbildningsområde och för den yrkespedagogiska lärarutbildningen på basis av kostnaderna under det år som avses i 20 § 1 mom. i nämnda lag genom att de totala kostnaderna för utbildningen inom varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor divideras med antalet studerande enligt 19 a § 1 mom. på utbildningsområdet i fråga och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen i alla yrkeshögskolor under det nämnda året, och det på detta sätt erhållna talet multipliceras med yrkeshögskolans studerandeantal enligt ovan nämnda bestämmelse på respektive utbildningsområde och i den yrkespedagogiska lärarutbildningen, och de för yrkeshögskolan på detta sätt erhållna utbildningsområdesspecifika andelarna och den yrkespedagogiska lärarutbildningens andel adderas. Avskrivningarna som ingår i de totalkostnader som avses i 20 § 2 mom. i nämnda lag räknas med i de ovan avsedda kostnaderna för enskilda utbildningsområden och lärarutbildningen så att avskrivningsbeloppet divideras med antalet studerande enligt 19 a § 1 mom. i alla yrkeshögskolor och det på detta sätt erhålla talet multipliceras med studerandeantalet enligt ovan nämnda bestämmelse för varje utbildningsområde och den yrkespedagogiska lärarutbildningen.

Den enligt antalet avlagda examina bestämda andelen utgör 30 procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 20 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet dividerade med det enligt 19 a § 2 mom. beräknade antalet avlagda examina i alla yrkeshögskolor och detta tal multiplicerat med det enligt ovan nämnda bestämmelse beräknade antalet avlagda examina i yrkeshögskolan i fråga.

Vid beräkningen av priserna per enhet enligt 19 § 1 mom. och 20 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avdras från de privata yrkesutbildningsanordnarnas och de privata yrkeshögskolehuvudmännens bokföringsenliga avskrivningar som ingår i de riksomfattande totalkostnaderna, såsom den relativa andelen mervärdesskatter i dessa, den relativa andel som mervärdesskatten under det år som avses i ovan nämnda bestämmelser utgör av dessa yrkesutbildningsanordnares och yrkeshögskolehuvudmäns investeringar. Mervärdesskatteandelen beaktas vid beräkningen av de andelar enligt 23 a § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som mervärdesskatten utgör av de privata utbildningsanordnarnas kostnader utan mervärdesskatt.

Priset per enhet för bibliotek bestäms så att det i kommuner vars befolkningstäthet är högst 2 och i kommuner som statsrådet med stöd av 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling förklarat såsom skärgårdskommun är 20 procent högre och i kommuner vars befolkningstäthet är över 2 men högst 5 är 10 procent högre än i andra kommuner.

I grundläggande utbildning beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av medeltalet av elevantalen den 20 september under de två år som föregår nämnda åtgärd. I medeltalet inräknas de som fått sådan förberedande undervisning för invandrare inför den grundläggande utbildningen som avses i 1 § 2 mom. lagen om grundläggande utbildning, om undervisningen har upphört före den 20 september som infaller före nämnda åtgärd. I elevantalet inräknas de elever som genomför den grundläggande utbildningens lärokurs i sin helhet samt de elever som får förskoleundervisning, påbyggnadsundervisning och nämnda undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna i undervisning som ordnas utomlands och i undervisning som ordnas i ett sådant skolhem som avses i 29 § barnskyddslagen (683/1983) på basis av ett vägt medeltal av elevantalen den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

För gymnasier och yrkesutbildning beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

I antalet studerande vid gymnasier inräknas de som studerar gymnasiets lärokurs i sin helhet. I antalet studerande i yrkesutbildning inräknas studerande som genomför examen inom grundläggande yrkesutbildning och studerande som får läroavtalsutbildning, studerande som får utbildning som förbereder för en yrkesinriktad grundexamen som avläggs som en fristående examen, studerande som får undervisning och handledning avsedda för handikappade i tränings- och rehabiliteringssyfte, studerande som får förberedande utbildning för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen samt studerande som får undervisning i huslig ekonomi på annat sätt än som grundläggande yrkesutbildning. Om läroavtalsutbildningen ordnas så att utbildning som motsvarar minst fyra månaders studier på heltid annars inte skulle bli beaktad vid finansieringen, medräknas de studerande som fått nämnda utbildning i antalet studerande den beräkningsdag som följer efter studiernas avslutande.

Privatstuderande och studerande som deltar i utbildning som ordnas som avgiftsbelagd service beaktas inte när antalen studerande enligt denna paragraf beräknas.

Kurser för studerande som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet omvandlas till studerandeantal genom att antalet kurser som fullgjorts under det år som föregår finansåret av gymnasiets obligatoriska lärokurser och de riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier divideras med 15. Det studerandeantal som fås på så sätt fogas till ett för gymnasiet viktat medeltal av antalet studerande enligt 15 § 1 mom.

Vid beräkning av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet under det år som avses i 18 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet används dock antalet fullgjorda kurser under det år för vilket kostnaderna beräknas som grund vid omvandlingen till antal studerande.

Vid beräkning av de antal elever och studerande som avses i 14 § 2 mom. och 15 § vägs antalet elever och studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet elever och studerande den 20 september med talet 5/12. Inom läroavtalsutbildningen vägs antalet studerande nämnda dagar dock med talet 6/12.

Vid beräkningen av antalet elever och studerande kan en studerande räknas som studerande högst den tid studierna kan ta i anspråk om de bedrivs på heltid. (29.12.2005/1266)

En elev eller studerande kan samma beräkningsdag räknas som en studerande som läggs till grund för finansieringen endast i en sådan utbildning som avses i denna förordning.

När ny utbildning inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet från och med början av den månad då utbildningen inleddes. När utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning tillämpas antalet elever och studerande enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen. Vad som bestäms ovan i denna paragraf gäller i tillämpliga delar sådana fall då utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

Utbildningsanordnaren skall meddela statsbidragsmyndigheten antalet elever och studerande inom tio dagar efter de dagar enligt 14 och 15 § då antalet elever och studerande har räknats ut, om inte vederbörande ministerium beslutar något annat.

Finansieringen kan lämnas obeviljad i fråga om elever och studerande som inte anmälts till statsbidragsmyndigheten inom föreskriven tid.

Antalet studerande vid en yrkeshögskola som utgör grunden för beräkningen av finansieringen är det överenskomna antalet studerande per utbildningsområde, separat för yrkespedagogisk lärarexamen, som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen (351/2003) .

Antalet avlagda examina som utgör grunden för beräkningen av finansieringen avser det genomsnittliga antalet för de yrkeshögskole- och högre yrkeshögskoleexamina som avlagts under de två år som föregår fastställandet av priset per enhet adderat med det genomsnittliga antalet utexaminerade som avlagt yrkespedagogiska lärarstudier. Antalet avlagda examina inom kultur, teknik och kommunikation samt naturbruk och miljöområdet multipliceras med 4 och antalet avlagda examina inom det humanistiska och pedagogiska området, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthålls- och ekonomibranschen multipliceras med 3,5.

I fråga om bibliotek, sådan grundläggande konstundervisning som avses i 21 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, kulturverksamhet, idrotts-verksamhet och ungdomsarbete beviljas statsandelen enligt antalet invånare i kommunen vid ingången av det år som föregår finansåret.

Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 31 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 320 000 euro. (29.12.2005/1266)

Som anläggningsprojekt betraktas i biblioteken anskaffning av bokbussar och bokbåtar, om de beräknade totalkostnaderna för anskaffningen uppgår till minst 80 000 euro. (14.11.2002/949)

Som anläggningsprojekt i lokaler för kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) , vid museer som avses i museilagen (729/1992) samt i teatrar och orkestrar som avses i teater- och orkesterlagen (730/1992) betraktas en sådan åtgärd som avses i 31 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 80 000 euro.

Som anläggningsprojekt vid sådana idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler som avses i idrottslagen (1054/1998) betraktas en sådan åtgärd som avses i 31 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 15 000 euro. (29.12.2005/1266)

Som de totalkostnader som i denna paragraf föreskrivs för bestämmande av anläggningsprojekt betraktas kostnaderna utan mervärdesskatt.

Till vederbörande ministerium riktade ansökningar som gäller statandel för anläggningsprojekt skall tillställas länsstyrelsen före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsandel.

Till ansökan skall fogas en uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras samt grunderna för hur en statsandel som beviljats två eller flera kommuner för ett gemensamt projekt skall fördelas mellan kommunerna.

Byggande som avses i 31 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats.

Sådant förvärv av lokaler och landområden som avses i 31 § 1 och 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt sådan anskaffning av lösegendom som avses i paragrafens 3 mom. anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

En sådan projektredovisning som avses i 38 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

Den prisnivå för projektet som avses i 32 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och den kostnadsnivå för priserna per enhet som avses i lagens 34 § 3 mom. bestäms med stöd av byggnadskostnadsindex. I fråga om den lösegendom som avses i lagens 31 § 3 mom. bestäms projektets prisnivå dock med stöd av något annat motsvarande index.

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller sådana statsunderstöd för undervisningsverksamhet som avses i 42 § 2 mom. och 43 a § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Det studerandeårsverke som skall läggas till grund för statsfinansieringen av sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 11 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är 190 arbetsdagar om minst sju timmar per studerande.

En sådan del av en fristående examen som den studerande avlägger utan att delta i den förberedande utbildningen inför examen motsvarar vid fastställande av finansieringen åtta procent av ett helt studerandeårsverke.

Det statsunderstöd som avses i 43 a § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och som beviljas för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning kan per del av examen uppgå till högst det värde som motsvarande del av examen som avläggs utan förberedande utbildning har vid bestämmande av statsandelsfinansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 1999.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Utöver vad som bestäms i 8 § är de priser per enhet enligt utbildningsområde för yrkesutbildningen som avses i 19 § lagen om undervisnings- och kulturverksamhet högre än priserna per enhet i annan utbildning på samma utbildningsområde som följer:

Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas också i motsvarande utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen i de temporära yrkeshögskolorna.

Utan hinder av vad som bestäms i 8 § 1 mom. 3 punkten är priset per enhet 1999 i de studier med inriktningen akutvård, sjukvård och omsorg samt mun- och tandvård som leder till grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen 15 procent högre än priserna per enhet i annan utbildning på detta utbildningsområde.

Såsom pris per enhet för 1999 för utbildning som tar mindre än fyra månader i anspråk vid särskilda yrkesläroanstalter för industri och kommunikation fastställs det pris per enhet som fastställts för 1998 för nämnda utbildning justerat enligt den uppskattade kostnadsnivån för 1999.

Utan hinder av vad som bestäms i 2 § 2 mom. bestäms befolkningstätheten för en samkommun, och i fråga om utbildning som ordnas i form av annat samarbete som baserar sig på ett avtal mellan kommunerna, enligt befolkningstätheten i den kommun där undervisningen huvudsakligen ordnas, när den funktion som avses i 2 § 1 skall bestämmas.

Utan hinder av vad som bestäms i 17 § 2 mom. kan en studerande under 1999–2001 på samma beräkningsdag räknas som en studerande som läggs till grund för finansieringen inom två utbildningar som avses i denna förordning, om den studerande samtidigt både slutför gymnasiets lärokurs och avlägger en yrkesinriktad grundexamen och den ena av dessa gäller utbildning som utbildningsanordnaren när denna förordning träder i kraft har ordnat i ett vuxengymnasium som anordnaren är huvudman för eller på ett gymnasiums vuxenlinje eller som kvällsundervisning inom den grundläggande yrkesutbildningen.