1766/2009

Priset per enhet för gymnasieutbildning i en kommun eller samkommun räknas så att det nyckeltal som beräknats enligt 2 och 3 mom. på basis av det totala antalet studerande i gymnasieutbildning i gymnasierna i kommunen eller samkommunen multipliceras med det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) fastställts för gymnasiet och det på så sätt uträknade beloppet divideras med talet 100. Vid beräkning av nyckeltalet beaktas inte studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller studerande enligt 20 § 2 mom. 2 punkten i gymnasielagen (714/2018) som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen i gymnasiet. (4.10.2018/812)

Nyckeltalet för en kommun eller samkommun är 100. I en kommun eller samkommun där antalet studerande som deltar i gymnasieutbildning i gymnasiet understiger 200 höjs nyckeltalet med talet 0,4 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 200, och dessutom med talet 2,1 för varje studerande med vilken antalet studerande understiger 60. Nyckeltalet höjs dock högst med talet 106. I en kommun eller samkommun som ordnar gymnasieutbildning på både finska och svenska, beräknas nyckeltalet skilt för sig för finskspråkig och skilt för sig för svenskspråkig utbildning. Nyckeltalet är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats enligt språkgrupp.

Även om gymnasieutbildning med ett sådant förhöjt nyckeltal som avses i 2 mom. överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun eller samkommun till följd av en ändring i tillståndet att ordna utbildning, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. Nyckeltalet för en anordnare av sammanslagen utbildning är det med antalet studerande vägda medeltalet av de nyckeltal som beräknats. Nyckeltalet höjs på det sätt som avses i detta moment endast om gymnasieutbildningen sammanslås senast den 31 december 2012 och ett gymnasium enligt detta moment samt förutsättningarna för höjning av dess nyckeltal kvarstår.

Vid bestämmande av gymnasieutbildningens pris per enhet beräknas nyckeltalet enligt uppgifterna om antalet studerande den 20 september det år som föregår finansåret.

Priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning är för i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020) avsedd utbildning som handleder för examensutbildning det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för gymnasieutbildning multiplicerat med 1,17.

Antalet studerande i en särskild utbildningsuppgift viktas med följande koefficienter:

Vid beslut om höjning på basis av en riksomfattande utvecklingsuppgift som ingår i den särskilda utbildningsuppgiften beaktas

Genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet föreskrivs såsom pris per enhet för gymnasieutbildning som ordnas utomlands med stöd av ett tillstånd enligt 3 § 1 mom. i gymnasielagen det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivits för gymnasieutbildning med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) , eller nämnda pris per enhet höjt eller sänkt med högst 20 procent.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts att vid en internatskola ordna utbildning som avses i gymnasielagen eller lagen om utbildning som handleder för examensutbildning, höjs priset per enhet i fråga om studerande som får inkvartering och måltider vid internatskolan med ett belopp som är 40 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 23 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreskrivs för gymnasieutbildning.

När den årliga höjning av kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindexet som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet bestäms är viktningen av förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet 62 procent, viktningen av förändringen i konsumentprisindexet 15 procent och viktningen av förändringen i partiprisindexet 23 procent.

År 2015 är poängtalet för yrkesutbildningsindex 100. Viktningen av de kostnader som avses i 1 mom. justeras regelbundet, minst vart åttonde år.

Vid dimensioneringen av det anslag för yrkesutbildning enligt 9 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som anvisas för yrkesutbildningens finansår beaktas den höjning av kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för finansåret samt skillnaden mellan den faktiska förändringen i kostnadsnivån enligt yrkesutbildningsindex året före året som föregår finansåret och den förändring i kostnadsnivån som finansministeriet uppskattat för nämnda år. Uppskattningen av förändringen i kostnadsnivån ska grunda sig på de nyaste tillgängliga uppgifterna.

6 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

7 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

8 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

9 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

10 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

11 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

12 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

13 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

14 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

15 § har upphävts genom F 12.3.2015/212 .

16 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

Priset per enhet och elev för grundläggande utbildning som ordnas utomlands med stöd av ett tillstånd enligt 7 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) som fastställs enligt 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet kan sänkas eller höjas med högst 20 procent.

18 § har upphävts genom F 29.12.2016/1537 .

För gymnasier beviljas och justeras finansieringen av driftskostnaderna på basis av det viktade medeltalet av antalet studerande den 20 januari och den 20 september före nämnda åtgärd.

Antalet studerande i gymnasieutbildning och antalet studerande i utbildning som handleder för examensutbildning beräknas separat. I antalet studerande i gymnasieutbildning medräknas de som studerar för att avlägga hela gymnasiets lärokurs. I antalet studerande medräknas också de studerande som fullgör sin läroplikt i enlighet med en plan som avses i 8 § i läropliktslagen (1214/2020) . Vid beräkningen av det antal studerande som avses i denna paragraf beaktas inte studerande som deltar i utbildning som ordnas i form av avgiftsbelagd service. (22.12.2021/1228)

När antalet studerande beräknas, viktas antalet studerande den 20 januari med talet 7/12 och antalet studerande den 20 september med talet 5/12.

Studier för studerande som antagits för att slutföra ett eller flera läroämnen i gymnasiet omvandlas till studerandeantal genom att antalet kurser som fullgjorts under det läsår som föregår finansåret av de i statsrådets förordning om de allmänna riksomfattande målen för och timfördelningen i den utbildning som avses i gymnasielagen (942/2014) avsedda i gymnasiets lärokurs ingående obligatoriska kurser och riksomfattande kurser som erbjuds som fördjupade studier divideras med 15 och den under det läsår som föregår finansåret avlagda mängden obligatoriska och riksomfattande valfria studier i studiepoäng enligt statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018) divideras med 30.

De prov för en särskild examen enligt 36 § 2 mom. i gymnasielagen som avlagts av läropliktiga omvandlas till studerandeantal genom att mängden i gymnasiets lärokurs ingående obligatoriska och riksomfattande valfria studier i studiepoäng enligt statsrådets förordning om gymnasieutbildning som fullgjorts under det läsår som föregår finansåret divideras med 60.

Det på i 1 och 2 mom. avsedda sätt erhållna studerandeantalet läggs till det viktade medeltal av antalet studerande för gymnasiet som avses i 19 §.

Vid beräkning av det genomsnittliga priset per enhet för gymnasiet under det år som avses i 24 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet används dock antalet fullgjorda kurser och antalet studiepoäng under det år för vilket kostnaderna beräknas som grund vid omvandlingen till antal studerande.

21 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

22 § har upphävts genom F 21.11.2013/822 .

Vid beräkningen av antalet studerande kan den studerande beaktas som grund för finansieringen för den tid som studierätten enligt 23 § 2 mom. i gymnasielagen varar.

Om en studerande med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning eller av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning den 20 januari, kan de studerandeår enligt 32 b § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som bestäms utifrån den studerandes studierätt inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 januari till och med den sista juli året i fråga. Om en studerande räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning eller av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning den 20 september, kan studerandeåren inte räknas som grund för finansieringen under tiden från och med den 1 augusti till och med den sista december året i fråga. Studerandeåren kan dock räknas som grund för finansieringen efter det datum som den studerande har avslutat gymnasieutbildningen eller utbildningen som handleder för examensutbildning.

Om de studerandeår som bestäms utifrån den studerandes studierätt med stöd av 48 § 4 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet räknas som grund för finansieringen av yrkesutbildningen den 20 januari eller den 20 september, kan den studerande inte under samma tidpunkt räknas som grund för finansieringen av gymnasieutbildning eller utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning.

När utbildning enligt gymnasielagen eller utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning inleds på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande från och med ingången av den månad då utbildningen inleddes enligt den beräkningsdag som följer efter tidpunkten för inledandet. När en utbildning upphör på basis av ett nytt eller ändrat tillstånd att ordna utbildning, tillämpas antalet studerande till och med utgången av den månad som föregår upphörandet av utbildningen enligt den beräkningsdag som föregår tidpunkten för upphörandet. Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på fall där utbildningsuppgiften för utbildningsanordnaren väsentligt ändras.

Anordnaren av verksamheten ska på Utbildningsstyrelsens blanketter lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifterna om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för att bestämma finansieringen av den grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar samt finansieringen av museer, teatrar och orkestrar.

Anordnare av yrkesutbildning, privata anordnare av förskoleundervisning och grundläggande utbildning eller gymnasieutbildning samt statliga läroanstalter och universitetens övningsskolor ska lämna undervisnings- och kulturministeriet de i 58 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda uppgifterna om kostnader och inkomster genom Utbildningsstyrelsens datainsamling eller genom någon annan datainsamling på det sätt som ministeriet bestämmer.

De uppgifter om antalet elever och prestationer inom den undervisning som avses i 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, de uppgifter om antalet studerande och studier i gymnasieutbildning samt de uppgifter om antalet studerandeår och examina och examensdelar inom yrkesutbildningen som behövs för att bestämma finansieringen beaktas i enlighet med de uppgifter som förts in i den nationella informationsresursen inom undervisning och utbildning som avses i lagen om nationella studie- och examensregister (884/2017) . Anordnaren av utbildningen eller verksamheten ska dock lämna undervisnings- och kulturministeriet uppgifter om antalet prestationer som behövs för att bestämma finansiering för förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning och finansiering för morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt 19 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet genom Utbildningsstyrelsens datainsamling eller genom någon annan datainsamling på det sätt som ministeriet bestämmer. (22.12.2021/1228)

Uppgifter om kostnaderna och inkomsterna ska årligen lämnas till insamlingen av kostnadsuppgifter före utgången av april månad följande år, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat. Uppgifterna om verksamhetens omfattning ska lämnas inom 10 dagar från statistikföringsdagen, om inte undervisnings- och kulturministeriet beslutar något annat.

De uppgifter om gymnasieutbildning och yrkesutbildning som avses i 3 mom. beaktas vid bestämmande av priserna per enhet enligt 23 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vid beviljande av finansiering enligt 50 § 1 mom. i den lagen i enlighet med de uppgifter som förts in i den riksomfattande informationsresursen den 30 september året före finansåret eller vid en senare tidpunkt som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. När finansieringen av gymnasieutbildningen justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, beaktas uppgifterna dock i enlighet med de uppgifter som förts in den 30 september under finansåret eller vid en senare tidpunkt som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. De uppgifter som behövs vid beviljande av ersättning för mervärdesskatt enligt 32 i § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ska lämnas årligen senast den 30 juni eller vid en senare tidpunkt som undervisnings- och kulturministeriet bestämmer. (22.12.2021/1228)

Vad som föreskrivs i denna paragraf tillämpas också på utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av de anordnare av undervisning och utbildning som avses i denna paragraf. (22.12.2021/1228)

Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) , gymnasielagen, lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 400 000 euro. Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om barndagvård (36/1973) betraktas en sådan åtgärd enligt 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 300 000 euro. (28.12.2012/1033)

Som anläggningsprojekt i lokaler för kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) , vid museer som avses i museilagen (729/1992) samt i teatrar och orkestrar som avses i teater- och orkesterlagen (730/1992) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 80 000 euro.

Som anläggningsprojekt vid sådana idrottsanläggningar och tillhörande fritidslokaler som avses i idrottslagen (1054/1998) betraktas en sådan åtgärd som avses i 36 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 20 000 euro.

Som de totalkostnader som i denna paragraf föreskrivs för bestämmande av anläggningsprojekt betraktas kostnaderna utan mervärdesskatt.

Byggande som avses i 36 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats.

Sådant förvärv av lokaler och landområden som avses i 36 § 1 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt sådan anskaffning av lösegendom som avses i paragrafens 3 mom. anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

En sådan projektredovisning som avses i 41 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

Undervisnings- och kulturministeriet är statsbidragsmyndighet

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet när det gäller statsbidrag som avses i 1 mom. i den paragraf som nämns i 1 mom. 2 punkten till allmänna bibliotek i anslutning till regional och lokal utvecklingsverksamhet. Regionförvaltningsverket i Södra Finland är behörig statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt för läroanstalter, när undervisningen ordnas utomlands. Regionförvaltningsverket i Lappland är statsbidragsmyndighet i de ärenden som avses i 45 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

30 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

31 § har upphävts genom F 9.11.2017/735 .

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 6 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (806/1998) jämte senare ändringar.

Förordningen tillämpas första gången vid beviljande och betalning av finansiering för 2010.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

De bestämmelser om finansiering som varit i kraft vid ikraftträdandet av denna förordning ska tillämpas för finansieringen för år 2009 och tidigare år.

Utan hinder av vad som i 4 § 1–5 mom. bestäms om gradering av priset per enhet samt i 5–8 § bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna förordning trädde i kraft.