Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

1056/1998

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Lag om Konsumentverket

Inte i kraft
Denna lag har upphävts genom L 30.11.2012/661 , som gäller fr.o.m. 1.1.2013.
Ämnesord
Konsumentverket
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Arbets- och näringsministeriet
Meddelats
Publiceringsdag
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1998/1056/ajantasa/2009-12-22/swe

I enlighet med riksdagens besluts föreskrivs:

1 §Uppgifter

För att trygga konsumenternas ekonomiska och rättsliga ställning och för att genomföra konsumentpolitiken finns Konsumentverket med en konsumentombudsman. Konsumentverkets överdirektör är konsumentombudsman. (22.12.2009/1219)

Konsumentverket främjar och genomför konsumentupplysning och konsumentfostran, gör utredningar och jämförelser som gäller konsumentfrågor, tar initiativ och framlägger förslag i syfte att utveckla konsumentskyddet och konsumentpolitiken och fullgör andra uppgifter som enligt gällande lagstiftning och andra bestämmelser ankommer på verket. I fråga om konsumentombudsmannens uppgifter vid tillsynen över efterlevnaden av lagstiftningen gäller dessutom vad som föreskrivs särskilt. (5.12.2008/801)

Konsumentverket och konsumentombudsmannen skall vara verksamma i synnerhet inom de områden som har en avsevärd betydelse för konsumenterna eller inom vilka det kan antas att problem i fråga om konsumenternas ställning förekommer mest allmänt.

Angående Konsumentverkets uppgifter vid ordnande av ekonomi- och skuldrådgivning och konsumentrådgivning föreskrivs särskilt. (5.12.2008/801)

Konsumentverket svarar för samordningen av de skyldigheter myndigheterna har att lämna information som hänför sig till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden. (22.12.2009/1168)

2 § (12.1.2007/9)Administrativ ställning

Styrningen av och tillsynen över Konsumentverket ankommer på arbets- och näringsministeriet. Ministeriet kan också ge Konsumentverket uppdrag i ärenden som hör till verkets verksamhetsområde. (22.12.2009/1219)

Vad som bestäms i 1 mom. gäller inte Konsumentverket och konsumentombudsmannen i deras uppgift att som myndighet övervaka att lagstiftningen iakttas eller konsumentombudsmannens åtgärder när det gäller att bistå konsumenter enligt 9 §, anföra gruppklagomål enligt 9 a § eller väcka grupptalan enligt 9 b §. (13.4.2007/445)

3 §Direktion

Konsumentverket har en direktion om vars uppgifter, sammansättning och tillsättande bestäms genom förordning.

4 § (22.12.2009/1520)Skyldighet att lämna uppgifter

En näringsidkare är skyldig att lämna Konsumentverket uppgifter om minutförsäljningspriserna på konsumtionsnyttigheter och konsumenttjänster för utredningar och jämförelser som avses i 1 § 2 mom. samt konsumentombudsmannen uppgifter för de tillsynsuppgifter som avses i 1 § 2 mom. Konsumentverket kan bestämma att uppgifter ska lämnas även till regionförvaltningsverken.

Konsumentverket och konsumentombudsmannen kan förena skyldigheten att lämna uppgifter med vite.

4 a § (9.11.2007/993)Rätt att utföra inspektioner

Konsumentombudsmannen har rätt att utföra inspektioner i näringsidkares verksamhetsutrymmen, om detta är nödvändigt för att utreda en sådan överträdelse inom gemenskapen som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen eller för att få en sådan överträdelse att upphöra. I utrymmen som omfattas av hemfriden får dock inte utföras inspektioner.

Polisen ska lämna konsumentombudsmannen handräckning för utförande av inspektioner enligt 1 mom.

5 §Konsumentombudsmannens förhandlingsplikt

När konsumentombudsmannen observerar att en näringsidkare vidtagit en lagstridig åtgärd skall konsumentombudsmannen försöka förmå näringsidkaren att frivilligt avstå från den. Vid behov skall konsumentombudsmannen vidta de tvångsåtgärder som ärendet kräver eller föra det till domstol.

6 §Förbud som meddelas av konsumentombudsmannen

När konsumentombudsmannen med stöd av någon annan lag har rätt att förbjuda ett lagstridigt förfarande, skall ett förbud eller ett temporärt förbud meddelas på det sätt som anges i denna paragraf.

Konsumentombudsmannen kan meddela förbud i ett ärende som inte har avsevärd betydelse för tillämpning av lag eller i övrigt. Förbudet förfaller om den som förbudet gäller inom en utsatt tid om minst åtta dagar efter att han fått del av beslutet skriftligen eller hos Konsumentverket muntligen meddelar att han motsätter sig förbudet.

Konsumentombudsmannen kan meddela ett temporärt förbud, om det på grund av ärendets omfattning eller förfarandets snabba verkan eller av något annat särskilt skäl är nödvändigt att i brådskande ordning hindra ett förfarande som avses i 1 mom. Konsumentombudsmannen skall föra sitt beslut om ett temporärt förbud till marknadsdomstolen inom tre dagar efter att förbudet meddelats vid äventyr att förbudet annars förfaller.

Konsumentombudsmannen kan förelägga vite för att förstärka förbudet. Beslut om utdömande av vite fattas av marknadsdomstolen.

7 § (28.12.2001/1534)Begäran om utlåtande

Innan konsumentombudsmannen meddelar ett förbud eller ett temporärt förbud som avses i 6 § eller för ärendet till marknadsdomstolen skall konsumentombudsmannen begära utlåtande av

1)

finansinspektionen om ärendet gäller ett kreditinstitut enligt kreditinstitutslagen (1607/1993) eller marknadsföring av sådana värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989) ,

2)

Försäkringsinspektionen om ärendet gäller ett försäkringsbolag enligt lagen om försäkringsbolag (1062/1979) , ett utländskt försäkringsbolag enligt lagen om utländska försäkringsbolag (398/1995) , en försäkringsförmedlare enligt lagen om försäkringsförmedling (570/2005) eller en försäkringsförening enligt lagen om försäkringsföreningar (1250/1987) .

(15.7.2005/574)

8 §Beslutanderätt

Överdirektören får inte avgöra ett ärende som gäller användning av tvångsmedel enligt lagen om paketreserörelser (939/2008) , om ett ärende som gäller samma näringsidkare och hör till konsumentombudsmannens behörighet samtidigt är anhängigt eller om han i egenskap av konsumentombudsman redan har ingripit i samma näringsidkares verksamhet. Arbets- och näringsministeriet förordnar en ställföreträdare för överdirektören som utövar beslutanderätten när överdirektören är jävig på det sätt som avses ovan. (22.12.2009/1219)

Konsumentombudsmannen kan i ärenden där praxis i fråga om lagens tillämpning är vedertagen överföra beslutanderätt på en tjänsteman som lyder under honom samt förordna en tjänsteman som lyder under honom att på hans vägnar föra talan vid marknadsdomstolen.

9 §Bistående av konsument

Konsumentombudsmannen kan bistå en konsument eller förordna en underlydande tjänsteman att bistå konsumenten i skötseln av ett enskilt ärende, om detta är viktigt med tanke på tillämpningen av lagen och konsumenternas allmänna intresse eller om näringsidkaren inte iakttar konsumentklagonämndens beslut.

I sådana fall som avses i 1 mom. kan konsumentombudsmannen besluta att de rättegångskostnader som uppkommer för konsumenten själv eller motpartens rättegångskostnader som han åläggs att betala skall betalas helt eller delvis med medel som reserverats för Konsumentverkets omkostnader.

Om en näringsidkare, som är konsumentens motpart i ett fall som avses i 1 mom., förlorar målet vid en rättegång är han skyldig att, enligt grunderna för ersättande av rättegångskostnader mellan parter, ersätta statens skäliga kostnader för bistående av konsumenten.

9 a § (12.1.2007/9)Gruppklagomål

Konsumentombudsmannen kan på eget initiativ som gruppklagomål till konsumenttvistenämnden föra ett tvistemål som hör till nämndens behörighet och som kan behandlas som gruppklagomål i enlighet med vad som bestäms i lagen om konsumenttvistenämnden (8/2007) .

9 b § (13.4.2007/445)Grupptalan

Konsumentombudsmannen kan väcka grupptalan enligt vad som närmare föreskrivs i lagen om grupptalan (444/2007) .

10 § (13.4.2007/445)Ändringssökande

I konsumentombudsmannens beslut i ärenden som hör till marknadsdomstolens behörighet eller som gäller bistående av konsumenter enligt 9 §, anförande av gruppklagomål enligt 9 a § eller väckande av grupptalan enligt 9 b § får ändring inte sökas genom besvär. I fråga om sökande av ändring gäller i övrigt vad som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) eller i någon annan lag.

11 § (22.12.2009/1219)Administrativa tjänster

Konsumentverket kan sköta de administrativa tjänsterna för Konsumentforskningscentralen på det sätt som avtalas mellan Konsumentverket och Konsumentforskningscentralen eller som bestäms av arbets- och näringsministeriet.

12 §Närmare bestämmelser

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

13 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999.

Genom denna lag upphävs

1)

lagen den 20 januari 1978 om konsumentombudsmannen (40/1978) jämte ändringar och

2)

lagen den 9 februari 1990 om konsu- mentverket (110/1990) .

När det i någon annan lag hänvisas till lagen om konsumentombudsmannen, skall denna lag tillämpas efter att lagen trätt i kraft.

14 §Övergångsbestämmelser

När denna lag träder i kraft övergår personalen och överförs tjänsterna vid konsumentverket och konsumentombudsmannens byrå till Konsumentverket. Utan hinder av statstjänstemannalagen (750/1994) överförs tjänsten som konsumentombudsman till Konsumentverket och tjänstebeteckningen ändras till överdirektör samt överförs tjänsten som konsumentverkets överdirektör till handelsoch industriministeriet och tjänstebeteckningen ändras till utvecklingsdirektör. Samtidigt övergår den person som utnämnts till tjänsten som konsumentverkets överdirektör till handels- och industriministeriet. För överföring av tjänsten krävs inte samtycke av tjänstemannen.

Åtgärder som är nödvändiga för att Konsumentverket skall kunna inleda sin verksamhet får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 140/1998

EkUB 19/1998

RSv 129/1998

Ikraftträdelsestadganden

4.8.2000/715:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2000.

RP 37/2000 , EkUB 16/2000, RSv 92/2000

4.5.2001/367:

Denna lag träder i kraft den 15 maj 2001.

RP 206/2000 , EkUB 4/2001, RSv 31/2001

28.12.2001/1534:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 105/2001 , LaUB 23/2001, RSv 191/2001

15.7.2005/574:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2005.

RP 220/2004 , EkUB 12/2005, RSv 82/2005, Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG (32002L0092); EGT nr L 9, 15.1.2003 s. 3

12.1.2007/9:

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2007.

RP 115/2006 , EkUB 18/2006, RSv 190/2006

13.4.2007/445:

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2007.

RP 154/2006 , LaUB 30/2006, RSv 303/2006

9.11.2007/993:

Denna lag träder i kraft den 1 december 2007.

RP 33/2007 , EkUB 3/2007, RSv 36/2007, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (32004R2006); EUT nr L 364, 9.12.2004, s. 1–11

5.12.2008/801:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009.

RP 54/2008 , EkUB 17/2008, RSv 141/2008

22.12.2009/1168:

Denna lag träder i kraft den 28 december 2009.

RP 216/2009 , EkUB 22/2009, RSv 213/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (32006L0123); EUT nr L 376, 27.12.2006, s. 36

22.12.2009/1219:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

RP 218/2009 , EkUB 18/2009, RSv 177/2009

22.12.2009/1520:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009 , FvUB 18/2009, RSv 205/2009

Till början av sidan