1250/1987

Denna lag tillämpas på ömsesidiga försäkringsföretag ( försäkringsförening ) som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver försäkringsverksamhet inom Finlands territorium.

En försäkringsförenings sammanlagda årliga premieinkomst får inte överstiga 5 000 000 euro. Försäkringsföreningens, eller om den hör till en försäkringsgrupp, gruppens sammanlagda ansvarsskuld får inte överstiga 25 000 000 euro, och mottagna återförsäkringspremier får inte överstiga 10 procent av föreningens sammanlagda premieinkomst eller ansvarsskuld. Om något av de angivna beloppen överskrids tre år i rad ska föreningsstämman fatta ett beslut om ombildning av försäkringsföreningen till ett ömsesidigt försäkringsbolag med iakttagande av vad som föreskrivs i 8 kap. Föreningen ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om att beloppen överskrids.

Bestämmelser om försäkringsföreningar som bedriver försäkring av fiskerimateriel finns dessutom i lagen om försäkringsstöd för kommersiellt fiske (998/2012) .

De belopp som anges i 2 mom. kan genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet ändras i överensstämmelse med utvecklingen i den allmänna prisnivån.

1 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

Delägare i en försäkringsförening är försäkringstagarna. Också garantiandelsägarna är delägare, om inte något annat föreskrivs i stadgarna.

I stadgarna kan det bestämmas att tagande av återförsäkring inte medför delägarskap.

På försäkringsföreningens förvärv av garantiandel tillämpas vad som i 4 kap. i försäkringsbolagslagen (521/2008) föreskrivs om förvärv av garantiandel i ömsesidigt försäkringsbolag.

Delägarna i en försäkringsförening är inte personligen ansvariga för föreningens förpliktelser. Försäkringstagardelägarna är dock skyldiga att betala tilläggsavgift till försäkringsföreningen så som det föreskrivs i denna paragraf.

Om en försäkringsförenings egna kapital på grund av uppkommen förlust eller av någon annan orsak inte längre uppfyller kraven enligt 10 a kap. 2 a § 2 mom. eller om tillgångarna i en förening i likvidation eller i konkurs inte räcker till för betalning av skulderna, ska försäkringstagardelägarna utan dröjsmål påföras en tilläggsavgift. Tilläggsavgiften ska vara minst så stor som uppfyllandet av ovan avsedda krav förutsätter, dock högst lika stor som det sammanlagda beloppet av de premier som försäkringstagardelägaren debiterades för kalenderåret innan. Detta moment tillämpas endast på en sådan delägare som var delägare i försäkringsföreningen vid ingången av det kalenderår under vilket tilläggsavgiften påfördes, om inte något annat föreskrivs i stadgarna.

Om en delägare inte inom utsatt tid erlägger en påförd tilläggsavgift, ska avgiften utan dröjsmål indrivas i utsökningsväg. Om tilläggsavgiften inte kan indrivas hos delägaren, ska det bristande beloppet, om indrivning ännu behövs, fördelas mellan de övriga delägarna högst till beloppet av deras skyldighet att betala tilläggsavgift.

En tilläggsavgift jämte dröjsmålsränta är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av avgiften finns i lagen om verkställighet av skatter eller avgifter (706/2007) .

En försäkringsförening får inte bedriva annan rörelse än sådan försäkringsrörelse som anges i stadgarna och sådan verksamhet enligt 5 § som anknyter till försäkringsrörelsen ( anknytande verksamhet ).

Försäkringsföreningens försäkringsrörelse får bara omfatta verksamhet som ingår i skadeförsäkringsklasserna enligt lagen om försäkringsklasser (526/2008) , dock inte lagstadgad försäkring, till skadeförsäkringsklasserna 14 och 15 hörande försäkring eller försäkring för längre tid än tio år.

Försäkringsföreningens återförsäkringsrörelse får endast omfatta återförsäkring av direktförsäkring enligt de skadeförsäkringsklasser och klassgrupper som anges i dess stadgar, dock inte en annan försäkringsförenings annan återförsäkring än retrocession av dennas försäkringsrörelse.

4 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/306 . (20.3.2015/306)

En försäkringsförening får utöver sin huvudsakliga verksamhet vara representant för ett annat företag än ett sådant som bedriver försäkringsverksamhet samt för företagets räkning marknadsföra och sälja dess tjänster och produkter till kunder, om företaget i fråga är

Utöver vad som anges i 1 mom. kan en försäkringsförening avtala om att även ett annat företag än ett sådant som avses i 1 mom. får använda försäkringsföreningens organisation och distributionskanaler vid marknadsföringen av sina egna produkter och tjänster, om

Anknytande verksamhet enligt 1 och 2 mom. skall vara lämpad för den art av försäkringsverksamhet som föreningen bedriver och får inte vara av sådan omfattning att den har en väsentlig ställning i förhållande till försäkringsverksamheten. Den anknytande verksamheten får inte äventyra föreningens soliditet eller de förmåner som försäkringarna omfattar.

En försäkringsförening ska göra upp en verksamhetsplan för verksamhet enligt 1 och 2 mom. Planen ska fogas till ansökan om fastställelse av stadgarna eller av en ändring av dem. Ansökan ska göras till Finansinspektionen för att nämnda verksamhet ska kunna inledas. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i verksamhetsplanen. (7.3.2014/190)

Finansinspektionen kan låta bli att fastställa den bestämmelse i stadgarna som gäller anknytande verksamhet enligt 1 och 2 mom., om det är uppenbart att verksamheten inte uppfyller kraven i 3 mom. eller om försäkringsföreningen med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning, arten av produkten eller tjänsten i fråga, den sakkunskap som krävs av personalen eller därmed jämförbara omständigheter inte har tillräckliga förutsättningar att sköta verksamheten på ett ändamålsenligt sätt. Finansinspektionen kan i efterhand förbjuda försäkringsföreningen att bedriva anknytande verksamhet eller begränsa den, om verksamheten inte längre uppfyller kraven i 3 mom. eller om det har förekommit allvarliga brister eller allvarligt missbruk i verksamheten. (7.3.2014/190)

När en försäkringsförening är representant i enlighet med 1 mom. skall den klart informera kunden om vilket företags produkter eller tjänster det är fråga om och att föreningen inte bedriver verksamheten för egen räkning eller är part i det avtal som eventuellt ingås om den produkt eller tjänst som är föremål för förhandlingar.

5 a § har upphävts genom L 30.12.2004/1320 .

5 b § har upphävts genom L 29.12.2009/1231

En försäkringsförening får ta upp krediter endast

En försäkringsförening kan ta upp lån ( kapitallån )

Försäkringsföreningen ska meddela Finansinspektionen om upptagande av lån som avses i 1 mom. 1, 3 och 4 punkten enligt vad Finansinspektionen närmare föreskriver.

Vad som bestäms i 1–3 mom. om försäkringsföreningars rätt att ta upp krediter tillämpas också på tjänsteföretag som är dottersammanslutning till försäkringsföreningen. En dottersammanslutning får dock ta upp lån av en försäkringsförening som är moderföretag.

Finansinspektionen kan i de fall som avses i 12 kap. 6 c § förbjuda en försäkringsförening att ta upp kredit.

I enskilda fall kan Finansinspektionen på ansökan av en försäkringsförening ge tillstånd att avvika från bestämmelserna i 1 mom.

Den ränta eller gottgörelse av annat slag som betalas på ett kapitallån minskar i fråga om den senast avslutade räkenskapsperioden det belopp som kan användas för vinstutdelning.

Avtal om kapitallån ska ingås skriftligen. En ändring av lånevillkor som strider mot 5 c § 2 mom. 1, 2 eller 3 punkten och en säkerhet som avses i 1 mom. är ogiltig. På återbetalning av kapitallån samt betalning av ränta och annan gottgörelse i strid med 5 c § 2 mom. samt ställande av sådan säkerhet som avses i 1 mom. tillämpas det som i 11 kap. 5 § och 16 kap. 8 § 5 punkten föreskrivs om olaglig utdelning av medel.

Kapitallån har sinsemellan samma rätt till föreningens medel, om inte något annat har avtalats mellan föreningen och kapitallånens borgenärer.

Det belopp som tillkommer kapitallånens borgenärer i samband med nedsättning eller återbetalning av föreningens garantikapital eller fusion av föreningen får betalas ut först efter det att åtgärden har registrerats.

I denna lag avses med betydande bindning en förbindelse som uppstår när:

Om en fysisk person har i 1 mom. avsedd ägoandel, röstetal eller rätt att utse eller avsätta tillsammans med sin maka eller make eller person som han eller hon lever med i ett äktenskapsliknande förhållande, med släkting som är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller sådan släktings maka eller make eller annan person som lever med sådan släkting i ett äktenskapsliknande förhållande, eller med en person som förstnämnda person på ett betydande sätt är ekonomiskt beroende av, finns också mellan denna förstnämnda person och en person som i relation till honom eller henne står i ett förhållande, som avses ovan i detta moment samt en sådan sammanslutning eller annan juridisk person som avses i 1 mom. en betydande bindning.

Betydande bindning uppstår också mellan två eller flera juridiska personer i vilka samma fysiska eller juridiska person har bestämmanderätt.

I denna lag avses med tjänsteföretag en sammanslutning som för en försäkringsförening producerar tjänster som hänför sig till föreningens huvudsakliga verksamhet. Med tjänsteföretag avses också en sammanslutning som huvudsakligen producerar tjänster för en eller flera försäkringsföreningar genom att äga, besitta eller förvalta fastigheter. Med tjänsteföretag jämställs bostads- och fastighetssammanslutningar som är försäkringsföreningens dottersammanslutning.

I denna lag avses med försäkringsholdingsammanslutning ett moderföretag vars huvudsakliga funktion är att förvärva och inneha andelar i dotterföretag som är försäkringsföretag eller försäkringsföretag i tredjeland och av vilka minst ett är en försäkringsförening enligt denna lag. Som försäkringsholdingsammanslutning betraktas dock inte ett konglomerats holdingsammanslutning som hör till tillämpningsområdet för lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) . Med företag som nämns ovan i denna paragraf avses moderföretag, dotterföretag, försäkringsföretag, utländska återförsäkringsföretag och försäkringsföretag i tredjeland enligt definitionerna i 12 a kap. 1 § i denna lag.

I denna lag avses med EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Ledningen för en försäkringsförening ska omsorgsfullt främja försäkringsföreningens intressen.

En försäkringsförening skall ha sitt huvudkontor i Finland.

Försäkringsföreningar ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Finansinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till försäkringsföreningens storlek eller verksamhetens art eller omfattning eller av någon annan särskild orsak.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för försäkringsföreningar och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

En försäkringsförening kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer ( stiftare ).

Minst en av stiftarna skall vara bosatt i eller, om en stiftare är en juridisk person, ha sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Försäkringsinspektionen beviljar undantag. Undantag får beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över försäkringsföreningen eller skötseln av den enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. (30.7.2004/709)

En juridisk person har sin hemort inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, när den har bildats enligt lagstiftningen i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och den har antingen sin stadgeenliga hemort, sin centralförvaltning eller sitt huvudkontor i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Den som är omyndig, försatt i konkurs eller har meddelats näringsförbud får inte vara stiftare.

Över bildandet skall upprättas en stiftelseurkund som skall dateras och undertecknas av stiftarna.

Stiftelseurkunden skall innehålla förslag till stadgar, och i den skall även anges

3 mom. har upphävts genom L 31.3.2000/340 . (31.3.2000/340)

I stadgarna för försäkringsföreningen ska anges

Ämnar försäkringsföreningen använda sin firma också på det andra inhemska språket, ska firman i stadgarna anges på båda språken.

Är garantikapitalet fördelat på garantiandelar, ska de lyda på lika belopp.

Om inte något annat följer av 1 mom., får det i stadgarna inte tas in bestämmelser om försäkringsförhållanden.

Fastställelse av en försäkringsförenings stadgar och ändringar av dem ska sökas hos Finansinspektionen.

Finansinspektionen får inte fastställa stadgarna eller ändringar i dem, om den tilltänkta försäkringsverksamheten är sådan att den medför förpliktelser som med beaktande av föreningens verksamhetsförutsättningar står i uppenbar disproportion till dess ansvarsförmåga.

Finansinspektionen får inte fastställa stadgarna om den bedömningen kan göras vid tidpunkten för ansökan om fastställelse av stadgarna att försäkringsföreningens verksamhet överskrider något av de maximibelopp som anges i 1 kap. 1 § 2 mom. under de följande fem åren.

En försäkringsförenings garantikapital och grundfond ( grundkapital ) skall sammanlagt uppgå till minst 42 000 euro. Grundkapitalet i en försäkringsförening som bildas skall inbetalas i pengar.

2 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/306 . (20.3.2015/306)

För en garantiandel kan i föreningens stadgar bestämmas ett nominellt belopp. Om något nominellt belopp inte har bestämts, beräknas för garantiandelen ett bokföringsmässigt motvärde genom att garantikapitalet divideras med antalet garantiandelar. På det bokföringsmässiga motvärdet tillämpas bestämmelserna om nominellt belopp, om inte något annat bestäms någon annanstans i lag.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan de i euro angivna beloppen i denna paragraf ändras så att de motsvarar de ändringar som skett i den allmänna prisnivån.

Försäkringsinspektionen skall meddela sitt beslut med anledning av en ansökan om fastställelse av föreningens stadgar inom sex månader efter att ansökningen anhängiggjorts och de för avgörandet av ärendet behövliga handlingarna och utredningarna insänts.

Om beslut inte har meddelats inom den tid som föreskrivs i 1 mom. kan sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall avse ett avslagsbeslut med anledning av ansökan. Sådana besvär kan anföras till dess att beslut om ansökan har meddelats. Finansinspektionen ska underrätta besvärsmyndigheten om att beslut meddelats. Övriga bestämmelser om anförande och behandling av besvär finns i lagen om Finansinspektionen (878 /2008) . (19.12.2008/896)

Föreningsstadgar fastställs inte, om

Garantiandelar i en försäkringsförening som skall bildas skall tecknas på en handling (teckningshandling) till vilken har fogats stiftelseurkunden och Försäkringsinspektionens beslut om fastställelse av stadgarna. Föreningen kan inte åberopa sådan teckning av en garantiandel som har gjorts på något annat sätt, om tecknaren innan föreningen registrerats underrättar registermyndigheten om felet. (31.3.2000/340)

Har en garantiandel tecknats på villkor som inte är förenliga med bestämmelserna i stiftelseurkunden, är teckningen ogiltig. Har registermyndigheten inte underrättats om ogiltigheten förrän föreningen registrerades, är teckningen dock bindande för tecknaren. Tecknaren kan i detta fall inte åberopa nämnda villkor.

Sedan föreningen registrerats kan en tecknare inte såsom grund för teckningens ogiltighet åberopa att ett villkor i stiftelseurkunden inte har blivit uppfyllt.

Om godkännande av teckning och om det antal garantiandelar som skall tilldelas tecknarna beslutar stiftarna. Har en stiftare i stiftelseurkunden uppgivit att han eller hon tecknar ett visst antal garantiandelar, skall stiftaren tilldelas minst detta antal. Till stiftelseurkunden skall fogas ett beslut om godkännande av sådana teckningar av garantiandelar som inte har gjorts i stiftelseurkunden. (31.3.2000/340)

Om garantiandelar inte ges i enlighet med teckningen, skall stiftarna utan dröjsmål underrätta tecknarna därom.

Beslut om bildande av försäkringsföreningen fattas vid konstituerande stämma. En sådan stämma skall hållas inom ett år efter det att stadgarna fastställdes.

Består föreningens grundkapital endast av en grundfond eller är garantiandelsägarna inte delägare i föreningen, beslutar stiftarna om bildandet av föreningen.

Har alla garantiandelar tecknats och är de godkända tecknarna ense om saken eller fattas beslut om bildande i enlighet med 2 mom., kan konstituerande stämma hållas utan kallelse.

I andra fall än det som avses i 3 mom. skall stiftarna kalla de tecknare, som de har godkänt, till konstituerande stämma på det sätt som bestäms i stiftelseurkunden. Teckningslistorna och de i stiftelseurkunden nämnda handligarna skall genom stiftarnas försorg under minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som nämnts i kallelsen.

Vid den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram stiftelseurkunden i original och de i 4 mom. angivna handlingarna. Stiftarna skall även uppge det antal garantiandelar som motsvarar de av dem godkända teckningarna, garantiandelarnas fördelning mellan tecknarna och det belopp av garantiandelarna som är inbetalt. Dessa uppgifter skall intas i stämmans protokoll.

Föreslås på den konstituerande stämman en ändring av en bestämmelse i stiftelseurkunden, får beslut om föreningens bildande inte fattas förrän ett beslut med anledning av förslaget har fattats. Fattas på den konstituerande stämman beslut om en ändring av stadgarna, får beslut om föreningens bildande inte fattas förrän Försäkringsinspektionen har fastställt ändringarna i stadgarna. (31.3.2000/340)

Försäkringsföreningen är bildad, om bildandet vid en konstituerande stämma, som hållits inom den i 8 § 1 mom. angivna tiden, har understötts av flertalet av tecknarnas röster och minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda garantiandelarna eller, i det fall som avses i 8 § 2 mom., av två tredjedelar av stiftarna, och om det vid stämman kan visas

(31.3.2000/340)

I annat fall skall bildandet av föreningen anses ha förfallit. Härvid ansvarar stiftarna solidariskt för återbetalning av det belopp av de tecknade garantiandelarna som har inbetalts och av grundfonden samt avkastningen av dem.

När föreningen är bildad skall vid den konstituerande stämman förrättas de val som hör till föreningsstämman. Det belopp som har betalts för garantiandelarna och grundfonden får inte användas förrän styrelsen har valts. (31.3.2000/340)

I övrigt skall angående den konstituerande stämman i tillämpliga delar iakttas stadgandena i denna lag och bestämmelserna i stadgarna om föreningsstämma.

Om en garantiandel inte betalas inom utsatt tid, skall styrelsen utan dröjsmål driva in det försenade beloppet. Styrelsen kan konstatera att rätten till en garantiandel är förverkad, om det försenade beloppet jämte ränta inte har betalts inom en månad efter utgången av den betalningstid som avses i 2 § 2 mom. 6 punkten.

Om rätten till en garantiandel är förverkad, kan styrelsen ge garantiandelen till en ny tecknare, som utan dröjsmål skall betala det belopp för garantiandelen som har förfallit till betalning. Styrelsen skall innan föreningen anmäls för registrering ogiltigförklara de garantiandelar som inte är helt betalda. Styrelsens beslut om ogiltigförklaring skall fogas till stiftelseurkunden.

Om en garantiandel förklaras ogiltig av den orsak som nämns i 2 mom., är var och en som tecknat en garantiandel som han eller hon försummat att betala skyldig att som ersättning till föreningen betala en tredjedel av det belopp som skall betalas för garantiandelen.

Vad som i denna paragraf bestäms om styrelsen gäller i tillämpliga delar försäkringsföreningens stiftare tills föreningen har bildats enligt 9 §.

En försäkringsförening ska inom tre månader från det att beslut om bildande fattades anmälas för registrering. Bestämmelser om registreringen finns i handelsregisterlagen (564/2023) . Som garantikapital registreras det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tecknarna tilldelade garantiandelar, med avdrag för det sammanlagda nominella beloppet av garantiandelar som enligt 9 a § förklarats ogiltiga. Om garantiandelarna inte har något nominellt belopp, ska det vid beräkning av det garantikapital som registreras i stället användas det belopp som enligt 2 § 2 mom. 3 punkten antecknas i garantikapitalet. Dessutom registreras beloppet av grundfonden. (23.3.2023/604)

Till registeranmälan ska fogas

Har föreningen inte anmälts för registrering inom den i 10 § 1 mom. angivna tiden eller har registrering förvägrats, har bildandet förfallit.

Styrelsemedlemmarna ansvarar solidariskt för återbetalning av det inbetalda beloppet av tecknade garantiandelar och grundfonden samt avkastningen av dem, sedan från dessa belopp har avdragits kostnaderna för de åtgärder som avses i 13 § 1 mom.

Det belopp som skall betalas för en garantiandel får inte vara mindre än andelens nominella belopp eller, om garantiandelen inte har något nominellt belopp när föreningen bildas, än det i 2 kap. 2 § 2 mom. 3 punkten avsedda belopp som skall antecknas i garantikapitalet. (30.12.1998/1207)

En skuld som grundar sig på teckning av en garantiandel kan endast med styrelsens samtycke kvittas mot en fordran på föreningen. Samtycke får inte ges, om föreningen eller dess borgenärer skulle orsakas skada därav.

Föreningen får inte överlåta eller pantsätta en fordran som grundar sig på teckning av garanti andel. Om föreningen försätts i konkurs, ingår fordran i konkursboet.

Överlåts en garantiandel innan det belopp som skall erläggas för den blivit till fullo betalt, är även förvärvaren, sedan han anmält sitt förvärv för att införas i garantiandelsboken, ansvarig för betalningen.

Innan en försäkringsförening registrerats kan den inte förvärva rättigheter eller ingå förbindelser, ej heller kära eller svara vid eller inge ansökan till domstol eller andra myndigheter. Stiftarna kan dock före den konstituerande stämman föra talan i ärenden som angår bildandet av föreningen och även annars vidta åtgärder för att få betalning för en tecknad garantiandel.

För förpliktelse på grund av en åtgärd som på föreningens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar de som deltagit i åtgärden eller beslutat om den solidariskt. Ansvaret för en förpliktelse som följer av stiftelseurkunden eller uppkommit efter den konstituerande stämman övergår dock på föreningen sedan den registrerats.

Har avtal på föreningens vägnar innan den registrerats ingåtts med någon som visste att föreningen var oregistrerad, kan denne, ifall inte annat överenskommits, frånträda avtalet om registreringsansökningen inte gjorts inom den i 11 § stadgade tiden eller om registermyndigheten vägrat registrera föreningen. Om medkontrahenten inte visste att föreningen var oregistrerad, kan han till dess föreningen registreras frånträda avtalet.

Alla garantiandelar i en försäkringsförening medför lika rätt i föreningen. I stadgarna kan dock bestämmas att i föreningen skall finnas garantiandelar av olika slag eller att sådana kan utges. Samtidigt skall anges skillnaderna mellan de olika slagen av garantiandelar och antalet garantiandelar av respektive slag.

I stadgarna kan bestämmas att en garantiandel av ett visst slag i angiven ordning kan förvandlas till en garantiandel av annat slag. Sedan den ändring av stadgarna som förvandlingen kräver har fastställts, skall om åtgärden utan dröjsmål göras anmälan för registrering. När registreringen har skett anses förvandlingen ha blivit verkställd.

En garantiandel kan utan begränsning överlåtas och förvärvas, om inte annat följer av lag eller stadgarna. I stadgarna kan dessa rättigheter endast i enlighet med 3 och 4 §§ inskränkas.

En försäkringsförenings värdepapper får inte tas upp till offentlig handel enligt 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen (495/1989) .

När en försäkringsförenings värdepapper bjuds ut till allmänheten skall det uppges att värdepapperen inte kan tas upp till offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen.

I stadgarna kan det bestämmas att en garantiandelsägare, föreningen eller någon annan person har rätt att lösa in en garantiandel som övergår till ny ägare från någon annan ägare än föreningen. I en inlösningsklausul ska det anges vilka som är lösningsberättigade och hur den inbördes förtursrätten bestäms när det finns flera som är inlösningsberättigade.

Om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen ska

De tidsfrister som avses i 2 mom. 4–6 punkten kan inte förlängas i stadgarna.

Innan det har framgått om lösningsrätten utnyttjas eller ej, har den som en garantiandel har övergått till inte någon annan på garantiandelen grundad rätt i föreningen än rätt vid utbetalning av medel och företrädesrätt vid garantiandelsemission. De rättigheter och skyldigheter som följer av garantiandelsemissionen övergår till den som utnyttjar sin lösningsrätt.

Föreningen kan lösa in en garantiandel endast med medel som kan användas för vinstutdelning. Inlösningsbeslutet fattas av föreningsstämman med enkel majoritet. I beslutsförslaget och beslutet ska nämnas inlösningspriset för garantiandelarna och betalningstiden. På inlösningsbeslut tillämpas i övrigt det som i 5 kap. 1 § 3–5 mom. föreskrivs om beslut om nedsättning av garantikapital. En inlöst garantiandel ska ogiltigförklaras eller överlåtas vidare. På ogiltigförklarande tillämpas 5 kap 3 och 6 §. Bestämmelser om vidare överlåtande finns i 5 a kap. 4 §.

I stadgarna kan det bestämmas att det för förvärv av garantiandel genom överlåtelse krävs föreningens samtycke. En sådan bestämmelse gäller dock inte en garantiandel som förvärvats på exekutiv auktion eller av konkursbo.

Styrelsen beslutar om samtycke, om inte något annat följer av stadgarna. I stadgarna kan det tas in bestämmelser om förutsättningarna för samtycke. Om flera garantiandelar har förvärvats på en gång, ska samtyckesfrågan avgöras på samma sätt beträffande alla dessa andelar, om inte något annat föreskrivs i stadgarna.

Om sökanden inte skriftligen har underrättats om samtyckesbeslutet inom två månader från det att ansökan anlände till föreningen eller inom en kortare tid som anges i stadgarna, anses samtycke ha getts.

Innan samtycke har getts har förvärvaren inte någon annan på garantiandelen grundad rätt i föreningen än rätt vid utbetalning av föreningens medel och företrädesrätt vid garantiandelsemission. En garantiandel som har förvärvats med stöd av företrädesrätt ger inte utan föreningens samtycke bättre rätt än vad som nämnts ovan.

Om garantiandelarna i föreningen inte har något nominellt belopp, kan föreningsstämman på det sätt som anges i 7 kap. 17 § besluta höja antalet garantiandelar utan att öka garantikapitalet eller minska antalet garantiandelar utan att nedsätta garantikapitalet. Höjningen och minskningen skall göras i proportion till innehaven av garantiandelar och garantiandelarnas slag. För de garantiandelar som är föremål för minskningen gäller i tillämpliga delar 3 kap. 6 och 14 §.

I fråga om de rättigheter som de nya garantiandelarna medför för garantiandelsägarna gäller i tillämpliga delar 4 kap. 8 § 3 mom. Antalet garantiandelar anses ha minskats när beslutet har registrerats.

Ett garantiandelsbrev kan endast ställas till en viss person, och det får endast utges till en garantiandelsägare som är införd i garantiandelsboken. Ett garantiandelsbrev kan lyda på flera garantiandelar. Garantiandelsbrevet får inte utges förrän föreningen eller, vid ökning av garantikapitalet, ökningen har registrerats samt full betalning för andelen har erlagts.

I ett garantiandelsbrev skall anges föreningens firma och registernummer samt garantiandelens eller garantiandelsbrevets ordningsnummer. Garantiandelsbrevet skall vara daterat och undertecknat av styrelsen eller av någon som styrelsen befullmäktigat till detta. Garantiandelsbrevet får undertecknas genom tryckning eller på något annat därmed jämförbart sätt. (31.3.2000/340)

Kan i föreningen, då garantiandelsbrev utfärdas, finnas garantiandelar av olika slag, skall slaget av garantiandel anges i garantiandelsbrevet. Om stadgarna innehåller en bestämmelse som avses i 1 § 2 mom. eller i 3 eller 4 § eller en bestämmelse om att en garantiandelsägare kan förpliktas att erlägga särskilda betalningar till föreningen, skall detta nämnas i garantiandelsbrevet. I garantiandelsbrevet skall dessutom nämnas den bestämmelse i stadgarna som avses i 5 kap. 5 § 2 mom. (31.3.2000/340)

Om en förening med anledning av inlösning av garantiandelar eller vid upplösning av föreningen erlägger betalning till en garantiandelsägare, skall anteckning om detta utan dröjsmål göras på garantiandelsbrevet. (31.3.2000/340)

Har ett garantiandelsbrev i samband med dödande utfärdats i stället för ett annat, skall detta anges i garantiandelsbrevet.

Föreningens styrelse är skyldig att på en garantiandelsägares begäran utfärda garantiandelsbrev för garantiandelarna.

På en garantiandelsägares begäran skall styrelsen mot skälig avgift dela upp garantiandelsbrev eller sammanslå flera brev eller på annat sätt byta ut dem, om det är fråga om garantiandelar av samma slag.

Innan ett garantiandelsbrev utfärdas kan föreningen utge ett till en viss person ställt bevis som gäller rätt till en eller flera garantiandelar och som innehåller villkoret att garantiandelsbrev utlämnas endast mot återställande av beviset (interimsbevis) . Beviset skall förses med anteckning om huruvida garantiandelen är helt betald och på begäran med anteckning om de betalningar som gjorts. Angående undertecknande av beviset och de uppgifter som skall tas in i det gäller vad som i 5 § 2 och 3 mom. bestäms om garantiandelsbrev.

Överlåts eller pantsätts ett garantiandelsbrev eller interimsbevis, skall vad 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev (622/47) stadgar om löpande skuldebrev tillämpas på motsvarande sätt. Vid tillämpningen av nämnda stadganden skall den som innehar garantiandelsbrevet eller interimsbeviset och som enligt en genom föreningens försorg gjord anteckning därpå är införd såsom ägare i garantiandelsboken, jämställas med den som enligt 13 § 2 mom. lagen om skuldebrev förmodas äga rätt att göra fordran gällande.

När försäkringsföreningen är bildad skall styrelsen utan dröjsmål upprätta en förteckning över föreningens samtliga garantiandelar (garantiandelsbok) . I den antecknas garantiandelarna eller garantiandelsbreven i nummerföljd, dagen för utfärdandet samt garantiandelsägarens namn och adress. (31.3.2000/340)

Över garantiandelsägarnas skall föras en alfabetisk förteckning som skall innehålla de i 1 mom. nämnda personuppgifterna samt uppgift om det antal garantiandelar som var och en äger.

Finns det i föreningen garantiandelar av olika slag, skall av garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen framgå till vilket slag varje garantiandel hör.

Garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen kan föras i form av ett tillförlitligt lösblads- eller kortsystem, och de kan uppgöras med hjälp av automatisk databehandlig eller på något annat därmed jämförbart sätt.

En garantiandelsförvärvares till föreningen anmälda fång, om vilket har lämnats tillförlitliga uppgifter jämte bevis om att stämpelskatt har betalts, samt en till föreningen anmäld förändring i någon omständighet som antecknats i garantiandelsboken skall utan dröjsmål antecknas i garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen. Anteckningen skall dateras. Har en garantiandelsägare eller någon annan än i 3 § angiven lösningsrätt eller krävs det för förvärv av garantiandel samtycke enligt 4 §, får anteckningen dock inte göras förrän det framgått att lösningsrätten inte utövas eller förrän samtycket har givits.

Har den senaste överlåtelsen av en garantiandel antecknats på garantiandelsbrevet eller interimsbeviset in blanco, skall den nya ägarens namn sättas ut i garantiandelsbrevet eller interimsbeviset innan fånget antecknas i boken och förteckningen. Ett för föreningen uppvisat garantiandelsbrev eller interimsbevis skall förses med intyg över att anteckningen införts jämte datum.

Garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen skall hållas tillgängliga för var och en på det kontor på föreningens hemort från vilket föreningens administration sköts (huvudkontor).

Var och en har rätt att mot ersättande av föreningens kostnader få en kopia av garantiandelsboken och garantiandelsägarförteckningen eller någon del därav.

Den som förvärvat en garantiandel får inte utöva en garantiandelsägares rätt i föreningen förrän han antecknats i garantiandelsboken eller förrän han hos föreningen anmält sitt fång och styrkt det. Detta gäller dock inte en på garantiandel grundad rätt som utövas genom att uppvisa eller överlåta garantiandelsbrev eller annat av föreningen utfärdat särskilt bevis.

Om flera äger en garantiandel, kan de utöva en garantiandelsägares rätt i föreningen endast genom en gemensam företrädare.

Skall ett garantiandelsbrev enligt denna lag förses med anteckning eller skall det på grund av föreningsstämmans beslut om uppdelning av garantiandelarna bytas ut mot två eller flera garantiandelsbrev, kan föreningen hålla räntan på garantiandel inne till dess garantiandelsbrevet har uppvisats i nämnda syfte. På samma sätt kan förfaras om utbyte av garantiandelsbrev skall ske på grund av att en garantiandel av visst slag enligt bestämmelse i stadgarna skall förvandlas till en garantiandel av annat slag.

Garantikapitalet kan ökas genom att garantiandelar tecknas mot betalning eller deras nominella belopp höjs mot betalning.

Om ökning av garantikapitalet beslutar föreningsstämman. Kräver ökningen av garantikapitalet en ändring av stadgarna, skall föreningen på det sätt som bestäms i denna lag ansöka om att Försäkringsinspektionen fastställer ändringen av stadgarna. Beslut om ökning av garantikapitalet får inte fattas förrän försäkringsföreningen blivit registrerad. (31.3.2000/340)

Vad som i detta kapitel stadgas om ökning av garantikapitalet skall på motsvarande sätt iakttas då garantikapitalet bildas.

Vid ökning av garantikapitalet har bara garantiandelsägarna företrädesrätt till de nya garantiandelarna ( företrädesrätt till teckning ), om ingenting annat föreskrivs i stadgarna.

Vid nyemission kan föreningsstämman besluta om avvikelse från företrädesrätten till teckning, om det med hänsyn till föreningen finns vägande ekonomiska skäl till avvikelsen. Beslutet är giltigt endast om det biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Tiden för utnyttjande av företrädesrätten till teckning ska vara minst två veckor räknat från teckningstidens början.

I styrelsens förslag till beslut om nyemission ska det, utöver de uppgifter som nämns i 4 § 1 mom., anges grunderna för bestämmande av teckningspriset. Om det föreslås avvikelser från företrädesrätten till teckning, ska dessutom orsakerna därtill anges. Om det föreslås avvikelser till förmån för någon som hör till föreningens närmaste krets enligt 8 kap. 11 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen, ska förslaget också innehålla en redogörelse för hur stor del denne äger av föreningens garantikapital och hur stor del av röstetalet för samtliga garantiandelar i föreningen han eller hon förfogar över före och efter nyemissionen, om han eller hon tecknar alla de garantiandelar som erbjudits honom eller henne och nyemissionen också i övrigt tecknas i sin helhet.

Om bokslutet inte behandlas på föreningsstämman, skall till det förslag som avses i 3 § fogas

Om det föreslås avvikelse från företrädesrätten till teckning, skall till förslaget fogas revisorernas utlåtande om grunderna för bestämmande av teckningspriset samt om orsakerna till avvikelsen från företrädesrätten till teckning.

I kallelsen till stämma ska nämnas det huvudsakliga innehållet i det förslag som avses i 3 § och hur den som innehar teckningsrätt ska förfara för att utöva sin rätt.

Förslaget jämte bilagor ska hållas tillgängligt för delägarna och garantiandelsägarna på föreningens huvudkontor under minst en vecka före föreningsstämman och utan dröjsmål sändas till de delägare och garantiandelsägare som begär det samt läggas fram på föreningsstämman.

I beslut om ökning av garantikapitalet ska anges

Om en bestämmelse som avses i 3 kap. 1 § 2 mom., 3 eller 4 § eller 5 kap. 5 § 2 mom. gäller de nya garantiandelarna eller om ägarna av de nya garantiandelarna enligt stadgarna kan förpliktas att erlägga särskilda betalningar till föreningen, ska detta nämnas i beslutet om ökning av garantikapitalet.

Om beslutet om ökning av garantikapitalet till sitt innehåll avviker från vad som angivits i kallelsen till stämman, ska den som innehar teckningsrätt utan dröjsmål underrättas om beslutet på det sätt som föreskrivs för kallelse till föreningsstämma. Samtidigt ska det meddelas hur den som innehar teckningsrätt ska förfara, om han eller hon vill utöva sin förtursrätt. Teckningstiden börjar inte löpa förrän underrättelse har skett.

Ny garantiandel kan tecknas med utövande av kvittningsrätt, om en bestämmelse därom har intagits i beslutet om ökning av garantikapitalet och om styrelsen har gett sitt samtycke härtill. De handlingar som angår bestämmelsen skall hållas tillgängliga för delägarna på föreningens huvudkontor under minst en vecka före föreningsstämman och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. Handlingarna skall också läggas fram på föreningsstämman.

Teckning av de nya garantiandelarna skall ske på en teckningslista som innehåller beslutet om ökning av garantikapitalet. Kopior av stadgarna, av Försäkringsinspektionens beslut om fastställelse av ändring av stadgarna samt av de enligt 3 b § 2 mom. och 5 § framlagda handlingarna skall bifogas teckningslistan eller hållas tillgängliga för tecknarna på en plats som anges i listan. (31.3.2000/340)

Om en garantiandel har tecknats utan iakttagande av 1 mom. eller tecknats med vissa villkor, skall 2 kap. 6 § tillämpas på motsvarande sätt.

Då en garantiandel tecknas, skall garantiandelsbrevet uppvisas och förses med en anteckning om att förtursrätten har utövats.

Har under teckningstiden garantiandelar inte tecknats till ett antal som motsvarar det i beslutet om ökning angivna beloppet, har beslutet och motsvarande ändring av stadgarna förfallit. Det belopp som har betalts för de tecknade garantiandelarna skall då genast återbetalas.

Ett beslut om ökning av garantikapitalet och, om stadgarna måste ändras till följd av ökningen, ändringen av stadgarna skall anmälas för registrering, om åtgärderna inte förfallit enligt 1 mom. En förutsättning för registrering är att ökningen i sin helhet har inbetalts i pengar på föreningens konto i en depositionsbank i Finland eller i ett sådant utländskt kreditinstituts filialkontor i Finland som har rätt att ta emot depositioner. (31.3.2000/340)

Till en registeranmälan skall fogas en försäkran av alla styrelsemedlemmar och verkställande direktören om att bestämmelserna i denna lag har iakttagits vid ökningen av garantikapitalet och att det belopp som betalts av den ökning som skall registreras är i föreningens ägo och besittning. Till anmälan skall även fogas ett av föreningens revisorer utfärdat intyg över att bestämmelserna i denna lag om betalning av garantikapitalet har iakttagits. (31.3.2000/340)

Har anmälan om ökning av garantikapitalet inte gjorts inom ett år från beslutet om ökning eller har registrering förvägrats, skall 7 § 1 mom. iakttas.

Garantikapitalet anses ha blivit ökat när registrering skett.

De nya garantiandelarna medför rätt till ränta och annan rätt i försäkringsföreningen från den dag då ökningen registreras, om inte annat bestäms i beslutet om ökningen. Dessa rättigheter blir dock gällande senast ett år efter registreringen.

Bestämmelserna i 2 kap. 9 a och 12 § tillämpas på motsvarande sätt på nymemission. I fråga om kvittning av skuld som grundar sig på teckning av garantiandel mot fordran hos föreningen gäller dessutom vad som bestäms i 5 § i detta kapitel.

10 § har upphävts genom L 31.3.2000/340 .

En försäkringsförenings garantikapital får nedsättas endast i syfte att

Beslut om nedsättning av garantikapitalet fattas av föreningsstämman. Beslutet får inte fattas förrän försäkringsföreningen har registrerats. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna. Om det föreslås att garantikapitalet ska nedsättas på annat sätt än i förhållande till garantiandelsägarnas innehav, krävs dessutom samtycke av de garantiandelsägare som berörs av beslutet.

I ett beslut om nedsättning av garantikapitalet ska nämnas

I förslaget till beslut ska finnas de uppgifter som enligt 3 mom. ska nämnas i beslutet. Om det föreslås att garantikapitalet ska nedsättas på något annat sätt än i förhållande till garantiandelsägarnas innehav, ska det i förslaget till beslut anges orsaken till detta, utredas hur nedsättningen inverkar på fördelningen av garantiandelsinnehavet och rösträtten i föreningen samt ges en redogörelse för hur stor del någon som enligt 8 kap. 11 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen hör till föreningens närmaste krets före nedsättningen av garantikapitalet och efter den har av föreningens garantikapital och hur stor andel denne har av det röstetal som garantiandelarna medför. Om nedsättningen av garantikapitalet sker på något annat sätt än i förhållande till garantiandelsägarnas innehav, ska det till beslutsförslaget fogas ett utlåtande av revisorerna om de orsaker till nedsättningen som nämns i förslaget. I fråga om bilagorna till beslutsförslaget tillämpas i övrigt 4 kap. 3 a § 1 och 2 mom.

I fråga om kallelse till föreningsstämma, framläggande av beslutsförslag och meddelande till garantiandelsägarna tillämpas 4 kap. 3 b § och 4 § 3 mom.

Utöver bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på nedsättning och återbetalning av garantikapitalet det som 14 kap. 2 § 2 mom. och 3–7 § i aktiebolagslagen (624/2006) föreskrivs om rätt att använda ett aktiebolags aktiekapital till att direkt täcka en förlust som det egna kapitalet inte räcker till för. Det som i de bestämmelserna i aktiebolagslagen sägs om borgenärer tillämpas i föresäkringsföreningar på andra borgenärer än försäkringsborgenärer.

Om andra borgenärer än försäkringsborgenärer har rätt att enligt 14 kap. 2 § 2 mom. i aktiebolagslagen motsätta sig att föreningens fria egna kapital utbetalas till garantiandelsägarna, ska föreningen innan beslutet om utbetalning fattas inhämta Finansinspektionens samtycke till utbetalning av det fria egna kapitalet.

Finansinspektionen ska ge sitt samtycke till de ansökningar som avses i 1 mom., om utbetalningen av fritt eget kapital till garantiandelsägarna inte äventyrar de försäkrade förmånerna. I fråga om Finansinspektionens samtycke iakttas även 14 kap. 11 § 2 mom. och 15 § 1 mom. Finansinspektionen har rätt att förena samtycke med de villkor som behövs för att trygga de försäkrade förmånerna.

Om nedsättningen av en försäkringsförenings garantikapital förutsätter en ändring av stadgarna, skall föreningen på det sätt som bestäms i denna lag ansöka om att Försäkringsinspektionen fastställer ändringen av stadgarna. Ifall ett beslut om nedsättning av garantikapitalet inte anmäls för registrering inom en månad från den dag då Försäkringsinspektionen har fastställt ändringen av stadgarna, förfaller beslutet. Garantikapitalet anses ha blivit nedsatt när ändringen av stadgarna har registrerats.

Den tidsfrist om en månad som avses i 14 kap. 3 § i aktiebolagslagen räknas från det att Finansinspektionen har gett sitt samtycke enligt 2 § 2 mom. i detta kapitel till utbetalning av försäkringsföreningens fria egna kapital och att Finansinspektionen har fastställt den ändring av stadgarna som avses i 3 § i detta kapitel. Till den ansökan till registermyndigheten som avses i 14 kap. 3 § i aktiebolagslagen ska fogas uppgifter om Finansinspektionens samtycke och fastställande av stadgarna.

Försäkringsföreningen ska senast den dag som avses i 14 kap. 4 § i aktiebolagslagen visa registermyndigheten att Finansinspektionens samtycke har vunnit laga kraft. Om Finansinspektionens samtycke inte har vunnit laga kraft senast ovan nämnda dag, ska registermyndigheten skjuta upp behandlingen tills samtycket har vunnit laga kraft.

En försäkringsförenings fria egna kapital kan betalas ut när nedsättningen eller utbetalningen av det fria egna kapitalet har registrerats enligt 14 kap. 5 § i aktiebolagslagen.

En försäkringsförenings garantikapital eller en del därav kan återbetalas med enligt 11 kap. 2 § utdelningsbara medel genom att en grundfond som motsvarar det återbetalade beloppet bildas. Beslut om återbetalning av garantikapital fattas av föreningsstämman.

I stadgarna skall bestämmas den ordning som skall iakttas vid återbetalningen av garantikapitalet samt det pris som skall erläggas för garantiandelen eller grunderna för beräknande av priset. En sådan bestämmelse om återbetalning av garantikapital som intas i stadgarna genom en ändring av dessa får gälla endast nya garantiandelar som tecknas efter att beslutet har fattats, om alla garantiandelsägare inte har gett sitt samtycke.

När beslut har fattats om återbetalning av garantiandelar, skall behövliga ändringar göras i stadgarna.

Garantiandelar till ett belopp motsvarande det med vilket garantikapitalet har nedsatts eller återbetalts skall avföras ur garantiandelsboken och garantiandelsbreven makuleras.

En försäkringsförening får mot vederlag förvärva egna garantiandelar endast enligt vad som bestäms i detta kapitel. En försäkringsförening får ta emot egna garantiandelar som pant endast enligt 2 mom.

En försäkringsförening som vid fusion mellan föreningar eller på något annat sätt övertar en rörelse får förvärva eller såsom pant ta emot garantiandelar i försäkringsföreningar som hör till rörelsen. Försäkringsföreningen är skyldig eller berättigad att lösa in garantiandelar i de fall som avses i 3 kap. 3 §. Försäkringsföreningen får på auktion ropa in helt betalda garantiandelar som har utmätts för föreningens fordran.

Garantiandelar i en försäkringsförening får inte tecknas av försäkringsföreningen eller dess dottersamfund. Har föreningen tecknat garantiandelar i samband med bildandet, anses stiftarna ha tecknat garantiandelarna. Har föreningen i samband med nyemission tecknat garantiandelar, anses styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ha tecknat garantiandelarna. Tecknarna ansvarar solidariskt för betalningen av teckningsbeloppet. Som tecknare betraktas dock inte den som visar att han eller hon motsatte sig teckningen eller att han eller hon inte kände till eller hade bort känna till teckningen.

Den som har tecknat garantiandelar i försäkringsföreningen i eget namn men för föreningens räkning anses ha tecknat garantiandelarna för egen räkning.

En försäkringsförening får i andra fall än de som avses i 1 § 2 mom. förvärva egna garantiandelar endast med medel som kan användas för vinstutdelning. Föreningsstämman beslutar om sådant förvärv med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 5 kap. 1 § bestäms om föreningsstämmans beslut, beslutsförslag och hur ett beslutsförslag skall hållas tillgängligt, kallelse till föreningsstämma och meddelanden till garantiandelsägare. Ett beslut av föreningsstämman om förvärv av egna garantiandelar skall fattas med kvalificerad majoritet enligt 7 kap. 17 § 1 mom.

Föreningsstämman beslutar om avyttring av föreningen tillhöriga egna garantiandelar. I fråga om föreningsstämmans beslut, framläggande av beslutsförslag, kallelse till föreningsstämma, delägares och garantiandelsägares företrädesrätt till teckning, meddelanden till delägare och garantiandelsägare samt i fråga om registrering av föreningsstämmans beslut iakttas i tillämpliga delar vad som i 4 kap. bestäms om ökning av garantikapitalet.

Ett garantiandelsbrev får inte överlåtas förrän det i beslutet angivna överlåtelsebeloppet har betalts.

Egna garantiandelar som försäkringsföreningen har förvärvat skall avyttras senast tre år efter fånget.

Garantiandelar som har förvärvats i strid med detta kapitel skall avyttras utan dröjsmål och senast sex månader efter fånget.

Har garantiandelarna inte avyttrats inom den tid som anges i 3 eller 4 mom., skall garantikapitalet omedelbart genom ogiltigförklaring av garantiandelar nedsättas med ett belopp som motsvarar garantiandelarnas sammanlagda nominella belopp.

En försäkringsförening ska ha en styrelse med minst tre och högst fem medlemmar. I stadgarna får det föreskrivas att det finns fler än fem medlemmar. I styrelsen kan det dessutom finnas högst lika många suppleanter som medlemmar.

Styrelsen väljs av föreningsstämman. I 10 § 4 mom. föreskrivs det om förvaltningsrådets rätt att välja styrelse.

Mandattiden för styrelsemedlemmarna ska bestämmas i stadgarna. Mandattiden ska utgå senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet av den föreningsstämma där nyval förrättas eller vid utgången av räkenskapsperioden.

Vad som i denna lag föreskrivs om styrelsemedlemmar tillämpas också på suppleanter.

En försäkringsförening ska ha en verkställande direktör. Verkställande direktören väljs av styrelsen.

Verkställande direktören har rätt att avgå från uppdraget. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den.

Styrelsen kan entlediga verkställande direktören. Entledigandet träder i kraft omedelbart, om styrelsen inte beslutar om en senare tidpunkt.

Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören också ska tillämpas på ställföreträdaren.

En juridisk person, en minderårig eller den för vilken det har förordnats intressebevakare, vars handlingsbehörighet har begränsats eller som är försatt i konkurs får inte vara styrelsemedlem eller verksställande direktör. I lagen om näringsförbud (1059/1985) föreskrivs det hur ett näringsförbud inverkar på behörigheten.

Minst en av styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ska vara bosatta inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen beviljar undantag. Undantag får beviljas om det inte äventyrar en effektiv tillsyn över försäkringsföreningen eller skötseln av den enligt sunda och försiktiga affärsprinciper.

En försäkringsförenings styrelse och verkställande direktör ska leda försäkringsföreningen med yrkesskicklighet, enligt sunda och försiktiga affärsprinciper och enligt principerna för en tillförlitlig förvaltning. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ska vara väl ansedda och de ska ha den yrkeskompetens och erfarenhet som uppdraget kräver. Dessutom ska verkställande direktören och styrelsen ha sådan allmän kännedom om försäkringsverksamhet som kan anses vara behövlig med beaktande av arten och omfattningen av försäkringsföreningens verksamhet.

En försäkringsförening ska utan dröjsmål meddela ändringar i föreningens ledning till Finansinspektionen. Anmälan ska innehålla information om att styrelsemedlemmarna och verkställande direktören uppfyller kraven enligt 1–3 mom.

Vad som i 1, 3 och 4 mom. föreskrivs om försäkringsföreningars styrelsemedlemmar tillämpas på motsvarande sätt på försäkringsholdingsammanslutningar.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om den information som avses i 4 mom.

3 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

En styrelsemedlem kan avgå innan mandattiden utgår. Anmälan om avgång ska göras till styrelsen och, om den avgående medlemmen har valts av förvaltningsrådet, även till detta. Avgångsanmälan ska dateras och undertecknas. En styrelsemedlem kan före mandattidens utgång skiljas från sitt uppdrag av den som har tillsatt honom eller henne. Om en styrelsemedlem har valts av förvaltningsrådet och stadgarna ändras så att försäkringsföreningen inte längre har något förvaltningsråd, är det föreningsstämman som ska entlediga honom eller henne.

Avgången träder i kraft tidigast då den har anmälts till styrelsen. Mandattiden för en entledigad styrelsemedlem upphör vid utgången av den föreningsstämma som beslutar om entledigandet, om inte föreningsstämman bestämmer någon annan tidpunkt. Mandattiden för en styrelsemedlem som har entledigats av förvaltningsrådet upphör omedelbart, om inte något annat framgår i samband med entledigandet.

Om en styrelsemedlems uppdrag upphör under mandattiden eller om en styrelsemedlem förlorar sin i 3 § avsedda behörighet för uppdraget, träder en suppleant i stället för styrelsemedlemmen enligt vad som föreskrivs i stadgarna eller beslutades då suppleanten valdes. Om det inte finns någon suppleant, ska styrelsens övriga medlemmar se till att en ny medlem väljs för den återstående mandattiden. Om valet ankommer på föreningsstämman och styrelsen är beslutför med sina återstående medlemmar och suppleanter, kan valet ske vid nästa föreningsstämma.

Om en styrelsemedlem vid sin avgång har skäl att anta att föreningen inte längre har några andra styrelsemedlemmar, är han eller hon skyldig att hos Finansinspektionen ansöka om att föreningsstämman sammankallas för val av ny styrelse.

Har en försäkringsförening inte en i handelsregistret antecknad behörig styrelse, ska Finansinspektionen sammankalla föreningsstämma eller, om styrelsen utses av förvaltningsrådet, detta för att utse en styrelse. Har föreningen inte en i handelsregistret antecknad verkställande direktör, ska Finansinspektionen sammankalla styrelsen för att utse en verkställande direktör. Väljs inte någon styrelse eller verkställande direktör eller anmäls inte detta utan dröjsmål till handelsregistret, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att handha föreningens angelägenheter till dess styrelsen eller verkställande direktören blivit vald och antecknad i registret.

Om Finansinspektionen inte redan har vidtagit behövliga åtgärder, får i de fall som avses i 4 eller 5 mom. ansökan göras av en styrelsemedlem, verkställande direktören, en delägare, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att föreningen har en behörig styrelse och verkställande direktör.

Styrelsen sköter försäkringsföreningens förvaltning och sörjer för att dess verksamhet organiseras på ett ändamålsenligt sätt ( allmän behörighet ). Föreningens verkställande direktör sköter föreningens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter ( verkställande direktörens allmänna behörighet ). Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av föreningens verksamhet är ovanliga eller vittsyftande får verkställande direktören vidta endast om styrelsen befullmäktigat honom därtill eller om styrelsens beslut inte kan inväntas utan att föreningens verksamhet orsakas väsentlig olägenhet. I sistnämnda fall ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess medlemmar de upplysningar som styrelsen behöver för att sköta sina uppgifter.

Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ändamålsenligt ordnad. Verkställande direktören svarar för att föreningens bokföring är lagenlig och att medelsförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt.

Styrelsen ska ha en ordförande. Ordföranden väljs av styrelsen, om inte något annat bestäms i stadgarna eller har beslutats vid valet av styrelse. Faller rösterna lika i styrelsen, avgörs ordförandevalet genom lottning. Verkställande direktören får inte vara ordförande för styrelsen.

Ordföranden ska se till att styrelsen sammanträder vid behov. Ordföranden ska sammankalla styrelsen, om en styrelsemedlem eller verkställande direktören kräver det. Verkställande direktören har, även då han eller hon inte är medlem av styrelsen, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om inte styrelsen för något visst fall beslutar något annat. Om ordföranden trots framställt krav inte sammankallar styrelsen kan kallelsen utfärdas av verkställande direktören eller en styrelsemedlem, under förutsättning att minst hälften av styrelsemedlemmarna godkänner förfarandet.

Styrelsen kan besluta att även någon annan än en styrelsemedlem får vara närvarande vid sammanträdet. Också i stadgarna kan det föreskrivas om närvaro.

Vid styrelsens sammanträde ska det föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande samt minst en av styrelsen därtill utsedd medlem. Styrelsemedlemmarna och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt.

Styrelsen är beslutför då mer än hälften av dess medlemmar är närvarande, om inte ett större antal krävs enligt stadgarna. I antalet beaktas de valda styrelsemedlemmarna. När antalet räknas ut anses de jäviga ledamöterna inte vara närvarande. Beslut får inte fattas, om inte samtliga styrelsemedlemmar om möjligt beretts tillfälle att delta i behandlingen av ärendet. Vid förhinder för en styrelsemedlem ska den suppleant som träder i hans eller hennes ställe beredas tillfälle att delta i behandlingen av ärendet. Om ett beslut fattas utan att styrelsen sammanträder ska det undertecknas, numreras och förvaras i enlighet med vad som föreskrivs om styrelsens mötesprotokoll i 6 § 4 mom.

Som styrelsens beslut gäller majoritetens åsikt, om det inte i stadgarna krävs kvalificerad majoritet. Vid lika röstetal gäller som beslut den åsikt som ordföranden omfattat. Om rösterna faller lika vid val av ordförande och om något annat inte bestämdes när styrelsen valdes eller föreskrivits i bolagsordningen, avgörs valet genom lottdragning.

En styrelsemedlem eller verktällande direktören får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan honom och försäkringsföreningen. Han får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller avtal mellan föreningen och en tredje person, om han därav har att vänta sig väsentlig fördel som kan stå i strid med föreningens. Vad som nu sägs om avtal skall på motsvarande sätt tillämpas på rättegång eller utövande av någon annan talan.

Styrelsen kan i enskilda fall eller med stöd av stadgarna fatta beslut i ärenden som hör till verkställande direktörens allmänna behörighet.

Styrelsen kan hänskjuta ett ärende som hör till dess eller till verkställande direktörens allmänna behörighet till avgörande av föreningsstämman.

Om försäkringsföreningen ha blivit moderförening eller upphört att vara moderförening, ska styrelsen utan dröjsmål underrätta en dottersammanslutnings styrelse eller motsvarande organ om detta. Dottersammanslutningens styrelse eller motsvarande organ ska ge moderföreningens styrelse den information som behövs för bedömning av koncernens ställning och för beräkning av dess verksamhetsresultat.

9 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

Om en försäkringsförenings grundkapital är minst 84 000 euro, kan det i stadgarna bestämmas att föreningen ska ha ett förvaltningsråd.

Förvaltningsrådet ska bestå av minst fem medlemmar. Verkställande direktören och styrelsemedlemmarna får inte höra till förvaltningsrådet. I stadgarna ska nämnas antalet eller minimi- och maximiantalet medlemmar och eventuella suppleanter i förvaltningsrådet samt deras mandattid.

Förvaltningsrådet väljs av föreningsstämman. Vad som i 1 § 3 och 4 mom., 3 § 1 mom., 4 och 6–8 § samt i 16 kap. 4 § bestäms om styrelsens medlemmar, suppleanter och ordförande tillämpas på motsvarande sätt på förvaltningsrådets medlemmar, suppleanter och ordförande.

I stadgarna kan det föreskrivas att förvaltningsrådet väljer styrelsen och fastställer arvodet för styrelsemedlemmarna. I fråga om förvaltningsrådets rätt att kräva sammankallande av extra föreningsstämma föreskrivs i 7 kap. 9 §. Förvaltningsrådet får inte ges andra uppgifter än de som nämns i denna lag.

Förvaltningsrådet ska övervaka föreningens förvaltning, som styrelsen och verkställande direktören ansvarar för. I övrigt kan förvaltningsrådet i stadgarna bara ges uppgifter som hör till styrelsens allmänna behörighet och uppgifter som inte har föreskrivits för andra organ. Förvaltningsrådet kan inte ges rätt att företräda föreningen. Styrelsen och verkställande direktören ska ge förvaltningsrådet och dess medlemmar de upplysningar som de anser behövliga för skötseln av sitt uppdrag.

Styrelsen företräder försäkringsföreningen.

I stadgarna kan det bestämmas att en styrelsemedlem eller verkställande direktören har rätt att företräda föreningen eller att styrelsen kan ge en av sina medlemmar, verkställande direktören eller någon annan sådan rätt. Vad som i 3 och 8 § föreskrivs om verkställande direktören tillämpas på en sådan firmatecknare som inte är styrelsemedlem eller verkställande direktör.

Rätten att företräda föreningen kan begränsas så, att två eller flera personer endast tillsammans har denna rätt. Annan begränsning får inte antecknas i handelsregistret. En företrädares befogenhet begränsas genom en bestämmelse i stadgarna om verksamhetsområdet.

Styrelsen kan när som helst återkalla rätten att företräda föreningen.

Verkställande direktören har rätt att företräda försäkringsföreningen i ärenden som enligt 5 § ankommer på honom.

Föreningsstämman, styrelsen, verkställande direktören eller förvaltningsrådet får inte fatta beslut eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att bereda en delägare eller någon annan orättmätig fördel på försäkringsföreningens eller någon annan delägares bekostnad.

Styrelsen, förvaltningsrådet, medlemmarna i styrelsen eller förvaltningsrådet eller verkställande direktören får inte följa sådana beslut av föreningsstämman, förvaltningsrådet eller styrelsen som strider mot denna lag eller stadgarna och således är ogiltiga.

En rättshandling som på försäkringsföreningens vägnar har företagits av en sådan företrädare för föreningen som avses i denna lag är inte bindande för föreningen, om företrädaren

I sådana fall som avses i 1 mom. 3 punkten kan som tillräckligt bevis för att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds inte anses enbart det att befogenhetsbegränsningarna registrerats.

Delägarna utövar vid försäkringsföreningens stämma sin rätt att besluta.

Varje delägare har rätt att delta i föreningsstämman och där yttra sig. En garantiandelsägare som är delägare har dock denna rätt endast om han antecknats i garantiandelsboken eller om han underrättat föreningen om sitt förvärv och styrkt detta.

I stadgarna kan det bestämmas att en delägare för att få delta i föreningsstämman ska anmäla sig hos föreningen senast den dag som nämns i kallelsen till stämman och som kan vara tidigast tio dagar före stämman.

Föreningsstämman beslutar om ärenden som enligt denna lag ankommer på den. I stadgarna kan det föreskrivas att stämman beslutar om ärenden som ingår i verkställande direktörens och styrelsens allmänna behörighet.

I 6 kap. 8 a § 2 mom. föreskrivs det hur ärenden som ingår i styrelsens och verkställande direktörens allmänna behörighet ska hänskjutas till avgörande av föreningsstämman. Om delägarna är eniga, kan de i enskilda fall också i övrigt avgöra sådana ärenden.

Deltagande i föreningsstämma får inte ske med stöd av en garantiandel som tillhör försäkringsföreningen eller dess dottersamfund. En sådan garantiandel skall inte medräknas, när för tillkomsten av ett giltigt beslut eller för utövande av en viss befogenhet krävs samtycke av samtliga garantiandelsägare eller samtycke av de garantiandelsägare som äger en viss del av garantiandelarna i föreningen.

Vad som bestäms i 1 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på delägarskap som är baserat på föreningens eller dess dottersamfunds försäkring.

En delägare utövar sin rätt vid föreningsstämman personligen eller genom ombud. Ombudet skall uppvisa en daterad fullmakt. Bemyndigandet gäller en enda stämma, om inte annat framgår av fullmakten. Fullmakten gäller dock högst tre år från utfärdandet.

Delägare och ombud får vid föreningsstämman åtföljas av ett biträde. (31.3.2000/340)

Styrelse- och förvaltningsrådsmedlemmarna samt verkställande direktören har rätt att vara närvarande vid föreningsstämman, om inte denna i ett enskilt fall beslutar något annat. Styrelsen, förvaltningsrådet och verkställande direktören ska se till att delägarnas frågerätt enligt 15 § kan utövas. I revisionslagen (1141/2015) föreskrivs det om en revisors närvaro vid föreningsstämman. Stämman kan tillåta också andra personer att vara närvarande.

Delägarna i försäkringsföreningen har vid föreningsstämman en röst, om inte annat bestäms i stadgarna.

Var och en får för egen räkning eller enligt fullmakt rösta med högst en tjugondedel av det vid stämman företrädda röstetalet.

Garantiandelsägarnas sammanlagda röstetal får, med beaktande av den i 1 mom. angivna begränsningen, vara högst hälften av de vid stämman företrädda övriga delägarnas sammanlagda röstetal.

Föreningsstämman ska hållas på försäkringsföreningens hemort, om det inte i stadgarna anges någon annan ort inom föreningens verksamhetsområde. Av synnerligen vägande skäl får föreningsstämma hållas även på någon annan ort, dock inte utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

En delägare får inte själv eller genom ombud vid föreningsstämman rösta i ett ärende om talan mot delägaren själv eller hans befriande från skadeståndsskyldighet eller från annan förpliktelse gentemot föreningen. En delägare eller dennes ombud får inte heller rösta i ett ärende som gäller talan mot en annan eller dennes befriande från en förpliktelse, om delägaren i ärendet kan emotse en väsentlig fördel som kan vara stridande mot föreningens.

Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte om samtliga delägare är jäviga.

Ordinarie föreningsstämma ska hållas inom sex månader från utgången av räkenskapsperioden.

Den ordinarie föreningsstämman ska besluta om

Extra föreningsstämma ska hållas om

Extra föreningsstämma ska hållas om en revisor eller delägare i försäkringsföreningen, vilka företräder minst en tiondel eller en i stadgarna bestämd mindre del av delägarnas sammanlagda röstetal, skriftligen kräver detta för behandling av ett av dem uppgivet ärende.

Kallelse till stämman ska utfärdas inom två veckor efter det att kravet kom in.

En delägare har rätt att få ett ärende som enligt denna lag ska behandlas av föreningsstämman upptaget till behandling vid föreningsstämman, om han skriftligen yrkar detta hos styrelsen i så god tid att ärendet kan nämnas i kallelsen till stämman.

Föreningsstämman sammankallas av styrelsen. Har försäkringsföreningen ett förvaltningsråd, kan det i stadgarna likväl bestämmas att föreningsstämman sammankallas av förvaltningsrådet.

Om föreningsstämma inte sammankallas trots att en kallelse borde utfärdas enligt lag, stadgarna eller beslut av föreningsstämman eller om de gällande bestämmelserna och föreskrifterna om stämmokallelse har överträtts i något väsentligt avseende, ska Finansinspektionen på ansökan av en styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet, verkställande direktören eller en revisor eller delägare sammankalla stämman på föreningens bekostnad. Finansinspektionen kan sammankalla föreningsstämma också utan här nämnd ansökan. Finansinspektionens beslut kan verkställas även om det inte vunnit laga kraft.

Kallelse till föreningsstämma ska utfärdas tidigast två månader och senast en vecka före stämman eller före den sista anmälningsdagen enligt 1 § 3 mom. Fordras enligt stadgarna för beslutets giltighet att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas förrän den första stämman har hållits. I kallelsen ska det anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Varje delägare vars adress är känd för försäkringsföreningen ska sändas en skriftlig stämmokallelse, om inte något annat föreskrivs i stadgarna.

Utöver vad som föreskrivs i stadgarna ska det till varje delägare vars adress är känd för föreningen sändas en skriftlig kallelse, om stämman ska behandla en sådan ändring av stadgarna som avses i 18 §.

I stämmokallelsen ska föreningens namn, tid och plats för stämman och de ärenden som ska behandlas på stämman nämnas. Om ett ärende som gäller ändring av stadgarna ska behandlas på stämman, ska ändringens huvudsakliga innehåll anges.

Föreningsstämman får bara besluta om ärenden som har nämnts i kallelsen eller som enligt stadgarna ska behandlas på stämman.

Styrelsens beslutsförslag samt, om bokslutet behandlas på stämman, bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen ska i minst en vecka före stämman hållas tillgängliga för delägarna på föreningens huvudkontor eller webbplats. Handlingarna ska utan dröjsmål sändas till delägare som ber om dem och läggas fram på bolagsstämman.

Om ett beslut gäller emission av garantiandelar, optionsrätter eller andra särskilda rättigheter som berättigar till garantiandelar, vinstutdelning eller beviljande av andra ekonomiska fördelar, utbetalning av medel från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet, nedsättning av garantikapitalet, förvärv eller inlösen av egna garantiandelar eller likvidation, och om bokslutet inte behandlas på stämman gäller 1 mom. också

Föreningsstämman kan besluta att behandlingen av ett ärende ska överföras till en fortsatt stämma.

Den ordinarie föreningsstämman ska överföra ett ärende som gäller godkännande av bokslutet och användning av föreningens vinst till en fortsatt stämma, om delägare som har minst en tredjedel eller en i stadgarna fastställd mindre del av det sammanlagda röstetalet för de delägare som är representerade vid stämman kräver det. Den fortsatta stämman ska hållas tidigast en månad och senast tre månader efter den ordinarie föreningsstämman. Beslutet behöver inte skjutas upp flera gånger på yrkande av en minoritet.

Till den fortsatta stämman ska utfärdas en särskild kallelse, om den hålls över fyra veckor efter föreningsstämman. En kallelse till fortsatt stämma kan alltid utfärdas senast fyra veckor före stämman.

Ett ärende som har behandlats utan iakttagande av procedurbestämmelserna i denna lag eller i stadgarna får avgöras bara om de delägare som berörs av försummelsen ger sitt samtycke.

Föreningsstämman ska öppnas av en person som utsetts av den sammankallande. Föreningsstämman väljer en ordförande för sig, om inte något annat föreskrivs i stadgarna. Om det i stadgarna föreskrivs om föreningsstämmans ordförande, ska ordföranden också öppna stämman.

Ordföranden ska se till att det uppgörs en förteckning över närvarande delägare, ombud som befullmäktigats av delägare och av delägarna anlitade biträden och att det i den antecknas varje försäkringstagardelägares röstetal samt varje garantiandelsägares antal garantiandelar och röstetal ( röstlängd ). Delägarförteckningen över garantiandelsägare ska läggas fram på stämman.

Ordföranden ska likaså se till att protokoll förs vid stämman. Röstlängden ska intas i protokollet eller bifogas detta. I protokollet ska antecknas de beslut som fattas av stämman samt, då omröstning skett, resultatet av den. Protokollet ska undertecknas av ordföranden och minst en av stämman utsedd protokolljusterare. Protokollet ska senast två veckor efter stämman hållas tillgängligt för delägarna på föreningens huvudkontor eller läggas ut på föreningens webbplats. En kopia av protokollet ska sändas till de delägare som begär det. Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt. En delägare har rätt att mot ersättande av föreningens kostnader få en kopia av protokollsbilagor.

Styrelsen och verkställande direktören ska vid föreningsstämman på begäran av en delägare meddela närmare upplysningar om sådana omständigheter som kan inverka på bedömningen av ett ärende som behandlas på stämman. Om stämman behandlar bokslutet, gäller skyldigheten också föreningens ekonomiska ställning allmänt taget, inklusive föreningens förhållande till någon annan sammanslutning eller stiftelse som hör till samma koncern. Information som skulle medföra väsentlig olägenhet för föreningen får emellertid inte lämnas ut.

Kan en delägares förfrågan besvaras endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga vid stämman, ska svar ges skriftligen inom två veckor. Svaret ska ges till den delägare som har ställt frågan och andra delägare som begär det.

Som föreningsstämmans beslut gäller den mening som mer än hälften av de avgivna rösterna biträtt eller, vid lika röstetal, som ordföranden förenar sig om. Vid val anses den vald som erhåller flest röster. Föreningsstämman kan dock före valet besluta att den blir vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal avgörs val genom lottning.

Vad som sägs i 1 mom. gäller om inte annat följer av denna lag eller stadgarna. I stadgarna får dock i fråga om annat än val inte intas en bestämmelse genom vilken något i denna lag stadgat krav på majoritet lindras.

Beslut om ändring av stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Ett beslut om ändring av stadgarna ska, sedan Finansinspektionen fastställt ändringen, utan dröjsmål anmälas för registrering och får inte verkställas förrän registrering skett. Om en ändring av stadgarna kräver verkställighetsåtgärder som ska registreras, ska ändringen anmälas för registrering och registreras i samband med verkställighetsåtgärderna. Om en sådan ändring av stadgarna som gäller garantikapitalet eller garantiandelarnas nominella belopp förutsätter ökning eller nedsättning av det registrerade garantikapitalet, ska beslutet om ändring av stadgarna dock, sedan Finansinspektionen fastställt ändringen, anmälas för registrering och registreras först samtidigt med ökningen eller nedsättningen.

Vad som bestäms i 2 mom. tillämpas också på registrering av sådana beslut om ändring av stadgarna som gäller garantikapital, dess minimi- eller maximibelopp eller garantiandelarnas nominella belopp.

Beslut om en sådan ändring av stadgarna att i fråga om redan utgivna garantiandelar garantiandelsägarnas betalningsskyldighet gentemot föreningen ökas, rätten att förvärva garantiandelar i föreningen begränsas enligt 3 kap. 3 eller 4 §, eller det inbördes förhållandet mellan de rättigheter som garantiandelar av samma slag medför rubbas, kräver samtycke av samtliga delägare eller, utöver ett beslut som avses i 17 § 1 mom., samtycke av de garantiandelsägare som själva eller vars garantiandelar berörs av ändringen.

Beslut om en sådan ändring av stadgarna att mer än en tiondel av räkenskapsperiodens vinst, efter avdrag av det belopp som fordras för täckande av förlust från tidigare räkenskapsperioder, ska avsättas till en reservfond eller en grundfond eller annars innehållas är giltigt endast om det biträtts av delägare med mer än nio tiondelar av de vid stämman företrädda garantiandelarna.

Om det i försäkringsföreningen finns garantiandelar av olika slag krävs det, förutom ett beslut som avses i 17 § 1 mom., för ett giltigt beslut om fusion i den överlåtande föreningen, överlåtelse av försäkringsbeståndet, likvidation och avslutande av likvidation också att beslutet biträds av minst två tredjedelar av de garantiandelar av varje slag som är företrädda vid stämman.

En delägares samtycke till ändring av stadgarna ska inhämtas när delägarens betalningsskyldighet gentemot föreningen ökas eller föreningens rätt till skadestånd begränsas på det sätt som avses i 15 kap. 8 §.

Föreningsstämman får inte fatta ett beslut som är ägnat att bereda någon delägare eller annan person en orättmätig fördel på försäkringsföreningens eller en annan delägares bekostnad.

Har ett beslut vid en föreningsstämma inte kommit till i behörig ordning eller strider det annars mot denna lag eller stadgarna, kan en delägare, försäkringsföreningens styrelse, en styrelsemedlem eller verkställande direktören väcka talan mot föreningen om ogiltigförklarande eller ändring av beslutet.

Talan ska väckas inom tre månader från beslutet. Har en delägare haft godtagbar anledning till dröjsmål och vore det uppenbart oskäligt mot honom om beslutet blev gällande, får talan väckas inom ett år från beslutet. Om talan inte väcks inom denna tid, ska beslutet anses vara giltigt.

Vad som sägs i 2 mom. tillämpas dock inte,

Har domstolen förklarat föreningsstämmans beslut ogiltigt eller ändrat det, är avgörandet gällande även för de delägare som inte har biträtt talan. Genom en dom med anledning av en klandertalan kan ett beslut förklaras ogiltigt eller ändras om käranden kräver det. Om käranden kräver det, kan föreningen samtidigt förbjudas att verkställa ett ogiltigt beslut.

Om ett beslut som styrelsen med stöd av ett bemyndigande har fattat i ett ärende som ska behandlas av föreningsstämman uppenbart är sådant som avses i 19 § eller strider mot 20 § 3 mom. 1 eller 2 punkten, ska det som föreskrivs om motsvarande stämmobeslut tillämpas på beslutet.

En försäkringsförenings stämma kan fatta beslut om att ombilda föreningen till ett ömsesidigt försäkringsbolag. Ett beslut om ändring av sammanslutningsformen är giltigt, om det har fattats enligt 7 kap. 17 § 1 mom.

Föreningen ska inom tre månader efter föreningsstämmans beslut hos Finansinspektionen söka koncession för försäkringsbolaget med iakttagande av 2 kap. i försäkringsbolagslagen och samtidigt söka Finansinspektionens fastställelse av den bolagsordning som den ändrade sammanslutningsformen kräver.

Finansinspektionen ska när det gäller en i 1 § avsedd ansökan om fastställelse av bolagsordningen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredningar ska avslås, på föreningens bekostnad kungöra ansökan i den officiella tidningen. I kungörelsen ska sådana delägare i föreningen och försäkringsborgenärer som önskar framställa anmärkningar mot ansökan uppmanas framställa dem till Finansinspektionen inom en av den utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Finansinspektionen ska förplikta föreningen att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på föreningens hemort samt dessutom vid behov på det sätt som Finansinspektionen bestämmer.

Finansinspektionen ska fastställa bolagsordningen, om den uppfyller kraven enligt 2 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen och om inte ombildningen av föreningen till ömsesidigt försäkringsbolag kränker de försäkrade förmånerna.

Finansinspektionen har rätt att förena fastställelsen av bolagsordningen med sådana villkor som behövs för att skydda de försäkrade förmånerna.

Föreningen och den som framställt anmärkning får överklaga beslutet genom besvär enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas skyndsamt.

Angående ombildning av en försäkringsförening till ett ömsesidigt försäkringsbolag skall anmälan göras för registrering inom sex månader från det bolagsordningen fastställdes. En förutsättning för registrering är att det grundkapital som anges i bolagsordningen är till fullo betalt. Har nya garantiandelar tecknats till överkurs, skall också det belopp som överstiger det nominella beloppet vara inbetalt. Om garantiandelarna inte har något nominellt belopp, används vid beräkningen av det garantikapital som skall registreras, i stället för det nominella beloppet, det belopp som enligt 2 kap. 2 § 2 mom. 3 punkten skall antecknas i garantikapitalet. Försäkringsföreningen anses ombildad till ett ömsesidigt försäkringsbolag när ombildningen har registrerats.

Om koncession eller fastställelse av bolagsordningen enligt 1 § 2 mom. inte söks inom föreskriven tid eller om Finansinspektionen avslår ansökan om koncession eller avslår ansökan om fastställelse av bolagsordningen och beslutet vinner laga kraft, eller om ändringen av sammanslutningsform inte anmäls för registrering inom den tid som nämns i 3 § eller om registrering vägras, förfaller ändringen av sammanslutningsformen.

Styrelsens medlemmar svarar solidariskt för återbäringen av det belopp som betalats för tecknade av garantiandelar.

Ökar ombildningen av försäkringsföreningen till ett ömsesidigt försäkringsbolag delägarnas ansvar för föreningens förbindelser, har en försäkringstagare som inte medverkat till beslutet och som inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal (543/94) får säga upp försäkringen när som helst rätt att inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 2 mom. skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal. (28.6.1994/546)

Bolagets styrelse skall tillkännage det beslut som avses i 1 mom. genom att inom en månad från registreringen av bolagsordningen kungöra beslutet i den officiella tidningen och åtminstone i en tidning som sprids på bolagets hemort.

Bestämmelser om revision av försäkringsföreningar finns i detta kapitel och i revisionslagen. På revision av försäkringsföreningar tillämpas inte 5 kap. i revisionslagen.

En försäkringsförening ska ha en revisor, om det inte i stadgarna föreskrivs om flera revisorer. Revisorerna väljs av föreningsstämman. Ska fler än två revisorer utses, kan det i stadgarna bestämmas att någon eller några av dem, dock inte alla, ska tillsättas i annan ordning.

Om bara en revisor har valts för försäkringsföreningen och denne inte är en revisionssammanslutning, ska åtminstone en revisorssuppleant väljas. Vad som i denna lag och i revisionslagen bestäms om revisorer tillämpas också på revisorssuppleanter.

En delägare kan kräva att en revisor tillsätts att delta i revisionen vid sidan av de övriga revisorerna. Förslag om detta ska göras på den föreningsstämma där revisorerna ska väljas eller där ärendet enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Har förslaget vid föreningsstämman biträtts av röstberättigade med minst en tredjedel av de vid stämman avgivna rösterna, kan delägaren inom en månad efter stämman hos Finansinspektionen anhålla om tillsättande av en godkänd revisor. Finansinspektionen ska, efter att ha hört föreningens styrelse, förordna en revisor för tiden till och med avslutandet av den ordinarie föreningsstämman under följande räkenskapsperiod.

Mandattiden för en revisor ska bestämmas i stadgarna. Revisorns uppdrag upphör vid avslutandet av den ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av den sista räkenskapsperiod som ingår i hans eller hennes mandattid, om inte något annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas när den nya revisorn väljs. I stadgarna får det dock inte föreskrivas att revisorns mandattid fortgår tills vidare.

Den fortlöpande granskning under räkenskapsperioden som utförs av revisorn ska i tillräcklig omfattning utsträckas till ansvarsskulden, verksamhetskapitalet, placeringsverksamheten, försäkrings- och ersättningsverksamheten samt interna affärstransaktioner mellan försäkringsföreningen och sammanslutningar som hör till samma koncern eller försäkringsgrupp.

En berättelse om revisorns granskning enligt 1 mom. ska avges till styrelsen.

Styrelsen och förvaltningsrådet ska minst en gång per år i sitt sammanträde höra revisorn om föreningens ekonomiska ställning och interna kontroll samt om övriga omständigheter som kommit fram i samband med revisionen.

I en försäkringsförening ska revisorn och revisorssuppleanten vara en revisor som avses i revisionslagen.

Finansinspektionen ska på anmälan förordna en behörig revisor för en försäkringsförening, om

I ett sådant ärende enligt 1 mom. 2 punkten som gäller oberoende eller jäv ska Finansinspektionen begära ett utlåtande av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd innan det avgörs.

Innan ett förordnande enligt 1 mom. ges ska föreningens styrelse höras. Förordnandet kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller tills det för föreningen i föreskriven ordning utsetts en revisor i stället för den revisor som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte ges efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft.

5 § har upphävts genom L 19.12.2008/896 .

En delägare kan kräva särskild granskning av försäkringsföreningens förvaltning och bokföring under en viss period som löpt ut eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska göras vid ordinarie föreningsstämma eller vid den föreningsstämma där ärendet enligt kallelsen till stämman ska behandlas. Har förslaget biträtts av röstberättigade med minst en tredjedel av de vid stämman avgivna rösterna, kan delägaren inom en månad från föreningsstämman hos Finansinspektionen anhålla om att en granskare ska förordnas.

En särskild granskare ska vara en fysisk person eller en revisionssammanslutning. Den särskilda granskaren ska ha den ekonomiska och juridiska sakkunskap och erfarenhet som granskningsuppdragets art och omfattning kräver.

Finansinspektionen ska höra föreningens styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en viss persons åtgärder, denna person. Ansökan ska bifallas, om vägande skäl för granskningen anses föreligga. Finansinspektionen kan förordna en eller flera granskare. Förordnandet kan verkställas även om det inte vunnit laga kraft. En granskare har rätt till arvode av föreningen.

Vad som i 15 kap. 5–7 § och 16 kap. 4 § i denna lag samt i 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 9 och 10 § och 4 kap. 6–8 § i revisionslagen föreskrivs om revisorer tillämpas också på en särskild granskare enligt denna paragraf. På en granskare tillämpas också bestämmelserna om revisors skadeståndsskyldighet i 10 kap. 9 § i revisionslagen.

Över granskningen ska ett utlåtande avges till föreningsstämman. Utlåtandet ska under minst en vecka före föreningsstämman hållas tillgängligt för delägarna på föreningens huvudkontor och utan dröjsmål sändas till de delägare som begär det. Det ska också läggas fram på föreningsstämman.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om den berättelse som avses i 2 a § 3 mom.

På försäkringsföreningens verksamhetsberättelse, bokslut, koncernbokslut, dispens och bokföringsnämndens utlåtande tillämpas det som i 8 kap. 1 och 3–26, 30 och 31 § i försäkringsbolagslagen eller med stöd av 28 eller 29 § i det kapitlet föreskrivs om verksamhetsberättelse, bokslut, koncernbokslut, dispens och bokföringnämndens utlåtande i försäkringsbolag som bedriver skadeförsäkringsverksamhet, om ingenting annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

1 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

1 b § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

1 c § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

2 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

Bestämmelserna om försäkringsbolags ansvarsskuld i 9 kap. 1–3, 6 och 9–11 § samt 13 § 1 punkten i försäkringsbolagslagen tillämpas också på försäkringsföreningars ansvarsskuld.

Med försäkringsföreningens utjämningsbelopp avses ett riskteoretiskt belopp beräknat för skaderika år.

Med utjämningsbeloppets undre gräns avses skillnaden mellan minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet enligt 10 a kap. 8 § och det verksamhetskapital som korrigerats med de poster som nämns i 10 a kap. 7 §. Utjämningsbeloppets undre gräns kan dock inte vara negativ. Med utjämningsbeloppets övre gräns avses det belopp som på grundval av de riskteoretiska beräkningarna, med beaktande av återförsäkringen och andra liknande risköverföringsmetoder, anses vara skäligt för en fortsatt försäkringsverksamhet.

En försäkringsförening ska ha beräkningsgrunder för att bestämma utjämningsbeloppet samt utjämningsbeloppets undre och övre gräns. Föreningen ska ansöka om att Finansinspektionen fastställer beräkningsgrunderna för utjämningsbeloppet.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs det hur en försäkringsförenings utjämningsbelopp, den övre gränsen för utjämningsbeloppet och förändringar i utjämningsbeloppet ska räknas ut och hur beräkningsgrunderna för utjämningsbeloppet görs upp.

Försäkringsföreningen ska täcka den i 3 § avsedda ansvarsskulden, där följande poster har dragits av:

Täckningen för en försäkringsförenings ansvarsskuld ska bestå av finansiella instrument eller inteckningsbar fast egendom eller av inteckningsbara rättigheter som är införda i ett offentligt register. Den fasta egendom som utgör täckning för ansvarsskulden ska vara belägen inom territoriet för en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Högst 30 procent av ansvarsskuldens bruttobelopp, dock högst 2 000 000 euro, får vara placerade i ett och samma objekt.

Tillgångar som utgör täckning för en försäkringsförenings ansvarsskuld ska värderas till det värde till vilket de tagits upp i föreningens balansräkning.

Finansinspektionen kan på ansökan av en försäkringsförening tillåta att vissa tillgångar som godkänns som täckning värderas avvikande från 3 c §, om detta inte äventyrar de försäkrade förmånerna.

Finansinspektionen kan av grundad anledning i enskilda fall begränsa eller förbjuda att en viss placering som avses i 3 b § räknas med i täckningen av ansvarsskulden, om den anser att placeringen äventyrar de försäkrade förmånerna.

Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av en försäkringsförening av särskilda skäl för viss tid om högst två år

4 § har upphävts genom L 20.3.2015/306 .

En försäkringsförening och en försäkringsholdingsammanslutning skall ha tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskkontrollsystem med beaktande av arten och omfattningen av föreningens verksamhet. Försäkringsinspektionen utfärdar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskkontrollen skall ordnas.

5 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

5 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

5 b § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

5 c § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

5 d § har upphävts genom L 30.12.2004/1320 .

Försäkringsföreningens eget kapital är uppdelat på bundet eget kapital och fritt eget kapital. Bundet eget kapital är i en försäkringsförening garantikapital, grundfond, reservfond, uppskrivningsfond enligt bokföringslagen, fonden för verkligt värde och omvärderingsfonden. Andra fonder samt vinst och förlust från räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder är fritt eget kapital.

6 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

7 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

8 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 b § har upphävts genom L 30.12.2004/1320 .

9 c § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 d § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 e § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 f § har upphävts genom L 30.12.2004/1320 .

10 § har upphävts genom L 31.3.2000/340 .

11 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

12 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

En försäkringsförenings verksamhetskapital är det belopp varmed föreningens tillgångar ska anses överstiga föreningens skulder och andra därmed jämförbara åtaganden, så som föreskrivs i 1 a–1 d §.

Försäkringsföreningen ska fortlöpande uppfylla de krav på verksamhetskapitalet som anges i detta kapitel.

Till en försäkringsförenings verksamhetskapital hänförs

För att ett sådant kapitallån som avses i 1 a § 7 punkten ska kunna hänföras till verksamhetskapitalet ska det uppfylla villkoren i 1 kap. 5 c §. Dessutom är det en förutsättning att

Av ett sådant obetalt belopp som avses i 1 a § 2 punkten får till verksamhetskapitalet hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalet eller av verksamhetskapitalets minimibelopp, beroende på vilket som är lägre.

Av kapitallån som avses i 1 a § 7 punkten får till verksamhetskapitalet hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalet eller av verksamhetskapitalets minimibelopp, beroende på vilket som är lägre.

Av en sådan tilläggsavgift som avses i 1 a § 8 punkten får till verksamhetskapitalet hänföras högst ett belopp som motsvarar 50 procent av verksamhetskapitalet eller av verksamhetskapitalets minimibelopp, beroende på vilket som är lägre.

Av sådana tidsbestämda kapitallån som avses i 2 mom. får till verksamhetskapitalet sammanlagt hänföras högst ett belopp som motsvarar 25 procent av verksamhetskapitalet eller av verksamhetskapitalets minimibelopp, beroende på vilket som är lägre. Det belopp av kapitallånen som hänförs till verksamhetskapitalet minskas jämnt för varje påbörjat år, om den återstående lånetiden är kortare än fem år.

Från verksamhetskapitalet ska följande poster dras av:

2 § har upphävts genom L 20.3.2015/306 .

En försäkringsförenings verksamhetskapital ska uppgå till minst 104 000 euro ökat med 27 procent av medeltalet av premieinkomsterna enligt föreningens bokslut för de tre senaste räkenskapsperioderna.

En försäkringsförenings eget kapital ska utgöra minst hälften av verksamhetskapitalets minimibelopp.

Vid en tidpunkt som Försäkringsinspektionen bestämmer skall försäkringsföreningen till inspektionen överlämna en uträkning över att kraven som gäller verksamhetskapitalet har uppfyllts. Försäkringsinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur denna uträkning skall göras.

3 § har upphävts genom L 20.3.2015/306 .

4 § har upphävts genom L 20.3.2015/306 .

Placeringen av en försäkringsförenings tillgångar samt dess verksamhetskapital, återförsäkring och övriga omständigheter som inverkar på föreningens solvens ska ordnas så att de tryggar de försäkrade förmånerna, med beaktande av sannolika växlingar i intäkterna och kostnaderna samt kalkylerbara övriga osäkerhetsfaktorer.

1 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/306 . (20.3.2015/306)

Det i euro angivna beloppet i 2 a § kan genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet ändras så att det motsvarar de ändringar som skett i den allmänna prisnivån. Det justerade beloppet kan avrundas uppåt till närmaste hela 1 000 euro.

En försäkringsförenings solvenskapital består av det sammanlagda beloppet av utjämningsbeloppet och verksamhetskapitalet.

Det korrigerade solvenskapitalet erhålls genom en korrigering av solvenskapitalet på följande sätt:

En försäkringsförenings riskposition bedöms genom en jämförelse av det korrigerade solvenskapitalet med minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet. Vid beräkningen av minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet beaktas försäkringsföreningens försäkringstekniska risker och det största möjliga ersättningsbeloppet av föreningens eget ansvar i ett enskilt skadefall.

En försäkringsförening ska ha beräkningsgrunder för beräkningen av minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet. Föreningen ska ansöka om att Finansinspektionens fastställer beräkningsgrunderna.

Finansinspektionen kan kräva att beräkningsgrunderna ska ändras om de inte längre kan tilllämpas på grund av förändrande förhållanden.

Det korrigerade solvenskapitalet i en försäkringsförening ska fortlöpande uppgå till minst dess minimibelopp.

Försäkringsföreningen ska årligen till Finansinspektionen lämna beräkningar av tillsynsgränserna, där beloppet av bolagets korrigerade solvenskapital i förhållande till minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet ska framgå.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som avses i 2 mom. och om hur uppgifterna ska presenteras och lämnas till Finansinspektionen.

Om en försäkringsförenings korrigerade solvenskapital underskrider minimibeloppet av det korrigerade solvenskapitalet, ska föreningen utan dröjsmål öka sitt verksamhetskapital eller utöka sin återförsäkring eller i övrigt höja det korrigerade solvenskapitalet så att det överstiger minimibeloppet.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet föreskrivs det

I enskilda fall kan Finansinspektionen på ansökan av en försäkringsförening tillåta att föreningen avviker från de parametrar eller formler som ska användas vid beräkningen av minimibeloppet av solvenskapitalet, om de inte ger en rättvisande bild av föreningens riskposition.

Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om poster som ska hänföras till och dras av från en försäkringsförenings verksamhetskapital i enlighet med 1 a–1 d §.

Försäkringsföreningens medel får utbetalas till delägarna endast enligt vad som i denna lag bestäms om

Medel får inte betalas ut förrän föreningen har registrerats.

Bestämmelserna i detta kapitel om vinstutdelning tillämpas också på betalning av ränta på garantiandelar.

Som olaglig utbetalning av medel anses andra affärshändelser som utan någon företagsekonomisk grund minskar föreningens tillgångar eller ökar dess skulder.

Vinstutdelning får inte överstiga det sammanlagda beloppet av vinst och föreningens övriga fria egna kapital enligt den fastställda balansräkningen för den senaste räkenskapsperioden, med avdrag för den förlust som balansräkningen utvisar och andra icke-utdelningsbara poster, vilka är

I fråga om begränsning av vinstutdelning som grundar sig på nedsättning av garantikapitalet tillämpas 5 kap. 2 §. Bestämmelser om begränsning av vinstutdelning till följd av ränta på kapitallån eller annan gottgörelse finns i 1 kap. 5 c § 2 mom. och 5 d § 1 mom.

Sådan vinstutdelning som avses i 1 mom. är förbjuden, om en försäkringsförenings eget kapital understiger minimibeloppet enligt 2 kap. 5 §. Med eget kapital jämställs då inte av försäkringsföreningen upptaget kapitallån. Vinstutdelning är också förbjuden om det är känt eller bör vara känt att föreningen är insolvent. Dessutom är vinstutdelning förbjuden om det är känt eller bör vara känt att vinstutdelning leder till att det egna kapitalet minskar så mycket att det understiger minimibeloppet eller till att föreningen blir insolvent.

En försäkringsförening vars i 10 a kap. 2 a § 2 mom. nämnda egna kapital är mindre än det dubbla minimibeloppet av detta egna kapital, ska årligen öka reservfonden med minst tio procent av den vinst som rörelsen har avkastat.

Till reservfonden ska överföras det belopp som vid garantiandelsteckning erhållits för garantiandelarna utöver det nominella beloppet samt det belopp som enligt stadgarna ska överföras till reservfonden. Föreningsstämman kan besluta att ett visst belopp av det fria egna kapital som balansräkningen utvisar ska överföras till reservfonden.

Reservfonden får genom beslut av föreningsstämman nedsättas endast för täckande av en förlust som den fastställda balansräkningen utvisar, om inte förlusten kan täckas med fritt eget kapital, eller för överföring av medel till grundfonden.

3 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

Beslut om vinstutdelning fattas av föreningsstämman. Föreningsstämman får besluta om utdelning av större belopp än styrelsen föreslagit eller godkänt endast om den har skyldighet till det enligt stadgarna.

Om en försäkringsförenings medel har utdelats till delägare i strid med denna lag, ska en delägare återbetala de medel han eller hon erhållit på detta sätt jämte årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) , om han eller hon inte haft grundad anledning att anta att medlen har utdelats i enlighet med denna lag.

De som deltagit i fattande eller verkställande av utdelningsbeslutet eller i upprättande eller fastställande av den felaktiga balansräkning som legat till grund för beslutet är enligt 15 kap. 1, 3 och 4 § i denna lag samt enligt bestämmelsen om revisors skadeståndsskyldighet i 10 kap. 9 § i revisionslagen solidariskt ansvariga för den brist som föreligger efter återbetalningen av medel.

En försäkringsförenings tillgångar får inte användas för ändamål som uppenbart är främmande för föreningens verksamhet.

Föreningsstämman kan dock genom ett beslut som har biträtts av delägare med minst två tredjedelar av de vid stämman avgivna rösterna, av vinsten till något allmännyttigt eller därmed jämförbart ändamål anslå belopp som i förhållande till det i 10 a kap. 2 a § 2 mom. angivna egna kapitalet inte är av nämnvärd betydelse. (20.3.2015/306)

Försäkringsföreningen får inte bevilja penninglån eller ge ut andra medel i syfte att mottagaren med medlen ska förvärva garantiandelar i föreningen eller aktier, medlemsandelar, garantiandelar eller andra bolagsandelar i en annan sammanslutning som hör till samma koncern.

Betydande eller principiella beslut som gäller kreditgivning till ett samfund som hör till samma koncern som försäkringsföreningen eller till ett samfund som hör till samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som försäkringsföreningen och betydande eller principiella beslut om investeringar i ett sådant samfund skall fattas av försäkringsföreningens styrelse.

Vad som i 1 mom. bestäms om kreditgivning tillämpas på motsvarande sätt på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalning av en kredit som någon annan beviljat.

Har försäkringsföreningen beviljat penninglån eller ställt medel till någons förfogande i strid med 7 §, skall 5 § iakttas.

Den för vars förpliktelse försäkringsföreningen har ställt säkerhet i strid med 10 § skall se till att säkerheten omedelbart frigörs eller ersätta föreningen säkerhetens värde. På ersättningsbeloppet skall betalas ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen. En brist skall fyllas enligt vad som bestäms i 5 §.

Har föreningens i 2 § avsedda, såsom vinst utdelningsbara medel minskats så att föreningen enligt 7 § inte får bevilja penninglån, skall föreningen driva in penninglånen till den del dessa sammanlagt överstiger föreningens såsom vinst utdelningsbara medel.

Försäkringsföreningen får inte ställa säkerhet för en främmande persons förbindelse.

Finansinspektionen utövar tillsyn över försäkringsföreningarnas verksamhet. Denna lags hänvisningar till Försäkringsinspektionen ska avses Finansinspektionen.

På en försäkringsförenings marknadsföring tillämpas lagen om försäkringsdistribution (234/2018) . På tillsynen över en försäkringsförenings marknadsföring och avtalsvillkor tillämpas lagen om försäkringsdistribution och lagen om Finansinspektionen.

Om en försäkringsförening hör till en sådan grupp som avses i 26 kap. i försäkringsbolagslagen ska på tillsynen över föreningen tillämpas den lagen.

Finansinspektionen övervakar att försäkringsföreningarna iakttar lagstiftningen om försäkringsverksamhet samt god försäkringssed.

Finansinspektionen ska i synnerhet övervaka att försäkringsföreningarnas solvens och för denna relevanta omständigheter är ordnade på ett sätt som tryggar de försäkrade förmånerna och att föreningarna har tillräckliga och tillförlitliga förvaltnings- och styrsystem. Dessutom övervakar Finansinspektionen försäkringsföreningarnas marknadsföring och användning av avtalsvillkor.

Trots sekretessbestämmelserna ska en försäkringsförening och en finsk försäkringsholdingsammanslutning inom den tid som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer till ministeriet lämna de uppgifter om sin verksamhet som ministeriet behöver för att kunna utföra sina uppgifter.

6 § har upphävts genom L 19.12.2008/896 .

Om Finansinspektionen har bestämt att en försäkringsförenings verksamhet ska avslutas, är föreningen försatt i likvidation och ska upplösas.

En försäkringsförening vars verksamhetskapital underskrider minimibeloppet av verksamhetskapitalet enligt 10 a kap. 2 a § ska utan dröjsmål till Finansinspektionen för godkännande ge in en plan för återställande av en sund finansiell ställning.

En försäkringsförening vars eget kapital inte uppfyller minimikraven i 10 a kap. 2 a § 2 mom. ska utan dröjsmål till Finansinspektionen för godkännande ge in en kortfristig finansieringsplan.

Om Finansinspektionen annars anser att en försäkringsförenings försäkringstagares eller försäkrade förmåner hotas, kan Finansinspektionen kräva att försäkringsföreningen till Finansinspektionen för godkännande ger in en plan för återställande av en sund finansiell ställning.

Som en del av planen som avses i 1 och 3 mom. kan Finansinspektionen höja kravet i fråga om minimibeloppet av försäkringsföreningens verksamhetskapital för att säkerställa att föreningen i framtiden kan uppfylla de krav som gäller verksamhetskapitalet.

Finansinspektionen kan kräva att värdet av de i verksamhetskapitalet ingående poster som avses i 10 a kap. 1 a § skrivs ned i den uträkning som avses i 10 a kap. 2 b §, om marknadsvärdet av dessa poster har förändrats i betydande utsträckning mellan tidpunkten för granskningen och tidpunkten för uträkningen eller det i övrigt är behövligt för att en korrekt bild ska fås av uträkningen.

Finansinspektionen kan antingen delvis eller helt och hållet förbjuda en förening att hänföra poster som avses i 10 a kap. 1 a § 6 och 8 punkten till föreningens verksamhetskapital.

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om vilka uppgifter de planer som avses i denna paragraf ska innehålla.

I syfte att trygga de försäkrades intressen kan Finansinspektionen förbjuda en försäkringsförening att överlåta eller pantsätta egendom, om

Finansinspektionen ska dessutom vid försäkringsföreningen tillsätta ett ombud enligt 29 § i lagen om Finansinspektionen. Ombudet ska övervaka att föreningen iakttar förbudet att överlåta och pantsätta egendom. Utöver de befogenheter som föreskrivs i den nämnda paragrafen har ombudet rätt att besluta om samtycke till rättshandlingar enligt 25 kap. 13 § i försäkringsbolagslagen.

Ett förbud att överlåta och pantsätta en försäkringsförenings egendom får gälla i högst tre månader. Finansinspektionen kan av särskilda skäl besluta att förlänga förbudet med högst tre månader.

Av Finansinspektionens beslut enligt 1 mom. ska framgå tidpunkten för meddelandet av beslutet, den egendom överlåtelse- och pantsättningsförbudet gäller, förbudets giltighetstid, ombud samt inverkan av överklagande på beslutets verkställbarhet.

På förbud att överlåta och pantsätta en försäkringsförenings egendom tillämpas dessutom vad som i 24 kap. och 25 kap. 12–21 § i försäkringsbolagslagen bestäms om förbud för ett försäkringsbolag att överlåta och pantsätta egendom.

Ett beslut av Finansinspektionen om förbud att överlåta och pantsätta egendom får överklagas genom besvär i enlighet med lagen om Finansinspektionen. Besvär ska anföras inom 30 dagar från det att beslutet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

6 d § har upphävts genom L 19.12.2008/896 .

7 § har upphävts genom L 19.12.2008/896 .

8 § har upphävts genom L 29.1.1999/81 .

9 § har upphävts genom L 29.1.1999/81 .

10 § har upphävts genom L 29.1.1999/81 .

I detta kapitel avses med försäkringsfordran varje fordran som en försäkringsförening enligt ett direktförsäkringsavtal ansvarar för gentemot försäkringstagare, försäkrade personer, förmånstagare eller sådana skadelidande vilka har rätt att kräva ersättning enligt försäkringsavtalet direkt av försäkringsföreningen, inbegripet reserver för okända skador. Som försäkringsfordringar betraktas även försäkringspremier som en försäkringsförening är skyldig att återbetala till försäkringstagaren antingen med stöd av 45 § lagen om försäkringsavtal eller därför att försäkringsavtalet inte har trätt i kraft eller har upphävts.

Beträffande beslut om likvidation av en försäkringsförening, likvidationsförfarandet och dess verkningar tillämpas bestämmelserna om likvidation i detta kapitel.

En försäkringsförening skall träda i likvidation och upplösas, om de krav som föreskrivs i 12 kap. 6 b § 2 mom. inte uppfyllts inom tre månader efter det saken meddelats föreningsstämman. Försäkringsinspektionen har dock rätt att förlänga fristen till högst ett år, om inte de försäkrade förmånerna därigenom äventyras.

Föreningsstämman kan, utöver vad som bestäms i 1 mom., besluta att föreningen skall träda i likvidation och upplösas.

3 mom. har upphävts genom L 20.3.2015/306 . (20.3.2015/306)

I kallelsen till den föreningsstämma som skall behandla frågan om likvidation skall det huvudsakliga innehållet i förslaget till beslut anges. Förslaget jämte bilagor skall på försäkringsföreningens huvudkontor hållas framlagda för delägarna i minst en vecka före föreningsstämman och omedelbart sändas till de delägare som ber om det, samt läggas fram vid föreningsstämman.

Ett beslut av försäkringsföreningens föreningsstämma om att föreningen skall träda i likvidation och upplösas i fall som avses i 3 § 1 mom. är giltigt, om delägare med mer än hälften av de avgivna rösterna har biträtt beslutet eller, när rösterna fallit lika, om ordföranden har förenat sig om beslutet. I annat fall är beslutet giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar eller en i stadgarna bestämd större andel av de vid stämman avgivna rösterna.

Likvidationen inträder då beslut därom har fattats. Föreningsstämman kan dock i fall som avses i 3 § 2 mom. bestämma även en senare dag för likvidationens inträde.

Om det kan antas att en stor försäkringsförenings verksamhetskapital underskrider det garantibelopp som föreskrivs i 10 a kap. eller att försäkringsföreningens eget kapital inte uppfyller minimikravet på eget kapital, skall styrelsen och verkställande direktören utan dröjsmål upprätta bokslut och verksamhetsberättelse för den tid för vilken bokslut och verksamhetsberättelse ännu inte framlagts vid föreningsstämma, och överlämna dem till revisorerna för granskning. I tillämpliga delar skall härvid iakttas vad som ovan bestäms om bokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse. Omfattar tiden för bokslutet och verksamhetsberättelsen även föregående räkenskapsperiod, skall för denna räkenskapsperiod upprättas ett särskilt bokslut och en särskild verksamhetsberättelse.

Om ett bokslut som avses i 1 mom. utvisar att försäkringsföreningen inte uppfyller de i 1 mom. avsedda krav som ställs på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet, skall föreningsstämma hållas inom två månader efter det att bokslutet upprättades. Styrelsen skall underrätta Försäkringsinspektionen om kallelsen till föreningsstämman.

Har styrelsen och verkställande direktören inte i fall som avses i 1 mom. upprättat bokslut och verksamhetsberättelse, skall Försäkringsinspektionen uppmana styrelsen och verkställande direktören att utan dröjsmål upprätta bokslut och verksamhetsberättelse och överlämna dem till revisorerna för granskning. Följs inte uppmaningen, har Försäkringsinspektionen rätt att låta upprätta bokslut och verksamhetsberättelse, överlämna dem till revisorerna för granskning och i det fall som nämns i 2 mom. sammankalla föreningsstämma.

Har försäkringsföreningen inte före utgången av den i 3 § 1 mom. angivna fristen uppfyllt de i 5 § 1 mom. avsedda krav som ställs på verksamhetskapitalet eller det egna kapitalet, ska föreningsstämman besluta att föreningen ska träda i likvidation och upplösas. Fattar föreningsstämman inte detta beslut, ska Finansinspektionen förordna att föreningen träder i likvidation och upplöses.

Till styrelsens förslag till beslut ska fogas det bokslut och den verksamhetsberättelse som avses i 5 § samt revisorernas utlåtande om dem.

7 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

8 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

9 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

10 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

När föreningsstämman eller Finansinspektionen fattar beslut om likvidation, ska samtidigt en eller flera likvidatorer utses i stället för styrelse, verkställande direktör och eventuellt förvaltningsråd. Finansinspektionen har dessutom rätt att förordna en likvidator. Vad som i denna lag föreskrivs om styrelsen och styrelsemedlemmarna tillämpas också på likvidatorerna, om inte något annat följer av bestämmelserna i detta kapitel.

Saknar en försäkringsförening som trätt i likvidation i registret införda behöriga likvidatorer, ska Finansinspektionen förordna likvidatorerna. Förordnande kan sökas av den vars rätt kan vara beroende av att föreningen har en företrädare.

Försäkringsföreningens likvidator skall låta kungöra beslutet om likvidation i den officiella tidningen och underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på föreningens hemort. Dessutom skall likvidatorn underrätta registermyndigheten, som skall registrera beslutet om förordnande om likvidation och valet av likvidatorer.

Likvidatorerna sköter försäkringsföreningens angelägenheter under likvidationen. Likvidatorerna har rätt att fortsätta föreningens affärsverksamhet i den omfattning det är nödvändigt för att trygga de försäkrades intressen och sköta likvidationsförfarandet på ett ändamålsenligt sätt.

Oavsett den förmånsrätt för försäkringsfordringar som föreskrivs i 24 § skall under likvidationen av försäkringsföreningens medel betalas fordringar avseende sakrättsligt skyddade tillgångar och fordringar till följd av likvidationsförfarandet.

Likvidatorn skall söka offentlig stämning på försäkringsföreningens borgenärer. I fråga om offentlig stämning föreskrivs särskilt. Likvidatorn skall sända en anmälan om offentlig stämning till försäkringsföreningens kända borgenärer. I anmälan skall det särskilt anges tidsfrister, påföljder vid försummelse av tidsfristerna, den myndighet som är behörig att ta emot anmälningar av fordringar eller synpunkter angående fordringar samt huruvida borgenärer vilkas fordringar har förmånsrätt eller för vilka finns realsäkerhet måste anmäla sina fordringar.

Under försäkringsföreningens likvidation är alla borgenärer, inbegripet skattemyndigheter och socialförsäkringsmyndigheter i en annan EES-stat, och deras fordringar av samma art i samma inbördes ställning och fordringarna omfattas av samma företrädesordning.

Om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag, skall borgenären underrätta likvidatorn om fordringens art, uppkomstdatum och belopp. Borgenären skall dessutom ange om han gör gällande förmånsrätt, realsäkerhet eller äganderättsförbehåll för fordran och för vilka tillgångar hans säkerhet gäller. Likvidatorn skall tillställas kopior av eventuella verifikationer.

I fråga om föreningsstämman för en försäkringsförening som har trätt i likvidation skall bestämmelserna om föreningsstämma i denna lag tillämpas, om inte något annat följer av detta kapitel. Föreningsstämman kan, om det behövs för avslutande av likvidationen och fortsättande av verksamheten, också besluta om ändring av stadgarna, ökning av garantikapitalet och upptagande av kapitallån med iakttagande av bestämmelserna i denna lag.

Revisorernas uppdrag upphör inte när försäkringsföreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 9 kap. skall i tillämpliga delar iakttas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall dessutom innehålla ett uttalande om huruvida likvidationen enligt revisorernas mening onödigt fördröjts.

Efter den dag som anges i den offentliga stämningen på försäkringsföreningens borgenärer ska likvidatorn betala alla kända skulder. Om en skuld är tvistig eller om den inte förfallit till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, ska behövliga medel reserveras, om föreningens tillgångar förslår till detta. Därefter ska garantikapitalet jämte ränta återbetalas. De återstående tillgångarna ska delas mellan delägarna på det sätt som föreskrivs i stadgarna. I stadgarna kan det föreskrivas att om de tillgångar som ska skiftas är ringa kan även annat beslut fattas om deras användning.

Vill en delägare klandra skiftet, ska talan mot föreningen väckas inom tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsstämman.

Har en delägare inte inom fem år efter det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman anmält sig för att lyfta sin skiftesandel, har han förlorat sin rätt därtill. Är skiftesandelen ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan Finansinspektionen på anmälan av likvidatorerna förordna att den ska tillfalla staten. I annat fall ska 19 § tillämpas.

Sedan likvidatorn fullgjort sitt uppdrag skall likvidatorn så snart som möjligt avge slutredovisning över sin förvaltning genom att uppgöra en berättelse över likvidationsförfarandet i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redogörelse för skiftet av försäkringsföreningens tillgångar. Till berättelsen skall fogas bokslutshandlingarna och verksamhetsberättelsehandlingarna för hela likvidationstiden. Berättelsen jämte bilagor skall överlämnas till revisorerna, som inom en månad skall avge revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Sedan likvidatorn fått revisionsberättelsen skall han utan dröjsmål sammankalla föreningsstämman för granskning av slutredovisningen.

Försäkringsföreningen anses upplöst när slutredovisningen lagts fram vid föreningsstämman. Likvidatorn skall utan dröjsmål göra anmälan om upplösningen för registrering.

Utan hinder av 1 mom. kan delägare i en försäkringsförening vilka innehar minst en tredjedel av de avgivna rösterna vid den föreningsstämma som behandlat slutredovisningen, kräva att likvidatorn sammankallar föreningsstämma för behandling av frågan om väckande av talan enligt 15 kap. 6 §. Dessutom skall bestämmelserna i 7 kap. 11 § 2 mom. iakttas. Talan skall väckas inom ett år efter det att slutredovisningen lades fram.

Om det efter försäkringsföreningens upplösning uppdagas nya tillgångar, om talan väcks mot föreningen eller om likvidationsåtgärder annars är påkallade, skall likvidationen fortsättas. Likvidatorn skall utan dröjsmål göra anmälan om detta för registrering. Kallelse till första föreningsstämma efter det att likvidationen återupptagits skall ske i enlighet med stadgarna.

Om det efter avregistreringen av försäkringsföreningen behövs likvidationsåtgärder, skall Försäkringsinspektionen på ansökan av den vars rätt saken gäller förordna att föreningen skall träda i likvidation.

Likvidationen fortsätts dock inte i det fall som avses i 1 mom., och föreningen förordnas inte träda i likvidation i det fall som avses i 2 mom., om föreningens tillgångar inte förslår till betalning av likvidationskostnaderna eller om uppgift inte kan fås om tillgångarnas storlek, och en delägare, borgenär eller någon annan inte meddelar att han påtar sig ansvaret för likvidationskostnaderna.

Om en försäkringsförening har trätt i likvidation med stöd av 3 § 2 mom. genom föreningsstämmans beslut kan föreningsstämman, sedan revisorerna yttrat sig i ärendet, besluta att likvidationen ska avslutas och föreningens verksamhet fortsättas. Beslutet är giltigt endast om det har biträtts av delägare med minst två tredjedelar eller en i stadgarna bestämd större andel av de vid stämman avgivna rösterna. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om en i denna lag föreskriven likvidationsgrund föreligger eller om föreningens tillgångar har skiftats.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas om en försäkringsförening vars eget kapital underskrider minimikravet på eget kapital åter uppfyller dessa krav.

Efter ett beslut om att avsluta likvidationen och fortsätta föreningens verksamhet ska för föreningen väljas ledning i enlighet med stadgarna.

Efter det att en styrelse har valts ska likvidatorerna utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om beslutet att avsluta likvidationen och om valet av styrelse samt lämna en anmälan till registermyndigheten för registrering av beslutet. Beslutet får inte verkställas förrän det registrerats. Offentlig stämning på föreningens borgenärer är utan verkan om likvidationen har avslutats i enlighet med denna paragraf.

Beträffande försäkringsföreningars konkurs tillämpas bestämmelserna om konkurs, om inte något annat bestäms i denna lag.

En försäkringsförenings egendom kan avträdas till konkurs endast genom beslut av styrelsen eller, om föreningen är i likvidation, av likvidatorerna. Under konkurs företräds föreningen såsom konkursgäldenär av styrelsen och verkställande direktören eller av de likvidatorer som utsetts innan konkursen började. Under konkursen kan dock nya styrelsemedlemmar eller nya likvidatorer väljas.

När försäkringsföreningen har försatts i konkurs skall domstolen utan dröjsmål underrätta Försäkringsinspektionen om detta samt om bevakningsdagen. Domstolen skall likaså, om Försäkringsinspektionen gör framställning därom, till boförvaltare utöver de valda förordna en av Försäkringsinspektionen föreslagen person. Denna boförvaltare skall särskilt bevaka intressena för innehavarna av försäkringsfordringarna.

Om någon egendom inte återstår då konkursen avslutas, skall föreningen anses upplöst då slutredovisningen i konkursen har godkänts. Boförvaltaren skall utan dröjsmål göra anmälan till Rättsregistercentralen, som förmedlar uppgiften till registermyndigheten för registrering.

Om egendom återstår och föreningen inte var i likvidation då dess egendom avträddes till konkurs, skall styrelsen så snart som möjligt sammankalla föreningsstämma för att besluta att föreningen skall träda i likvidation. Om föreningen var i likvidation när den försattes i konkurs, skall 19 § iakttas.

Försäkringsföreningens föreningsstämma eller Finansinspektionen är behörig att besluta om likvidation avseende en finsk försäkringsförening. En finsk domstol är behörig att besluta om konkurs. Beslutet kan fattas utan föregående, i 12 kap. 6 c § avsedda åtgärder eller efter det att dessa åtgärder har vidtagits.

Vid likvidation eller konkurs har försäkringsfordringarna på lika grunder samma förmånsrätt till försäkringsföreningens tillgångar som innehavare av handfången pant enligt lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (1578/1992) har till den pantsatta egendomen ( förmånsrätt för försäkringsfordringar ).

Under den tid en försäkringsförening är i likvidation kan likvidatorn eller vid konkurs boförvaltaren betala andra än fordringar till följd av likvidations- eller konkursförfarandet endast enligt den plan som avses i 26 § 1 mom. eller med tillstånd som Försäkringsinspektionen beviljar i enskilda fall och under tillsyn av den. Arvodet för det ombud som förordnats att övervaka det förbud att överlåta och pantsätta egendom som avses i 12 kap. 6 c § och som föregick likvidationen eller konkursen samt räntan på detta belopp till den tidpunkt då medlen redovisas och övriga kostnader för genomförandet av åtgärden har bästa förmånsrätt till betalning efter försäkringsfordringarna, förutsatt att likvidationen eller konkursen har inletts under tiden för förbudet att överlåta eller pantsätta egendom eller inom tre månader efter det att förbudet har upphört att gälla.

Likvidatorn eller boförvaltaren skall göra upp en plan för den fortsatta affärsverksamheten. I planen föreslås hur försäkringsfordringar och fordringar till följd av den fortsatta verksamheten skall betalas. Planen skall tillställas Försäkringsinspektionen för godkännande.

Fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten skall betalas utan hinder av 24 §, dock med iakttagande av vad som bestäms i 25 §.

Med fordringar till följd av den fortsatta affärsverksamheten avses

27 § har upphävts genom L 20.3.2015/306 .

Försäkringsföreningar som är i likvidation eller konkurs får inte bevilja nya försäkringar.

I fråga om en försäkringsförenings likvidation och konkurs ska dessutom tillämpas vad som i 23 kap. 2 § 2 mom., 7 § 2 mom., 8 § 3 mom., 9 § 2 mom., 11 § 2 och 4 mom. och 12 § 1 och 3 mom. i försäkringsbolagslagen bestäms om likvidation avseende försäkringsbolag och likvidatorns uppgifter.

På rättsverkningarna av ett sådant förbud att överlåta och pantsätta en försäkringsförenings egendom som avses i 12 kap. 6 c § och av ett likvidations- och konkursförfarande tillämpas dessutom vad som i 24 kap. i försäkringsbolagslagen bestäms om tillämplig lag i fråga om rättsverkningarna av förbud att överlåta och pantsätta försäkringsbolags egendom och av likvidations- och konkursförfarande.

En försäkringsförening ( överlåtande förening ) kan fusioneras med en annan försäkringsförening ( övertagande förening ) så att den överlåtande föreningens försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder utan likvidationsförfarande övergår till den övertagande föreningen.

Fusion kan ske så att

Direktförsäkringstagardelägare i den överlåtande föreningen blir delägare i den övertagande föreningen.

En fusion av föreningar kan genomföras trots att den överlåtande föreningen har trätt i likvidation, om inte skifte av föreningens egendom mellan delägarna har påbörjats.

Styrelserna för de föreningar som deltar i fusionen ska uppgöra en skriftlig fusionsplan som ska dateras och undertecknas.

Fusionsplanen ska uppta

Om inte något annat bestäms i detta kapitel, tillämpas på förslag som avses i 2 mom. 6 punkten vad som i 4 kap. bestäms om nyemission samt vad som i 5 a kap. bestäms om avyttring av egna garantiandelar.

Fusionsplanen behöver inte åtföljas av en sådan utredning som avses i 2 mom. 9 punkten, om samtliga delägare i de föreningar som deltar i fusionen och Finansinspektionen samtycker till att en utredning inte utarbetas.

De föreningar som deltar i fusionen ska anmäla fusionsplanen för registrering inom en månad från det att planen undertecknades. Fusionen förfaller, om anmälan inte görs inom den föreskrivna tiden eller om registrering vägras. Anmälan ska åtföljas av ett utlåtande som avses i 5 § och de bilagor som avses i 6 §.

Anmälan ska göras gemensamt av de föreningar som deltar i fusionen.

De borgenärer vars fordran på den överlåtande föreningen har uppkommit före registreringen av fusionsplanen har rätt att motsätta sig fusionen. Sådan rätt har även de borgenärer vars fordran får indrivas utan dom eller beslut på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter och vars fordran har uppkommit senast den dag som avses i 2 mom.

Registermyndigheten ska på ansökan av den överlåtande föreningen utfärda en kallelse på de borgenärer som avses i 1 mom. Deras rätt att motsätta sig fusionen med ett skriftligt meddelande till registermyndigheten senast den dag som nämns i kallelsen ska framgå av kallelsen. Ansökan om kallelse ska göras inom fyra månader från registreringen av fusionsplanen, annars förfaller fusionen. Registermyndigheten ska publicera kallelsen i den officiella tidningen senast tre månader före den utsatta dagen och registrera kallelsen på tjänstens vägnar.

På ansökan av den övertagande föreningen ska kallelse utfärdas också på den övertagande föreningens borgenärer, om fusionen enligt ett sådant utlåtande av en revisor som avses i 5 § kan äventyra betalningen av den övertagande föreningens skulder. På den övertagande föreningens borgenärer tillämpas då det som i detta kapitel föreskrivs om den överlåtande föreningens borgenärer.

Försäkringsföreningen ska senast en månad före den föreskrivna dagen sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till de av sina kända borgenärer som avses i 4 a § 1 mom. och vars fordringar har uppkommit före registreringen av fusionsplanen. Om en garantiandelsägare i den överlåtande föreningen har krävt inlösen i enlighet med 12 §, ska borgenärerna underrättas om det antal aktier och rättigheter som kravet avser. Meddelandet kan sändas först efter den föreningsstämma som beslutat om fusionen. Om bolagets samtliga garantiandelsägare har meddelat att de avstår från sin lösningsrätt eller om de inte annars har rätt till inlösen, kan meddelandet dock sändas tidigare.

En eller flera revisorer som avses i revisionslagen, vilka är verksamma som oberoende sakkunniga, ska ge utlåtande om fusionsplanen till de föreningar som deltar i fusionen. I utlåtandet ska bedömas om fusionsplanen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om omständigheter som är ägnade att inverka väsentligt på bedömningen av fusionsorsaken, värdet av den egendom som övergår till den övertagande föreningen samt vederlagets värde och dess skifte. I utlåtandet till den övertagande föreningen ska särskilt nämnas om fusionen är ägnad att äventyra betalningen av föreningens skulder. Utlåtandet ska dateras och undertecknas och det ska fogas till fusionsplanen. (18.9.2015/1202)

Utlåtandet skall dessutom innehålla

Egendomen skall värderas omedelbart före föreningsstämman.

Om de i fusionen deltagande föreningarnas samtliga delägare samt Försäkringsinspektionen samtycker, räcker det att utlåtandet avser den egendom som övergår till den övertagande föreningen som betalning för nyemissionen och tar ställning till frågan om fusionen är ägnad att äventyra betalningen av den övertagande föreningens skulder.

Till fusionsplanen ska i fråga om varje förening som deltar i fusionen fogas

I den överlåtande och den övertagande föreningen beslutar föreningsstämman om fusionen.

Kallelsen till den föreningsstämma som skall besluta om fusionen kan utfärdas efter att fusionsplanen har kungjorts. Kallelsen skall utfärdas tidigast två månader och, om stadgarna inte föreskriver en längre tid, senast en månad före föreningsstämman eller den i 7 kap. 1 § 3 mom. avsedda sista anmälningsdagen. I kallelsen till stämma skall anges fusionsplanens huvudsakliga innehåll.

Fusionsplanen jämte bilagor skall i minst en månads tid före den föreningsstämma som beslutar om fusionen hållas tillgänglig för delägarna på de i fusionen deltagande föreningarnas huvudkontor och omedelbart sändas till de delägare som ber om det samt framläggas på föreningsstämman.

Föreningsstämmans beslut om fusion skall fattas i enlighet med 7 kap. 17 § 1 mom.

Om fusionsplanen inte godkänns utan ändringar i alla föreningar som deltar i fusionen, förfaller denna. Den överlåtande föreningens föreningsstämma kan dock ändra fusionsplanens bestämmelse om skifte av vederlaget mellan delägarna. Styrelserna i de övriga föreningarna som deltar i fusionen samt föreningens delägare skall utan dröjsmål underrättas om ändringen på samma sätt som kallelse till föreningsstämma utfärdas.

Föreningsstämmans beslut om förkastande av en fusionsplan skall omedelbart anmälas för registrering. Den överlåtande föreningen skall göra registeranmälan om ändring av fusionsplanen senast när det samtycke av Försäkringsinspektionen som avses i 11 § söks.

Vid kombinationsfusion ersätter fusionsplanen stiftelseurkunden för den förening som bildas. Den föreningsstämma som beslutar om fusionen skall också välja styrelsemedlemmarna och förvaltningsrådsmedlemmarna samt revisorerna för den övertagande föreningen, om inte något annat bestäms i fusionsplanen.

Inom en månad efter det att fusionsplanen har undertecknats ska de försäkringsföreningar som deltar i fusionen ansöka om Finansinspektionens samtycke till fusionsplanen och om fastställelse av den ändring av stadgarna som fusionen kräver samt, vid kombinationsfusion, av den nya föreningens stadgar.

Vid fusion av försäkringsföreningar ska den övertagande föreningen i samband med den ansökan som avses i 1 mom. ansöka om att Finansinspektionen fastställer de grunder för överföring av utjämningsbeloppet som beror på fusionen.

När det gäller ansökan om fusion ska Finansinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning ska avslås, på den övertagande föreningens bekostnad låta kungöra saken i den officiella tidningen. I kungörelsen ska de försäkringsborgenärer i den överlåtande föreningen som önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Kungörelse ska utfärdas också på försäkringsborgenärerna i den övertagande föreningen, om fusionen enligt ett utlåtande som avses i 5 § är ägnad att äventyra betalningen av föreningens skulder. Finansinspektionen ska förplikta den överlåtande föreningen att utan dröjsmål informera om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort samt dessutom enligt vad Finansinspektionen vid behov bestämmer.

Finansinspektionen ska ge sitt samtycke, om

Finansinspektionen har rätt att till samtycket foga sådana villkor som är nödvändiga för att trygga de försäkrade förmånerna och iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsföreningens verksamhet.

Den överlåtande och den övertagande föreningen samt den som framställt anmärkning får överklaga beslutet genom besvär enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas i brådskande ordning.

Om samtycke inte söks inom föreskriven tid eller om det vägras och beslutet om vägran vinner laga kraft, förfaller fusionen.

Garantiandelsägarna i den överlåtande föreningen kan på den föreningsstämma som beslutar om fusionen kräva inlösen av sina garantiandelar, och de ska ges möjlighet att kräva inlösen innan beslutet om fusion fattas. Bara de garantiandelar kan lösas in som har anmälts för registrering i garantiandelsboken före föreningsstämman eller senast på den sista anmälningsdagen. En förutsättning är dessutom att den som kräver inlösen röstar mot fusionsbeslutet.

Om någon överenskommelse om inlösenrätten till garantiandelar eller om villkoren för inlösen inte nås med den övertagande föreningen, ska ärendet med iakttagande av vad som föreskrivs i 16 kap. 4 § om behandling i skiljeförfarande överlämnas till skiljemän för avgörande. Garantiandelsägarna ska inleda ärendet senast en månad efter föreningsstämman. Efter att ärendet inletts har garantiandelsägarna bara rätt till lösenbeloppet. Om det senare under förfarandet fastställs att de inte har rätt till inlösen, har de rätt till fusionsvederlag i enlighet med fusionsplanen. Om fusionen förfaller leder detta till att också inlösenförfarandet förfaller.

Lösenbeloppet är garantiandelens gängse pris omedelbart före fusionsbeslutet. När lösenbeloppet fastställs beaktas inte den negativa effekt som fusionen eventuellt har på värdet av den överlåtande föreningens garantiandelar. På lösenbeloppet ska en årlig ränta som svarar mot den referensränta enligt 12 § i räntelagen som gäller vid den aktuella tidpunkten betalas ut för tiden från fusionsbeslutet till dess att lösenbeloppet betalas.

Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från det att domen vunnit laga kraft, dock inte förrän verkställandet av fusionen har registrerats.

Den övertagande föreningen svarar för att lösenbeloppet betalas. Den överlåtande föreningen ska genast underrätta den övertagande föreningen om lösningsanspråk.

13 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

14 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

De föreningar som deltar i fusionen ska till registermyndigheten göra anmälan om verkställande av fusionen inom sex månader från Finansinspektionens samtycke. Om anmälan inte görs inom utsatt tid förfaller fusionen.

Anmälan om verkställande av fusion ersätter vid absorptionsfusion den registeranmälan som avses i 4 kap. 7 § samt vid kombinationsfusion den registeranmälan som avses i 2 kap. 10 §. I övrigt ska i fråga om registrering av nyemission som behövs för erläggande av vederlag tillämpas 4 kap. samt i fråga om registrering av övertagande förening 2 kap.

Till anmälan ska fogas de i fusionen deltagande föreningarnas styrelsemedlemmars och verkställande direktörers försäkran samt revisorernas intyg om att den övertagande föreningen genom registreringen av fusionen får full betalning för det belopp som upptas i föreningens eget kapital för de garantiandelar som ges som vederlag. Dessutom ska anmälan åtföljas av en försäkran från de i fusionen deltagande föreningarnas styrelsemedlemmar och verkställande direktörer om att denna lag har iakttagits vid fusionen, de i fusionen deltagande föreningarnas beslut om fusionen och ett intyg över Finansinspektionens samtycke.

Registermyndigheten ska registrera fusionen, om ingen borgenär har motsatt sig den eller om borgenärerna enligt en domstols dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar.

Om en borgenär har motsatt sig fusionen, ska registermyndigheten genast informera föreningen om detta efter den utsatta dagen. Fusionen förfaller då en månad efter den utsatta dagen. Registermyndigheten ska dock skjuta upp behandlingen av ärendet, om föreningen inom en månad från den utsatta dagen visar att den har väckt talan för fastställelse av att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran, eller om föreningen och borgenären tillsammans begär att behandlingen av ärendet ska skjutas upp.

Har i flera än en av de i fusionen deltagande föreningarnas egendom fastställts företagsinteckning enligt företagsinteckningslagen, får fusionen inte registreras utan att föreningarnas och inteckningshavarnas avtal om reglering av inteckningarnas företrädesrätt samtidigt registreras på ansökan.

Vid registreringen ska den planerade registreringstidpunkten för verkställande av fusionen beaktas, om det inte föreligger något hinder för detta och tidpunkten inte infaller senare än fyra månader från anmälan.

Det som föreskrivs om borgenärer i denna paragraf gäller inte försäkringsborgenärer.

Med avvikelse från 7 kap. 20 § 2 och 3 mom. skall talan som gäller fusionsbeslut väckas inom sex månader från föreningsstämmans beslut. Domstolen skall utan dröjsmål underrätta registermyndigheten om att talan har väckts och om den laga kraft vunna domen i ärendet.

Även om fusionen har registrerats, förfaller den om fusionsbeslutet enligt domstolens laga kraft vunna dom är ogiltigt. Den överlåtande föreningen och den övertagande föreningen är solidariskt ansvariga för en sådan förpliktelse för den övertagande föreningen som har uppkommit efter registreringen av fusionen men innan registreringsmyndigheten har kungjort domstolens laga kraft vunna dom.

Den överlåtande föreningens försäkringsbestånd samt övriga tillgångar och skulder, med undantag av yrkande som grundar sig på 15 kap. 1 och 3 § i denna lag och 10 kap. 3 § i revisionslagen, övergår utan likvidationsförfarande till den övertagande föreningen, när verkställandet av fusionen har registrerats. Samtidigt upplöses den överlåtande föreningen. (18.9.2015/1202)

När den överlåtande föreningen upplöses får dess delägare rätt till vederlag och blir i enlighet med fusionsplanen delägare i den övertagande föreningen. De garantiandelar som den övertagande eller den överlåtande föreningen äger i den överlåtande föreningen medför dock inte rätt till vederlag.

När en förening har fusionerats med en annan förening, får en försäkringstagare i den överlåtande föreningen, om han eller hon inte medverkat till beslutet om fusion och om han eller hon inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal (543/1994) har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från det tillkännagivande som avses i 4 mom.

Den övertagande föreningens styrelse skall tillkännage fusionen genom att inom en månad efter registreringen av verkställigheten av fusionen låta kungöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort samt dessutom på det sätt som Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagare att säga upp sitt försäkringsavtal som avses i 3 mom.

Den överlåtande föreningens styrelse och verkställande direktör skall avge slutredovisning vid den stämma som hålls av den överlåtande föreningens delägare. Redovisningen skall innehålla bokslut och verksamhetsberättelse för den tid för vilken bokslut och verksamhetsberättelse ännu inte har lagts fram på föreningsstämman samt utredning om hur vederlaget skiftats. I fråga om granskning av slutredovisningen tillämpas vad som bestäms om revision. I fråga om delägarnas stämma tillämpas vad som bestäms om föreningsstämma. På klander av vederlagsskiftet och slutredovisningen, på lyftande av skiftesandel samt på fortsatt likvidation efter det att den överlåtande föreningen upplösts tillämpas 13 kap. 16 § 2 och 3 mom. och, i fråga om talan som avses i 15 kap. 1 eller 5 §, vad som bestäms i 13 kap. 18 § 2 mom. och 19 § 1 mom. Slutredovisningen skall anmälas för registrering så som bestäms i 10 kap. 11 §. (30.4.2004/333)

En försäkringsförening ( överlåtande förening ) kan överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsförening ( övertagande förening ) eller till ett försäkringsbolag ( övertagande bolag ). När försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsbolag, tillämpas bestämmelserna om övertagande förening i detta kapitel på det övertagande bolaget.

Vid överlåtelse av en del av försäkringsbeståndet tillämpas vad som bestäms om överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Om försäkringsbeståndet överlåts till ett försäkringsbolag, iakttas dessutom vad som i 21 kap. i försäkringsbolagslagen bestäms om överlåtelse av försäkringsbeståndet eller någon del därav.

Också den del av den överlåtande föreningens utjämningsbelopp som svarar mot det försäkringsbestånd som ska överlåtas ska överföras på den övertagande föreningen eller det övertagande bolaget.

Försäkringsbeståndet kan överlåtas även om den överlåtande föreningen har trätt i likvidation.

Styrelserna för den överlåtande och den övertagande föreningen ska göra upp en skriftlig plan för överlåtelsen av försäkringsbeståndet, vilken ska dateras och undertecknas.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet ska uppta

En eller flera revisorer som avses i revisionslagen, vilka är verksamma som oberoende sakkunniga, ska ge både den överlåtande och den övertagande föreningen utlåtande om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet. I utlåtandet ska bedömas om planen ger riktiga och tillräckliga uppgifter om omständigheter som är ägnade att inverka väsentligt på bedömningen av orsaken till att försäkringsbeståndet överlåts, värdet av det försäkringsbestånd som övergår till den övertagande föreningen och den egendom som enligt avtalet ska överföras som täckning för beståndet samt ett eventuellt vederlags värde. I utlåtandet ska särskilt nämnas om överlåtelsen av försäkringsbeståndet är ägnad att äventyra betalningen av föreningens skulder. I fråga om de sakkunniga och utlåtandet ska i övrigt i tillämpliga delar iakttas 14 kap. 5 §.

Till planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet skall i fråga om såväl den överlåtande som den övertagande föreningen fogas

I den överlåtande och den övertagande föreningen beslutar föreningsstämman om överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Kallelsen till den föreningsstämma som skall besluta om överlåtelsen av försäkringsbeståndet skall utfärdas tidigast två månader och, om stadgarna inte föreskriver en längre tid, senast en månad före föreningsstämman eller den i 7 kap. 1 § 3 mom. avsedda sista anmälningsdagen. I kallelsen till stämma skall anges det huvudsakliga innehållet i planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet.

Planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet jämte bilagor skall i minst en månads tid före den föreningsstämma som beslutar om överlåtelsen hållas tillgänglig för delägarna på den överlåtande och den övertagande föreningens huvudkontor och omedelbart sändas till de delägare som ber om det samt framläggas på föreningsstämman.

Föreningsstämmans beslut om överlåtelse av försäkringsbeståndet fattas i enlighet med 7 kap. 17 § 1 mom.

Om planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet inte godkänns utan ändringar i såväl den överlåtande som den övertagande föreningen, förfaller överlåtelsen av försäkringsbeståndet.

Inom en månad från det att planen för överlåtelse av försäkringsbeståndet har undertecknats ska försäkringsföreningarna ansöka om Finansinspektionens samtycke till planen och om fastställelse av den ändring av stadgarna som överlåtelsen av försäkringsbeståndet kräver.

I samband med den ansökan som avses i 1 mom. ska den övertagande och den överlåtande föreningen ansöka om att Finansinspektionen fastställer grunderna för överföring av utjämningsbeloppet.

När det gäller ansökan om överlåtelse av försäkringsbeståndet ska Finansinspektionen, om den inte anser att ansökan utan vidare utredning ska avslås, på den övertagande föreningens bekostnad låta kungöra saken i den officiella tidningen. I kungörelsen ska de försäkringsborgenärer för försäkringar i det försäkringsbestånd som överlåts vilka önskar framställa anmärkningar mot ansökningen uppmanas framställa dem till Finansinspektionen inom en av Finansinspektionen utsatt tid som inte får vara längre än två månader. Kungörelsen ska också utfärdas på övriga försäkringsborgenärer i den överlåtande föreningen, om överlåtelsen av försäkringsbeståndet enligt ett utlåtande som avses i 4 § är ägnad att äventyra betalningen av den överlåtande föreningens skulder. Kungörelsen ska också utfärdas på försäkringsborgenärerna i den övertagande föreningen, om överlåtelsen enligt det nämnda utlåtandet är ägnad att äventyra betalningen av den övertagande föreningens skulder. Finansinspektionen ska förplikta den överlåtande föreningen att utan dröjsmål underrätta om kungörelsen i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort samt dessutom på det sätt som Finansinspektionen vid behov bestämmer.

Finansinspektionen ska ge sitt samtycke, om

Finansinspektionen har rätt att till samtycket foga de villkor som behövs för att trygga de försäkrade förmånerna och iakttagandet av sunda och försiktiga affärsprinciper i försäkringsföreningens verksamhet.

Den överlåtande och den övertagande föreningen samt den som framställt anmärkning får överklaga beslutet genom besvär enligt vad som föreskrivs i lagen om Finansinspektionen. Besvären ska behandlas i brådskande ordning.

Försäkringsbeståndet övergår på den övertagande föreningen när Försäkringsinspektionen har gett sitt samtycke till överlåtelse av försäkringsbeståndet. Försäkringsinspektionen kan på ansökan även fastställa en senare tidpunkt för försäkringsbeståndets övergång.

Om samtycke inte har sökts inom föreskriven tid eller om det har vägrats och beslutet om vägran har vunnit laga kraft, har överlåtelsen av försäkringsbeståndet förfallit.

När en förening har överlåtit sitt försäkringsbestånd till en annan förening, får en försäkringstagare med en försäkring i det överlåtna försäkringsbeståndet, om han eller hon inte medverkat till beslutet om överlåtelse av försäkringsbeståndet och om han eller hon inte enligt 12 § lagen om försäkringsavtal har rätt att säga upp försäkringen när som helst, skriftligen säga upp sitt försäkringsavtal inom tre månader från tillkännagivande enligt 2 mom.

Den övertagande föreningens styrelse skall tillkännage överlåtelsen av försäkringsbeståndet genom att inom en månad efter försäkringsbeståndets övergång låta kungöra detta i den officiella tidningen och i åtminstone en tidning som utkommer på den överlåtande föreningens hemort samt dessutom på det sätt som Försäkringsinspektionen vid behov bestämmer. Tillkännagivandet skall även innehålla ett omnämnande av den rätt för försäkringstagare att säga upp sitt försäkringsavtal som avses i 1 mom.

En styrelsemedlem, en medlem av förvaltningsrådet och verkställande direktören ska ersätta skada som de i sitt uppdrag, i strid med den omsorgsplikt som föreskrivs i 1 kap. 6 d §, uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen.

En stiftare, styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet och verkställande direktören är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag annars genom överträdelse av denna lag eller bestämmelser i stadgarna uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen, en delägare eller någon annan.

Om skadan har orsakats genom överträdelse av denna lag på annat sätt än endast genom överträdelse av den princip som avses i 1 kap. 6 d §, eller om skadan har orsakats genom överträdelse av en bestämmelse i stadgarna, anses skadan ha orsakats av oaktsamhet, om inte den som är ansvarig för förfarandet visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt. Detsamma gäller skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en sådan närstående person som avses i 8 kap. 11 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen.

2 § har upphävts genom L 31.3.2000/340 .

En delägare ska ersätta en skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen, en annan delägare eller någon annan.

Skada som har orsakats genom en åtgärd till förmån för en sådan närstående person som avses i 8 kap. 11 § 2 mom. i försäkringsbolagslagen anses ha orsakats av oaktsamhet, om inte delägaren visar att han eller hon har handlat omsorgsfullt.

Stämmoordföranden ska ersätta skada som han eller hon i sitt uppdrag genom överträdelse av denna lag eller bestämmelser i stadgarna uppsåtligen eller av oaktsamhet har orsakat föreningen, en delägare eller någon annan.

Angående jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/74) .

2 mom. har upphävts genom L 31.3.2000/340 . (31.3.2000/340)

Beslut om väckande av skadeståndstalan för föreningens räkning med stöd av 1, 3 eller 3 a § i detta kapitel eller 10 kap. 3 § i revisionslagen fattas av föreningsstämman. Styrelsen har dock rätt att besluta om väckande av skadeståndstalan på grund av en straffbar gärning. (18.9.2015/1202)

Föreningsstämmans beslut om beviljande av ansvarsfrihet eller avstående från att väcka talan hindrar inte föreningen att väcka talan, om föreningsstämman inte i bokslutet eller i revisionsberättelsen eller annars lämnats väsentligen riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Om föreningen försätts i konkurs på ansökan som gjorts inom två år från föreningsstämmans beslut om att bevilja ansvarsfrihet eller om att inte väcka talan, får konkursboet föra talan utan hinder av detta beslut.

En eller flera delägare har med rätt att i sitt eget namn föra skadeståndstalan för försäkringsföreningens räkning trots 5 § 1 och 2 mom., om det när talan väcks är sannolikt att föreningen inte ser till att skadeståndsanspråket fullföljs och att kärandena då innehar minst en tiondel av samtliga röster.

Föreningen ska ges tillfälle att bli hörd, om detta inte är uppenbart onödigt. De delägare som för talan svarar själva för rättegångskostnaderna men har rätt att få dem ersatta av föreningen, om de medel som genom rättegången vunnits till föreningen räcker till för ändamålet.

Om den ersättningsskyldige genom beslut av föreningsstämman har beviljats ansvarsfrihet, ska talan väckas inom tre månader från beslutet. Om det vid samma föreningsstämma så som föreskrivs i 9 kap. 6 § har lagts fram ett förslag om särskild granskning och det har biträtts, kan talan dock alltid väckas inom tre månader från det att granskningsyttrandet har lagts fram på föreningsstämman eller ansökan om förordnande av en granskare avslagits.

En delägare har inte rätt att få ersättning för en skada som orsakats föreningen.

På begäran av delägarna är föreningen skyldig att utreda om kärandena i ett fall som avses i 1 mom. innehar minst en tiondel av samtliga röster och att utfärda ett intyg över detta.

Talan på föreningens vägnar kan med stöd av 1, 3 eller 3 a § i detta kapitel eller 10 kap. 3 § i revisionslagen, om inte talan grundas på en straffbar gärning, inte väckas mot (18.9.2015/1202)

Har tiden för väckande av talan på föreningens vägnar löpt ut, kan i 5 § 3 mom. nämnd talan inte väckas sedan en månad förflutit från den i konkursen bestämda bevakningsdagen.

I stadgarna kan inte föreningens rätt till skadestånd enligt 1, 3 och 3 a § i detta kapitel eller 10 kap. 3 § i revisionslagen begränsas, om skadan

Genom stadgarna kan föreningens rätt till skadestånd begränsas endast med samtycke av alla delägare.

Stadgarna får inte innehålla en begränsning av den rätt till skadestånd eller den talerätt som en delägare eller någon annan har enligt detta kapitel eller enligt 10 kap. 3 § i revisionslagen.

Utan hinder av vad som bestäms om laga domstol i tvistemål får skadeståndstalan som avses i 15 kap. 5 och 6 § föras vid domstolen på föreningens hemort. Denna domstol kan även behandla ett skadeståndsyrkande som grundar sig på brott samt sådana tvister om inlösen av garantiandelar som avses i 3 kap. 3 § 3 mom. samt en i 5 kap. 4 § 4 mom. och 14 kap. 13 § 5 mom. avsedd talan om huruvida borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran.

Stämning och annan delgivning anses ha kommit till föreningens kännedom då den har delgivits en styrelsemedlem, verkställande direktören eller någon annan som har rätt att ensam eller tillsammans med någon annan teckna firman. Om föreningen inte har en i handelsregistret antecknad styrelsemedlem, verkställande direktör eller annan person med rätt att ensam eller tillsammans med någon annan teckna föreningens firma, skall vid delgivning med föreningen i tillämpliga delar iakttas 11 kap. 7 § rättegångsbalken. (31.3.2000/340)

Vill styrelsen väcka talan mot föreningen, skall den sammankalla föreningsstämman för val av ett ombud som företräder föreningen. Stämningen anses härvid ha tillställts föreningen då den lagts fram på stämman.

Vill styrelsen klandra föreningsstämmans beslut, är talerätten inte förverkad enligt 7 kap. 20 § 2 mom., om kallelse till den föreningsstämma, vid vilken ombud skall tillsättas, utfärdas inom tre månader från den föreningsstämma vars beslut talan avser.

När talan om klander av föreningsstämmans beslut har väckts, kan domstolen på kärandens yrkande innan målet avgörs förordna att beslutet inte får verkställas. Över sådant avgörande får besvär inte anföras särskilt.

Domstolen ska på tjänstens vägnar utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om sitt avgörande samt även registermyndigheten, om föreningsstämmans beslut är sådant att registeranmälan därom ska göras enligt lag. Domstolen ska också göra registeranmälan om att dess avgörande har vunnit laga kraft.

En bestämmelse i stadgarna om behandling av tvister i skiljeförfarande är enligt vad som föreskrivs i lagen om skiljeförfarande på samma sätt som ett skiljeavtal bindande för föreningen, en garantiandelsägare, styrelsen, förvaltningsrådet, en styrelsemedlem, en förvaltningsrådsmedlem, verkställande direktören och en revisor. En bestämmelse i stadgarna om behandling av sådana tvistemål i skiljeförfarande som gäller lösningsrätt eller lösenbelopp till följd av en sådan inlösenklausul som avses i 3 kap. 3 § är på motsvarande sätt bindande för parterna i tvistemålet.

En sådan bestämmelse i stadgarna som avses i 1 mom. tillämpas dock bara när grunden för talan har uppkommit efter det att bestämmelsen registrerades.

Om en tvist mellan föreningen och styrelsen hänskjuts till skiljemän ska vad som i 2 § 2 och 3 mom. sägs om tillsättande av ombud och beräkning av viss tid tillämpas.

Beträffande de anmälningar och meddelanden som skall göras om en försäkringsförening till registermyndigheten gäller utöver stadgandena i denna lag vad som därom stadgas särskilt.

I denna lag angiven registermyndighet är patent- och registerstyrelsen.

Om skyldigheten enligt 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen att tillställa registermyndigheten handlingar inte fullgörs, kan myndigheten ålägga verkställande direktören eller en styrelsemedlem att vid vite tillställa registermyndigheten dem inom en av denna utsatt tid.

I ett beslut som registermyndigheten utsatt vite genom får ändring inte sökas genom besvär.

Den som uppsåtligen

ska, om gärningen inte är ringa, för olovligt bedrivande av försäkringsrörelse dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänna åklagaren ska innan åtal väcks i ett brott som avses i 1 mom. ge Finansinspektionen tillfälle att yttra sig i ärendet. När domstolen behandlar brottmålet ska den ge Finansinspektionen tillfälle att bli hörd.

Den som uppsåtligen

ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för försäkringsföreningsbrott dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som uppsåtligen

ska, om inte gärningen är ringa eller strängare straff föreskrivs i någon annan lag, för försäkringsföreningsförseelse dömas till böter.

För försäkringsföreningsförseelse ska också den dömas som av grov oaktsamhet förfar på det sätt som avses i 1 mom. 7 punkten.

Den som i egenskap av anställd hos en försäkringsförening eller dess tjänsteföretag eller som i egenskap av medlem eller suppleant i dessas organ eller som vid utförande av någon uppgift på uppdrag av en försäkringsförening eller som i egenskap av anställd hos eller medlem av en nämnd inom försäkringsbranschen eller ett motsvarande organ eller som i egenskap av sakkunnig på grundval av ett uppdrag eller som med stöd av 2–5 mom. har fått veta något om försäkringsföreningens, dess kunds eller någon annans ekonomiska ställning eller hälsotillstånd eller något som berör andra personliga förhållanden eller fått kännedom om en företagshemlighet får inte röja detta för utomstående, om inte den till vars förmån sekretessen gäller ger sitt samtycke till att uppgifterna röjs eller om inte något annat föreskrivs i lag. Sådana uppgifter om en kund som omfattas av sekretess får, med undantag för föreningsstämmans röstlängd, inte heller lämnas till föreningsstämma eller till delägare som deltar i stämman. (10.8.2018/702)

Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har social- och hälsovårdsministeriet rätt att lämna ut uppgifter som omfattas av försäkringssekretessen till

Social- och hälsovårdsministeriet får bara lämna ut information som behövs för att de myndigheter som nämns i 2 mom. ska kunna utföra sina respektive uppdrag.

Om inte något annat följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , har en försäkringsförening rätt att trots sekretessen enligt 1 mom. lämna ut uppgifter

(17.4.2020/256)

Utöver vad som föreskrivs i 4 mom. får en försäkringsförening lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som behövs för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden till ett sådant företag som hör till samma ekonomiska sammanslutning som försäkringsföreningen. Vad som i detta moment föreskrivs om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av uppgifter enligt artiklarna 9.1 och 10 i dataskyddsförordningen. (17.4.2020/256)

6 mom. har upphävts genom L 17.4.2020/256 . (17.4.2020/256)

En försäkringsförening kan i situationer som avses i 4 och 5 mom. lämna ut endast sådana uppgifter som är nödvändiga för skötseln av ärendena i fråga. (17.4.2020/256)

Till straff för brott mot den tystnadsplikt som avses i 10 § 1 mom. döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § strafflagen (39/1889) , om inte gärningen skall bestraffas enligt 40 kap. 5 § strafflagen eller om inte strängare straff för den bestäms någon annanstans i lag.

11 § har upphävts genom L 31.3.2000/340 .

11 a § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

2 mom. har upphävts genom L 29.12.2009/1231 . (29.12.2009/1231)

13 § har upphävts genom L 29.12.2009/1231 .

I fråga om försäkringar som beviljas konsumenter är användning av kön inte tillåtet vid beräkningen av försäkringspremier eller förmåner som hänför sig till försäkringar och det är inte heller tillåtet att göra könsrelaterade skillnader i premier eller förmåner.

I fråga om andra försäkringar än sådana som beviljas konsumenter är användning av kön vid beräkningen av premier eller förmåner och könsrelaterade proportionella skillnader i premier eller förmåner tillåtet endast om användningen av kön är en påverkande faktor vid en riskbedömning som baserar sig på försäkringstekniska och statistiska uppgifter.

Riskbedömningen kan basera sig på en försäkringsförenings eget försäkringsbestånd, på försäkringsbolags eller försäkringsföreningars gemensamma statistiska material om försäkringsbestånd eller på tillförlitlig allmän statistik som beskriver den risk som försäkras. Riskbedömningen kan basera sig på en försäkringsförenings eget försäkringsbestånd endast om beståndet är tillräckligt stort för att möjliggöra en tillförlitlig riskbedömning. Av riskbedömningen ska framgå på vilket sätt könstillhörigheten påverkar den risk som försäkras och vilken den proportionella skillnaden mellan könen är i fråga om den risk som försäkras.

15 § har upphävts genom L 30.11.2012/704 .

16 § har upphävts genom L 30.11.2012/704 .

Denna lag, nedan den nya lagen, träder i kraft den 1 januari 1988. Genom den upphävs lagen den 2 juni 1933 om ömsesidiga skadeförsäkringsföreningar (185/33) , nedan den gamla lagen, jämte senare ändringar.

På försäkringsföreningar som införts i handelsregistret innan den nya lagen trätt i kraft tillämpas efter nämnda tidpunkt den nya lagen, om inte annat följer av detta kapitel.

Om det i stadgarna för en försäkringsförening som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft ingår bestämmelser som strider mot den nya lagen, skall i stället för dessa iakttas stadgandena i den nya lagen.

Är stadgarna för en försäkringsförening som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft bristfälliga enligt den nya lagen eller innehåller bestämmelser som strider mot den, skall föreningens styrelse utan dröjsmål för föreningsstämman lägga fram förslag till ändring av stadgarna så att de motsvarar den nya lagen. För ändringarna av stadgarna skall inom två år från den nya lagens ikraftträdande ansökas om social- och hälsovårdsministeriets fastställelse. Dessutom skall ändringarna inom tre månader efter ministeriets beslut anmälas för registrering.

Har en försäkringsförening som underlåtit att fullgöra vad som stadgas i 2 mom. gjort registeranmälan, kan registermyndigheten utsätta en frist inom vilken föreningen skall göra de ändringar i sina stadgar som den nya lagen förutsätter och anmäla dem för registrering, vid äventyr att förstnämnda ärende förfaller.

Sedan den nya lagen fastställts kan en försäkringsförening, utan hinder av 2 §, fatta beslut om ändring av stadgarna så att de motsvarar den nya lagen. Beslutet fattas i den ordning som den gamla lagen anger. Beslutet kan anmälas för registrering redan före den nya lagens ikraftträdande och registreras med anteckning om att ändringen av stadgarna träder i kraft samtidigt med den nya lagen.

En sådan försäkringsförenings grundkapital som registrerats innan den nya lagen trätt i kraft skall inom två år efter lagens ikraftträdande uppgå till minst 125 000 mark.

En försäkringsförening som nämns i 1 mom. skall inom fem år efter lagens ikraftträdande uppfylla de i 2 kap. 5 § uppställda kraven på kapitalet.

Grundkapitalet får inte genom föreningsstämmans beslut nedsättas till lägre belopp än de som avses i 2 mom. Sedan den nya lagen fastställts får inte heller någon sådan ny försäkringsförening registreras vars grundkapital är mindre än de i 2 kap. 5 § 1 eller 2 mom. nämnda minimibeloppen.

Ärenden som gäller upplösning av en försäkringsförening eller en förenings fusion med någon annan förening skall behandlas och avgöras samt anmälas för registrering enligt den gamla lagen, om offentlig stämning eller domstols tillstånd har sökts före den nya lagens ikraftträdande.

Ärenden som gäller överlåtelse av försäkringsbeståndet skall behandlas och avgöras enligt den gamla lagen, om social- och hälsovårdsministeriets samtycke har sökts före den nya lagens ikraftträdande.

Sammansättningen av en styrelse eller ett förvaltningsråd som valts före den nya lagens ikraftträdande skall inom två år från det att den nya lagen trätt i kraft stämma överens med den nya lagen.

En före den nya lagens ikraftträdande vald medlem av styrelsen eller förvaltningsrådet, verkställande direktör, revisor eller likvidator kan, även om han enligt den nya lagen inte skulle få sköta uppdraget, kvarstå i detta till dess att nytt val förrättas, dock högst två år efter den nya lagens ikraftträdande. Detta gäller i tillämpliga delar även en firmatecknare som har utsetts före den nya lagens ikraftträdande.

En under den gamla lagens giltighetstid utfärdad kallelse till föreningsstämma skall anses laglig, om den har utfärdats enligt den gamla lagen.

Talan om ett sådant stämmobesluts ogiltighet som fattats före den nya lagens ikraftträdande eller något annat yrkande som gjorts anhängigt före nämnda tidpunkt skall slutbehandlas och avgöras enligt den gamla lagen.

På ett bokslut som uppgörs för en räkenskapsperiod som börjat före den nya lagens ikraftträdande får den tidigare lagstiftningen tillämpas.

Har en försäkringsförening före den nya lagens ikraftträdande utgett lån eller ställt säkerheter till större belopp än vad som enligt 11 kap. 7 och 10 §§ är tillåtet, skall det ses till att beloppen av lånen eller säkerheterna stämmer överens med den nya lagen inom tio år efter den nya lagens ikraftträdande.