1607/1993

Denna lag tillämpas på affärsverksamhet ( kreditinstitutsverksamhet ) där återbetalbara medel tas emot från allmänheten samt

I denna lag bestäms dessutom om ensamrätt för kreditinstituten att i affärsverksamhet ta emot återbetalbara medel från allmänheten samt om undantag från detta.

Som finansiering enligt 1 mom. 1 punkten betraktas inte betalningstid som den som säljer varor eller tjänster beviljar köparen och inte heller finansiering uteslutande till sådana företag inom samma koncern som inte erbjuder finansiering enligt 1 mom. inom ramen för sin affärsverksamhet. Utgivning av sådana elektroniska pengar som endast den som ger ut de elektroniska pengarna själv godkänner som betalning betraktas inte som utgivning av elektroniska pengar enligt 1 mom. 2 punkten.

Med elektroniska pengar avses i denna lag ett penningvärde som har lagrats på ett elektroniskt datamedium mot att ett lika stort penningbelopp har betalats till den som ger ut de elektroniska pengarna och som ett eller flera företag har förbundit sig att godkänna som betalning.

Vad som i denna lag bestäms om utgivning av elektroniska pengar tillämpas också när medel som skall återbetalas på anfordran tas emot från allmänheten på ett sådant konto vars medel kan användas till betalning av varor eller tjänster som ett eller flera företag säljer samt vars medel kan tas ut kontant ( kundkonto ).

Med medel som skall återbetalas på anfordran avses i denna lag sådana medel som inlånats för en icke angiven tid och som fordringsägaren enligt avtalsvillkoren kan säga upp till betalning genast eller efter högst 30 dagars uppsägningstid, samt medel som inlånats för viss tid och vilkas lånetid är högst 30 dagar eller vilka fordringsägaren kan säga upp före förfallodagen även i andra fall än de exceptionella fall som särskilt nämns i avtalsvillkoren.

Kreditinstitutsverksamhet får inte bedrivas utan koncession enligt denna lag.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får aktiebolag eller andelslag bedriva begränsad kreditinstitutsverksamhet utan koncession. Med begränsad kreditinstitutsverksamhet avses i denna lag

Ett aktiebolag eller ett andelslag som har för avsikt att bedriva begränsad kreditinstitutsverksamhet skall göra anmälan därom till Finansinspektionen innan verksamheten inleds. Ett aktiebolag eller ett andelslag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet skall dessutom utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen när verksamheten upphör eller betydande förändringar inträffar i verksamhetens omfattning. Finansinspektionen skall inom tre månader efter att ha tagit emot anmälan besluta om den planerade verksamheten är begränsad kreditinstitutsverksamhet. Finansinspektionen skall utan dröjsmål återkalla beslutet, om verksamheten inte längre är begränsad kreditinstitutsverksamhet.

På ett aktiebolag eller ett andelslag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet tillämpas inte bestämmelserna i denna lag, med undantag av 2 a §, 2 c § 2 mom. samt 87 a, 98 och 101 §.

Ett aktiebolag eller ett andelslag som bedriver verksamhet enligt 2 mom. 2 eller 3 punkten skall varje kvartal meddela Finansinspektionen det sammanlagda beloppet av de skulder som baserar sig på de elektroniska pengar som aktiebolaget eller andelslaget gett ut och på kundkonton i aktiebolaget eller andelslaget. Finansinspektionen har dessutom rätt att av ett aktiebolag eller ett andelslag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet få de andra uppgifter som behövs för tillämpningen av denna paragraf.

På ett aktiebolag eller ett andelslag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet tillämpas inte vad som i någon annan lag bestäms om kreditinstitut. På ett sådant aktiebolag eller andelslag tillämpas dock lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt (68/1998) .

Ett kreditinstitut är ett företag som har koncession för kreditinstitutsverksamhet. Ett kreditinstitut kan vara en depositionsbank, ett kreditföretag eller ett betalningsförmedlingsföretag.

Andra än kreditinstitut får inte bedriva affärsverksamhet där återbetalbara medel tas emot från allmänheten på andra sätt än genom emission av värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989) , om inte något annat bestäms i denna paragraf. Vad som bestäms i denna paragraf begränsar dock inte Finlands Banks rätt att från allmänheten ta emot återbetalbara medel, fondbolags rätt att bedriva fondverksamhet enligt lagen om placeringsfonder (48/1999) , värdepappersföretags rätt att från allmänheten ta emot återbetalbara medel i enlighet med lagen om värdepappersföretag (579/1996) eller försäkringsanstalters rätt att bedriva försäkringsrörelse enligt lagen om försäkringsbolag (1062/1979) . Vad som bestäms i denna paragraf begränsar inte heller försäljningen av sådana betalningsmedel som inte är elektroniska pengar.

Ett aktiebolag eller ett andelslag får utan hinder av 1 mom. från allmänheten ta emot medel som skall återbetalas på anfordran på ett sådant kundkonto vars medel kan användas enbart till betalning av varor eller tjänster som aktiebolaget eller andelslaget självt säljer samt vars medel kan tas ut kontant, samt ge ut sådana elektroniska pengar som endast aktiebolaget eller andelslaget självt godkänner som betalning. Aktiebolag och andelslag som bedriver begränsad kreditinstitutsverksamhet får dessutom från allmänheten ta emot medel som skall återbetalas på anfordran på kundkonton som avses i 1 a § 2 mom. 2 punkten och ge ut elektroniska pengar som avses i 1 a § 2 mom. 3 punkten.

Ett aktiebolag eller ett andelslag som avses i 2 mom. eller, om aktiebolaget eller andelslaget hör till en företagsgrupp enligt 5 c §, alla aktiebolag och andelslag som hör till samma företagsgrupp får tillsammans från en och samma kund ta emot högst ett belopp som motsvarar 3 000 euro på ett kundkonto. Ett aktiebolag eller andelslag som avses i 2 mom. får på ett och samma elektroniska datamedium lagra elektroniska pengar högst till ett belopp som motsvarar 150 euro.

Aktiebolag och andelslag får utan hinder av 1 mom. erbjuda allmänheten andra skuldförbindelser än sådana som skall återbetalas på anfordran. Om sådana skuldförbindelser erbjuds allmänheten på andra sätt än genom att värdepapper enligt värdepappersmarknadslagen sätts i omlopp bland allmänheten, skall aktiebolaget eller andelslaget upprätta och offentliggöra delårsrapport, årsrapport, bokslut och bokslutskommuniké med iakttagande i tillämpliga delar av 2 kap. 5, 5 a, 6 och 6 a § värdepappersmarknadslagen. På undantag från den informationsskyldighet som föreskrivs i denna paragraf tillämpas 2 kap. 11 § värdepappersmarknadslagen.

En depositionsbank är ett kreditinstitut som får ta emot insättningar och andra återbetalbara medel från allmänheten samt bedriva verksamhet enligt 1 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Depositionsbanker får bedriva affärsverksamhet enligt 2 mom. i denna paragraf och därtill ansluten verksamhet.

Depositionsbankers affärsverksamhet omfattar

En depositionsbank får dessutom tillhandahålla posttjänster enligt avtal med någon som har koncession för postverksamhet samt utföra administrativa tjänster för företag inom samma koncern eller konsolideringsgrupp som depositionsbanken.

En depositionsbank kan vara ett aktiebolag, ett andelslag eller en sparbank.

Depositionsbanker skall höra till insättningsgarantifonden enligt 6 a kap.

Med insättning avses i denna lag sådana återbetalbara penningmedel som helt eller delvis skall ersättas ur insättningsgarantifonden i enlighet med 65 j §.

Vid marknadsföring får ordet "insättning" användas, antingen som sådant eller i ett sammansatt ord, endast i fråga om sådana penningmedel som avses i 1 mom. Vid marknadsföring som gäller mottagande av andra återbetalbara medel från allmänheten får förfarandet inte heller försvåra särskiljandet av insättningar från andra återbetalbara medel.

Insättningar får tas emot endast på konton vilkas allmänna villkor Finansinspektionen har godkänt.

Ett kreditföretag är ett kreditinstitut som från allmänheten får ta emot andra återbetalbara medel än insättningar samt bedriva verksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

Kreditföretag får bedriva affärsverksamhet enligt 2 b § 2 mom. och därtill ansluten verksamhet med undantag av mottagande av insättningar från allmänheten. Kreditföretag får inte heller från allmänheten ta emot andra medel som skall återbetalas på anfordran annat än i samband med generell betalningsförmedling och utgivning av elektroniska pengar. Kreditföretag får bedriva hypoteksbanksverksamhet på det sätt som bestäms i lagen om hypoteksbanker (1240/1999) .

Ett kreditföretag kan vara ett aktiebolag, ett andelslag eller en hypoteksförening enligt lagen om hypoteksföreningar (936/1978) .

På medel som ett kreditföretag tagit emot för generell betalningsförmedling på ett konto och som skall återbetalas på anfordran tillämpas vad som i 51–54 § bestäms om insättningar.

Ett betalningsförmedlingsföretag är ett kreditinstitut som får bedriva verksamhet enligt 1 § 1 mom. 2 punkten.

Betalningsförmedlingsföretag får bedriva affärsverksamhet som avses i 2 b § 2 mom. 1, 2, 5, 6 och 8 punkten och därtill ansluten affärsverksamhet med undantag av mottagande av insättningar från allmänheten. Betalningsförmedlingsföretag får inte heller från allmänheten ta emot andra medel som skall återbetalas på anfordran annat än i samband med generell betalningsförmedling och utgivning av elektroniska pengar. Betalningsförmedlingsföretag får inte bevilja kredit.

Ett betalningsförmedlingsföretag kan vara ett aktiebolag eller ett andelslag.

Ett betalningsförmedlingsföretag får inte inneha aktier eller andelar i andra sammanslutningar än tjänsteföretag som avses i 3 a §. Ett betalningsförmedlingsföretag får inte ingå andra derivatavtal än sådana ränte- och valutakursrelaterade standardiserade derivatavtal som dagligen omfattas av krav på säkerhet och vars syfte är att täcka de risker som hänför sig till betalningsförmedlingsföretagets tillgångar och skulder.

På medel som ett betalningsförmedlingsföretag tagit emot för generell betalningsförmedling på ett konto och som skall återbetalas på anfordran tillämpas vad som i 51–54 § bestäms om insättningar.

Med finansiella institut avses i denna lag sammanslutningar, med undantag för kreditinstitut, vilka såsom sin huvudsakliga verksamhet tillhandahåller tjänster som avses i 2 b § 2 mom. 3–11 punkten eller förvärvar ägarandelar. Som finansiella institut betraktas inte försäkringsholdingsammanslutningar enligt lagen om försäkringsbolag och inte heller konglomerats holdingsammanslutningar enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (44/2002) .

Med tjänsteföretag avses i denna lag ett företag som huvudsakligen producerar tjänster för ett eller flera kreditinstitut genom att äga, besitta eller förvalta fastigheter, eller som producerar databehandlingstjänster eller andra motsvarande tjänster som ansluter sig till kreditinstituts huvudsakliga verksamhet.

Med holdingsammanslutning avses i denna lag ett finansiellt institut vars dotterföretag huvudsakligen är kreditinstitut eller finansiella institut och av vars dotterföretag åtminstone ett är kreditinstitut.

Efter att ha fått kännedom om att en holdingsammanslutning hör till en konsolideringsgrupp som avses i 5 § skall finansinspektionen fatta beslut härom och utan dröjsmål meddela det till konsolideringsgruppens moderföretag. (25.1.2002/45)

I denna lag avses med betydande bindning en förbindelse som uppstår när

Om en ägarandel, ett röstetal eller rätt att utse eller avsätta som avses i 1 mom. innehas av en fysisk person tillsammans med hans eller hennes maka eller make eller en person som han eller hon lever med i äktenskapsliknande förhållande, med en släkting i rätt upp- eller nedstigande led eller en sådan släktings maka eller make eller en annan person som lever med en sådan släkting i äktenskapsliknande förhållande, eller med en person som förstnämnda person på ett betydande sätt är ekonomiskt beroende av, finns en betydande bindning också mellan den förstnämnda personen och den person som står i ovan i detta moment avsett förhållande till honom eller henne samt en i 1 mom. avsedd sammanslutning eller annan juridisk person.

Betydande bindning uppstår också mellan två eller flera juridiska personer i vilka samma fysiska eller juridiska person har bestämmanderätt.

Med koncern, moderföretag och dotterföretag avses i denna lag detsamma som i bokföringslagen (1336/1997) .

Till ett kreditinstituts konsolideringsgrupp räknas kreditinstitutet, dess inhemska eller utländska holdingsammanslutning samt sådana inhemska och utländska kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag

Vad som i 2 mom. 2 och 3 punkten bestäms om dotterföretag skall på motsvarande sätt tillämpas på företag till vilket kreditinstitutet eller dess holdingsammanslutning står i ett sådant förhållande som avses i 2 eller 3 punkten.

En holdingsammanslutning samt ett kreditinstitut som har i 2 mom. 1 punkten angivet bestämmande inflytande i ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett tjänsteföretag, eller som står i ett sådant förhållande till ett i fråga om balansomslutningen mindre kreditinstitut, finansiellt institut eller tjänsteföretag som avses i 2 mom. 2 eller 3 punkten, benämns i denna lag konsolideringsgruppens moderföretag. Ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett värdepappersföretag vari kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen har sådant bestämmande inflytande som avses i 2 mom. 1 punkten, samt ett kreditinstitut, ett finansiellt institut och ett värdepappersföretag till vilket en holdingsammanslutning eller ett kreditinstitut med större balansomslutning står i ett sådant förhållande som avses i 2 mom. 2 eller 3 punkten, benämns i denna lag konsolideringsgruppens dotterföretag.

Utöver vad som bestäms ovan betraktas vid tillämpningen av 16 § 4 mom. samt 21, 22 och 65 d § i denna lag som en konsolideringsgrupps moderföretag och ett finansiellt institut, om inte Finansinspektionen beslutar något annat i ett enskilt fall, ett konglomerats holdingsammanslutning enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004) när företagen i finansbranschen står för en andel i konglomeratet som beräknad i enlighet med 4 § 2 mom. 1 punkten i nämnda lag är större än den andel som företagen i försäkringsbranschen står för, och som en konsolideringsgrupps dotterföretag fondbolag och förvaringsinstitut enligt lagen om placeringsfonder (48/1999) där konsolideringsgruppens moderföretag har bestämmande inflytande enligt 2 mom. 1 punkten. Innan Finansinspektionen fattar ett beslut som avses i detta moment skall den begära utlåtande i ärendet av de andra centrala tillsynsmyndigheterna. (30.7.2004/700)

En konsolideringsgrupps dotterföretag vars balansomslutning utgör mindre än en procent av den för moderföretaget senast fastställda balansomslutningen och inte når upp till ett markbelopp motsvarande 10 miljoner ecu, behöver inte sammanställas med konsolideringsgruppen. Om ett till en konsolideringsgrupp hörande dotterföretags balansomslutning sammanräknad med andra till konsolideringsgruppen hörande dotterföretags balansomslutning utgör minst fem procent av den konsoliderade balansomslutningen eller om företaget skall sammanställas i koncernbokslutet, skall det likväl sammanställas med konsolideringsgruppen.

Ett till en konsolideringsgrupp hörande företag kan vid tillämpningen av bestämmelserna om gruppbaserad tillsyn, enligt vad finansinspektionen beslutar i det enskilda fallet, lämnas obeaktat ifall tillämpningen av bestämmelserna inte är nödvändig för uppnående av syftet med den gruppbaserade tillsynen över kreditinstitutet.

Till ett kreditinstituts och ett till samma konsolideringsgrupp som detta hörande företags handelslager räknas

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur de poster som avses i 1 mom. skall hänföras till handelslagret.

Med kvalificerat innehav avses sådant ägande i ett kreditinstitut eller annat företag, där innehavet representerar minst tio procent av kreditinstitutets eller företagets samtliga aktier eller andelar eller en så stor andel av aktierna eller andelarna att dessa representerar minst tio procent av det röstetal som samtliga aktier eller andelar medför.

Med företagsgrupp avses i denna lag

På kreditinstitut tillämpas lagstiftningen om aktiebolag, andelslag eller hypoteksföreningar, om inte något annat bestäms i denna lag. Bestämmelser om kreditinstituts skyldighet att höra till ersättningsfonden ingår i lagen om värdepappersföretag (579/1996) . (10.7.1998/524)

På depositionsbanker tillämpas dessutom lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform (1501/2001) , sparbankslagen eller lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform. (28.12.2001/1500)

3 mom. har upphävts genom L 28.12.2001/1500 . (28.12.2001/1500)

Kreditinstitut och sådana finansiella institut vilkas huvudsakliga affärsverksamhet består av att tillhandahålla betalkorts- och betalningstjänster skall genom deltagande i beredskapsplanering på finansmarknaden och förberedelser av verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden.

Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som skall anses vara sedvanlig för kreditinstitut eller finansiella institut och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992) .

Finansinspektionen kan meddela anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

7 § har upphävts genom L 31.1.2003/69 .

Andra än depositionsbankerna, Finlands Bank och Nordiska Investeringsbanken får inte i sin firma använda benämningen "bank", om det inte är uppenbart att användningen av ordet inte på ett missvisande sätt hänvisar till depositionsbankernas verksamhet.

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. får ett företag i sin firma använda en hänvisning till firman i fråga om en depositionsbank som hör till samma koncern, konsolideringsgrupp eller finans- och försäkringskonglomerat som företaget. Ett företag som hör till sammanslutningen av andelsbanker får dessutom i sin firma använda en hänvisning till andelsbankerna.

Vad som bestäms ovan i denna paragraf gäller även bifirma och sekundärt kännetecken.

Den i lagen om finansinspektionen (503/93) avsedda finansinspektionen övervakar att denna lag och de föreskrifter som myndigheterna meddelat med stöd av dem följs. Sparbankerna övervakas dessutom av sparbanksinspektionen och de andelsbanker som ingår i sammanslutningen av andelsbanker av sammanslutningens centralinstitut.

Vad som i denna lag föreskrivs om en konsolideringsgrupp tillämpas på en sådan konsolideringsgrupp till vilken åtminstone ett finskt kreditinstitut hör och

Lagen tillämpas dessutom på sådana andra än i 1 mom. avsedda konsolideringsgrupper som uppfyller samtliga följande villkor:

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. tillämpas lagen inte om Finansinspektionen har kommit överens med de andra tillsynsmyndigheter som svarar för tillsynen över de utländska kreditinstitut som hör till konsolideringsgruppen om att en behörig tillsynsmyndighet i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tar på sig ansvaret för den gruppbaserade tillsynen.

Med avvikelse från vad som bestäms i 9 a § kan Finansinspektionen med en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ingå avtal om att en tillsynsmyndighet i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är ansvarig tillsynsmyndighet för den gruppbaserade tillsynen. Ett i momentet avsett avtal kan ingås om moderföretaget i konsolideringsgruppen inte är ett finskt reglerat företag.

Finansinspektionen kan enligt villkoren i 9 a § 2 mom. med en eller flera tillsynsmyndigheter i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ingå avtal om att Finansinspektionen är ansvarig tillsynsmyndighet för den gruppbaserade tillsynen för en konsolideringsgrupp som avses i 9 a § 2 mom.

I 1 och 2 mom. avsedda avtal kan ingås om det finns vägande skäl därtill med hänsyn till en effektiv gruppbaserad tillsyn. En skriftlig avsiktsförklaring skall upprättas om avtalet och denna förklaring skall undertecknas av alla tillsynsmyndigheter som svarar för tillsynen över de kreditinstitut som hör till konsolideringsgruppen samt delges moderföretaget i konsolideringsgruppen.

Finansinspektionen beviljar på ansökan ett kreditinstitut koncession. En depositionsbank, ett kreditföretag eller ett betalningsförmedlingsföretag kan få koncession för sin verksamhet. Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om de utredningar som skall fogas till ansökan.

Insättningsgarantifondens utlåtande skall begäras om en depositionsbanks koncessionsansökan. Dessutom skall begäras ett utlåtande från ersättningsfonden för investerarskydd, om kreditinstitutet enligt sin bolagsordning kan tillhandahålla investeringstjänster. (30.7.2004/700)

Om koncession söks av en sammanslutning som är dotterföretag till ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med verksamhetstillstånd i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller av ett dotterföretag till ett sådant kreditinstituts, värdepappersföretags eller försäkringsbolags moderföretag, skall utlåtande av den statens berörda tillsynsmyndighet begäras. På samma sätt skall förfaras om samma fysiska eller juridiska personer har bestämmande inflytande såväl i den koncessionssökande sammanslutningen som i det ovan angivna kreditinstitutet, värdepappersföretaget eller försäkringsbolaget. I begäran om utlåtande som avses i detta moment skall den som ger utlåtande uppmanas att särskilt bedöma aktieägarnas lämplighet samt det goda anseendet och erfarenheten hos direktörer som ingår i ledningen för en annan enhet i samma grupp samt att överlämna de uppgifter om ovan nämnda omständigheter som är relevanta när det gäller att bevilja koncession eller utöva tillsyn över kreditinstitutet. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen skall ge sitt koncessionsbeslut inom sex månader efter att ha mottagit ansökan eller, om ansökan är bristfällig, efter att sökanden har lämnat in de för ärendets avgörande behövliga handlingarna och utredningarna. Koncessionsbeslutet skall dock alltid ges inom 12 månader efter mottagandet av ansökan.

Om beslutet inte har givits inom den tid som föreskrivs i 3 mom. kan sökanden anföra besvär. Besvären anses i så fall gälla avslag på ansökan. Sådana besvär får anföras till dess att ett beslut har givits. Finansinspektionen skall underrätta besvärsmyndigheten om beslutet ifall detta har givits efter att besvär anförts. Anförande och behandling av besvär som avses i detta moment skall i övrigt i tillämpliga delar ske enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

Koncession beviljas även ett europabolag som avses i rådets förordning (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag, nedan europabolagsförordningen, om bolaget har beviljats en motsvarande koncession i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har för avsikt att flytta sin hemort till Finland så som bestäms i artikel 8 i förordningen. Ett utlåtande av den tillsynsmyndighet som övervakar finansmarknaden i denna stat skall begäras om koncessionsansökan. Detsamma gäller när ett europabolag grundas genom fusion så att det övertagande bolaget med hemort i någon annan stat registreras som europabolag i Finland. (30.7.2004/700)

Vad som föreskrivs i 6 mom. tillämpas även på ett europaandelslag som avses i rådets förordning (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar), nedan europaandelslagsförordningen, om europaandelslaget har beviljats en motsvarande koncession i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har för avsikt att flytta sin hemort till Finland så som bestäms i artikel 7 i europaandelslagsförordningen. Detsamma gäller när ett europaandelslag bildas genom fusion så att ett övertagande andelslag som har sin hemort i någon annan stat registreras som europaandelslag i Finland. (19.10.2006/912)

Koncession skall beviljas om det på basis av den utredning som mottagits kan säkerställas att kreditinstitutet uppfyller de allmänna förutsättningarna för beviljande av koncession som föreskrivs i 2 mom. samt de övriga krav som i denna lag ställs på kreditinstitut. Koncession kan beviljas också för ett nytt kreditinstitut innan det registreras. (27.6.2003/588)

Allmänna förutsättningar för beviljande av koncession är att (27.6.2003/588)

(5.12.1996/949)

Om kreditinstitutet hör till en sådan konsolideringsgrupp på vilken med stöd av 9 a § finsk lag inte tillämpas, är en ytterligare förutsättning för beviljande av koncession att man kan säkerställa att en utländsk tillsynsmyndighet har tillräcklig behörighet att övervaka hela konsolideringsgruppen på ett sätt som motsvarar denna lag eller att kreditinstitutets tillhörighet till en sådan konsolideringsgrupp inte på något annat sätt äventyrar stabiliteten i kreditinstitutets verksamhet. Kreditinstitutets tillhörighet till en konsolideringsgrupp som avses i detta moment anses äventyra stabiliteten i kreditinstitutets verksamhet, såvida det inte kan visas att den konsoliderade soliditeten, de konsoliderade stora kundriskerna, konsolideringsgruppens interna kontroll och riskhanteringsmetoder samt, i fråga om en holdingsammanslutning, ägarnas och ledningens lämplighet och tillförlitlighet motsvarar kraven enligt denna lag. Vad som i detta moment bestäms om konsolideringsgrupper tillämpas även på andra finans- och försäkringskonglomerat än de som avses i 6 § 1 eller 2 mom. i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen har efter att ha hört sökanden rätt att förena koncessionen med sådana nödvändiga begränsningar eller villkor i fråga om kreditinstitutets affärsverksamhet, som är nödvändiga för tillsynen. Efter att koncessionen beviljats kan Finansinspektionen på kreditinstitutets ansökan ändra koncessionsvillkoren. (27.6.2003/588)

Kreditinstitutet kan, om inte annat följer av koncessionsvillkoren, inleda sin verksamhet omedelbart efter att koncessionen har beviljats och kreditinstitutet har tillställt Finansinspektionen de uppgifter som avses i 17 § samt, ifall koncessionen har beviljats för ett nytt företag, efter att företaget har registrerats. (27.6.2003/588)

Finansinspektionen skall anmäla koncessionen för registrering. En depositionsbanks koncession skall dessutom för kännedom anmälas till insättningsgarantifonden och, om kreditinstitutet tillhandahåller investeringstjänster, till ersättningsfonden för investerarskydd. En koncession som har beviljats för ett nytt företag, ett europabolag eller ett europaandelslag som flyttar sin hemort till Finland registreras samtidigt som företaget.

Finansinspektionen kan återkalla ett kreditinstituts koncession, om (27.6.2003/588)

Bestämmelser om återkallande av koncessionen på framställning av kreditinstitutet finns i lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform, i sparbankslagen samt i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform. (28.12.2001/1500)

Finansinspektionen skall återkalla koncessionen då kreditinstitutet har försatts i konkurs eller försatts i likvidation genom registermyndighetens eller domstolens beslut eller då likvidatorerna har givit slutredovisning om likvidationen. (19.5.2004/411)

Finansinspektionen skall anmäla återkallandet av koncessionen för registrering. Dessutom skall insättningsgarantifonden, säkerhetsfonden och ersättningsfonden för investerarskydd underrättas om återkallandet, om kreditinstitutet är medlem i fonden. (27.6.2003/588)

Finansinspektionen kan för viss tid begränsa verksamheten enligt ett kreditinstituts koncession och, om ett missförhållande inte har avhjälpts inom utsatt tid därefter ändra koncessionsvillkoren så att verksamheten varaktigt begränsas om det vid skötseln av kreditinstitutet har konstaterats förekomma oskicklighet eller oförsiktighet och om det är uppenbart att detta allvarligt kan skada finansmarknadens stabilitet, betalningssystemens störningsfria funktion eller borgenärernas fördel. (27.6.2003/588)

Ett beslut som avses i 1 och 5 mom. är oavsett att det har överklagats i kraft tills vidare, om inte besvärsinstansen bestämmer något annat. (28.12.2001/1500)

När Finansinspektionen återkallar koncessionen för ett kreditinstitut som har verksamhet också i någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller då den begränsar ett sådant kreditinstituts koncessionsenliga verksamhet, skall den underrätta tillsynsmyndigheten i den andra staten om sitt beslut. (27.6.2003/588)

När ett kreditinstituts koncession har återkallats, kan kreditinstitutets verksamhet med Finansinspektionens samtycke och under dess tillsyn fortsätta i den utsträckning som detta är ändamålsenligt med hänsyn till syftet med likvidationen. (19.5.2004/411)

Aktiekapitalet, andelskapitalet eller grundkapitalet för en depositionsbank och ett kreditföretag skall vara minst 5 miljoner euro. Aktie- eller andelskapitalet för ett betalningsförmedlingsföretag skall vara minst 1 miljon euro. Kapitalet skall vara tecknat i sin helhet när koncessionen beviljas.

I en depositionsbanks och ett kreditföretags bolagsordning eller stadgar skall anges huruvida depositionsbanken eller kreditföretaget tillhandahåller eller inte tillhandahåller investeringstjänster enligt 3 § lagen om värdepappersföretag samt förvarings- och förvaltningstjänster enligt 16 § 1 mom. 5 punkten i nämnda lag.

Verkställande direktören för ett kreditinstitut och dennes ställföreträdare får inte vara verkställande direktör eller dennes ställföreträdare för ett försäkringsbolag som hör till samma koncern som kreditinstitutet eller för ett försäkringsbolag som hör till samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet.

Majoriteten av medlemmarna och suppleanterna i ett kreditinstituts styrelse skall vara personer som inte är medlemmar eller suppleanter i ett sådant försäkringsbolags styrelse som avses i 1 mom. och inte heller verkställande direktör eller verkställande direktörens ställföreträdare för ett sådant försäkringsbolag, om inte finansinspektionen beviljar undantag från detta.

Beslut som gäller kreditgivning och därmed jämförbar annan finansiering till en fysisk person, en sammanslutning eller stiftelse som hör till ett kreditinstituts närmaste krets och beslut om investeringar i ett företag som hör till den närmaste kretsen samt de allmänna villkoren för beviljande av sådana krediter och investeringar skall godkännas i kreditinstitutets styrelse. På villkoren för i denna paragraf avsedda andra affärstransaktioner än sedvanliga personalkrediter tillämpas vad som bestäms i 71 a § 3 mom. (30.7.2004/700)

Till ett kreditinstituts närmaste krets hör

(30.7.2004/700)

Kreditinstitutet skall föra en förteckning över de fysiska personer, sammanslutningar och stiftelser som avses i 2 mom. Uppgifterna i förteckningen och förändringar i dem samt krediter som beviljats i förteckningen nämnda fysiska personer, sammanslutningar och stiftelser samt i 1 mom. avsedda beslut eller villkor som gäller investeringar i en sammanslutning skall anmälas till Finansinspektionen. (30.7.2004/700)

Ett kreditinstitut får inte bevilja kredit till ett koncernföretag som inte hör till dess konsolideringsgrupp för förvärv av ett sådant företags aktier, andelar, kapitallån eller debenturer som hör till konsolideringsgruppen. (25.1.2002/45)

Vad som i denna paragraf bestäms om kreditgivning tillämpas på motsvarande sätt på ställande av borgen eller annan säkerhet för betalningen av en kredit som någon annan beviljat. (25.1.2002/45)

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om kreditinstitut tillämpas på motsvarande sätt på finska finansiella institut som hör till samma konsolideringsgrupp som kreditinstitutet. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen kan meddela de närmare föreskrifter som med tanke på tillsynen behövs i fråga om registreringen av beslut som avses i 1 mom. samt i fråga om förande av den förteckning som avses i 3 mom. och om anmälan till Finansinspektionen av uppgifter som avses i nämnda moment. Finansinspektionen kan dessutom med tanke på tillsynen meddela närmare föreskrifter om i vilka fall ett i 2 mom. 1 punkten avsett bolag anses vara av liten betydelse med avseende på hela koncernen. (30.7.2004/700)

Kreditinstitutet får inte inleda sin verksamhet innan det har fått koncession och lämnat finansinspektionen

Om det inträffar någon förändring i de uppgifter som nämns i 1 mom., skall finansinspektionen omedelbart underrättas.

Ett kreditinstituts styrelse och verkställande direktör skall leda kreditinstitutet med yrkesskicklighet samt enligt sunda och försiktiga affärsprinciper. Styrelsemedlemmarna och suppleanterna samt verkställande direktören och dennes ställföreträdare skall vara tillförlitliga personer som inte är försatta i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats. De skall dessutom ha sådan allmän kännedom om kreditinstitutsverksamhet som kan anses vara behövlig med beaktande av arten och omfattningen av kreditinstitutets verksamhet. (30.7.2004/700)

En person som avses i 1 mom. anses inte vara tillförlitlig om han eller hon under de fem senaste åren genom en dom som har vunnit laga kraft har dömts till fängelsestraff eller under de tre senaste åren till bötesstraff för ett brott som kan anses visa att han eller hon är uppenbart olämplig som styrelsemedlem eller suppleant eller som verkställande direktör eller dennes ställföreträdare i kreditinstitutets holdingsammanslutning. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen kan för viss tid, högst fem år, förbjuda en person att vara ett kreditinstituts styrelsemedlem eller suppleant eller verkställande direktör eller dennes ställföreträdare, om

(30.7.2004/700)

Vad som föreskrivs i 1–3 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på holdingsammanslutningar. En holdingsammanslutning skall omedelbart underrätta Finansinspektionen om utbyte av de personer som avses i 1 mom.

Om någon har för avsikt att i ett kreditinstitut eller en holdingsammanslutning direkt eller indirekt förvärva en andel som utgör minst 10 procent av dess aktie- eller andelskapital eller som medför minst 10 procent av röstetalet för aktierna eller andelarna, skall finansinspektionen på förhand underrättas om förvärvet. (25.1.2002/45)

Om en andel som nämns i 1 mom. ökas så att den uppgår till minst 20, 33 eller 50 procent av aktie- eller andelskapitalet eller medför ett minst lika stort röstetal eller om kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen blir ett dotterföretag, skall finansinspektionen också underrättas om förvärvet på förhand. (25.1.2002/45)

Vid beräkningen av innehav av aktier och andelar som avses i 1 och 2 mom. iakttas 1 kap. 5 § samt 2 kap. 9 § 1 och 2 mom. värdepappersmarknadslagen. (29.1.1999/108)

En anmälan enligt 1 och 2 mom. skall göras också när innehavet sjunker under de andelar som stadgas 1 och 2 mom.

Kreditinstitutet och holdingsammanslutningen skall minst en gång om året underrätta finansinspektionen om de i 1 och 2 mom. avsedda andelarnas ägare och hur stort innehavet är samt omedelbart anmäla sådana förändringar i innehavet av andelar som kommit till dess kännedom. (25.1.2002/45)

I anmälningarna skall lämnas behövliga upplysningar om andelens storlek och ägaren samt om ägarens kundrisker.

Anmälan enligt denna paragraf behöver inte göras, om innehavet i kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen förvärvas indirekt genom förvärv av aktier i ett konglomerats holdingsammanslutning som avses i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och anmälan om ett sådant förvärv har gjorts till Försäkringsinspektionen. (25.1.2002/45)

Finansinspektionen kan inom tre månader från att ha mottagit en anmälan enligt 18 § förbjuda förvärvet av en andel, om det med hänsyn till erhållen utredning om ägarnas tillförlitlighet och lämplighet eller annars är sannolikt att innehavet av andelen skulle äventyra kreditinstitutets eller dess konsolideringsgrupps affärsverksamhet enligt försiktiga och sunda affärsprinciper.

Om förvärv av en andel inte anmäls eller om andelen har förvärvats trots finansinspektionens förbud, kan den förbjuda att aktie- eller andelsförvärvet införs i aktieboken och aktieägarförteckningen eller medlemsförteckningen. Om finansinspektionen efter förvärvet av andelen observerar att innehavet av andelen allvarligt äventyrar kreditinstitutets eller dess konsolideringsgrupps verksamhet enligt försiktiga och sunda affärsprinciper, kan finansinspektionen kräva att det aktie- eller andelsförvärv som har införts i aktieboken och aktieägarförteckningen eller medlemsförteckningen ogiltigförklaras för högst ett år i sänder.

Om ett förvärv leder till att ett kreditinstitut blir dotterföretag till ett kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag med verksamhetstillstånd i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller dotterföretag till ett sådant kreditinstituts, värdepappersföretags eller försäkringsbolags moderföretag, skall finansinspektionen inhämta utlåtande om förvärvet av motsvarande tillsynsmyndighet i den staten. På samma sätt skall förfaras om bestämmanderätten i kreditinstitutet övergår till samma fysiska eller juridiska personer som i det kreditinstitut, värdepappersföretag eller försäkringsbolag som avses ovan.

Ett kreditinstitut eller ett företag inom dess konsolideringsgrupp får inte förvärva i 1 kap. 5 § i bokföringslagen avsett bestämmande inflytande i ett kreditinstitut, värdepappersföretag, fondbolag eller försäkringsbolag med hemort i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte företaget har anmält detta till Finansinspektionen på förhand eller om Finansinspektionen efter att ha fått anmälan inte inom den tid som anges i 2 mom. har förbjudit förvärvet. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen kan inom tre månader från att ha mottagit en anmälan enligt 1 mom. förbjuda ett förvärv som avses i 1 mom., om de lagar, förordningar eller administrativa föreskrifter som skall tillämpas på det företag som är föremål för förvärvet väsentligt försvårar en effektiv tillsyn över kreditinstitutet eller dess konsolideringsgrupp.

Anmälan enligt denna paragraf behöver inte göras, om ett företag som avses i 1 mom. hör till ett konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och motsvarande anmälan har gjorts till Försäkringsinspektionen.

20 § har upphävts genom L 31.1.2003/69 .

Ett kreditinstitut får investera högst 15 procent av sin kapitalbas i sådana andra företags än kreditinstituts, finansiella instituts eller tjänsteföretags aktier, andelar eller kapitallån, i vilka kreditinstitutet har ett kvalificerat innehav.

Ett kreditinstituts sammanlagda investeringar av det slag som avses i 1 mom. får inte överstiga 60 procent av dess kapitalbas.

Ett företag som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp får ensamt eller tillsammans med andra till konsolideringsgruppen hörande företag, i sådana i 1 mom. avsedda företags aktier, andelar eller kapitallån i vilka de till konsolideringsgruppen hörande företagen tillsammans har ett kvalificerat innehav, investera högst ett i 1 och 2 mom. angivet belopp av kreditinstitutets konsoliderade kapitalbas. (25.1.2002/45)

Vid beräkningen av investeringsbelopp som avses i 1–3 mom. skall 1 kap. 5 § bokföringslagen iakttas i tillämpliga delar, när röstandelen räknas ut.

Vid beräkningen av de investeringsbelopp som avses i 1–3 mom. anses kreditinstitutets och dess konsolideringsgrupps innehav omfatta också aktier och andelar ägda av sådana finansiella institut och tjänsteföretag som står utanför kreditinstitutets konsolideringsgrupp och som enligt bokföringslagen är kreditinstitutets intresseföretag, i samma förhållande som kreditinstitutet äger aktier eller andelar i dessa finansiella institut eller tjänsteföretag. (21.7.2006/641)

Vid beräkningen av de i 1–3 mom. angivna relationstalen beaktas inte aktier som kreditinstitutet eller ett till dess konsolideringsgrupp hörande företag har tecknat på basis av förbindelser i samband med en aktieemission som det ordnat, aktier i försäkringsbolag som avses i lagen om försäkringsbolag (1062/1979) eller aktie- och andelsinnehav som är nödvändiga för sanering av affärsverksamheten hos kreditinstitutets kunder eller hos företag inom dess konsolideringsgrupp.

Ett kreditinstitut får i fastigheter samt i aktier och andelar i fastighetssammanslutningar investera högst ett belopp som utgör 13 procent av dess balansomslutning. Kreditinstitutet får tillsammans med företag som hör till dess konsolideringsgrupp i fastigheter samt i aktier och andelar i fastighetssammanslutningar investera högst ett belopp som utgör 13 procent av kreditinstitutets konsoliderade balansomslutning.

Med aktier och andelar som kreditinstitutet och ett till dess konsolideringsgrupp hörande företag äger i fastighetssammanslutningar jämställs, när det i 1 mom. angivna relationstalet beräknas, de krediter som kreditinstitutet och ett till dess konsolideringsgrupp hörande företag har beviljat fastighetssammanslutningen samt de garantier som institutet eller företaget har ställt för sammanslutningen, i samma förhållande som kreditinstitutets eller det till dess konsolideringsgrupp hörande företagets aktie- eller andelsinnehav i fastighetssammanslutningen utgör av dennas aktie- eller andelskapital. Vid beräkningen av det i 1 mom. angivna konsoliderade relationstalet inkluderas i detta inte krediter som beviljats en fastighetssammanslutning inom kreditinstitutets konsolideringsgrupp och inte heller garantier som har ställts för en sådan fastighetssammanslutning, ifall fastighetssammanslutningen sammanställs i den konsoliderade balansräkningen.

Vid beräkningen av det i 1 mom. angivna relationstalet beaktas inte sådana fastigheter och aktier eller andelar i en fastighetssammanslutning, vilka

Kreditinstitutets i 1 mom. angivna konsoliderade balansräkning skall upprättas genom sammanställning av de företags balansräkningar som hör till konsolideringsgruppen, enligt vad som i bokföringslagen och i 39 § bestäms om upprättande av koncernbokslut. (25.1.2002/45)

Finansinspektionen kan av särskilda skäl för viss tid bevilja undantag från de krav som anges i 1 mom.

23 § har upphävts genom L 19.12.1997/1340 .

Kreditinstitutet får inte utan samtycke av ägaren vidarepantsätta säkerhet som givits kreditinstitutet.

Ett kreditinstitut och ett till samma konsolideringsgrupp hörande finansiellt institut får bevilja lån för förvärv av egna och sitt moderföretags aktier och andelar och ta emot sådana som pant endast med de begränsningar som anges i 2 och 3 mom. Med lån jämställs säkerhet som av kreditinstitutets eller ett till dess konsolideringsgrupp hörande finansiellt instituts medel ställs för återbetalningen av lån som avses i föregående mening.

Ett kreditinstitut och ett till dess konsolideringsgrupp hörande finansiellt institut får, om inte något annat följer av 3 mom., utan hinder av 13 kap. 10 § 1 mom. i aktiebolagslagen (624/2006) , 8 kap. 7 § 1 mom. i lagen om andelslag (1488/2001) samt 34 § 3 mom. i lagen om skuldebrev (622/1947) bevilja lån för förvärv av egna och sitt moderföretags aktier och andelar samt ta emot sådana som pant, om de är sådana börs- eller marknadsvärdepapper som avses i 1 kap. 3 § i värdepappersmarknadslagen (495/1989) och om beviljandet av lånet eller emottagandet av panten ingår i kreditinstitutets eller i ett till dess konsolideringsgrupp hörande finansiellt instituts normala affärsverksamhet samt om lånet har beviljats eller panten har tagits emot på de sedvanliga villkor som kreditinstitutet eller det finansiella institutet iakttar i sin verksamhet. (21.7.2006/641)

Ett kreditinstitut och ett till dess konsolideringsgrupp hörande finansiellt institut får såsom pant ta emot egna och moderföretagets aktier och andelar som säkerhet för ett lån som beviljats för financiering av teckningen av dem högst till ett nominellt belopp som motsvarar 10 procent av det långivande företagets eller, ifall aktier eller andelar i det långivande företagets moderföretag har tagits emot som pant, av moderföretagets bundna kapital.

Denna paragrafs bestämmelser om egna och moderföretagets aktier och andelar skall på motsvarande sätt tillämpas på egna och av moderföretaget emitterade grundfondsandelar, placeringsandelar, kapitalbevis, kapitallån, debenturer och övriga förbindelser som är efterställda emittentens övriga skulder.

Ett kreditinstitut skall för sin verksamhet ha åtminstone ett fast förrättningsställe. Det kan dessutom bedriva verksamhet i filialer och på andra verksamhetsställen. Kreditinstitutet kan bedriva affärsverksamhet också genom ett ombud, om anlitandet av ombud inte försvårar kreditinstitutets riskkontroll och interna kontroll eller övrig skötsel av kreditinstitutets affärsverksamhet.

När kreditinstitutet låter ett ombud sköta affärsverksamheten skall det se till att ombudet fortlöpande ger kreditinstitutet de uppgifter som behövs för myndighetstillsynen över kreditinstitutet och för kreditinstitutets riskkontroll och interna kontroll, och att kreditinstitutet kan lämna dessa uppgifter vidare till Finansinspektionen samt dessutom till sparbanksinspektionen, om kreditinstitutet övervakas av sparbanksinspektionen.

Ett kreditinstitut som har för avsikt att bedriva affärsverksamhet genom ett ombud som inte hör till samma konsolideringsgrupp eller till samma i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform (1504/2001) avsedda sammanslutning som kreditinstitutet skall anmäla detta till Finansinspektionen innan verksamheten överförs till ombudet. Anmälan behövs inte om kreditinstitutet endast i obetydlig omfattning bedriver affärsverksamhet genom ombud. Betydande förändringar i avtalsförhållandet mellan kreditinstitutet och ombudet skall anmälas till Finansinspektionen. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om innehållet i anmälan samt om när den affärsverksamhet som bedrivs genom ombud kan anses vara ringa.

Ett kreditinstitut som ämnar inrätta en filial i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall på förhand anmäla detta till finansinspektionen. Till anmälan skall fogas uppgifter om den verksamhet som är avsedd att idkas samt uppgifter som gäller filialens förvaltning.

Finansinspektionen skall inom tre månader efter att ha mottagit de uppgifter som avses i 1 mom. vidarebefordra dem till motsvarande tillsynsmyndighet i den ifrågavarande staten och samtidigt lämna uppgifter om kreditinstitutets kapitalbas, soliditet, det säkerhetssystem som skyddar deponenterna, investerarskyddssystemet eller avsaknaden av ett sådant samt övriga uppgifter som behövs för inledande av filialens verksamhet. (10.7.1998/524)

Finansinspektionen skall vägra lämna underrättelse enligt 2 mom. om den observerar att kreditinstitutets ekonomiska situation och förvaltning inte uppfyller de villkor som denna lag stadgar för kreditinstitut. En filial kan inte inrättas, om finansinspektionen har vägrat lämna underrättelsen. (26.7.1996/570)

Ett finansiellt institut som hör till ett kreditinstituts konsolideringsgrupp kan, när det har uppfyllt de villkor som inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller för filialetablering eller för tillhandahållande av tjänster, inrätta en filial eller annars tillhandahålla tjänster i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Vid inrättandet av filialen och tillhandahållandet av tjänsterna skall i tillämpliga delar iakttas 26 och 29 §§.

Finansinspektionen skall kontrollera att de i 1 mom. avsedda förutsättningarna är uppfyllda och när det finansiella institutet uppfyller förutsättningarna ge ett intyg över saken.

Ett finansiellt institut skall underrätta finansinspektionen då det i institutets förhållanden sker förändringar som påverkar de i 1 mom. angivna förutsättningarna. Finansinspektionen skall underrätta tillsynsmyndigheten i den till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet hörande staten, då ett finansiellt institut inte längre uppfyller de i 1 mom. angivna förutsättningarna.

Ett kreditinstitut som har för avsikt att etablera en filial i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall hos Finansinspektionen ansöka om etableringstillstånd. Tillståndet skall beviljas om tillräcklig tillsyn över filialen kan ordnas och om etableringen av filialen, med beaktande av kreditinstitutets förvaltning och ekonomiska tillstånd, inte är ägnad att äventyra kreditinstitutets verksamhet. Finlands Banks utlåtande skall begäras om tillståndsansökan. Finansinspektionen har, efter att ha hört sökanden, rätt att förena tillståndet med sådana begränsningar och villkor i fråga om filialens verksamhet som behövs för tillsynen.

Genom förordning av finansministeriet föreskrivs om de utredningar som skall fogas till koncessionsansökan.

Om ett kreditinstitut inte uppfyller de förutsättningar som nämns i 26 och 27 § kan Finansinspektionen sätta ut en tid inom vilken saken skall rättas till och, om så ej sker inom den utsatta tiden, i tillämpliga delar iaktta vad som föreskrivs i 12 §.

Ett kreditinstitut som ämnar tillhandahålla tjänster som avses i 20 § i någon annan stat utan att inrätta en filial där skall på förhand göra en anmälan till finansinspektionen om vilka tjänster det ämnar tillhandahålla.

Finansinspektionen skall inom en månad från mottagandet av en anmälan enligt 1 mom. underrätta tillsynsmyndigheten i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om saken samt bifoga sin egen anmälan om huruvida kreditinstitutets koncession i Finland omfattar tjänsterna i fråga eller inte.

Om ett kreditinstitut har för avsikt att flytta sin hemort till någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet så som bestäms i artikel 8 i europabolagsförordningen eller i artikel 7 i europaandelslagsförordningen, skall kreditinstitutet utan dröjsmål efter att ha anmält förslaget för registrering, till Finansinspektionen sända en kopia av det förslag om flyttning och den redogörelse som avses i artikel 8.2 och 8.3 i europabolagsförordningen eller i artikel 7.2 och 7.3 i europaandelslagsförordningen. (19.10.2006/912)

Om kreditinstitutet har för avsikt att efter flyttningen av hemorten fortsätta att bedriva kreditinstitutsverksamhet i Finland, tillämpas på kreditinstitutet vad som bestäms om ett utländskt kreditinstituts verksamhet i Finland.

Registermyndigheten får inte ge ett sådant intyg som avses i 9 § 5 mom. i lagen om europabolag (742/2004) eller i 9 § 5 mom. i lagen om europaandelslag (906/2006) , om Finansinspektionen innan ett sådant tillstånd som avses i 9 § 2 mom. i lagen om europabolag eller i 9 § 3 mom. i lagen om europaandelslag beviljats har meddelat registermyndigheten att kreditinstitutet inte har iakttagit bestämmelserna om flyttning av hemort eller bestämmelserna om fortsättande av verksamheten i Finland eller avslutande av verksamheten. Tillstånd får beviljas innan en månad har förflutit från den dag som avses i 16 kap. 6 § 2 mom. i aktiebolagslagen eller i 16 kap. 13 § 1 mom. i lagen om andelslag endast om Finansinspektionen har meddelat att den inte motsätter sig en flyttning av hemorten. (19.10.2006/912)

Ett kreditinstituts bokslut skall upprättas och offentliggöras enligt detta kapitel samt enligt finansministeriets med stöd därav givna förordningar och Finansinspektionens med stöd därav meddelade föreskrifter. På kreditinstitut tillämpas dessutom bokföringslagen och med stöd av den givna bestämmelser när något annat inte föreskrivs i denna lag eller i finansministeriets med stöd av den givna förordningar eller annanstans i lag. På affärsbanker och övriga kreditinstitut i aktiebolagsform tillämpas dessutom bokslutsbestämmelserna i aktiebolagslagen och på andelsbanker samt övriga kreditinstitut i andelslagsform bokslutsbestämmelserna i lagen om andelslag, när något annat inte föreskrivs nedan. På kreditinstitut tillämpas inte 8 kap. 11 § i aktiebolagslagen eller 6 kap. 1 § 2 mom. i lagen om andelslag. Vad som i detta kapitel bestäms om bokslut tillämpas på den helhet som omfattar de handlingar som ingår i och bifogats till bokslutet, om annat inte bestäms nedan. (21.7.2006/641)

Vid upprättande av bokslut för kreditinstitut tillämpas inte vad som i bokföringslagens 1 kap. 4 § 1 mom. föreskrivs om räkenskapsperiod, i 3 kap. 1 § 3 mom. om begränsning av skyldigheten att upprätta finansieringsanalys och i 4 mom. om verksamhetsberättelsen, i 2 § 2 mom. om tillstånd att avvika från bestämmelserna om upprättande av bokslut och i 6 § om tiden för upprättande av bokslut, i 4 kap. 1 § om definitionen på omsättning, i 3 § om definitionen på bestående och rörliga aktiva och i 4 § om definitionen på omsättnings- och finansieringstillgångar samt i 5 kap. 2 § om hur fordringar, finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, i 2 a § om värdering av finansiella instrument och hur de tas upp i bokslutet, i 4 § om redovisning av inkomst som intäkt enligt tillverkningsgrad och i 6 § om periodisering av anskaffningsutgiften för omsättningstillgångar. Därvid tillämpas inte heller 1 § 1 mom., 3 och 4 §, 5 § 3 mom. 2 punkten och 6 § i 8 kap. i aktiebolagslagen vilket gäller eget kapital, bokslut, verksamhetsberättelse och koncern eller 1 § 1 mom., 2 och 3 § samt 7 § 1 mom. i 6 kap. i lagen om andelslag vilket gäller bokslut och koncernbokslut. (21.7.2006/641)

Vid upprättande av koncernbokslut för kreditinstitut tillämpas inte vad som i bokföringslagens 6 kap. 1 § 3 mom. föreskrivs om skyldighet för små bokföringsskyldiga att upprätta koncernbokslut, i 2 § 2 och 3 mom. om finansieringsanalys och verksamhetsberättelse för koncerner, i 7 § 6 mom. om hur små koncerner skall dela upp avskrivningsdifferensen och reserver samt i 9 § om tillämpning av poolningsmetoden, 8 kap. 9 § 1 mom. i aktiebolagslagen samt 6 kap. 8 § 1 och 3 mom. i lagen om andelslag. Vid upprättande av koncernbokslut tillämpas 6 kap. 4 § 2 och 3 mom. i bokföringslagen i den omfattning som de däri angivna beräkningsprinciperna och lagrummen med stöd av 2 mom. skall tillämpas på kreditinstitut. (21.7.2006/641)

Vad som ovan i 1 och 2 mom. samt nedan i 31–38 § bestäms om kreditinstituts bokslut skall på motsvarande sätt tillämpas på finländska holdingsammanslutningar som hör till ett kreditinstituts konsolideringsgrupp samt på andra finländska finansiella institut som hör till konsolideringsgruppen. Vad som bestäms ovan i 3 mom. och nedan i 39 § skall på motsvarande sätt tillämpas på finländska holdingsammanslutningar.

Vad som föreskrivs i 3 kap. 9 och 11 § i bokföringslagen, i 8 kap. 10 § i aktiebolagslagen och i 6 kap. 9 § i lagen om andelslag skall inte tillämpas på registrering eller annat offentliggörande av ett kreditinstituts eller en holdingsammanslutnings bokslut. (21.7.2006/641)

På ett kreditinstitut som upprättar sitt bokslut eller koncernbokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i 7 a kap. 1 § i bokföringslagen, tillämpas inte 31–39 § i detta kapitel, med undantag för vad som bestäms i 31 § 3 mom. om anvisningar och utlåtanden och i 4 mom. om avvikelse som beviljas av Finansinspektionen, i 32 § om räkenskapsperiod, i 33 § om tiden för upprättande av bokslut och i 34 § om verksamhetsberättelsen. Genom förordning av finansministeriet kan dock bestämmas om givandet av sådana noter som de internationella redovisningsstandarderna inte kräver. (30.12.2004/1305)

Genom förordning av finansministeriet utfärdas närmare bestämmelser om hur finansiella instrument och förvaltningsfastigheter samt förändringar i deras värden skall upptas i bokslutet, om balans- och resultaträkningsscheman och finansieringsanalysen, de upplysningar som skall ges i noterna till balans- och resultaträkningen samt finansieringsanalysen och i verksamhetsberättelsen, om koncernboksluts- och koncernresultaträkningsscheman och koncernens finansieringsanalys, upplysningar som skall ges i noterna till koncernbalans- och koncernresultaträkningen samt koncernens finansieringsanalys samt om specifikationer till balansräkningen och noterna.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om hur bokslut för kreditinstitut skall upprättas. Finansinspektionen kan genom sina föreskrifter begränsa rätten att som räkenskapsperiodens intäkter bokföra ränte- och hyresinkomster som grundar sig på sådana fordringar eller finansieringsleasingavtal, vilkas till betalning förfallna räntor, amorteringar eller hyror vid bokslutstidpunkten har varit obetalda en längre tid än den som nämns i Finansinspektionens föreskrifter eller som till följd av gäldenärens konstaterade insolvens sannolikt inte kommer att betalas. Finansinspektionen skall innan den meddelar dessa föreskrifter inhämta utlåtanden från finansministeriet och bokföringsnämnden.

Finansinspektionen kan ge anvisningar och utlåtanden om hur de i detta kapitel, i lagen om aktiebolag, i lagen om andelslag och i bokföringslagen ingående bokslutsbestämmelserna samt om hur förordningar som givits med stöd av dem skall tillämpas på kreditinstitut. Ifall en anvisning eller ett utlåtande är av betydelse för den allmänna tillämpningen av bokföringslagen eller bokföringsförordningen, lagen om aktiebolag eller lagen om andelslag skall Finansinspektionen, innan den ger anvisningen eller utlåtandet inhämta bokföringsnämndens utlåtande.

Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika från tiden för upprättande av bokslut, förvaring av bokföringsmaterial utomlands samt räkenskapsperioden för ett inhemskt dotterföretag som ingår i ett sammanställt koncernbokslut. En förutsättning för att bevilja en sådan avvikelse är att den inte står i strid med Europeiska gemenskapernas rättsakter om kreditinstitut.

Räkenskapsperioden är ett kalenderår. När affärsverksamheten inleds eller läggs ned får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår, dock högst 18 månader.

Bokslutet och verksamhetsberättelsen skall upprättas inom två månader från räkenskapsperiodens utgång.

Till bokslutet skall bifogas en verksamhetsberättelse som ger uppgifter om viktiga omständigheter som gäller utvecklingen av den bokföringsskyldiges verksamhet. I verksamhetsberättelsen för en bokföringsskyldig, på vilken tillämpas kravet på kapitaltäckning i denna lag, skall ingå en kapitaltäckningsanalys i vilken ges upplysningar om den kapitalbas som den bokföringsskyldiges verksamhet förutsätter.

35 § har upphävts genom L 30.12.2004/1305 .

Fordringar och derivatinstrument samt den bokföringsskyldiges aktier, andelar och andra finansiella instrument som tas upp i aktiva i balansräkningen ( finansiella tillgångar ), tas upp i bokslutet till sitt verkliga värde per bokslutsdagen om annat inte framgår av 2–5 mom. Därtill värderas sådana skulder, som ingår i en handelsportfölj eller som är derivatinstrument, till sitt verkliga värde per bokslutsdagen, om annat inte framgår av 4 mom.

Följande poster som hör till de finansiella tillgångarna tas med avvikelse från 1 mom. upp i bokslutet till anskaffningsutgiften, eller om värdet på posten per bokslutsdagen konstateras vara lägre än anskaffningsutgiften till följd av värdenedgång, till en med värdeminskningsförlusten minskad anskaffningsutgift:

Andra skulder än de som nämns i 1 mom. tas upp till sitt nominella värde i bokslutet.

Finansiella instrument som uppfyller kraven för en säkrad post enligt förutsättningarna för säkringsredovisning, kan med avvikelse från 2 och 3 mom. tas upp i bokslutet till det värde de har enligt säkringsredovisningen. Derivatinstrument som är säkringsinstrument i enlighet med förutsättningarna för systemet för säkringsredovisning kan med avvikelse från 1 mom. värderas enligt anskaffningsutgiften, när det finansiella instrument som är föremål för säkringen värderas enligt anskaffningsutgiften i enlighet med 2 eller 3 mom.

Om annat inte följer av 36 a § bokförs som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad differensen mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för bokslutet och bokslutsvärdet i föregående bokslut för de finansiella instrument som avses i 1 mom., eller om ett finansiellt instrument som skall värderas till sitt verkliga värde har anskaffats under räkenskapsperioden, differensen till anskaffningsutgiften.

Om en fordran eller skuld har betalts eller mottagits till ett högre eller lägre kapitalbelopp än dess nominella belopp, skall fordran eller skulden vid tillämpningen av 3 och 4 mom. inte upptas till det nominella beloppet utan i stället till det kapitalbelopp som betalades eller mottogs när fordran eller skulden uppkom. Den mellan en sådan fordrans nominella belopp och anskaffningsutgift uppkomna differensen, vilken bokförts som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad, skall periodiseras och upptas som en ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för fordran. På motsvarande sätt skall den differens mellan en skulds nominella belopp och det vid skuldens uppkomst mottagna kapitalbeloppet, vilken bokförts som räkenskapsperiodens kostnad eller kostnadsminskning, i bokslutet periodiseras och upptas som en ökning eller en minskning av skuldens bokföringsvärde.

Förändringar i det verkliga värdet tas upp i fonden för verkligt värde i det egna kapitalet, om

En latent skatteskuld eller -fordran som ingår i det förändrade verkliga värdet tas upp i balansräkningen med iakttagande av särskild försiktighet.

Fonden för verkligt värde skall korrigeras när ett finansiellt instrument förfaller eller överlåts.

Förvaltningsfastigheter som tagits upp bland materiella tillgångar i balansräkningen kan tas upp i bokslutet enligt sitt verkliga värde per bokslutsdagen.

Ett kreditinstitut som tillämpar 1 mom. skall värdera all den egendom som avses i detta moment såsom framgår av momentet.

Som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad bokförs differensen mellan det verkliga värdet vid tidpunkten för bokslutet och bokslutsvärdet i föregående bokslut för i 1 mom. avsedd egendom, eller om denna egendom har anskaffats under räkenskapsperioden, differensen till anskaffningsutgiften.

Uppskrivning enligt 5 kap. 17 § i bokföringslagen får göras endast för sådan i 1 mom. avsedd egendom som har värderats enligt anskaffningsutgiften i enlighet med 5 kap. 5 § i bokföringslagen.

Det bundna egna kapitalet består av aktie-, andels- eller grundkapitalet, tilläggskapitalet, tilläggsandelskapitalet, placeringsandelskapitalet, grundfonden, reservfonden, överkursfonden, uppskrivningsfonden och omvärderingsfonden. Övriga fonder hänförs till det fria egna kapitalet.

1 mom. har upphävts genom L 30.12.2004/1305 . (30.12.2004/1305)

En tillgång som enligt ett finansieringsleasingavtal har överförts till hyrestagaren skall i koncernbokslutet upptas som om den vore såld ifall koncernföretaget är hyresgivare och som om den vore köpt ifall koncernföretaget är hyrestagare. (30.12.2004/1305)

Koncernens finansieringsanalys skall ingå i koncernbokslutet och i den skall en utredning ges för anskaffningen och användningen av medel under räkenskapsperioden. Dessutom skall verksamhetsberättelsen för moderbolaget presentera verksamhetsberättelse- och soliditetsupplysningar för koncernen. (30.12.2004/1305)

Ett dotter- eller andelsföretag i koncernen vars balansomslutning är mindre än en procent av moderföretagets senast fastställda balansomslutning och mindre än 10 miljoner euro, får lämnas utanför det sammanställda koncernbokslutet. Om dotter- eller andelsföretagets balansomslutning sammanräknad med balansomslutningen för koncernens andra dotter- och andelsföretag är minst fem procent av balansomslutningen för koncernen, skall den dock intas i det sammanställda koncernbokslutet. (30.12.2004/1305)

Om ett försäkringsbolag hör till ett kreditinstituts eller en holdingsammanslutnings koncern, får koncernbokslutet utan hinder av detta kapitel upprättas på det sätt som bestäms i 3 kap. lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat, om det är nödvändigt för att ge en rättvisande och tillräcklig bild av resultatet av koncernens verksamhet och av dess ekonomiska ställning. (25.1.2002/45)

Kreditinstitut och holdingsammanslutningar skall ge in bokslutet och verksamhetsberättelsen för registrering inom två månader efter det att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts. Dessutom skall en kopia av revisionsberättelsen, en styrelsemedlems eller verkställande direktörens skriftliga intyg om datum för fastställandet av bokslutet samt om bolagsstämmans eller andelsbankens stämmas, fullmäktiges, principalmötets eller hypoteksföreningens stämmas beslut om kreditinstitutets vinst eller förlust ges in. (30.12.2004/1305)

Ett kreditinstitut skall, när två veckor har förflutit efter att resultaträkningen och balansräkningen fastställts, hålla kopior av de i 1 mom. nämnda, senast fastställda handlingarna som gäller kreditinstitutet samt den holdingsammanslutning eller det kreditinstitut som är dess moderföretag framlagda för allmänheten på sitt kontor. Holdingsammanslutningen skall dessutom hålla kopior av handlingarna framlagda på sitt huvudkontor. Var och en som ber om en kopia av de framlagda handlingarna skall ges en sådan inom två veckor.

Moderföretaget skall på begäran ge kopior av ett i 39 § 1 mom. angivet dotterföretags bokslut och verksamhetsberättelse, ifall dessa inte ges in för registrering. (30.12.2004/1305)

Ett kreditinstitut och en holdingsammanslutning har rätt att av andra än myndigheter uppbära avgifter för kopior, enligt motsvarande avgiftsgrunder som registermyndigheten tillämpar.

Som den registermyndighet som avses i 1 mom. verkar patent- och registerstyrelsen. Registermyndigheten övervakar iakttagandet av den i 1 mom. nämnda anmälningsskyldigheten. Ifall anmälningsskyldigheten försummas kan registermyndigheten ålägga den som enligt 32 § skall underteckna bokslutet att vid vite inkomma med anmälan inom föreskriven tid. I beslutet om föreläggande av vite får inte sökas ändring genom besvär.

Skyldigheten att hålla sammanslutningens sammanställda bokslut till påseende för ett medlemskreditinstitut i en sammanslutnings centralinstitut som avses i 3 § lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform bestäms i nämnda lag. (30.12.2004/1305)

En depositionsbank skall för varje räkenskapsperiod som är längre än sex månader upprätta en delårsrapport för de sex första eller för de tre, sex och nio första månaderna, om inte något annat följer av 2 kap. 5 § 1 mom. i värdepappersmarknadslagen. På delårsrapporterna skall i övrigt tillämpas vad som bestäms i 2 och 3 mom. samt i 2 kap. 5 § 2–4 mom. i värdepappersmarknadslagen. På motsvarande sätt skall en depositionsbank upprätta årsrapporter med iakttagande i tillämpliga delar av 2 kap. 5 a § i värdepappersmarknadslagen. Om inte något annat följer av denna paragraf gäller i fråga om delårsrapporten och årsrapporten för depositionsbanker på vilka tillämpas 2 kap. 5 § i värdepappersmarknadslagen dessutom vad som i nämnda lag bestäms om delårsrapporter och årsrapporter. (21.7.2006/641)

En depositionsbanks delårsrapport skall innehålla en för den aktuella perioden upprättad resultaträkning och balansräkning eller, ifall depositionsbanken är moderföretag i en koncern, en koncernresultaträkning och -balansräkning samt en redogörelse för bankens eller koncernens resultatutveckling och för sådana betydande förändringar i skulderna och förbindelserna utanför balansräkningen samt i verksamhetsmiljön som inträffat under rapportperioden, för exceptionella omständigheter som påverkat resultatutvecklingen, för väsentliga händelser som inträffat efter rapportperioden samt för bankens eller koncernens sannolika utveckling under räkenskapsperioden. I delårsrapporten skall dessutom ingå upplysningar om utvecklingen av bankens soliditet eller, ifall banken hör till en konsolideringsgrupp, för dess konsoliderade soliditet. Delårsrapportens uppgifter skall dessutom vara jämförbara med uppgifterna för motsvarande period under den föregående rapportperioden.

Delårsrapporten skall offentliggöras inom två månader efter utgången av rapportperioden. Offentliggörandet skall i tillämpliga delar ske i enlighet med 40 § 2 och 4 mom. samt med iakttagande av vad som på något annat ställe i lag bestäms om offentliggörande av delårsrapporter.

I andelsbankslagen bestäms om skyldigheten för ett i 7 a § andelsbankslagen angivet centralinstitut att upprätta och offentliggöra sammanslutningens delårsrapport.

Om en holdingsammanslutning är en depositionsbanks moderföretag skall på dess delårsrapporter tillämpas vad som bestäms ovan i 1–3 mom. På en depositionsbank vars moderföretag i enlighet med denna paragraf offentliggör en delårsrapport skall inte tillämpas vad som bestäms ovan i denna paragraf, om inte annat bestäms på något annat ställe i lag.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter samt ge anvisningar och utlåtanden om upprättande av rapporter som avses i denna paragraf samt av särskilda skäl för viss tid bevilja dispens från bestämmelserna i denna paragraf, om detta inte leder till att investerarnas eller deponenternas ställning äventyras. I fråga om föreskrifterna, anvisningarna, utlåtandena och dispenserna iakttas i tillämpliga delar 31 § 2–4 mom. I rapporten skall nämnas om dispens har beviljats. (29.1.1999/108)

På kreditinstituts revision och revisorer tillämpas revisionslagen (936/1994) och när det gäller kreditinstitut i aktiebolagsform dessutom lagen om aktiebolag samt när det gäller kreditinstitut i andelslagsform dessutom lagen om andelslag (247/1954) , om inte nedan bestäms annat.

På kreditinstituts revisorer tillämpas inte 24 § 2 mom. revisionslagen. En revisor skall emellertid underrätta finansinspektionen om kredit som han fått av kreditinstitutet eller av ett till samma koncern eller konsolideringsgrupp hörande företag samt om borgensförbindelser, ansvarsförbindelser, säkerheter eller motsvarande förmåner som kreditinstitutet eller företaget har ställt eller beviljat till förmån för honom.

3 mom. har upphävts genom L 28.12.2001/1500 . (28.12.2001/1500)

Vad som i denna paragraf bestäms om revision av kreditinstitut och dess revisorer tillämpas på motsvarande sätt på revision av holdingsammanslutningar och dess revisorer. (25.1.2002/45)

Till revisor för ett kreditinstitut och en holdingsammanslutning får väljas endast en sådan godkänd revisor som avses i 2 § 2 punkten revisionslagen. Minst en revisor skall uppfylla kraven i 4 § revisionslagen eller vara en sådan revisionssammanslutning som avses i 5 § revisionslagen.

Finansinspektionen skall för kreditinstitut förordna en revisor enligt 27 § i revisionslagen och 7 kap. 5 § i lagen om andelslag samt förordna om särskild granskning och granskare enligt 7 kap. 7 § i aktiebolagslagen och 7 kap. 7 § i lagen om andelslag. När det gäller förordnande av revisor samt särskild granskning och granskare i de ovan angivna fallen skall i övrigt tillämpas revisionslagen, aktiebolagslagen och lagen om andelslag. Finansinspektionen skall dessutom förordna en behörig revisor för kreditinstitut som inte har en revisor som uppfyller de i 43 § angivna kraven.

I en depositionsbanks firma skall ingå ordet "bank" eller en sammansättning där ordet "bank" ingår och av firman skall bankens sammanslutningsform framgå.

En depositionsbank får endast av vägande skäl vägra att öppna ett vanligt inlåningskonto och att bevilja en produkt som är avsedd för användningen av ett sådant konto eller vägra att sköta ett uppdrag som avser betalningsförmedling för en fysisk person som lagligen vistas i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Skälet till vägran skall ha samband med kunden eller med kundens tidigare beteende eller med att det uppenbart inte finns något verkligt behov av ett kundförhållande. Kunden skall underrättas om orsaken till vägran.

Denna paragraf tillämpas inte om något annat följer av 95 § eller av lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt.

När medel deponeras i banken skall mellan banken och den som öppnar kontot slutas ett avtal om depositionen. Öppnarens identitet skall alltid konstateras och i avtalet skall antecknas tillräckliga uppgifter om den som öppnar kontot, om kontoinnehavaren och vilka som har rätt att använda kontot.

Om ett särskilt bevis utfärdas över depositionen, skall det ställas till viss man och det kan endast transporteras på en namngiven person.

Om ett särskilt villkor tas in i det i 1 mom. nämnda avtalet skall villkoret även antecknas på beviset. Ett sådant villkor, med undantag av kontoinnehavarens förordnande om vilka som skall ha rätt att använda kontot, kan ändras eller återkallas endast med bankens samtycke.

En omyndig person som har fyllt 15 år kan själv med en depositionsbank ingå avtal om deposition i fråga om de medel som han enligt 20 § 2 mom. lagen angående förmynderskap har rätt att förfoga över, samt deponera och lyfta medel och även annars förfoga över depositionen. Förmyndaren kan dock med förmyndarnämndens samtycke överta skötseln av de deponerade medlen, om den omyndiges fördel kräver det.

Om medel har deponerats i en depositionsbank i minst 15 år gammal omyndig persons namn på villkor att endast han själv har rätt att lyfta medlen, förfogar den omyndige och hans förmyndare tillsammans över de deponerade medlen. Undantag från villkoret får dock göras med tillstånd av domstol.

När tio år har förflutit från utgången av det kalenderår under vilket ett konto på vilket i en depositionsbank deponerade medel senast har använts, upphör depositionsbankens skyldighet att betala ränta på de deponerade medlen, om inte annat följer av kontovillkoren.

En depositionsbank får inte med sin motfordran kvitta sådana medel som finns på en privatpersons konto eller som anvisats bli betalda till honom och som enligt lag inte får utmätas. Före kvittningen skall banken reda ut om medlen kan utmätas. Kontoinnehavaren skall underrättas om ett kvittningsyrkande. En kvittning i strid med detta moment är ogiltig.

Är det inte möjligt att utan oskäligt besvär reda ut om medlen kan utmätas, får banken dock yrka kvittning, om den i samband med kvittningsyrkande skriftligen lämnar kontoinnehavaren meddelande om begränsningen av kvittningsrätten enligt 1 mom. och om en återgång av kvittningen enligt detta moment. Kvittningen återgår, om kontoinnehavaren inom 14 dagar från det han fick kännedom om kvittningsyrkandet lägger fram utredning om att medlen inte får utmätas. Om inte någon annan utredning kan läggas fram om tidpunkten för delfåendet av kvittningsyrkandet, skall kontoinnehavaren anses ha fått del av yrkandet den sjunde dagen efter att meddelandet om yrkandet avsändes. Om kontoinnehavaren inte ges den information som anges i detta moment, är kvittningen ogiltig.

Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte när kontoinnehavarens konto debiteras med stöd av hans uttryckliga fullmakt. En sådan fullmakt kan kontoinnehavaren återkalla när som helst. Andra avtal som minskar kontoinnehavarens rättigheter enligt denna paragraf är ogiltiga.

För tryggande av en stabil verksamhet för depositionsbankerna kan en depositionsbank höra till en säkerhetsfond.

En depositionsbank som hör till en säkerhetsfond kan utträda ur fonden genom att skriftligen meddela fondens styrelse detta. Utträdet träder i kraft efter utgången av det kalenderår som följer på det då anmälan gjordes.

Har till en bank som utträtt ur en säkerhetsfond under det år då utträdet skedde eller under de fem omedelbart föregående kalenderåren betalts understöd ur fonden, skall banken på yrkande av fonden och på det sätt som bestäms i fondens stadgar återbetala understödet till fonden.

Ministeriet fastställer stadgarna för en säkerhetsfond och ändringar i dem.

I stadgarna skall anges

En säkerhetsfond sköts av en delegation som utses av de depositionsbanker som hör till fonden och av en styrelse som delegationen utser.

Om en säkerhetsfond har beviljats stödlån eller annat stöd som avses i lagen om statens säkerhetsfond (379/1992) eller motsvarande stöd på grundval av fullmakter i statsbudgeten, har ministeriet rätt att till delegationen och styrelsen utse en medlem som företräder staten.

En säkerhetsfonds delegation kan bestämma att de depositionsbanker som hör till fonden varje år skall betala en garantiavgift som är tillräcklig för tryggande av fondens förpliktelser.

Garantiavgiften skall basera sig på de risker som depositionsbanken tar i sin verksamhet. Grunden för beräkning av garantiavgiften skall vara densamma för alla banker som hör till säkerhetsfonden. I fråga om depositionsbanker som har olika samfundsform kan grunderna för beräkning av avgiften dock skilja sig från varandra. Depositionsbanker som har olika samfundsform får dock inte utan grundad anledning försättas i olika ställning sinsemellan vid bestämmandet av beräkningsgrunden. De garantiavgifter som uppbärs till fonden varje år kan uppgå till högst 0,5 procent av de sammanräknade senast fastställda balansomslutningarna för de banker som hör till fonden.

Om en säkerhetsfond har beviljats stödlån eller annat stöd som avses i lagen om statens säkerhetsfond eller motsvarande stöd på grundval av fullmakter i statsbudgeten och om återbetalningen av stödet förutsätter en avgift som är högre än 0,5 procent, kan garantiavgifterna höjas till högst en procent av de ovan nämnda sammanräknade balansomslutningarna. Finansinspektionen kan bestämma att avgiften skall höjas, om den anser att den garantiavgift som delegationen har fastställt inte räcker till för att säkerhetsfondens förpliktelser skall kunna uppfyllas.

Säkerhetsfondens styrelse kan för viss tid befria en depositionsbank från skyldigheten att betala garantiavgift.

En depositionsbank som hör till en säkerhetsfond har inte rätt att kräva att dess andel i fonden skall avskiljas för den själv eller att överlåta andelen till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.

Understödslån eller understöd av en säkerhetsfonds medel kan beviljas en depositionsbank som hör till fonden och som har råkat i sådana ekonomiska svårigheter att det för tryggande av dess verksamhet är nödvändigt att understödslån eller understöd beviljas. En säkerhetsfond kan också ställa garanti för lån som tas upp av en depositionsbank som hör till fonden. Med tillstånd av finansinspektionen kan en säkerhetsfond även teckna ett kapitallån enligt 38 § som banken emitterat. Om en säkerhetsfond har ett stödlån med stöd av lagen om statens säkerhetsfond eller om staten eller Statens säkerhetsfond har ställt garanti för ett lån som en säkerhetsfond har tagit upp kan understödslån, understöd eller garantier beviljas samt kapitallån tecknas endast i den omfattning som ministeriet godkänner.

En säkerhetsfond får, när den fattar stödbeslut enligt 1 mom., inte utan grundad anledning försätta depositionsbanker som hör till fonden i en olikvärdig ställning sinsemellan. Varje stödbeslut skall grunda sig på noggrann utredning av det ekonomiska läget hos den bank som skall understödas.

En säkerhetsfond kan besluta om överlåtelse av fondens medel till Statens säkerhetsfond att enligt 1 § lagen om statens säkerhetsfond användas för att stöda en finsk depositionsbank.

Om en sådan bank som avses i 1 mom. fusioneras med en annan bank, kan understödslån eller understöd ges också den mottagande banken.

Om en säkerhetsfond har beviljats sådant stödlån som avses i 1 mom. skall samtycke av ministeriet inhämtas för att understödslån eller understöd skall kunna beviljas en bank av dessa lånemedel.

Delegationen för en säkerhetsfond har på förslag av styrelsen rätt att helt eller delvis avstå från att återkräva ett understödslån, om återkravet är oskäligt mot den depositionsbank som har fått lånet. Säkerhetsfondens delegation och styrelse skall, när de fattar beslut om att ett understödslån inte skall återkrävas, iaktta vad som bestäms i 61 § 2 mom. Om säkerhetsfonden har beviljats sådant stödlån som avses i 61 § 1 mom. skall samtycke till avstående från återkrav inhämtas hos ministeriet.

Om en depositionsbank som av en säkerhetsfond har fått lån försätts i likvidation eller konkurs, får för återbetalning av understödslån endast användas medel som återstår när bankens övriga förbindelser har fullgjorts.

En säkerhetsfond får inte ta upp lån för sin verksamhet, om inte ministeriet av särskilda skäl beviljar tillstånd för detta.

En säkerhetsfonds medel skall investeras på ett säkert sätt som tryggar fondens likviditet.

För tryggande av deponenternas tillgodohavanden hos depositionsbankerna skall depositionsbankerna höra till insättningsgarantifonden.

En depositionsbank skall meddela insättningsgarantifonden och finansinspektionen på vilket sätt deponenternas tillgodohavanden hos bankens filialer utomlands är tryggade.

Ministeriet fastställer stadgarna för insättningsgarantifonden och ändringarna i dem.

I stadgarna skall anges

Dessutom skall i stadgarna i fråga om ett utländskt kreditinstituts filial i Finland bestämmas om antagande som medlem i insättningsgarantifonden samt om uteslutande ur fonden och om utträde ur fonden, om grunderna för anslutningsavgiften till fonden och om grunderna för fondens ersättningsskyldighet.

Insättningsgarantifonden sköts av en delegation som utses av de banker som hör till fonden och av de utländska kreditinstitut som är medlemmar samt av en styrelse som delegationen utser. Av styrelsemedlemmarna skall åtminstone en företräda filialerna till de utländska kreditinstitut som är medlemmar av insättningsgarantifonden.

Depositionsbankerna och i Finland belägna filialer till de utländska kreditinstitut som är medlemmar av insättningsgarantifonden skall varje år till fonden betala en garantiavgift för tryggande av deponenternas tillgodohavanden.

En depositionsbanks garantiavgift består av en fast avgift och en avgift som grundar sig på bankens konsoliderade soliditet. Den fasta avgiften är 0,05 procent av det sammanlagda beloppet av de depositioner i banken som ersätts enligt 65 j § 1 och 2 mom. Den avgift som grundar sig på soliditeten är 0,125 procent av det tal som fås då förhållandet mellan det sammanlagda belopp av konsoliderade egna medel som krävs för täckning av de konsoliderade risker som beräknats enligt 9 kap. och det sammanlagda beloppet av konsoliderade egna medel, beräknat enligt 9 kap., multipliceras med det sammanlagda beloppet av de depositioner i banken som ersätts enligt 65 j § 1 och 2 mom. Den på soliditeten grundade avgiften är dock högst 0,25 procent av nämnda depositioner.

De depositionsbanker som hör till sammanslutningen av andelsbanker betraktas när garantiavgiften beräknas som en enda depositionsbank. För de bankers del som hör till sammanslutningen av andelsbanker betalas garantiavgiften till insättningsgarantifonden av sammanslutningens centralinstitut. Den garantiavgift som centralinstitutet betalar fördelas att betalas av dess medlemskreditinstitut, beräknad enligt 9 kap. medlemskreditinstitutens soliditet. Med finansinspektionens tillstånd kan garantiavgiften också fördelas på annat sätt.

Det sammanlagda belopp av depositioner och det belopp av egna medel som avses i 1 mom. bestäms på basis av det fastställda bokslutet för den räkenskapsperiod som föregår betalningen av garantiavgiften.

Garantiavgiften för en i Finland belägen filial till ett utländskt kreditinstitut som har fått koncession i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är medlem av insättningsgarantifonden bestäms enligt 65 d §. Grund för filialens garantiavgift är dock det sammanlagda beloppet av sådana depositioner i filialen som ersätts enligt 7 a § lagen om utländska kreditinstituts och finansiella instituts verksamhet i Finland (1608/1993) . När den avgift som grundar sig på soliditeten beräknas hänförs till det sammanlagda belopp av egna medel som krävs för täckning av det utländska kreditinstitutets risker de poster som enligt bestämmelserna i det utländska kreditinstitutets hemstat får hänföras till de ifrågavarande posterna.

Garantiavgiften för en i Finland belägen filial till ett utländskt kreditinstitut som har fått koncession i någon annan stat än en som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som är medlem av insättningsgarantifonden är 0,05 procent av det sammanlagda beloppet av depositioner i filialen.

Det sammanlagda belopp av depositioner som avses i 1 och 2 mom. samt det belopp av egna medel som avses i 1 mom. bestäms på basis av det fastställda bokslutet för den räkenskapsperiod som föregår betalningen av garantiavgiften.

När insättningsgarantifondens nettoförmögenhet, som beräknats såsom skillnaden mellan tillgångarna och skulderna, uppgår till minst två procent av det sammanlagda beloppet av de depositioner i depositionsbankerna som ersätts enligt 65 j § 1 och 2 mom., är garantiavgiften en tredjedel av den garantiavgift om vilken bestäms i 65 d och 65 e §.

Om insättningsgarantifonden i enlighet med 65 n § har tvingats ta upp lån för sin verksamhet, kan finansinspektionen bestämma att den garantiavgift om vilken föreskrivs i 1 mom., 65 d § och 65 e § 1 mom. skall höjas så att den är högst 1,5 procent av det sammanlagda beloppet av de i 65 d § och 65 e § 1 mom. avsedda depositioner som ersätts, eller högst 0,25 procent av det sammanlagda beloppet av depositioner i en sådan filial som avses i 65 e § 2 mom., till dess att insättningsgarantifonden har återbetalt det ovan nämnda lånet.

Insättningsgarantifondens delegation kan bestämma att uppbörden av garantiavgiften avbryts, om den såsom skillnaden mellan insättningsgarantifondens tillgångar och skulder beräknade nettoförmögenheten utgör minst tio hundradedelar av det sammanlagda belopp av depositioner i depositionsbankerna som ersätts enligt 65 j § 1 och 2 mom.

En depositionsbank som hör till insättningsgarantifonden har inte rätt att kräva att dess andel i fonden skall avskiljas för banken själv eller att överlåta den till någon annan. Andelen får inte räknas som bankens medel.

Om en depositionsbank inte i enlighet med depositionsavtalet och denna lag har betalt en deponents förfallna och ostridiga fordringar som finns i depositionsbanken på ett sådant konto som avses i 50 §, kan deponenten anmäla saken till finansinspektionen.

Finansinspektionen skall inom 21 dagar efter en sådan anmälan som avses i 1 mom. eller efter att den på annat vis har fått kännedom om saken besluta huruvida insättningsgarantifonden skall betala bankdeponenternas i 65 j § 1–3 mom. avsedda fordringar. En förutsättning för att betalningsskyldighet skall föreläggas är att den fordran som avses i 1 mom. enligt erhållen utredning härom har lämnats obetald på grund av bankens betalningssvårigheter eller andra ekonomiska svårigheter och att svårigheterna enligt finansinspektionens bedömning inte är tillfälliga.

Finansinspektionen skall vid bedömningen av om de svårigheter som avses i 2 mom. är tillfälliga eller inte beakta det solidariska ansvaret enligt 65 j §.

Finansinspektionen skall underrätta insättningsgarantifonden, depositionsbankens säkerhetsfond, depositionsbanken och ministeriet om beslut enligt 2 mom. Om banken har filialer utomlands, skall dessutom tillsynsmyndigheten och skyddssystemet i den stat där filialen är belägen underrättas om beslutet.

För verkställande av finansinspektionens i 2 mom. avsedda beslut skall depositionsbanken tillställa insättningsgarantifonden upplysningar om deponenterna och deras i 65 j § 1–3 mom. avsedda fordringar. Dessa upplysningar får insättningsgarantifonden inte ge till andra än till sådana myndigheter som enligt 94 § har rätt att få upplysningar som skall hemlighållas.

Av insättningsgarantifondens medel ersätts en insättares depositionsbanksfordringar på konton i en depositionsbank eller som är föremål för betalningsförmedling och ännu inte har bokförts på kontona, dock högst till ett belopp av 25 000 euro. Om ett konto används för investeringstjänster i enlighet med 33 § 2 mom. lagen om värdepappersföretag, skall ersättningen dock i enlighet med 6 kap. i nämnda lag betalas ur den ersättningsfond som avses i den nämnda lagen. (31.1.2003/69)

En deponents fordringar på en depositionsbanks filial inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ersätts av den finska insättningsgarantifondens medel upp till det belopp som skulle ersättas enligt skyddssystemet i den stat där filialen är belägen, dock högst till ett belopp av 150 000 finska mark.

Utan hinder av vad som i 1 mom. bestäms om ersättningens maximibelopp, betalas deponentens fordran till sitt fulla belopp av insättningsgarantifondens medel, om deponenten på ett tillförlitligt sätt visar att fordran grundar sig på medel som han har fått vid försäljning av en bostad som varit i hans eget bruk och att dessa medel används för anskaffning av en ny bostad för hans eget bruk. Detta moment tillämpas endast på sådana medel som har deponerats på en depositionsbanks konto högst sex månader före finansinspektionens i 65 i § 2 mom. avsedda beslut.

Insättningsgarantifonden ersätter dock inte sådana fordringar som innehas av andra kreditinstitut eller andra finansiella institut eller poster som skall räknas till depositionsbankens kapitalbas enligt 73 och 74 §. Fonden ersätter inte heller fordringar som baserar sig på medel som erhållits genom brott som avses i 32 kap. strafflagen. Om förundersökning eller rättegång som gäller ovan nämnda brott pågår, kan insättningsgarantifonden skjuta fram betalningen av ersättningen tills domstolens beslut har vunnit laga kraft. Fonden ersätter inte heller fordringar på ett konto som har öppnats i en i värdepappersmarknadslagen avsedd värdepappersförmedlares namn och som avses i 4 kap. 5 a § 1 mom. värdepappersmarknadslagen. (10.7.1998/524)

Om insättningsgarantifonden redan tidigare har ersatt en deponents fordringar så som avses i 1–3 mom., ersätter fonden deponentens fordringar på samma depositionsbank endast till den del fordringarna grundar sig på medel som har deponerats i banken efter att den ersättning som avses i detta moment har betalts ut.

Vid tillämpningen av denna paragraf betraktas depositionsbanker som på basis av lag, avtal eller något annat arrangemang helt eller delvis ansvarar för varandras skulder eller förbindelser som en enda bank. Utan hinder av vad som föreskrivs ovan tillämpas detta moment inte på depositionsbanker som enligt 56 § 1 mom. har meddelat att de utträder ur en säkerhetsfond. Detta moment tillämpas dock på en bank till vilken efter att anmälan om utträde har gjorts betalas sådant stöd som avses i 61 §. Finansinspektionen skall underrättas om ett sådant avtal eller annat arrangemang som avses ovan.

För insättningsgarantifonden uppkommer en fordran på depositionsbanken i fråga om sådana fordringar enligt 1–3 mom. som fonden ersatt. Om den ränta som skall betalas på fordran bestäms i insättningsgarantifondens stadgar.

Insättningsgarantifonden skall betala deponenterna de fordringar som avses i 65 j § 1–3 mom. i finska mark inom tre månader efter finansinspektionens beslut enligt 65 i §. Om depositionsbanken har försatts i likvidation före det beslut som avses i 65 i §, räknas tidsfristen enligt detta moment från beslutet om likvidation.

Finansinspektionen kan sammanlagt tre gånger bevilja insättningsgarantifonden ytterligare tid om högst tre månader åt gången för betalningen av deponenternas fordringar. En förutsättning för att ytterligare tid för betalningen skall beviljas är att insättningsgarantifondens behov av mera tid baserar sig på exceptionella omständigheter och särskilda skäl.

Om insättningsgarantifonden inte inom den tid som bestäms i denna paragraf har ersatt en deponent för en fordran som avses i 65 j § 1–3 mom., uppkommer för deponenten en fordran som deponenten har rätt att hos domstol driva in hos insättningsgarantifonden.

Insättningsgarantifonden skall underrätta depositionsbankens deponenter om beslut enligt 65 i §. Insättningsgarantifonden skall också genom en offentlig kungörelse meddela vilka åtgärder deponenterna skall vidta för att trygga sina fordringar. Kungörelsen skall dessutom publiceras på landets officiella språk i de största dagstidningarna inom depositionsbankens verksamhetsområde.

Depositionsbanken skall ge sina deponenter uppgifter om hur insättningsgarantifonden skyddar deras tillgodohavanden eller om motsvarande annat skydd samt om ändringar i tidigare uppgifter.

Depositionsbanken skall ge de uppgifter som avses i 1 mom. även på de officiella språken i de länder där utlandsfilialerna är belägna.

Insättningsgarantifonden kan på det sätt som föreskrivs i stadgarna ta upp lån för sin verksamhet, om dess egna medel inte räcker till för betalningen av de ersättningar som avses i detta kapitel. I insättningsgarantifondens stadgar skall tas in en bestämmelse om skyldighet för de depositionsbanker som hör till fonden att bevilja insättningsgarantifonden lån för uppfyllande av fondens förpliktelser.

Insättningsgarantifondens medel skall investeras på ett säkert och effektivt sätt som tryggar fondens likviditet och så att principen om riskspridning iakttas. Avkastningen på investeringarna läggs till insättningsgarantifondens kapital.

Fondens medel får inte placeras i aktier eller andelar i en depositionsbank som hör till fonden eller i ett samfund som hör till samma konsolideringsgrupp som en sådan bank, och inte heller i andra värdepapper som emitterats av en bank som hör till fonden eller av ett samfund som hör till samma konsolideringsgrupp som en sådan bank eller av bankens säkerhetsfond. Fondens medel får inte heller på annat sätt placeras i en depositionsbank som hör till fonden eller i ett samfund som hör till samma konsolideringsgrupp som en sådan bank eller i bankens säkerhetsfond. Vad som i detta moment föreskrivs om depositionsbanker gäller också ett utländskt kreditinstitut som är medlem av insättningsgarantifonden och ett samfund som hör till samma konsolideringsgrupp som det.

Insättningsgarantifondens likviditet skall vara tillräckligt tryggad med hänsyn till fondens verksamhet.

När Finansinspektionen med stöd av 12 § fattar beslut om återkallelse av en depositionsbanks koncession kan den samtidigt bestämma att insättarnas fordringar skall betalas ur insättningsgarantifonden. När Finansinspektionen med stöd av 12 § fattar beslut om återkallelse av ett kreditinstituts koncession kan den samtidigt bestämma att investerarnas fordringar skall betalas ur ersättningsfonden för investerarskydd, i enlighet med 6 kap. lagen om värdepappersföretag.

Utan hinder av vad som i 65 j § 1 mom. föreskrivs om maximibelopp som ersätts skall en insättning som enligt det nämnda lagrummet berättigar till ersättning och som har överförts till en annan depositionsbank i samband med fusion, delning eller överlåtelse av affärsverksamheten ersättas till samma belopp som före överföringen, om inte något annat följer av 2 mom.

Vad som föreskrivs i 1 mom. skall i tre månader efter att verkställigheten av en fusion, delning eller överlåtelse av affärsverksamheten har registrerats tillämpas på en insättning som skall betalas på anfordran.

Kreditinstitutets likviditet skall vara tillräckligt tryggad med hänsyn till dess verksamhet.

2 mom. har upphävts genom L 19.12.1997/1340 . (19.12.1997/1340)

Ett betalningsförmedlingsföretag skall ha investerat i följande investeringsobjekt ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av de skulder som baserar sig på medel som betalningsförmedlingsföretaget tagit emot mot utgivning av elektroniska pengar och för generell betalningsförmedling:

När detta moment tillämpas värderas tillgångsposterna till anskaffningsutgiften eller, om deras sannolika överlåtelsepris vid rapporteringstidpunkten är lägre än detta, till det beloppet.

Ett betalningsförmedlingsföretag får investera medel som avses i 1 mom. i poster som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten högst till ett belopp som motsvarar 20 gånger beloppet av betalningsförmedlingsföretagets kapitalbas.

Om beloppet av de tillgångsposter som avses i 1 mom. understiger det belopp som avses i momentet, skall Finansinspektionen bestämma en tidsfrist inom vilken betalningsförmedlingsföretaget skall vidta åtgärder för att beloppet av tillgångsposterna skall nå upp till den nivå som avses i momentet. Finansinspektionen kan då eller även annars på betalningsförmedlingsföretagets ansökan för viss tid tillåta att andra tillgångsposter än sådana som avses i 1 mom. används som täckning för betalningsförmedlingsföretagets i momentet avsedda skulder. Beloppet av dessa tillgångsposter får dock inte överstiga 5 procent av beloppet av dessa skulder eller betalningsförmedlingsföretagets kapitalbas, beroende på vilket belopp som är mindre.

Finansinspektionen meddelar de närmare föreskrifter om tillämpningen av denna paragraf som behövs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/46/EG om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet.

67 § har upphävts genom L 30.7.2004/700 .

Ett kreditinstitut och till dess konsolideringsgrupp hörande företag får inte i sin verksamhet ta så stora risker att kreditinstitutets soliditet eller konsoliderade soliditet eller kreditinstitutets likviditet utsätts för väsentlig fara. Kreditinstitutet och de till dess konsolideringsgrupp hörande företagen skall ha med hänsyn till verksamheten tillräcklig intern kontroll och tillräckliga riskkontrollsystem. (30.7.2004/700)

På överföringen av uppgifter som ansluter sig till ett kreditinstituts riskkontroll och övriga interna kontroll till ett sådant företag som inte hör till samma konsolideringsgrupp eller till samma i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform avsedda sammanslutning som kreditinstitutet tillämpas vad som bestäms i 25 § 2 och 3 mom. (31.1.2003/69)

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om de krav som ställs på de i 1 mom. avsedda riskkontrollsystemen och på den övriga interna kontrollen samt på en tillförlitlig förvaltning liksom om anmälan som avses i 2 mom. och om när uppgifter som överförts till ett annat företag enligt 2 mom. kan anses vara så ringa att anmälan inte behöver göras. (31.1.2003/69)

Ett kreditinstitut skall följa de länderrisker, valutakursrisker, ränterisker och branschrisker som ingår i dess affärstransaktioner samt ange interna gränser för dem. Kreditinstitutet skall lämna Finansinspektionen de upplysningar som behövs för att övervaka de koncentrationer som dessa risker ger upphov till.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om ett kreditinstitut och dess risker tillämpas på motsvarande sätt på en holdingsammanslutning och en konsolideringsgrupps totala risker.

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om innehållet beträffande anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf och om hur ofta anmälningarna skall göras.

Med ett kreditinstituts kundrisker avses i denna lag summan av de i 76 § angivna fordringar och investeringar som hänför sig till en och samma fysiska eller juridiska person eller till en fysisk eller juridisk person som tillsammans med denna utgör en väsentlig ekonomisk intressegemenskap samt i 77 § angivna förbindelser utanför balansräkningen.

I ett kreditinstituts kundrisker ingår emellertid inte

(31.1.2003/75)

Med stor kundrisk avses i denna lag kundrisk vars belopp utgör minst 10 procent av kreditinstitutets kapitalbas.

Ett kreditinstitut skall inrapportera sina stora kundrisker till finansinspektionen minst fyra gånger om året.

Finansinspektionen meddelar, för att uppfylla kraven i rådets direktiv 91/121/EEG om övervakning och kontroll av kreditinstituts stora exponeringar och 92/30/EEG om gruppbaserad tillsyn över kreditinstitut, närmare föreskrifter om rapportering till finansinspektionen av sådana uppgifter som avses i denna paragraf och 71 § samt om beräkning av de relationstal som avses i 70 och 71 §.

En kundrisk får inte stiga till ett belopp som överstiger 25 procent eller, om det i 69 § 2 mom. avsedda kundföretaget är kreditinstitutets moder- eller dotterföretag eller moderföretagets dotterföretag, 20 procent av kreditinstitutets egna medel.

De stora kundriskernas får sammanlagt inte stiga till ett belopp som överstiger 800 procent av kreditinstitutets egna medel.

Om summan av ett kreditinstituts kundrisker eller stora kundrisker överstiger den gräns som anges i 1 eller 2 mom., skall kreditinstitutet omedelbart rapportera detta till Finansinspektionen och vidta åtgärder för att uppfylla de krav som är förenade med kundriskerna. Finansinspektionen skall, efter att ha fått den ovannämnda rapporten eller annars fått kännedom om att de i 1 eller 2 mom. angivna gränserna har överskridits, sätta ut en tid inom vilken kreditinstitutet vid äventyr av att koncessionen återkallas skall uppfylla det i 1 och 2 mom. angivna kravet. Om kravet inte har uppfyllts ens efter den utsatta tiden, kan Finansinspektionen fatta beslut om återkallelse av koncessionen. (27.6.2003/588)

Till kundriskerna hänförs inte vid tillämpningen av denna paragraf

(31.1.2003/75)

Vad som i 4 punkten bestäms om kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag som hör till en och samma konsolideringsgrupp skall vid beräkningen av de kundrisker som är förenade med ett medlemskreditinstitut i centralinstitutet för sammanslutningen av andelsbanker tillämpas på sådana sammanslutningar som enligt 3 § 1–3 mom. lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform utgör sammanslutningen av andelsbanker. (31.1.2003/75)

Finansinspektionen kan på ansökan av ett kreditinstitut bevilja tillstånd att avvika från de begränsningar som föreskrivs i denna paragraf, om en stor kundrisk hänför sig till något annat än ett i 4 mom. 4 punkten avsett kreditinstitut, finansiellt institut, tjänsteföretag eller försäkringsbolag som hör till samma konsolideringsgrupp eller finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet. Vad som föreskrivs ovan i detta moment skall tillämpas också vid beräkningen av de kundrisker som gäller medlemskreditinstitut i det centralinstitut för sammanslutningen av andelsbanker som avses i 3 § i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform, om en stor kundrisk hänför sig till de i nämnda paragraf avsedda instituten som hör till sammanslutningen. (30.7.2004/700)

Vid tillämpningen av denna paragraf anses en kundrisk hänföra sig till borgensmannen, om ett annat kreditinstitut eller värdepappersföretag har ställt proprieborgen för kunden. Med proprieborgen och insättningar enligt 4 mom. 3 punkten får jämställas kreditderivatavtal som uppfyller av Finansinspektionen godkända villkor. (31.1.2003/75)

En holdingsammanslutning eller ett kreditinstitut som är moderföretag i en konsolideringsgrupp skall i enlighet med 69 § inrapportera kreditinstitutets konsoliderade stora kundrisker.

I fråga om förhållandet mellan de konsoliderade kundriskerna och den konsoliderade kapitalbasen gäller på motsvarande sätt 70 §.

Vid beräkningen av de konsoliderade kundriskerna skall de kundrisker som är förenade med sådana samföretag som avses i bokföringslagen beaktas i samma förhållande som vid sammanställningen av samföretagets balansräkning med kreditinstitutets eller holdingsammanslutningens koncernbalans. Ett samföretag kan i detta avseende lämnas obeaktat, varvid i tillämpliga delar iakttas vad som i 5 § 4 mom. bestäms om en konsolideringsgrupps dotterföretag.

Om en holdingsammanslutning eller ett kreditinstitut som avses i 1 mom. är dotterföretag till en finländsk holdingsammanslutning eller ett finländskt kreditinstitut, skall det som bestäms ovan i denna paragraf inte tillämpas.

Ett kreditinstitut eller, om kreditinstitutet hör till en konsolideringsgrupp, konsolideringsgruppens moderföretag skall till Finansinspektionen anmäla sådana affärstransaktioner där den ena parten är kreditinstitutet eller ett företag som hör till dess konsolideringsgrupp och den andra parten är

(30.7.2004/700)

Den anmälan som avses i 1 mom. skall göras åtminstone en gång i kvartalet beträffande sådana affärstransaktioner vilkas värde eller, om flera affärstransaktioner av samma typ har gjorts under den tidsperiod som avses i detta moment, deras sammanlagda värde överstiger en miljon euro eller 5 procent av kapitalbasen i fråga om en affärstransaktion i vilken ett kreditinstitut eller ett företag som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp är part, om inte Finansinspektionen godkänner en högre gräns. (30.7.2004/700)

Affärstransaktioner enligt denna paragraf får inte göras på villkor som avviker från de villkor som allmänt iakttas i likadana affärstransaktioner mellan parter som är oberoende av varandra. Detta moment tillämpas inte på administrativa tjänster som koncernföretagen skaffar hos ett företag inom koncernen och inte heller på sådana kapital- och debenturlån som ett moderföretag beviljar ett dotterföretag och som behövs för att stärka dotterföretagets kapitalstruktur samt inte heller på annan finansiering av ett dotterföretag om dotterföretaget är ett finansiellt institut eller ett tjänsteföretag som hör till samma konsolideringsgrupp eller om dotterföretaget är ett företag inom finans- eller försäkringsbranschen som hör till samma finans- och försäkringskonglomerat och moderföretaget allmänt sköter konsolideringsgruppens eller konglomeratets finansförvaltning. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om anmälan av affärstransaktioner som avses i denna paragraf.

För tryggande av kreditinstitutets soliditet och konsoliderade soliditet skall beloppet av dess kapitalbas och konsoliderade kapitalbas i förhållande till de risker som är förenade med dess tillgångar och förbindelser utanför balansräkningen samt i förhållande till de konsoliderade tillgångarna och de konsoliderade förbindelserna utanför balansräkningen, vara minst så stort som anges i detta kapitel. (19.12.1997/1340)

Kreditinstitutets kapitalbas skall alltid uppgå till minst det i 13 § angivna startkapitalet. (26.7.1996/570)

Till kreditinstitutets egna medel räknas kreditinstitutets primära och supplementära egna medel enligt 73 och 74 §§, minskat med avdragsposterna enligt 75 §.

Till kreditinstitutets kapitalbas räknas, vid täckningen av kapitalkravet på grund av de risker som avses i 78 a § och kundriskerna i sådana poster som ingår i handelslagret, dessutom de i 74 a § angivna tillgångarna. (19.12.1997/1340)

Till ett kreditinstituts kapitalbas räknas den primära kapitalbasen, som består av

Till de poster som avses i 1 mom. 1–5 punkten får inte räknas poster vilkas kapital inte har inbetalts till kreditinstitutet och inte heller poster som medför kumulativ rätt till dividend, ränta eller annan gottgörelse. Innan de poster som avses i 1 mom. inräknas i den primära kapitalbasen skall avdrag göras för den skatt som eventuellt hänför sig till dem enligt kreditinstitutets skattesats. (30.12.2004/1305)

Till de poster som avses i 1 mom. 1–4 punkten får inte räknas kapital-, dividend-, ränte- eller andra gottgörelseposter för vilkas betalning säkerhet har ställts av

Ovan i 1 mom. 6–9 punkten avsedda poster skall finnas omedelbart och obegränsat tillgängliga för kreditinstitutet för täckning av risker eller förluster genast när de uppstått. (30.12.2004/1305)

Till ett kreditinstituts kapitalbas räknas den supplementära kapitalbasen, som består av

Skuldförbindelser som avses i 1 mom. 2 punkten får hänföras till den supplementära kapitalbasen om de uppfyller följande villkor:

Om beloppet i fonden för verkligt värde eller beloppet av med den jämförbara poster i det egna kapitalet som avses i 1 mom. 1 a-punkten är negativt, beaktas det som avdrag i beloppet av den supplementära kapitalbasen. (30.12.2004/1305)

Innan de poster som avses i 1 mom. 1 och 1 a-punkten läggs till den supplementära kapitalbasen skall i dem ingående latent skatt, beräknad enligt samfundsskatteprocenten för kreditinstitutet, dras av från dem. (30.12.2004/1305)

Skuldförbindelser som avses i 1 mom. 3 punkten får räknas till den supplementära kapitalbasen om de uppfyller de ovan i 2 mom. 4–6 punkten angivna förutsättningarna och de får återbetalas tidigast fem år efter att de emitterats, om inte finansinspektionen beviljar tillstånd till förtida återbetalning. Sådana skuldförbindelser får emellertid under de fem sista åren före förfallodagen beaktas högst till det belopp som erhålls genom att från det föregående år beaktade beloppet dras av en femtedel av förbindelsens ursprungliga belopp.

Av de poster som avses i 1 mom. får till kapitalbasen räknas högst ett belopp som motsvarar summan av de poster som avses i 73 §. Av de poster som avses i 1 mom. 3 punkten får emellertid till kapitalbasen räknas högst hälften av det belopp som motsvarar summan av de poster som avses i 73 §.

Vid beräkningen av det kapitalkrav som avses i 78 a § och den övre gräns för de stora kundrisker som avses i 78 c § 2 mom. får till kapitalbasen, utöver vad som bestäms i 73 och 74 §, räknas

Från kreditinstitutets primära kapitalbas avdras när det i 72 § avsedda relationstalet räknas ut de egna aktier, andelar eller grundfondsbevis som kreditinstitutet äger, den oavskrivna anskaffningsutgiften för immateriella tillgångar med lång verkningstid, sådana poster i räkenskapsperiodens resultat eller ackumulerade vinstmedel, som har uppstått vid värdering av förvaltningsfastigheter enligt verkligt värde och som överstiger av denna uppskrivning orsakat tilläggskrav i fråga om kapitalbasen, samt förlusterna under tidigare räkenskapsperioder och under räkenskapsperioden. (30.12.2004/1305)

Från det sammanlagda beloppet av kreditinstitutets primära och supplementära kapitalbas skall avdras

(19.12.1997/1340)

I stället för avdrag enligt 2 mom. 3 punkten från det sammanlagda beloppet av den primära och supplementära kapitalbasen kan från minimibeloppet av en försäkringsanstalts verksamhetskapital beräknat i enlighet med lagen om försäkringsbolag eller motsvarande utländska lag avdras en andel som motsvarar kreditinstitutets innehav i försäkringsanstalten. (25.1.2002/45)

Vid beräkningen av de avdrag som avses i 2 mom. 1–3 punkten skall med aktier, andelar och kapitallån jämställas sådana fordringar på företaget vilka är efterställda gäldenärens övriga skulder. Vid beräkningen av avdrag enligt 2 mom. 1 punkten anses kreditinstitutets innehav omfatta också av sådana finansiella institut och tjänsteföretag som avses i 21 § 5 mom. ägda aktier, andelar, kapitallån och därmed jämförbara fordringar, räknade enligt det sätt som avses i det nämnda momentet. Vid beräkningen av avdrag enligt 2 mom. 1 och 3 punkten och 3 mom. anses kreditinstitutets innehav omfatta också aktier, andelar, kapitallån och därmed jämförbara fordringar som avses i denna paragraf och som ägs av en försäkringsholdingsammanslutning och ett finans- och försäkringskonglomerats holdingsammanslutning som är kreditinstitutets dotter- eller intresseföretag, i samma proportion som kreditinstitutet äger en sådan holdingsammanslutnings aktier eller andelar. Vid beräkningen av sådana avdrag som avses ovan i detta moment beaktas inte investeringar i företag inom samma konsolideringsgrupp som kreditinstitutet. (25.1.2002/45)

Med finansinspektionens tillstånd får ett avdrag enligt 2 eller 3 mom. lämnas ogjort då en investering som avses i 2 eller 3 mom. är nödvändig i samband med sanering av ett annat kreditinstituts eller finansiellt instituts eller en försäkringsanstalts affärsverksamhet eller då det finansiella institutets huvudsakliga verksamhet går ut på att äga aktier eller andelar i andra företag än kreditinstitut eller finansiella institut och det finansiella institutet inte hör till något annat kreditinstituts eller värdepappersföretags konsolideringsgrupp. (25.1.2002/45)

Vad som ovan i denna paragraf bestäms om det till en konsolideringsgrupp hörande sammanslutningarna, skall vid beräkningen av ett till en sammanslutning som avses i 7 a § andelsbankslagen hörande medlemskreditinstituts soliditet tillämpas på sammanslutningar som avses i 7 a § 1 mom. andelsbankslagen samt på sådana under deras gemensamma bestämmande inflytande stående sammanslutningar som sammanställs vid beräkningen av soliditeten av andelsbankernas sammanslutning. (19.12.1997/1340)

Ett kreditinstituts tillgångar skall vid beräkningen av det i 72 § avsedda relationstalet grupperas som följer: (19.12.1997/1340)

2 mom. har upphävts genom L 19.12.1997/1340 . (19.12.1997/1340)

Ett kreditinstituts garantiförbindelser och andra förbindelser utanför balansräkningen skall vid beräkningen av det i 72 § avsedda relationstalet beaktas genom att deras enligt rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut uträknade kreditmotvärde multipliceras med ett tal som bestäms enligt 76 och 78 §.

Kreditinstitutets kapitalbas skall utgöra minst 8 procent av de till 76 § II–IV gruppen hänförliga tillgångarnas samt de i 77 § angivna förbindelsernas och derivatkontraktens sammanlagda belopp, så räknat att av II gruppens poster beaktas 20 procent, av III gruppens poster 50 procent och av IV gruppens poster 100 procent av dessas bokföringsvärde eller i enlighet med i 77 § bestämda värde.

Med avvikelse från vad som bestäms i 76 § och i 1 mom. i denna paragraf får 10 procent av beloppet beaktas i fråga om sådana masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet och sådana masskuldebrevslån med säkerhet i offentligt samfund som avses i lagen om hypoteksbanker (1240/1999) samt i fråga om sådana utländska masskuldebrevslån med säkerhet som kan jämställas med dem. (14.7.2000/684)

Kreditinstitutet skall utöver vad som bestäms ovan i detta kapitel ha minst en kapitalbas som täcker följande risker i samband med handelslagret:

Kreditinstitutet skall utöver vad som bestäms i 1 mom. ha en kapitalbas som täcker hela den valutakursrisk som är förenad med verksamheten, råvarurisken samt risker som kan jämställas med dem som nämns i 1 mom. (14.7.2000/684)

Det kapitalkrav som avses i 1 och 2 mom. skall beräknas i enlighet med rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut.

78 b § har upphävts genom L 19.12.1997/1340 .

Poster som ingår i handelslagret skall vid beräkningen av minimikravet på kreditinstitutets kapitalbas enligt 78 § inte hänföras till de fordringar och investeringar som avses i 76 § och inte heller till de förbindelser utanför balansräkningen som avses i 77 §.

I handelslagret ingående fordringar och investeringar samt förbindelser utanför balansräkningen skall vid beräkningen av den kundrisk som avses i 69 § beaktas på det sätt som Finansinspektionen bestämmer. (31.1.2003/75)

Finansinspektionen kan på ansökan av kreditinstitutet bevilja tillstånd att hänföra de i handelslagret ingående posterna till de tillgångar som avses i 76 §, varvid på kreditinstitutet inte tillämpas 78 a § 1 mom. Efter att kreditinstitutet beviljats sådant tillstånd skall kundriskerna beräknas också med avseende på posterna i handelslagret enligt 69 § 2 mom., utan tillämpning av vad som anges ovan i 2 mom. (19.12.1997/1340)

En förutsättning för beviljande av ett sådant tillstånd som avses i 3 mom. är att handelslagrets värde inte varaktigt överstiger fem hundradedelar och aldrig sex hundradedelar av den senast fastställda balansomslutningen och summan av förbindelserna utanför balansräkningen, och inte heller varaktigt 15 miljoner euro och aldrig 20 miljoner euro. (31.1.2003/75)

Ett betalningsförmedlingsföretag skall med avvikelse från 76–78 § ha en kapitalbas som åtminstone motsvarar två procent av det sammanlagda beloppet av medel som den tagit emot mot utgivning av elektroniska pengar och för generell betalningsförmedling eller, om de senaste sex månadernas månatliga genomsnittsvärde av det sammanlagda beloppet av dylika skulder är större, två procent av nämnda genomsnittsvärde. Om mindre än sex månader har gått sedan betalningsförmedlingsföretaget inledde sin verksamhet, tillämpas i stället för nämnda genomsnittsvärde det värde som satts som mål i betalningsförmedlingsföretagets verksamhetsplan och som godkänts av Finansinspektionen.

På de medel som skall investeras i enlighet med 66 a § 2 mom. skall betalningsförmedlingsföretaget tillämpa sådana begränsningar som är nödvändiga för att skydda betalningsförmedlingsföretaget från marknadsrisker som hänför sig till medlen.

Som konsoliderad primär kapitalbas beaktas kreditinstitutets eller, om en holdingsammanslutning är moderföretag i kreditinstitutets konsolideringsgrupp, holdingsammanslutningens

Från den konsoliderade primära kapitalbasen skall dras av affärsvärdet enligt koncernbalansen.

Som konsoliderad supplementär kapitalbas skall beaktas de i koncernbalansen upptagna poster som avses i 74 § och som övrig kapitalbas de i koncernbalansen upptagna poster som avses i 74 a §.

Från den sammanlagda konsoliderade primära och supplementära kapitalbasen skall dras av de i koncernbalansen upptagna poster som avses i 75 §.

Om det till konsolideringsgruppen hör i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut, finansiella institut eller tjänsteföretag som inte har upptagits i koncernbokslutet som dotterföretag, skall de i 1 mom. avsedda posterna räknas på den konsoliderade balansräkningen, i vilken utöver koncernföretagen har sammanställts i 5 § 2 mom. avsedda företag, i tillämpliga delar med iakttagande av bestämmelserna om hur kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag sammanställs i koncernbokslut.

Om ett kreditinstitut eller en holdingsammanslutning är moderföretag i en konsolideringsgrupp skall kreditinstitutet utöver det minimikravet som gäller kreditinstituts kapitalbas uppfylla det i detta kapitel angivna minimikravet på den konsoliderade kapitalbasen.

Vid beräkningen av det i 78 § samt i 78 a § 1 mom. 4 och 5 punkten angivna kravet på den konsoliderade kapitalbasen skall såsom konsoliderade tillgångar, skulder och förbindelser utanför balansräkningen beaktas de i koncernbokslutet upptagna tillgångarna och skulderna samt det sammanlagda beloppet av de förbindelser som koncernföretagen givit, från vilket avdragits förbindelserna till övriga koncernföretag.

Om det till konsolideringsgruppen hör i 5 § 2 mom. avsedda kreditinstitut, finansiella institut eller tjänsteföretag som inte har upptagits i koncernbokslutet som dotterföretag, skall de i 2 mom. avsedda tillgångarna och skulderna räknas på den konsoliderade balansräkningen, i vilken utöver koncernföretagen har sammanställts i 5 § 2 mom. avsedda företag, i tillämpliga delar med iakttagande av bestämmelserna om sammanställning av kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag i koncernbokslut. Som konsoliderade förbindelser utanför balansräkningen skall beaktas det sammanlagda beloppet av de till konsolideringsgruppen hörande företagen förbindelser, från vilket har avdragits de till övriga företag inom konsolideringsgruppen givna förbindelserna.

Vid beräkningen av det i 78 a § 1 mom. 1–3 punkten och 2 mom. angivna kravet på den konsoliderade kapitalbasen skall de till konsolideringsgruppen hörande företagens risker sammanräknas på det sätt som finansinspektionen närmare föreskriver.

Om ett kreditinstitut eller en holdingsammanslutning som avses i 1 mom. är dotterföretag inom ett annat finländskt kreditinstituts konsolideringsgrupp, skall 1 mom. inte tillämpas på institutet eller sammanslutningen. Finansinspektionen kan tillåta att kapitalbasen i ett utländskt företag som hör till en konsolideringsgrupp samt företagets fordringar och investeringar samt förbindelser utanför balansräkningen med avvikelse från 2 och 3 mom. beaktas i enlighet med lagstiftningen i det utländska företagets hemstat. (31.1.2003/75)

Vid beräkningen av den konsoliderade kapitalbasens minimibelopp får sådana samföretag som avses i bokföringslagen lämnas obeaktade, i tillämpliga delar med iakttagande av vad som i 5 § 4 mom. bestäms om dotterföretagen inom en konsolideringsgrupp.

Om kreditinstitutets kapitalbas eller konsoliderade kapitalbas sjunker under det minimibelopp som anges i denna lag skall kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen utan dröjsmål rapportera detta till Finansinspektionen och vidta åtgärder för att uppfylla kapitalkravet. Finansinspektionen skall, efter att ha fått den rapport som avses ovan eller annars ha fått kännedom om att kapitalbasen eller den konsoliderade kapitalbasen har sjunkit under den i lagen angivna gränsen, sätta ut en tid inom vilken kapitalkravet och det konsoliderade kapitalkravet, vid äventyr att koncessionen återkallas, skall vara uppfyllt. Om kravet inte har uppfyllts ens efter den utsatta tiden kan Finansinspektionen besluta om återkallelse av koncessionen.

Om ett kreditinstitut är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det belopp som anges i 19 § i den nämnda lagen, tillämpas på kreditinstitutet på motsvarande sätt det som föreskrivs ovan i 1 mom. Finansinspektionen skall innan den fattar ett beslut som avses i 1 mom. begära utlåtande om beslutet av de andra i nämnda lag avsedda centrala tillsynsmyndigheterna. (30.7.2004/700)

Om kreditinstitutets kapitalbas underskrider den i denna lag angivna gränsen får kreditinstitutet inte dela ut vinst eller annan avkastning på det egna kapitalet och inte heller använda vinstmedel för inlösning eller annat förvärv av egna aktier, om inte finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid. Om kreditinstitutets konsoliderade kapitalbas underskrider den i denna lag angivna gränsen får kreditinstitutet och till dess konsolideringsgrupp hörande företag inte dela ut vinst eller annan avkastning på det egna kapitalet och inte heller använda vinstmedel för inlösning eller annat förvärv av egna aktier, om inte finansinspektionen av något särskilt skäl beviljar undantag för en viss tid.

I fråga om den rätt till utdelning som tillkommer aktieägarna i andra finansiella institut i aktiebolagsform än värdepappersföretag gäller, utan hinder av 1 mom., bestämmelserna i 13 kap. 7 § i aktiebolagslagen. (21.7.2006/641)

Om kreditinstitutet är ett i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsett företag med ägarintresse i ett finans- och försäkringskonglomerat eller dotterföretag till ett sådant konglomerats moderföretag och konglomeratets kapitalbas sjunker under det minimibelopp som anges i 19 eller 22 § i den nämnda lagen, tillämpas på kreditinstitutet och på ett företag som hör till dess konsolideringsgrupp på motsvarande sätt det som föreskrivs ovan i 1 och 2 mom. Finansinspektionen skall innan den fattar ett beslut som avses i 1 mom. begära utlåtande om beslutet av de andra i nämnda lag avsedda centrala tillsynsmyndigheterna. (30.7.2004/700)

Finansinspektionen meddelar sådana närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel som behövs för att genomföra direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut och Europaparlamentetes och rådets direktiv 2000/46/EG om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet.

Kreditinstitutet skall i sin marknadsföring lämna kunden alla de upplysningar om den marknadsförda nyttigheten som kan ha betydelse när kunden fattar avgöranden som gäller nyttigheten.

Kreditinstitutet får inte i sin marknadsföring lämna osanna eller vilseledande upplysningar eller annars använda något förfarande som är otillbörligt från kundens synpunkt eller som strider mot god sed.

Marknadsföring som inte innehåller upplysningar som behövs med hänsyn till kundens ekonomiska säkerhet, skall alltid anses otillbörliga.

4 mom. har upphävts genom L 31.1.2003/69 . (31.1.2003/69)

Depositionsbanken får inte i sin marknadsföring använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för depositionerna eller om annat motsvarande skydd eller om säkerhetsfondsskyddet på ett sätt som äventyrar stabiliteten på finansmarknaden eller deponenternas förtroende.

Depositionsbanken får i sin marknadsföring endast använda uppgifter om det skydd som insättningsgarantifonden garanterar för depositionerna eller om annat motsvarande skydd eller om det egna säkerhetsfondsskyddet.

En depositionsbank får inte påverka en kund så att denne gör en deposition i en annan depositionsbank. Dylik förmedling av depositioner får inte heller ordnas tillsammans med en annan depositionsbank eller via eller med hjälp av bankens centralorganisation eller något annat motsvarande samfund eller på något annat sätt.

Kreditinstitutet får inte i sin verksamhet använda avtalsvillkor som inte har samband med kreditinstitutets verksamhet eller som med hänsyn till innehållet, parternas ställning eller förhållandena skall anses vara oskäligt från kundens synpunkt. Ett avtalsvillkor skall alltid anses vara oskäligt om förvärv eller bruk av nyttigheter som inte omfattas av kreditinstitutets verksamhetsområde bedömt såsom en helhet ur kundens synvinkel osakligt påverkar erhållandet av kredit, ett avtals giltighetstid eller övriga avtalsvillkor eller om kundens rätt att ingå avtal med någon annan näringsidkare begränsas.

Kreditinstitutet skall tillställa finansinspektionen avtalsvillkoren för de standardavtal som det använder i sin verksamhet.

Finansinspektionen övervakar kreditinstitutets användning av avtalsvillkor och marknadsföring. Också konsumentombudsmannen övervakar marknadsföringens lagenlighet och användningen av avtalsvillkor.

Finansinspektionen och konsumentombudsmannen skall samarbeta ändamålsenligt.

När finansinspektionen observerar att ett kreditinstitut vid användningen av avtalsvillkor förfar i strid med konsumentskyddslagen (38/78) skall inspektionen begära utlåtande av konsumentombudsmannen i saken.

Finansinspektionen kan om det med hänsyn till kundskyddet är behövligt, förbjuda ett kreditinstitut att fortsätta marknadsföring eller användning av avtalsvillkor som strider mot detta kapitel eller mot stadganden eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av det, eller att upprepa sådan eller därmed jämförbar marknadsföring eller användning av avtalsvillkor.

Finansinspektionen kan meddela ett i 1 mom. avsett förbud också interimistiskt, varvid förbudet gäller tills saken har avgjorts slutligt.

Finansinspektionen kan förena ett förbud med vite. Marknadsdomstolen utdömer vitet.

I ett beslut som finansinspektionen meddelar enligt 1 och 2 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Kreditinstitutet kan föra ett i 86 § 1 mom. angivet beslut till marknadsdomstolen för behandling inom 30 dagar från delfåendet av finansinspektionens beslut. Annars blir beslutet bestående.

Andra utgivare av elektroniska pengar än sådana som avses i 1 § 2 mom. är skyldiga att lösa in dem till ett belopp som till fullo motsvarar deras värde i pengar, minskat med en skälig avgift som eventuellt tas ut för inlösen. Från denna inlösningsskyldighet får avvikelse göras genom avtal i sådana fall där penningvärdet av de elektroniska pengar som skall lösas in är högst 10 euro. Villkoren för inlösen skall framgå av de avtalsvillkor som tillämpas på utgivningen av elektroniska pengar.

11 kap. har upphävts genom L 30.4.1998/310 .

93 § har upphävts genom L 28.12.2001/1500 .

Den som i egenskap av medlem eller suppleant i ett organ inom ett kreditinstitut eller inom ett till samma konsolideringsgrupp som detta hörande företag, inom en kreditinstitutssammanslutning eller inom kreditinstitutets ombud eller inom något annat företag som agerar för kreditinstitutets räkning eller i egenskap av anställd hos dessa eller vid utförande av någon uppgift på uppdrag av dem har fått kännedom om den ekonomiska situationen hos någon av kreditinstitutets kunder eller hos kunder till företag som tillhör samma konsolideringsgrupp eller samma konglomerat enligt lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat som kreditinstitutet eller hos någon annan person med anknytning till kreditinstitutets verksamhet eller om någons personliga förhållanden eller om en affärs- eller yrkeshemlighet, är skyldig att hemlighålla saken, om inte den till vars förmån tystnadsplikten har bestämts ger sitt samtycke till att saken röjs. Uppgifter som skall hållas hemliga får inte heller lämnas till bolagsstämma, principalmöte, andelsstämma eller fullmäktige eller till en hypoteksförenings stämma eller till aktieinnehavare eller medlemmar som deltar i stämman eller mötet. (25.1.2002/45)

Kreditinstitut och till samma konsolideringsgrupp som dessa hörande företag är skyldiga att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till åklagar- eller förundersökningsmyndigheterna för utredning av brott samt till andra myndigheter som enligt lag har rätt att få sådana upplysningar. (19.12.1997/1340)

Ett kreditinstitut och ett företag som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp har rätt att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till en sammanslutning som hör till samma koncern, samma konsolideringsgrupp eller samma i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat avsedda finans- och försäkringskonglomerat för kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden, marknadsföring samt koncernens, konsolideringsgruppens eller finans- och försäkringskonglomeratets riskkontroll, om mottagaren omfattas av tystnadsplikten enligt denna lag eller motsvarande tystnadsplikt. Vad som ovan i detta moment bestäms om lämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av känsliga uppgifter enligt 11 § personuppgiftslagen (523/1999) och inte sådana uppgifter som baserar sig på registrering av betalningsuppgifter mellan en kund och ett företag som inte hör till konglomeratet. (31.1.2003/75)

Utöver vad som bestäms i 3 mom. kan ett kreditinstitut och ett företag som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp lämna ut sådana uppgifter ur sitt kundregister som är nödvändiga för marknadsföring samt kundbetjäning och annan skötsel av kundförhållanden till en sammanslutning som hör till samma ekonomiska sammanslutning som kreditinstitutet, om den som tar emot uppgifterna berörs av tystnadsplikt enligt denna lag eller motsvarande tystnadsplikt. Vad som ovan i detta moment bestäms om utlämnande av uppgifter gäller inte utlämnande av känsliga uppgifter enligt 11 § personuppgiftslagen. (25.1.2002/45)

Kreditinstitutet har utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf rätt att lämna sådana upplysningar till en i 1 mom. avsedd kreditinstitutssammanslutning, vars medlem kreditinstitutet är, som är behövliga för sammanslutningens verksamhet. (25.1.2002/45)

Vad som i 1 mom. och i detta moment bestäms om kreditinstitutssammanslutning tillämpas på motsvarande sätt på andelsbankernas och sparbankernas centrala finansiella institut.

Vad som föreskrivs i 7 kap. 6 § i lagen om andelslag gäller inte kreditinstitut eller företag som hör till samma konsolideringsgrupp som kreditinstitutet. (21.7.2006/641)

Ett kreditinstitut har rätt att lämna upplysningar som avses i 1 mom. till sådana arrangörer av offentlig handel som avses i värdepappersmarknadslagen (495/1989) och till sådana optionsföretag som avses i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988) , om upplysningarna är nödvändiga för att trygga den tillsynsuppgift som ålagts dem. Ett kreditinstitut har samma rätt att lämna upplysningar till sådana sammanslutningar med verksamhet i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som ordnar handel som motsvarar offentlig handel och till sådana sammanslutningar i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som motsvarar optionsföretag. (13.5.2005/303)

Ett kreditinstitut och ett finansiellt institut som hör till samma konsolideringsgrupp som detta har utan hinder av 94 § rätt att till en registerförare som bedriver kreditupplysningsverksamhet, för införande i kreditupplysningsregistret lämna upplysningar som behövs för specificering av en kunds gällande kreditavtal och borgensförbindelser samt upplysningar om obetalda kreditbelopp.

En handling som innehåller upplysningar av det slag som avses i 94 § får utlämnas för vetenskaplig forskning när minst 60 år har förflutit från dess tillkomst och om mottagaren skriftligen förbinder sig att inte utnyttja handlingen för att skada eller förringa vederbörande eller hans närstående eller för att kränka de övriga intressen som sekretessen skall skydda.

Ett kreditinstitut och ett finansiellt institut som hör till kreditinstitutets konsolideringsgrupp skall konstatera sina regelbundna kunders identitet och känna till arten av kundens affärsverksamhet samt grunderna för att denne använder kreditinstitutets tjänster. Om det är sannolikt att kunden handlar för någon annan persons räkning, skall identifieringen med tillbudsstående medel utsträckas också till denne.

Om identifiering av en kund gäller dessutom vad som bestäms i lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt (68/1998) .

Finansinspektionen kan meddela närmare föreskrifter om de tillvägagångssätt som skall iakttas vid identifiering av en kund som avses i 1 mom.

96 § har upphävts genom L 30.1.1998/69 .

97 § har upphävts genom L 30.1.1998/69 .

97 a § har upphävts genom L 30.1.1998/69 .

På kreditinstitut och på finansiella institut som hör till samma konsolideringsgrupp som dessa tillämpas inte 8 kap. 7 § i lagen om andelslag. I 24 a § ingår bestämmelser om beviljande av penninglån för finansiering av förvärv av egna aktier eller andelar eller aktier eller andelar i moderföretaget.

Ett kreditinstituts stiftare, medlemmarna av dess förvaltningsråd eller styrelse samt verkställande direktören är skyldiga att ersätta skada som de i sitt uppdrag uppsåtligen eller av vårdslöshet har vållat kreditinstitutet. Detsamma gäller skada som genom överträdelse av lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform, sparbankslagen, lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform, lagen om hypoteksbanker (1240/1999) , lagen om hypoteksföreningar (936/1978) , lagen om temporärt avbrytande av en depositionsbanks verksamhet (1509/2001) eller denna lag eller en förordning som ett ministerium har givit med stöd av den eller finansinspektionens föreskrifter eller genom överträdelse av kreditinstitutets bolagsordning eller stadgar har åsamkats aktieägare, medlemmar, innehavare av placeringsandelar eller grundfondsbevis eller andra. I revisionslagen föreskrivs om revisorers ersättningsansvar. (28.12.2001/1500)

2 mom. har upphävts genom L 28.12.2001/1500 . (28.12.2001/1500)

Ett kreditinstituts aktieägare, en sparbanks principaler och en andelsbanks medlemmar eller fullmäktige är skyldiga att ersätta skada som de genom att medverka till överträdelse av de författningar, den bolagsordning eller de stadgar som avses i 1 mom. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet har orsakat kreditinstitutet, aktieägare, medlemmar, innehavare av placeringsandelar eller grundfondsbevis eller andra.

Angående jämkning av skadestånd samt fördelning av skadeståndsansvar mellan två eller flera ersättningsskyldiga gäller 2 och 6 kap. skadeståndslagen (412/1974) .

I lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform, i sparbankslagen samt i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform föreskrivs om väckande av skadeståndstalan för kreditinstitut i aktiebolagsform, för sparbanker och för kreditinstitut i andelslagsform. (28.12.2001/1500)

Vad som bestäms ovan i denna paragraf tillämpas också på ett företag som hör till ett kreditinstituts konsolideringsgrupp, om skadan uppstått genom brott mot denna lag eller mot beslut av ministeriet eller föreskrifter av finansinspektionen som har meddelats med stöd av denna lag.

Den som

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 2 a § 4 mom. skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs på något annat ställe i lag, för brott mot bestämmelserna om erbjudande av skuldförbindelser till allmänheten dömas till böter.

Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till myndighet finns i 16 kap. 8 § strafflagen.

99 § har upphävts genom L 31.1.2003/69 .

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 94 § och för brott mot åtagandet i 94 b § döms enligt 38 kap. 1 och 2 § strafflagen, om inte strängare straff för gärningen bestäms på något annat ställe i lag.

Den som uppsåtligen i strid med förbudet i 19 § 1 mom. eller utan finansinspektionens samtycke enligt 19 a § förvärvar aktier eller andelar skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag, för brott mot bestämmelserna om förvärv av kreditinstituts aktier eller andelar dömas till böter.

Den som i egenskap av ett kreditinstituts styrelsemedlem eller likvidator grovt försummar att fullgöra en skyldighet som enligt 20 kap. i aktiebolagslagen, 6 kap. i lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform, 8 kap. i sparbankslagen, 19 kap. i lagen om andelslag eller 9 kap. i lagen om andelsbanker och andra kreditinstitut i andelslagsform åligger i egenskap av ett kreditinstituts styrelsemedlem eller likvidator skall, om inte gärningen är ringa eller strängare straff för den föreskrivs på något annat ställe i lag, för brott mot bestämmelserna om kreditinstituts likvidation dömas till böter.

Den som uppsåtligen eller av grov vårdslöshet

skall, om inte gärningen enligt 30 kap. 9 eller 10 § strafflagen skall bestraffas som ett bokföringsbrott eller som ett bokföringsbrott av oaktsamhet eller om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans, för kreditinstituts bokföringsförseelse dömas till böter.

Den som uppsåtligen

skall, om gärningen inte är ringa eller strängare straff för den inte föreskrivs på något annat ställe i lag, för brott mot bestämmelserna om utdelning av kreditinstituts medel dömas till böter eller fängelse i högst ett år.

Om en kreditinstitutssammanslutning inte i sin verksamhet har iakttagit denna lag eller de bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den eller om ett aktiebolag eller ett andelslag som avses i 1 a § 2 mom. försummar den anmälningsskyldighet som föreskrivs i 1 a § 5 mom. eller underlåter att lämna de i nämnda moment avsedda uppgifter som Finansinspektionen begärt, kan Finansinspektionen vid vite ålägga sammanslutningen eller aktiebolaget eller andelslaget att fullgöra sin skyldighet. (31.1.2003/69)

Vitet utdöms av finansinspektionen.

Närmare stadganden om tillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning. Lagens stadganden om bokslut tillämpas dock första gången på den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 1994 eller därefter.

Genom denna lag upphävs lagen den 28 december 1990 om depositionsbankernas verksamhet (1268/90) med ändringar och lagen den 20 december 1991 om finansieringsverksamhet (1544/91) .

Om i en författning som har givits innan denna lag har trätt i kraft hänvisas till ett stadgande som har upphävts genom denna lag avser hänvisningen de stadganden i denna lag som har trätt i kraft i stället för de upphävda stadgandena.

Det i 72 § 2 mom. stadgade minimikravet på kapitalbasen gäller inte kreditinstitut som redan när lagen trädde i kraft hade koncession att utöva kreditinstitutsverksamhet. Beloppet av kapitalbasen i ovan avsedda kreditinstitut, vilkas kapitalbas när lagen träder i kraft understiger det belopp som stadgas i 72 § 2 mom., får dock inte sjunka under beloppet av den kapitalbas som kreditinstitutet hade den 2 maj 1992 eller, om kreditinstitutet nämnda dag inte hade någon koncession, under beloppet av den kapitalbas som kreditinstitutet hade då det fick koncession eller det högsta belopp som har uppnåtts därefter. (26.7.1996/570)

Om bestämmanderätten i ett kreditinstitut som avses i 1 mom. övergår till någon annan än den som innehade den när lagen trädde i kraft, skall beloppet av dess kapitalbas inom tre månader från det bestämmanderätten övergick uppfylla minimikravet enligt 72 § 2 mom. (26.7.1996/570)

När två eller flera kreditinstitut som avses i 1 mom. fusioneras skall det mottagande kreditinstitutets eller det nya kreditinstitutets kapitalbas uppgå till minst det sammanlagda beloppet av de fusionerade kreditinstitutens kapitalbas vid fusionstidpunkten, tills det uppgår till minimibeloppet för kreditinstitutens kapitalbas enligt 72 § 2 mom. (26.7.1996/570)

Om kapitalbasen sjunker under det belopp som anges i denna paragraf skall bestämmelserna i 80 § tillämpas. (27.6.2003/588)

Om ett kreditinstituts eller en konsolideringsgrupps soliditet när lagen träder i kraft understiger det stadgade minimibeloppet, skall kreditinstitutet eller holdingsammanslutningen vidta åtgärder för att höja soliditeten till den nivå som anges i 78 och 79 §§. Kreditinstitutet eller holdningsammanslutningen skall inom 6 månader från lagens ikraftträdande förelägga finansinspektionen en plan för hur den stadgade soliditeten nås. Denna skall vara uppnådd senast den 1 januari 1995.

Ett kreditinstitut får inte inrätta någon filial utomlands innan det och dess konsolideringsgrupp uppfyller det stadgade minimikravet på soliditet.

Om ett kreditinstitut eller dess konsolideringsgrupp när denna lag träder i kraft har kundrisker enligt 69 § vilkas belopp överskrider den i 70 eller 71 § stadgade gränsen, skall kreditinstitutet och holdingsammanslutningen omedelbart vidta åtgärder för att begränsa kundrisken enligt 70 och 71 §§. Beloppet av en kundrisk, som när lagen träder i kraft överskrider den i 70 eller 71 § stadgade gränsen, får inte öka från den nivå den hade när lagen trädde i kraft.

Vid tillämpningen av 1 mom. beaktas fram till den 31 december 1998 15 procent såsom relationstal för stora kundrisker enligt 69 § 3 mom., 40 procent såsom relationstal för kundrisker enligt 70 § 1 mom. första meningen och 30 procent såsom relationstal för kundrisker enligt 70 § 1 mom. andra meningen. De i 1 mom. angivna kraven beträffande kundriskerna skall dock vara uppfyllda senast den 31 december 2001.

Ett kreditinstitut och dess konsolideringsgrupp vars egna medel enligt 73 och 74 §§, minskad med de poster som anges i 75 §, uppgår till ett markbelopp som motsvarar högst sju miljoner ecu, dock högst 45 miljoner mark, skall dock uppfylla de i 1 mom. stadgade kraven senast den 31 december 2006.

När de i 70 eller 71 § stadgade begränsningarna i fråga om kundriskerna efter de i 2 och 3 mom. nämnda tidpunkterna tillämpas får de av kreditinstitutets eller konsolideringsgruppens fordringar och förbindelser utanför balansräkningen som har uppkommit före denna lags ikraftträdande lämnas obeaktade till den del beaktandet av dem skulle leda till att den i 70 och 71 §§ stadgade gränsen överskrids. Kundrisker som grundar sig på före denna lags ikraftträdande uppkomna fordringar och förbindelser utanför balansräkningen och som uppkommer efter denna lags ikraftträdande på grund av försäljning av ett kreditinstitut som hör till ett kreditinstituts konsolideringsgrupp får lämnas obeaktade till den del beaktande av dem skulle leda till att den i 70 och 71 §§ stadgade gränsen överskrids. (29.12.1994/1435)

Ett kreditinstitut som med stöd av lagen om finansieringsverksamhet i sin firma eller annars för att utvisa sin verksamhet har fått använda benämningen bank, har också sedan denna lag har trätt i kraft rätt att använda benämningen bank.

En sammanslutning eller sparbank som på basis av koncession som givits den enligt lagen om depositionsbankernas verksamhet eller lagen om finansieringsverksamhet idkar i denna lag avsedd affärsverksamhet, behöver inte ansöka om ny auktorisation.

De i 1 mom. avsedda kreditinstituten skall inom två år från ikraftträdandet göra de ändringar i sina bolagsordningar eller stadgar som behövs enligt denna lag eller den lag som nämns i 6 § och ge in sina ändrade bolagsordningar eller stadgar till finansinspektionen.

109 § har upphävts genom L 19.12.1997/1340 .

110 § har upphävts genom L 19.12.1997/1340 .

111 § har upphävts genom L 19.12.1997/1340 .