Förordning om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Inte i kraft- Ämnesord
- Arbetslöshet (Utkomstskydd)
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Social- och hälsovårdsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1984/742/ajantasa/1999-12-30/swe
På föredragning av ministern för handläggning av ärenden hörande till social- och hälsovårdsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av lagen den 24 augusti 1984 om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) :
1 kap.Arbetslöshetsdagpenning
1 §
För att i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) avsedd arbetslöshetsdagpenning skall kunna utbetalas skall arbetslös för socialförsäkringskommission eller arbetslöshetskassa förete utredning om de inkomster som påverkar dagpenningens belopp samt lämna övriga för utbetalning av dagpenningen behövliga uppgifter.
2 § (24.7.1997/732)
2 § har upphävts genom F 732/1997.
3 §
Grunddagpenning betalas i efterskott i betalningsperioder på ett av mottagaren av dagpenning uppgivet konto i en i Finland verksam penninginrättning från det rätt till dagpenning uppkommit så, att den första betalningsperioden är två veckor lång och varje därpå följande betalningsperiod fyra veckor lång. Arbetslöshetsdagpenning kan dock även betalas på något annat sätt, om det inte är möjligt att göra inbetalningen på ett konto eller om sökanden anför särskilda skäl som folkpensionsanstalten godtar. Grunddagpenningen skall kunna lyftas av sökanden inom en vecka från betalningsperiodens utgång. (24.7.1997/732)
Dagpenning avvägd enligt förtjänsten betalas från och med dagpenningsperiodens begynnelse i efterskott för betalningsperioder om fyra veckor eller en månad, dock så, att den första betalningsperioden kan vara kortare än ovan nämnda period. (22.12.1994/1337)
Jämkad dagpenning som avses i 17 § lagen om utkomskydd för arbetslösa betalas minst en gång per månad i efterskott från det rätt till dagpenning uppkommit. (25.8.1994/790)
2 kap.Uppfyllande av arbetsvillkoret inom vissa branscher
4 § (24.7.1997/732)
Med avvikelse från vad i 16 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa stadgats om arbetstiden per vecka kan såsom arbetsvecka anses
inom undervisningsbranschen varje vecka under vilken personens arbetstid per vecka varit minst hälften av det lägsta antalet arbetstimmar per vecka för timlärare i huvudsyssla inom undervisningsområdet i fråga; finns det inom undervisningsområdet inga timlärare i huvudsyssla, anses minimiarbetstiden per vecka vara åtta timmar; på begäran av personen kan vid uppfyllandet av arbetsvillkoret beaktas också en sådan period om fyra på varandra följande veckor under vilken arbetstiden har uppgått till sammanlagt minst 34 timmar fördelade på varje vecka; samt
i fråga om en sådan person i arbetsförhållande som i sitt hem utför arbete åt en utomstående arbetsgivare, varje vecka under vilken hans lön varit minst tre fjärdedelar av den minimilön som enligt kollektivavtalet för branschen i fråga betalas till en fullt arbetsför person som fyllt 18 år eller, om inget kollektivavtal finns, minst tre fjärdedelar av det belopp per månad som är 40 gånger beloppet av grunddagpenningen.
4 a § (29.12.1994/1503)
Företagsverksamhet är väsentlig på det sätt som avses i 13 § 3 mom. och 16 a § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa under de månader då en person för verksamhet, för vilken den fastställda arbetsinkomsten uppgår till minst 710 euro i månaden har haft en gällande försäkring enligt lagen om pension för företagare (468/1969) . Om en person är försäkrad enligt lagen om pension för arbetstagare (395/1961) , skall den förjänst per månad som framgår av den nämnda lagen motsvara den ovan nämnda summan. (30.12.1999/1327)
Vad som bestäms i 1 mom. tillämpas också på lantbruksföretagare som är försäkrade enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (476/1969) och vilkas arbetsinkomst enligt nämnda lag uppgår till minst 400 euro i månaden. (30.12.1999/1327)
4 b § (12.4.1995/538)
Arbetsvillkoret enligt 13 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan anses bli uppfyllt varje vecka i sådan idrollsverksamhet där den skattepliktiga inkomst som personen i fråga fått för sitt idrottsutövande har uppgått till minst 40 gånger grunddagpenningen enligt 22 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa under en granskningsperiod av en månad.
2 a kap. (24.7.1997/732)Periodisering av försäljningsvinst
4 c § (24.7.1997/732)
En beräkning av försäljningsvinsten skall göras när dagpenning söks i samband med att ett företag läggs ner, oberoende av om företagsegendomen då har sålts. (30.12.1999/1327)
Försäljningsvinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dras av
50 procent i presumtiv anskaffningsutgift, eller
det sammanlagda beloppet av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och kostnaderna för vinstens förvärvande, om det är större än den anskaffningsutgift som avses i 1 mom.
Den försäljningsvinst som skall periodiseras innefattar även skattefria förmåner enligt 48 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.
Har företagsegendomen inte sålts, räknas som försäljningspris värdet enligt företagets bokföring och 46 § inkomstskattelagen. Detta belopp kan korrigeras på basis av en tillförlitlig utredning som sökanden har företett.
Från försäljningsvinsten avdras skulder och skuldräntor som hänför sig till sökandens företagsverksamhet.
4 d § (24.7.1997/732)
Försäljningsvinsten periodiseras från det att företaget har lagts ner.
Om företagsegendomens beskaffenhet eller andra särskilda skäl talar för det och företagsegendomen inte har kunnat säljas, kan periodiseringen på begäran av den som söker dagpenning och med stöd av en tillförlitlig utredning dock göras från tidpunkten för försäljningen av företaget.
4 e § (24.7.1997/732)
Har företagsverksamheten upphört genom att en konkursansökan har lämnats in, behöver ingen beräkning av försäljningsvinsten göras.
Får mottagaren av dagpenning efter konkursdomen egendom som skall delas och som skulle ha lett till en periodisering av dagpenningen, görs periodiseringen från tidpunkten för konkursdomen, om personen i fråga alltjämt får dagpenning.
4 f § (24.7.1997/732)
Försäljningsvinst i samband med att ett företag läggs ner beaktas även i situationer där en delägare i företaget eller en bolagsman lägger ner sin verksamhet i företaget och säljer sin andel men företaget fortsätter sin verksamhet. När hela företaget säljs delas försäljningsvinsten mellan ägarna i relation till deras ägarandelar.
4 g § (24.7.1997/732)
Försäljningsvinsten periodiseras utifrån företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Inom grundskyddet görs periodiseringen dock utifrån grunddagpenningens belopp, om det är större än den arbetsinkomst som avses i 3 mom. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar. (30.12.1999/1327)
Som arbetsinkomst räknas inom förtjänstskyddet den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa. (30.12.1999/1327)
Inom grundskyddet räknas som arbetsinkomst den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.
4 h § (24.7.1997/732)
Beloppet av försäljningsvinsten räknas ut på en blankett som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.
3 kap.Finansieringen av grundskyddet
5 §
Folkpensionsanstalten skall årligen senast den 15 juni tillställa social- och hälsovårdsministeriet en beräkning av de i 37 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa nämnda grunddagpenningar och barnförhöjningar som staten skall svara för nästa år. Vidare skall folkpensionsanstalten senast den 15 november avge en sidan utredning för fastställande av förskotten som föreskrivits av social- och hälsovårdsministeriet.
Staten skall till folkpensionsanstaltens sjukförsäkringsfond erlägga ett med det i 1 mom. nämnda lagstadgandet överensstämmande förskott så, att av det ärliga förskottets belopp minst en sjättedel betalas i januari och därefter det återstående beloppet i månatliga, lika stora rater. För tryggande av finansieringen eller om det årliga förskottet förändras väsentligt kan förskottet periodiseras på ett sätt som avviker från vad som angetts ovan. (3.6.1994/442)
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer i 1 mom. avsett förskott för följande år senast den 1 december varje år. Samtidigt fastställer ministeriet en beräkning av statens slutliga prestation för innevarande år. Skillnaden mellan sagda beräkning och de förskott staten fastställt för innevarande år beaktas i samband med betalningen av årets sista förskottsrat. Ministeriet erlägger förskotten den första vardagen i månaden.
I 2 mom. nämnt förskott skall omedelbart justeras om dess grunder förändrats på ett väsentligt sätt.
6 §
I samband med folkpensionsantaltens bokslut skall årligen det belopp fastställas som staten i enlighet med 37 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa under räkenskapsåret bör ha erlagt i grunddagpenningar och barnförhöjningar. Skillnaden mellan de erlagda förskotten och det fastställda beloppet beaktas i förskottet för den augusti månad som följer på fastställandet av bokslutet.
Folkpensionsanstalten skall varje år före utgången av januari meddela social- och hälsovårdsministeriet de under föregående år betalda utgifter i fråga om förtjänstskyddet som avses i 37 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa särskilt för varje arbetslöshetskassa. (25.8.1994/790)
4 kap.Arbetslöshetsnämnden
7 §
Arbetslöshetsnämnden, nedan nämnden, är första rättsmedelsinstans i ärenden som avser utkomstskydd för arbetslösa.
8 §
Angående nämndens sammansättning, mandattid och kompetenskraven för medlemmarna och suppleanterna är stadgat i 39 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Om ordföranden, vice ordföranden, medlem eller suppleant i nämnden avgår eller avlider under sin mandattid, förordnas i stället för honom för den återstående mandattiden ny ordförande, vice ordförande, medlem eller suppleant som uppfyller kompetenskraven.
9 §
Administrativa ärenden handläggs av förvaltningssektionen. Ordförande för denna är nämndens ordförande och övriga medlemmar vice ordförandena, en representant för arbetskraftsmyndigheterna och en lagfaren medlem, vilka väljs av nämnden samt en representant som de av arbetsgivarorganisationerna utsedda medlemmarna och en representant som de av arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna utsedda medlemmarna valt bland sig. (22.12.1994/1337)
Förvaltningssektionen är beslutför då ordföranden och representanten för arbetskraftsmyndigheterna samt båda arbetsmarknadsmedlemmarna är närvarande vid mötet.
10 §
Vid nämnden finns en byråchef, föredragande och andra tjänstemän. Vid nämnden kan dessutom finnas personal i arbetsavtalsförhållande. (22.12.1994/1337)
2 mom. har upphävts genom F 1337/1994. (22.12.1994/1337)
10 a § (22.12.1994/1337)
Behörighetskrav för tjänsterna vid arbetslöshetsnämnden är:
för tjänsten som byråchef juris kandidatexamen samt förtrogenhet med socialförsäkringsfrågor och med administrativa uppgifter, samt
för tjänst som föredragande juris kandidatexamen.
10 b § (15.4.1988/339)
Byråchefen utnämns av social- och hälsovårdsministeriet. (22.12.1994/1337)
Den övriga personalen utnämns eller anställs av arbetslöshetsnämnden.
10 c § (22.12.1994/1337)
När det är fråga om beviljande av en sådan tjänstledighet som tjänstemannen har rätt till under i lag stadgade eller i tjänstekollektivavtal överenskomna förutsättningar eller om annan tjänstledighet för högst ett år, beviljas byråchefen tjänstledighet av arbetslöshetsnämnden. Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om beviljande av tjänstledighet, som beror av prövning, för byråchefen för längre tid än ett år.
Social- och hälsovårdsministeriet beslutar om skötseln av byråchefens tjänst under en tjänstledighet som varar längre än ett år och arbetslöshetsnämnden om skötseln av denna tjänst under en kortare tjänstledighet.
11 §
Ärenden som gäller ändringssökande behandlas i sektioner som förordnas av nämnden.
Sektion består av nämndens ordförande eller vice ordförande såsom ordförande, en representant för arbetskraftsmyndigheterna, två lagfarna medlemmar samt två arbetsmarknadsmedlemmar, av vilka den ena skall representera arbetsgivarorganisationerna och den andra arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna. Vid handläggningen av ärende som i väsentlig grad gäller medicinsk fråga skall i stället för den ena lagfarna medlemmen finnas en läkarmedlem i sektionen.
Sektion är beslutför då sektionens ordförande eller vice ordförande och representanten för arbetskraftsmyndigheterna samt båda arbetsmarknadsmedlemmarna är närvarande. Vid handläggningen av ett ärende vars avgörande på ett väsentligt sätt beror på medicinska synpunkter skall en närvarande medlem vara läkare.
12 §
Om ärende som skall avgöras i nämnden är av principiell betydelse eller om sektions avgörande skulle avvika från tidigare praxis, kan nämndens ordförande eller sektion eller dess ordförande bestämma att ärendet skall handläggas av nämnden vid plenum.
Plenum är beslutfört då ordföranden eller en vice ordförande samt minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande.
13 §
Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden eller, vid förhinder för honom, av vice ordföranden.
Sektion i nämnden sammanträder på kallelse av sektionens ordförande.
14 § (26.3.1999/379)
14 § har upphävts genom F 379/1999.
15 §
Föredragandena ombesörjer beredningen av ärenden som skall handläggas i nämnden.
16 §
Beslut i ärende fattas vid nämndens plenum och sektionssammanträdena på föredragning.
17 § (26.3.1999/379)
17 § har upphävts genom F 379/1999.
18 §
Ärendena handläggs i den ordning de inkommit om inte annat följer av särskilda skäl.
19 § (26.3.1999/379)
19 § har upphävts genom F 379/1999.
20 §
Vid nämndens och dess sektions sammanträde skall föras protokoll som undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av föredraganden.
21 §
Nämndens ordförande svarar för behörig och skyndsam handläggning av de ärenden som ankommer på nämnden. Han skall särskilt övervaka att tillämpningen av rättsprinciper och lagtolkningen är enhetliga.
Beslut uppgörs separat utom protokollet.
Nämndens beslut undertecknas av föredraganden.
4 mom. har upphävts genom F 369/1997. (25.4.1997/369)
22 §
Nämndens ordförande, vice ordförande, medlemmar och sakkunniga erhåller arvode enligt av social- och hälsovårdsministeriet fastställda grunder. Innan grunderna för arvodena fastställs skall utlåtande om saken inbegäras av finansministeriet.
23 §
Övriga bestämmelser om nämndens verksamhet kan utfärdas genom arbetsordning som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet.
5 kap.Social- och hälsovårdsministeriets utkomstskyddsdelegation
24 §
Vid social- och hälsovårdsministeriet finns en i 35 § 1 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd utkomstskyddsdelegation vars uppgift är att:
följa verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om arbetslöshetskassor (603/84) samt utkomstskyddets allmänna utveckling;
göra framställningar och ta initiativ beträffande utvecklandet av systemet med utkomstskydd;
främja och utveckla samarbetet mellan dem som deltar i förverkligandet av utkomstskyddet;
avge utlåtanden till social- och hälsovårdsministeriet och arbetskraftsministeriet;
följa beslutsfattandet inom arbetslöshetskassorna och socialförsäkringskommissionerna i ärenden som rör lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt följa utbetalningen av arbetslöshetsdagpenningar;
följa arbetskraftskommissionernas verksamhet i ärenden som rör tillämpningen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa;
avge i 6 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda utlåtanden till socialförsäkringskommissionerna och arbetslöshetskassorna; samt
fullgöra övriga till utkomstskyddet anslutna uppgifter på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet.
25 §
Statsrådet tillsätter utkomstskyddsdelegarionen för tre år i sänder.
Delegationen består av ordförande, vice ordförande och 14 övriga medlemmar. För medlemmarna förordnas personliga suppleanter.
26 §
Delegationens ordförande utses från social- och hälsovårdsministeriet och vice ordförande från arbetskraftsministeriet. Av medlemmarna skall en representera finansministeriet, en social- och hälsovårdsministeriet, en folkpensionsanstalten, en yrkesutbildningsmyndigheterna, en centralkassan för arbetslöshetskassorna och en Työttömyyskassojen Yhteisjärjestö r.y. benämnda förening. Fyra av medlemmarna skall representera arbetsgivarorganisationerna samt fyra arbetstagar- och tjänstemannaorganisationerna.
De medlemmar som representerar arbetsgivarorganisationerna förordnas på förslag av arbetsgivarnas mest representativa centralorganisationer:
De medlemmar som representerar löntagarorganisationerna förordnas på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer.
27 §
Delegationen kan inom sig tillsätta sektioner och den har rätt att höra sakkunniga samt anta en eller flere sekreterare.
Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden.
28 §
Delegationen och dess sektion är beslutföra då ordföranden och minst hälften av medlemmarna är närvarande.
29 §
Kostnaderna för delegationen betalas av statens medel.
Angående arvoden och resekostnadsersättningar till ordförande, vice ordförande, medlemmar, sakkunniga och sekreterare gäller vad som är föreskrivet om statens kommittéer.
6 kap.Folkpensionsanstaltens delegation för utkomstskyddsärenden
30 §
Vid folkpensionsanstalten finns den i 35 § 2 mom. lagen om utkomstskydd för arbetslösa nämnda folkpensionsanstaltens delegation för utkomstskyddsärenden vars uppgift är att:
behandla principiella och viktiga frågor som gäller skötseln av utkomstskyddets grundskydd;
följa tillämpningen av ärenden som gäller utkomstskyddets grundskydd samt framlägga förslag och ta initiativ i fråga om utvecklandet av utkomstskyddet;
främja och utveckla samarbetet mellan dem som deltar i förverkligandet av utkomstskyddet; samt
avge utlåtanden till folkpensionsanstalten i frågor som gäller utkomstskyddets grundskydd.
31 §
Statsrådet tillsätter folkpensionsanstaltens delegation för utkomstskyddsärenden för tre år i sänder.
Delegationen består av ordförande, vice ordförande och högst 10 övriga medlemmar.
32 §
Delegationens ordförande och en av medlemmarna utses från folkpensionsanstalten. I delegationen skall en medlem representera social- och hälsovårdsministeriet, en arbetskraftsministeriet, en centralkassan för arbetslöshetskassorna och en Työttömyyskassojen Yhteisjärjestö r.y. benämnda förening. Två av medlemmarna skall representera arbetsgivarorganisationerna, en lantbruksföretagarnas organisationer samt två arbetstagarnas och tjänstemännens organisationer.
De medlemmar som representerar arbetsgivarorganisationerna förordnas på förslag av arbetsgivarnas mest representativa centralorganisationer. De medlemmar som representerar löntagarorganisationerna förordnas på förslag av arbetstagarnas och tjänstemännens mest representativa centralorganisationer.
33 §
Delegationen kan inom sig tillsätta sektioner och den har rätt att höra sakkunniga samt anta en eller flere sekreterare.
Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden.
34 §
Folkpensionsanstaltens styrelse fastställer de arvoden och resekostnadsersättningar som skall betalas till delegationens ordförande, vice ordförande, medlemmar, sakkunniga och sekreterare.
35 §
Kostnaderna för delegationens verksamhet betalas av folkpensionsanstaltens medel.
7 kap.Ikraftträdande
36 §
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1985, dock så att folkpensionsanstalten skall framlägga den i 5 § 1 mom. avsedda beräkningen senast vid utgången av november 1984.
Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.
Genom denna förordning upphävs förordningen den 1 juli 1965 om delegationen för arbetslöshetsförsäkringsärenden (393/65) .
Ikraftträdelsestadganden
29.5.1987/528:
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987 och den tillämpas på förmåner som hänför sig till tiden från och med förordningens ikraftträdande.
15.4.1988/339:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1988.
Utan hinder av stadgandena om behörighetskrav i förordningens 10 a § är den som innehar en tjänst då denna förordning träder i kraft fortfarande behörig för en tjänst med samma benämning vid arbetslöshetsnämnden.
Vid besättande av en tjänst, för vilken ansökningstiden går ut före den 1 maj 1988, tillämpas de behörighetskrav som gäller då ansökningstiden går ut.
3.6.1994/442:
Denna förordning träder i kraft den 15 juni 1994.
25.8.1994/790:
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1994.
22.12.1994/1337:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995, dock så att förordningens 3 § 2 mom. träder i kraft den 1 juni 1995.
29.12.1994/1503:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1995.
12.4.1995/538:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1995.
25.4.1997/369:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1997.
Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.
24.7.1997/732:
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1997.
30.12.1997/1404:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.
26.3.1999/379:
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1999.
30.12.1999/1327:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2000.