1330/2002

Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd betalas i efterskott i betalningsperioder så, att den första betalningsperioden är två veckor lång och varje därpå följande betalningsperiod fyra veckor lång. Grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd skall utbetalas så att den kan lyftas av sökanden inom en vecka från betalningsperiodens utgång.

Den inkomstrelaterade dagpenningen betalas från och med dagpenningsperiodens begynnelse i efterskott för betalningsperioder om fyra veckor eller en månad, dock så, att den första betalningsperioden kan vara kortare än ovan nämnda period.

En arbetslöshetsförmån kan betalas för en kortare tid än fyra veckor eller en månad om den arbetssökande påbörjar ett arbete under betalningsperioden. (30.12.2013/1276)

Den jämkade arbetslöshetsförmån som avses i 4 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) samt ersättning för uppehälle kan betalas månatligen i efterskott.

Den som ansöker om omställningspenning ska lämna utredning om den dag då anställningsförhållandet upphörde samt lämna de övriga uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av omställningspenningen. Den som betalar ut omställningspenning kan kräva att ett arbetsintyg eller annan motsvarande utredning visas upp.

Vid ansökan om rörlighetsunderstöd ska sökanden förete utredning om anställningsförhållandets längd, arbetstiden och den plats där arbetet utförs samt lämna andra uppgifter som behövs för beviljande och utbetalning av stödet. Den som betalar ut en arbetslöshetsförmån kan förutsätta att ett arbetsavtal eller någon annan motsvarande utredning företes.

På rörlighetsunderstöd som Folkpensionsanstalten betalar ut tillämpas vad som i 1 § 1 mom. föreskrivs om utbetalning av grunddagpenning. På rörlighetsunderstöd som en arbetslöshetskassa betalar ut tillämpas vad som i 1 § 2 mom. föreskrivs om utbetalning av inkomstrelaterad dagpenning.

Om det inte finns skäl att göra någon annan bedömning, anses en arbetssökande ha vägrat att ta emot arbete på det sätt som avses i 2 a kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Om det finns fler än ett skäl som ska anses utgöra vägran att ta emot arbete, anses vägran att ta emot arbete ha inträffat den dag enligt 1 mom. som tidsmässigt är tidigast.

Dagslönen för det senaste anställningsförhållandet fastställs genom att lönen för anställningsförhållandet divideras med antalet arbetsdagar som ingår i anställningsförhållandet. När dagslönen fastställs anses det i en kalendervecka ingå fem arbetsdagar och i en kalendermånad 21,5 arbetsdagar. Som arbetsdagar räknas dock inte sådana dagar när en person har varit frånvarande från arbetet till följd av ett sådant avbrott i arbetet som beror på arbetsgivaren eller på grund av något sådant godtagbart skäl som avses i 5 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och personen har varit utan lön för denna tid.

Om det senaste anställningsförhållandet har varat över 12 månader, fastställs dagslönen för minst den tid som motsvarar arbetsvillkoret.

5 § har upphävts genom F 28.12.2023/1294 .

6 § har upphävts genom F 28.12.2023/1294 .

7 § har upphävts genom F 28.12.2023/1294 .

Som sådan service eller verksamhet som avses i 6 kap. 3 a § 3 mom. 5 punkten och 7 kap. 5 a § 3 mom. 5 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa betraktas deltagande i

Med offentlig finansiering avses finansiering med de anslag under huvudtiteln för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde i statsbudgeten som är avsedda att främja sysselsättningen och bekämpa arbetslösheten samt finansiering från Europeiska unionens strukturfonder eller från Europeiska globaliseringsfonden.

Mottagaren av arbetslöshetsförmånen ska lämna den som betalar arbetslöshetsförmånen ett intyg som arrangören av träningen eller av någon annan verksamhet utfärdat över deltagande i verksamhet enligt 1 mom. 2–6 punkten. Vid behov ska den finansiering som arrangören fått nämnas i intyget.

Som deltagande i sysselsättningsstödjande träning eller som motsvarande verksamhet betraktas inte egen träning utifrån material som ställts till förfogande.

En beräkning av försäljningsvinsten skall göras när dagpenning söks i samband med att ett företag läggs ner, oberoende av om företagsegendomen då har sålts. Försäljningsvinsten räknas ut genom att från försäljningspriset dras av

Den försäljningsvinst som skall periodiseras innefattar även skattefria förmåner enligt 48 § 1 mom. 3 punkten inkomstskattelagen.

Har företagsegendomen inte sålts, räknas som försäljningspris värdet enligt företagets bokföring och 46 § inkomstskattelagen. Detta belopp kan korrigeras på basis av en tillförlitlig utredning som sökanden har företett.

Från försäljningsvinsten avdras skulder och skuldräntor som hänför sig till sökandens företagsverksamhet.

Försäljningsvinsten periodiseras från det att företaget har lagts ner.

Om företagsegendomens beskaffenhet eller andra särskilda skäl talar för det och företagsegendomen inte har kunnat säljas, kan periodiseringen på begäran av den som söker dagpenning och med stöd av en tillförlitlig utredning dock göras från tidpunkten för försäljningen av företaget.

Har företagsverksamheten upphört genom att en konkursansökan har lämnats in, behöver ingen beräkning av försäljningsvinsten göras.

Får mottagaren av dagpenning efter konkursdomen egendom som skall delas och som skulle ha lett till en periodisering av dagpenningen, görs periodiseringen från tidpunkten för konkursdomen, om personen i fråga alltjämt får dagpenning.

Försäljningsvinst i samband med att ett företag läggs ner beaktas även i situationer där en delägare i företaget eller en bolagsman lägger ner sin verksamhet i företaget och säljer sin andel men företaget fortsätter sin verksamhet. När hela företaget säljs delas försäljningsvinsten mellan ägarna i relation till deras ägarandelar.

Försäljningsvinsten periodiseras på basis av företagarens arbetsinkomst genom en beräkning av hur många månaders arbetsinkomst försäljningsvinsten motsvarar. Inom grundskyddet görs periodiseringen dock på basis av grunddagpenningens belopp, om det är större än den arbetsinkomst som avses i 3 mom. Om det efter periodiseringen kvarstår en rest, anses en månad bestå av 21,5 arbetsdagar.

Som arbetsinkomst räknas inom förtjänstskyddet den arbetsinkomst enligt vilken företagaren har låtit försäkra sig i en arbetslöshetskassa.

Inom grundskyddet räknas som arbetsinkomst den arbetsinkomst som ligger till grund för en persons pensionsförsäkring i anknytning till företagsverksamhet. Om personen inte har haft någon pensionsförsäkring för företagsverksamheten eller om beloppet av pensionsförsäkringen har stått i klar disproportion till företagsverksamhetens omfattning, används vid periodiseringen den arbetsinkomst enligt vilken personen borde ha tecknat pensionsförsäkring för företagsverksamheten.

Beloppet av försäljningsvinsten räknas ut på en blankett som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet.

Folkpensionsanstalten ska månatligen, senast 10 bankdagar före betalningsdagen för förskottet, till social- och hälsovårdsministeriet anmäla beloppet av det förskott som enligt Folkpensionsanstaltens bedömning behövs för att betala de grunddagpenningar, de arbetsmarknadsstöd, det minimibelopp för finansieringen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet och de förhöjningsandelar och kostnadsersättningar som har samband med grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd samt de alterneringsersättningar och rörlighetsunderstöd som ska betalas följande månad.

Staten betalar förskottet enligt 15 § till Folkpensionsanstaltens allmänna fond för social trygghet den näst sista bankdagen i föregående månad. I exceptionella situationer kan betalningsdagen för förskottet flyttas till ett tidigare eller senare datum.

Skillnaden mellan det förskott som är avsett att täcka beloppet av de i 15 § avsedda förmåner som betalas under en viss månad och de faktiska förmånsutgifterna beaktas när förskottet fastställs för den tredje månaden efter månaden i fråga.

Folkpensionsanstalten ska varje år före utgången av januari månad meddela Finansinspektionen de i 14 kap. 3 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda utgifter i fråga om förtjänstskyddet i enlighet med artikel 65.6 och 65.7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen som betalats under föregående år, separat för varje arbetslöshetskassa.

Skillnaden mellan den slutliga statsandelen för minimibeloppet för finansieringen av grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet och de förskott som betalats fastställs årligen i samband med anmälan om förskottet för mars månad. (12.12.2024/784)

Statens och Sysselsättningsfondens slutliga betalningsandelar fastställs årligen i samband med anmälan om förskottet för mars månad.

18 § har upphävts genom F 3.12.2020/933 .

19 § har upphävts genom F 3.12.2020/933 .

Folkpensionsanstalten ska före den 15 varje månad till kommunerna sända en faktura över kommunens finansieringsandel enligt 14 kap. 3 a och 3 b § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) och 25 och 25 a § i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) med avseende på den arbetslöshetsförmån som betalats under föregående månad. Till fakturan ska fogas de uppgifter som avses i 13 kap. 6 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Förfallodag för fakturan är den 28 i den månad då fakturan sänts.

Folkpensionsanstalten ska till Sysselsättningsfonden redovisa den i 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och 25 och 25 a § i lagen om arbetslöshetskassor avsedda finansieringsandelen som kommunen betalar

Folkpensionsanstalten ska i samband med sitt bokslut årligen fastställa det belopp som

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 2 november 1984 om verkställigheten av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1984/742) och förordningen av den 30 december 1997 om arbetsmarknadsstöd (1361/1997) jämte ändringar samt förordningen av den 24 juli 1998 om stödjande av arbetslösas frivilliga studier (550/1998) .

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.