203/1982

Detta beslut gäller trafikanordningar på sådana vägar som avses i 2 § vägtrafiklagen.

Utöver vad som stadgas i vägtrafikförordningen (182/82) skall bestämmelserna i detta beslut iakttas vid användningen av trafikanordningar. Om trafikljus bestäms särskilt.

Trafikanordningar skall, med iakttagande av bestämmelserna i detta beslut, placeras så att de kan observeras på tillräckligt avstånd och så väl som möjligt samt så att de inte vållar olägenhet eller fara för trafiken eller oskäligt men för vägens underhåll. Onödiga trafikanordningar skall alltid utan dröjsmål avlägsnas eller täckas över.

Vid en trafikanordning eller vid en stödkonstruktion för denna får inte fästas någonting som inte motsvarar anordningens ändamål eller som försvårar regleringen av trafiken.

5 § har upphävts genom F 23.6.2010/618 .

Vägmärkena är, om inte något annat bestäms nedan, av tre storlekar: stora, normala och små.

Stora märken kan användas ovanför körbanan, på motorvägar och motortrafikleder samt på vägarbetsplatser i anslutning till dem. Stora märken kan också användas i samband med vägarbeten på sådana ställen på vägen där den högsta tillåtna hastigheten är 80 km/h eller mera. (18.12.2008/962)

Små märken kan, om inte något annat bestäms nedan, användas på gångbanor och cykelbanor som är avskilda från annan trafik, på snöskoterleder samt i sådana delar av tätorter där körhastigheten är begränsad till 50 km/h eller mindre och då det föreligger särskilda miljöbetingade skäl att använda små märken.

Ett vägmärke sätts vanligen upp vinkelrätt mot den färdriktning i vilken det är avsett att ses. Ett vägmärke får dock inte synas i någon annan ankomstriktning så att missförstånd om syftet med märket kan uppstå.

Vid en och samma stolpe eller ställning får i regel fästas högst två vägmärken jämte nödvändiga tilläggsskyltar. Denna bestämmelse gäller inte informationsmärken och inte heller märken ovanför körbanan.

Om inte något annat bestäms nedan skall det understa vägmärkets eller den understa tilläggsskyltens nedre kant vara 1,5-3,2 meter ovanför körbanans yta, på gång- och cykelbanor likväl 2,0-3,2 meter ovanför deras yta.

Om inte något annat bestäms nedan får avståndet från kanten av körbanan till vägmärkets närmaste kant vara högst 3,5 meter och avståndet från den yttre kanten av vägrenen får vara högst 1,5 meter. Det minsta avståndet från vägmärket till kanten av körbanan är 0,5 meter. I tätorter kan märken dock sättas upp närmare körbanans kant än vad som anges ovan, om detta inte orsakar olägenhet eller fara för trafiken eller oskäligt men för vägunderhållet. Vad som stadgas ovan i denna paragraf gäller inte informationsmärken och inte heller märken ovanför körbanan, på en refug på körbanan eller på en avstängnings- och varningsanordning.

Vägmärken skall, om det är möjligt inom ramen för ovan anförda mått placeras enhetligt i vägens tvärsektion på samma vägsträcka.

Avståndet mellan vägmärkena i vägens längdriktning skall vara tillräckligt för att märkena skall kunna uppfattas och förstås. Utanför tätorter skall detta avstånd i allmänhet vara minst 50 meter.

Frågan om vilket språk som skall användas på vägmärken och tilläggskyltar till dessa avgörs av språkförhållandena i den kommun där märkena finns. I enlighet med detta skall texten på vägmärken eller på tilläggsskyltar till dessa i en enspråkig kommun vara enspråkig i överensstämmelse med kommunens språk och i en tvåspråkig kommun tvåspråkig med flertalets språk överst. Med avvikelse från detta skall dock på informationsmärken vid huvud- och stamvägar samt vid motorvägar och motortrafikleder inom enspråkiga kommuner användas tvåspråkig information i följande fall:

På vägmärken och tilläggsskyltar inom samernas hembygdsområde används utöver finska även samiska.

Av särskilda skäl kan på vägmärken och tilläggsskyltar utöver finska och svenska även användas andra språk.

Om ett vägmärke inte är belyst under mörker eller skymning, skall det ha en särskild reflekterande yta så att märket under mörker eller skymning kan observeras och kännas igen på tillräckligt långt avstånd. Denna bestämmelse gäller inte adressvägvisare som används för att ange vägen till landsbygdsföretag.

Om en orienteringstavla, vägvisare eller avståndstavla eller en del av en sådan tillfälligt täcks med ett rött snedkors, skall även det vara av reflekterande material.

Frånsidan hos vägmärken är grå, utom hos de märken som är avsedda att synas från vardera sidan. Vägmärkenas stolpar är grå. Av särskilda skäl kan dock gula stolpar användas.

Av särskilda skäl kan vid de stolpar som bär upp märkena 411-418, 511, 520, 521 och 521 a-521 c fästas en anordning med reflekterande blå och vita tvärränder.

Måtten för varningsmärken är följande:

Enligt vägtrafikförordningen kan varningsmärken av särskilda skäl även utanför tätorter sättas upp närmare platsen för faran än 150 meter från denna. En sådan placering kan komma i fråga om hastigheten är begränsad till högst 60 km/h eller om fordonen annars har tillräckligt låg hastighet när de närmar sig platsen för faran. Både i och utanför tätorter skall beaktas att den som för ett fordon skall få tillräckligt med tid att handla så som märket påkallar.

Märke 111. Högerkurva. Märke 112. Vänsterkurva

Märket används för att ange en kurva som är farlig på grund av liten kurvradie, begränsad siktsträcka eller av någon annan motsvarande orsak.

Märke 113. Kurvor, den första till höger. Märke 114. Kurvor, den första till vänster

Märket används för att ange som följer på varandra farliga kurvor. Om antalet kurvor är flera än två anges den kurviga vägsträckans längd med tilläggsskylt 814. Om det finns en rak vägsträcka mellan kurvorna så att en ökad körhastighet kan medföra fara, anges de kurviga vägsträckorna var för sig.

Märke 115. Brant utförsbacke. Märke 116. Brant uppförsbacke.

Märket används i regel inte på vägar med flera korta, branta backar efter varandra. Märket används inte om längdlutningen understiger 5 %. Längdlutningen anges med en procents noggrannhet på märket.

Märke 121. Avsmalnande väg

Märket används om antingen vardera eller den ena sidan av körbanan eller vägrenen smalnar så att detta medför fara för trafiken. Vägavsnittets fria bredd kan i samband med märket anges genom tilläggsskylt 821. Om det finns flera körfält för färd i en och samma riktning och något av dem tar slut, används märke 623.

Märke 122. Dubbelriktad trafik

Märket placeras vanligen på båda sidorna om körbanan.

Märke 131. Rörlig bro

Märket används alltid när en väg leder till en rörlig bro.

Märke 132. Färja, kaj eller strand

Märket används alltid när en väg slutar vid en färja, kaj eller strand.

Märke 133. Köbildning

Märket kan användas när en framförvarande fordonskö som rör sig långsamt eller har stannat kan medföra fara för trafiken.

Märke 141. Ojämn väg

Om det på en väg finns flera ojämna ställen efter varandra, anges den ojämna vägsträckans längd med tilläggsskylt 814. Om avståndet mellan de ojämna ställena på vägen är så långt att en ökad körhastighet kan medföra fara, anges de ojämna ställena vart för sig.

Märke 141 a. Fartguppar

Märket behöver inte upprepas, när det finns flera på varandra följande fartguppar, upphöjda skyddsvägar eller andra motsvarande konstruktioner på vägen. Vägsträckans längd kan anges med tilläggsskylt 814. (23.6.2010/618)

Märke 142. Vägarbete

Märket används om det på vägen eller i närheten av denna utförs arbete som kan medföra fara för trafiken eller om trafiken kan utsätta dem som utför arbetet för fara. Märket behöver i regel inte användas vid kortvariga eller rörliga arbeten, om sikten är god på stället i fråga och om det i arbetet används fordon eller arbetsmaskiner som varnar trafiken med hjälp av roterande eller blinkande gult ljus.

Märke 143. Stenskott

Märke 144. Slirig körbana

Märket används när det på vägen finns ämnen som gör vägytan hal, t.ex. olja eller lera, eller när vägytan är slirig på grund av att beläggningen har förnyats. Märket kan också användas på sådana ställen på vägen som oförmodat kan vara sliriga på grund av vägens konstruktion eller av andra orsaker. Förekommer tidvis överraskande halka, anges orsaken till detta härtill med en textförsedd tilläggsskylt, t.ex. med texten ''Bron tidvis isbelagd''.

Märke 147. Farlig vägkant

Märke 151. Förhandsvarning för skyddsväg

Märket används om förare av fordon inte annars kan bli varse en skyddsväg i tillräckligt god tid. Märket kan också användas på en väg där skyddsvägar förekommer endast undantagsvis eller där den angivna skyddsvägen är den första i början av en vägsträcka eller ett område med flera skyddsvägar.

Märke 152. Barn

Ett onödigt märke avlägsnas eller täcks över, t.ex. under sommarferierna.

Märke 153. Cyklister

Märke 154. Skidspår

Märket kan användas när ett allmänt använt skidspår korsar en väg i samma plan som denna. Märket avlägsnas när skidevenemanget eller skidsäsongen är slut.

Märke 155. Hjortdjur

Märket används på vägsträckor som har befunnits vara farliga på grund av hjortdjur.

Märke 156. Renar

Märket används i regel endast på sådana ställen på vägarna där renar regelbundet rör sig. Tillfälligt kan märket användas t.ex. i samband med renskiljningar.

Märke 161. Vägkorsning

Märket används om det vid infarten till en korsning kan uppstå oklarhet om väjningsskyldigheten eller om korsningen på grund av begränsad sikt eller av andra orsaker inte kan urskiljas på tillräckligt långt håll. Märket varnar inte för cirkulationsplatser.

På en väg i en tätort där hastighetsbegränsningen är 50 km/h eller högre skall om en korsning varnas särskilt med märke 161, om inte de korsande vägarna är försedda med märke 231 eller 232 som anger väjningsplikt eller väjningsplikten grundar sig på 14 § 3 eller 4 mom. vägtrafiklagen. (23.12.1998/1134)

Märkena 162-164. Korsning med sidoväg

Märkena används endast om det när man närmar sig en korsning kan uppstå oklarhet om väjningsplikten eller om korsningen på grund av begränsad sikt eller av andra orsaker inte kan urskiljas på tillräckligt långt håll och inte är tillräckligt väl angiven med andra vägmärken. På vägar som med märke 211 har angetts vara förkörsberättigade används märken som anger korsning med sidoväg endast i undantagsfall. Märket varnar inte för cirkulationsplatser. Figurerna på märkena 163 och 164 kan sammanställas i enlighet med förhållandena.

Märke 165. Trafikljus

Märket används om trafikljusen inte annars kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd. Märket kan också användas på vägar där trafikljus förekommer endast undantagsvis eller där de angivna trafikljusen är de första i början av en vägsträcka eller ett område med flera trafikljus.

Märke 166. Cirkulationsplats

Märket används om en cirkulationsplats inte kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd. Märket anger inte förhållandena i fråga om förkörsrätten på cirkulationsplatsen.

Märke 167. Spårväg

Märket används när en spårväg korsar annan trafik på ett exceptionellt sätt eller när en spårväg oförmodat leder in på ett körfält som utnyttjas för fordonstrafik.

Märke 171. Plankorsning med järnväg, utan bommar

Märket används vid alla sådana plankorsningar mellan väg och järnväg där bommar saknas. Märket används dock inte vid plankorsningar där tågtrafik förekommer endast tillfälligt. Då används märke 189, försett med en tilläggsskylt med texten ''Spår'' och varning för tåg ges med handtecken.

Märke 172. Plankorsning med järnväg, med bommar

Märket används vid alla sådana plankorsningar mellan väg och järnväg som är försedda med hel- eller halvbommar.

Märkena 173-175. Avståndsmärken för plankorsning med järnväg

Märkena kan användas tillsammans med något av märkena 171 eller 172 för att göra plankorsningen mera synlig. Om plankorsningen finns på en korsande väg används avståndsmärken dock inte. Märkena placeras så att deras röda tvärstreck pekar nedåt mot vägen och den nedre kanten är högst en meter ovanför körbanans yta. Märke 173 placeras nedanför märke 171 eller 172 på samma stolpe som detta, märke 174 ungefär på 2/3 av avståndet från plankorsningen och märke 175 på ungefär 1/3 av detta avstånd.

Märke 176. Plankorsning med enkelspårig järnväg.

Märke 177. Plankorsning med två- eller flerspårig järnväg

Märket används alltid vid plankorsningar mellan väg och järnväg, om varning för tåg inte ges med handtecken. Märket placeras på ett avstånd av 5-7 meter från närmaste räls så att dess nedre kant är 2,4-3,0 meter ovanför körbanans yta.

Märke 181. Stenras

Märket kan användas om stenar som har fallit eller faller ned på vägen t.ex. vid en skärning genom en klippa kan utsätta trafiken för fara.

Märke 182. Lågtflygande flygplan

Märket kan användas t.ex. nära flygfält, när lågtflygande flygplan kan bli farliga för trafiken genom sitt ljud eller genom att plötsligt dyka upp.

Märke 183. Sidovind

Märke 189. Annan fara

Märken som anger förkörsrätt och väjningsplikt placeras, om inte något annat stadgas, på det ställe där märket börjar verka.

Märke 211. Väg med förkörsrätt

Märket används för att ange en väg som oavbrutet är förkörsberättigad. Då skall antingen märke 231 eller 232 finnas uppsatt på en korsande väg, om inte den som kommer längs den korsande vägen har väjningsplikt enligt 14 § 3 eller 4 mom. vägtrafiklagen. Märket placeras vid början av den förkörsberättigade vägen och återkommer vanligen efter de viktigaste vägkorsningarna. Märket kan också placeras före en korsning på en förkörsberättigad väg, om förhållandena i fråga om förkörsrätten är ordnade på ett sätt som avviker från det vanliga. Då används tilläggsskylt 861 i samband med märket. Riktningen för svängande, förkörsberättigad trafik får dock inte anges med vägmärken om en cykelväg skulle korsa den svängande förkörsberättigade riktningen i samma plan. (23.12.1998/1134)

Märke 212. Förkörsrätt upphör

Märket används alltid när förkörsrätt som har angetts med märke 211 upphör. Märket placeras till höger om körbanan. Ett likadant märke placeras vanligen dessutom på en refug på körbanan, till vänster om körbanan eller ovanför körbanan. Förkörsrätten anges alltid upphöra i en korsning där den förkörsberättigade riktningen ändras till riktning med väjningsplikt, eller i en korsning i vilken fordon, i enlighet med den allmänna bestämmelsen om körning i korsningar, skall väja för fordon som samtidigt närmar sig från höger. Märket placeras på tillräckligt långt avstånd före korsningen. (23.12.1998/1134)

Märke 221. Förkörsrätt vid möte

Märke 222. Väjningsplikt vid möte

Märket kan användas där vägen smalnar så att ett möte mellan fordon därigenom hindras eller äventyras. Märket används endast om den smala vägsträckan obehindrat kan överblickas från den ena ändan till den andra och trafiken inte regleras med trafikljus eller handtecken. Märket placeras på en synlig plats omedelbart före den smala vägsträckan eller på ett sådant avstånd från denna att den tydligt kan urskiljas och att ett mötande fordon har gott om plats att passera ett stannat, väntande fordon. Märket kan användas som förhandsmärke, om det förses med tilläggsskylt 815.

Märke 231. Väjningsplikt i korsning

Märket används på vägar som korsar förkörsberättigade vägar samt annars när det är påkallat att med ett vägmärke reglera väjningsplikten i en korsning. Märket används för att ange sådan väjningsplikt som avses i 14 § 3 eller 4 mom. vägtrafiklagen endast då oklarhet kan uppstå i fråga om väjningsplikten. Märket placeras så nära korsningen som möjligt. Märket får inte placeras längre än 30 meter från den närmaste kanten av körbanan på den korsande vägen. Märket placeras till höger om körbanan. Om det finns två eller flera körfält för färd i en och samma riktning, placeras ett likadant märke dessutom på en refug på körbanan, till vänster om körbanan eller ovanför denna. Märket kan, försett med tilläggsskylt 815, användas som förhandsmärke för märke 231 och, försett med tilläggsskylt 816, som förhandsmärke för märke 232. Tillsammans med detta märke kan också tilläggsskylt 861 användas för att ange riktningen hos förkörsberättigad trafik. (23.12.1998/1134)

Märke 232. Obligatoriskt att stanna

Märket används i stället för märke 231 i sådana korsningar där fordon alltid måste stanna med hänsyn till trafiksäkerheten. Märket kan också användas vid sådana plankorsningar med järnväg där bommar och trafikljus saknas. Då placeras märket på en plats som är så gynnsam som möjligt med hänsyn till sikten och vägförhållandena. För övrigt iakttas i tillämpliga delar vad som bestäms om användningen och placeringen av märke 231.

Märken som anger förbud eller begränsningar får inte användas när stadgandena i vägtrafiklagen även annars uppenbart förutsätter att motsvarande förbud eller begränsningar iakttas.

2 mom. har upphävts genom F 23.6.2010/618 . (23.6.2010/618)

Märkena 311-319, 321-325, 332-334, 341-347 och 391-393 kan användas som förhandsmärken på märkena 611-616 och 631-633 eller separat, varvid de skall förses med tilläggsskyltar.

Märke 311. Fordonstrafik förbjuden

Med detta märke avstängs en väg eller ett område från trafik med fordon. Märket placeras vid alla vägar som leder till det avstängda området. Med en diameter av 200 mm eller 400 mm kan märket användas som stopptecken av en person som övervakar eller leder trafiken.

Märke 312. Trafik med motordrivet fordon förbjuden

Märke 313. Last- och paketbilstrafik förbjuden

Märke 314. Trafik med fordonskombination förbjuden

Märke 315. Körning med traktor förbjuden

Märke 316. Körning med motorcykel förbjuden

Märke 317. Körning med snöskoter förbjuden

Märke 318. Förbjudet att transportera farliga ämnen

Tillsammans med vägmärket skall tilläggsskylt 848, 849 eller 850 alltid användas. (12.2.2015/131)

Märke 319. Busstrafik förbjuden

Märke 321. Körning med moped förbjuden (23.12.1998/1134)

Märke 322. Cykelåkning och körning med moped förbjudna

Märke 323. Gångtrafik förbjuden

Märke 324. Gångtrafik samt cykelåkning och körning med moped förbjudna

Märke 325. Ridning förbjuden

Märke 331. Förbjuden körriktning

Märket används på vägar som är avsedda för enkelriktad trafik eller på ett sådant ställe på vägen där trafik är tillåten i endast en riktning. Märket kan ges cylindrisk form för att synas bättre från sidan. Inga tilläggsskyltar används tillsammans med detta märke. Märket används vanligen inte tillsammans med märke 417.

Märke 332. Vänstersväng förbjuden. Märke 333. Högersväng förbjuden

Märket används vanligen inte om något av märkena 411-415 har använts i korsningen.

Märke 334. U-sväng förbjuden

Märke 341. Fordons största tillåtna bredd

Märket används om det blir nödvändigt att på en väg eller någon del av denna begränsa den största tillåtna bredden hos fordon.

Märke 342. Fordons högsta tillåtna höjd

Märket används om det blir nödvändigt att på en väg eller någon del av denna begränsa den största tillåtna höjden hos fordon. När begränsningens storlek bestämts avrundas höjden för fri underfart till närmaste avstånd av 0,1 meter och härifrån dras 0,1 meter av. Av särskilda skäl kan också en större säkerhetsmarginal användas. Det största tal som kan förekomma på märket är 4,4 meter.

Märke 343. Fordons eller fordonskombinations största tillåtna längd

Märket används om det blir nödvändigt att på en väg eller någon del av denna begränsa den största tillåtna längden hos fordon eller fordonskombinationer.

Märke 344. Fordons största tillåtna massa

Märke 345. Fordonskombinations största tillåtna massa

Märke 346. Fordons största tillåtna massa på axel

Märket används om det blir nödvändigt att på en väg eller någon del av denna begränsa fordons största massa som får belasta axel. På märket anges massan vanligen med ett tons noggrannhet.

Märke 347. Fordons största tillåtna massa på boggi

Märket används om det blir nödvändigt att på en väg eller någon del av denna begränsa fordons största massa som får belasta boggi. På märket anges massan vanligen med ett tons noggrannhet.

Märke 351. Omkörningsförbud

Märket används om orsaken till omkörningsförbudet inte annars kan urskiljas tillräckligt tydligt eller om det finns särskilda skäl att förstärka ett omkörningsförbud som följer av andra föreskrifter. Märket placeras på vardera sidan om körbanan.

Märke 352. Omkörningsförbud upphör

Märket används när ett omkörningsförbud som angetts med märke 351 upphör någon annanstans än vid en korsning med en allmän väg eller gata.

Märke 353. Omkörning med lastbil förbjuden

Märket används om det finns särskilda skäl att förbjuda omkörning med lastbil. Märket sätts upp på båda sidorna av körbanan. (24.5.2006/404)

Märke 354. Omkörningsförbud för lastbil upphör

Märket används när ett körförbud som angetts med märke 353 upphör någon annanstans än vid en korsning med en landsväg eller gata. (24.5.2006/404)

Märke 361. Hastighetsbegränsning

Märket används för att ange en hastighetsbegränsning som gäller enligt 25 § 1 mom. eller 109 § 3 mom. vägtrafiklagen. Tillsammans med märket används inga andra tilläggsskyltar än en tilläggsskylt med texten ''Allmän begränsning'' eller ''Zon''.

Övergång till ett område med allmän hastighetsbegränsning på något annat ställe än vid gränsen mot en tätort anges med märke 361 och en tilläggsskylt med texten ''Allmän begränsning'', om en högre hastighetsgräns, som angetts med märke 361, gäller för vägen före det vägavsnitt som det är fråga om.

Märke 362. Hastighetsbegränsning upphör

Märket får användas endast om den största tillåtna körhastigheten är högre efter än före märket. På en väg med dubbelriktad trafik som har en körbana och två körfält kan märket placeras endast till vänster om vägen.

Märke 363. Hastighetsbegränsningszon

Märket uppsätts vid alla vägar som leder till området i fråga. Det används för att ange en hastighetsbegränsning som gäller enligt 25 § 1 mom. eller 109 § 3 mom. vägtrafiklagen. Tillsammans med märket används inte tilläggsskyltar.

Märke 364. Hastighetsbegränsningszon upphör

Märket sätts upp vid alla vägar som leder från området, om inte området gränsar till en annan hastighetsbegränsningszon som är angiven med märke 363. På en väg med dubbelriktad trafik som har en körbana och två körfält kan märket placeras endast till vänster om vägen, om den största tillåtna körhastigheten är högre efter än före märket.

Märke 365. Förbud eller begränsningar som gäller olika körfält

Märket kan användas som förhandsmärke. Det förses då med tilläggsskylt.

Märke 371. Förbjudet att stanna fordon

När märkets verkningsområde upphör på en sträcka mellan korsningar skall detta anges genom ett märke försett med tilläggsskylt 828, om verkningsområdet inte upphör vid märken som nämns i 16 § vägtrafikförordningen. Att verkningsområdet upphör behöver dock inte anges på nämnda sätt om det är högst 30 meter långt. Verkningsområdets längd skall då anges med tilläggsskylt 814.

Märke 372. Parkering förbjuden

När märkets verkningsområde upphör på en sträcka mellan korsningar skall detta anges genom ett märke försett med tilläggsskylt 828, om verkningsområdet inte upphör vid märken som nämns i 16 § vägtrafikförordningen. Att verkningsområdet upphör behöver dock inte anges på nämnda sätt om det är högst 30 meter. Verkningsområdets längd skall då anges med tilläggsskylt 814. Märket får inte placeras vid en skyddsväg eller en korsande cykelbana, inte heller inom ett avstånd av fem meter före dessa.

Märke 373. Parkeringsförbudszon

Märket kan användas inom ett område där ett enhetligt parkeringsförbud eller en enhetlig begränsning av parkeringen råder. Användningen av detta märke skall undvikas inom områden där det förekommer många förbud, begränsningar eller anvisningar i fråga om parkeringen som avviker från den regionala begränsningen. Märket kan också användas på en vändplats eller ett annat mindre område. Då skall vid behov märkets verkningsområde klarläggas med hjälp av en tilläggsskylt, t.ex. med texten ''Vändplats''.

Märke 374. Parkeringsförbudszon upphör

Märket placeras på det ställe där parkeringsförbudszonen slutar, antingen till höger eller till vänster om vägen eller ovanför denna.

Märke 375. Zon för taxistation

Märket används vid taxistationer för att reservera vänteutrymme för taxibilar. Det ställe där det vänteutrymme som reserveras genom detta märke slutar skall alltid anges med märke 534.

Märke 376. Plats för taxibil att stanna

Märket används för att reservera plats för taxibilar att stanna. Om verkningsområdet behöver klarläggas, kan en tilläggsskylt med text användas i stället för tilläggsskylt 814.

Märkena 381 och 382. Datumparkering

Märke 391. Obligatoriskt att stanna för tullkontroll

Märket kan användas vid tullstationer eller om ett fordon stannas för tullkontroll. Ovanför strecket i märkets mitt finns beteckningen ''TULLI'' och under strecket samma ord på det lands språk, vid vars gräns tullstationen befinner sig eller i vars närhet tullkontrollen utförs.

Märke 392. Obligatoriskt att stanna för granskning

Inom ett fabriks-, garnisons- eller annat motsvarande område kan på märket användas t.ex. beteckningen ''PORT''. I en tvåspråkig kommun är beteckningen på märket alltid tvåspråkig i den ordning som överensstämmer med språkförhållandena i kommunen. I en enspråkig kommun används ovanför strecket i märkets mitt beteckningen ''STOP''. En polis kan också använda märket med en diameter av 200 mm. Då används ovanför strecket texten ''POLIISI'' och under strecket ''POLIS''.

Märke 393. Minimiavstånd mellan motordrivna fordon

Märke 411. Påbjuden körriktning

Märkena 412-415. Påbjuden körriktning

Märkena inom denna grupp placeras i enlighet med 18 § vägtrafikförordningen före en korsning. När grupperingen skall ske på ett sätt som avviker från det som anges i de allmänna stadgandena i vägtrafiklagen och grupperingen inte har angetts med körfältspilar, skall märkena användas särskilt för varje körfält och placeras ovanför vart och ett av dessa. När något av dessa märken används särskilt för ett visst körfält kan den bestämmelse som märket åskådliggör med hjälp av en tilläggsskylt begränsas till att gälla endast en viss grupp av fordon.

Märke 416. Påbjuden cirkulationsriktning

Märket placeras före en korsning. Vid en cirkulationsplats kan det användas endast tillsammans med märkena 231 och 232. Om märket fästs på samma stolpe som något av märkena 231 eller 232, placeras det nedanför dessa.

Märkena 417 och 418. Trafikdelare

Märket placeras på en refug eller något annat hinder så att märkets nedre kant är 0,4-2,0 meter ovanför vägytan. Märket skall placeras på en sådan höjd att det inte i onödan skymmer sikten. Om flera märken fästs vid en och samma stolpe, placeras märke 417 eller 418 längst ned.

Märke 421. Gångbana. Märke 422. Cykelbana. Märke 423. Kombinerad cykel- och gångbana. Märkena 424 och 425. Cykelbana och gångbana som löper parallellt

Vid en cykelbana eller gångbana som genom anläggningssättet är avskild från körbanan kan märkena undantagsvis också placeras till vänster om cykelbanan eller gångbanan, under förutsättning att placeringen inte kan föranleda missförstånd. (23.12.1998/1134)

Märke 426. Snöskoterled

Märket placeras vid början av en snöskoterled och på sådana ställen utmed den där det behövs. Ett märke av normalstorlek skall alltid placeras där en väg som är avsedd för fordonstrafik korsar snöskoterleden eller där det annars uppkommer oklarhet om ledens fortsättning. Ett upprepningsmärke som används i samband med ruttmärket är alltid ett litet märke. Märket avlägsnas till sommaren.

Märke 427. Ridväg

Märket placeras vid början av en ridväg och på sådana ställen utmed den där det behövs.

Märke 511. Skyddsväg

Märket används antingen tillsammans med vägmarkeringar eller ensamt. Om skyddsvägen anges genom både vägmarkeringar och vägmärken, placeras märket invid vägmarkeringen eller högst två meter före skyddsvägens främre kant eller den främre kanten av fortsättningen på en cykelväg som finns i samband med skyddsvägen. Den närmaste kanten av ett märke som är placerat utanför körbanan får vara högst två meter från körbanans kant. Om sikten vid skyddsvägen är mycket god, kan märket undantagsvis placeras även på längre avstånd i sidled, dock högst 3,5 meter från körbanans kant. Om det i färdriktningen finns två eller flera körfält skall märket placeras på vardera sidan om färdriktningen eller körbanan. Märket skall synas åt vartdera hållet längs vägen. Också spegelbilden av märket kan användas.

Märke 520. Infartsparkering. Märke 521. Parkeringsplats

På ett parkeringsområde kan märket placeras bakom de angivna parkeringsplatserna, om det är försett med någon av tilläggsskyltarna 824 eller 826.

Märkena 521 a-521 c. Fordons placering på parkeringsplats

Märket kan användas tillsammans med märkena 520 och 521 eller inom deras verkningsområde för att ensamt ange hur fordon får placeras. Figuren på märket anpassas till förhållandena.

Märke 522. Mötesplats

Märket används på en väg som har endast ett körfält eller annars är smal för att ange en breddning som är avsedd för möte mellan fordon. Märket placeras vid breddningen. Märket skall synas åt vartdera hållet längs vägen.

Märke 531. Busshållplats för lokaltrafik.

Märke 532. Busshållplats för fjärrtrafik.

Märke 533. Spårvagnshållplats

Märket placeras vid hållplatsen på en refug eller invid vägkanten på lämpligt avstånd från körbanans kant. Märket kan också placeras ovanpå ett skyddstak vid hållplatsen. Märket skall synas åt vartdera hållet längs vägen.

Märke 534. Taxistation

Märket sätts upp där taxistationens område slutar och där den första taxibilen i tur väntar. Märket skall synas åt vartdera hållet längs vägen.

Märkena 541 a och 541 b. Busskörfält

Märkena 542 a och 542 b. Busskörfält upphör

Märket används när ett busskörfält slutar någon annanstans än vid en korsning.

Märkena 543 a och 543 b. Spårvagnsfält

Märkena 544 a och 544 b. Spårvagnsfält upphör

Märket används när ett spårvagnsfält slutar någon annanstans än vid en korsning.

Märke 551. Enkelriktad väg

Märket får inte avvika mera än 30° från vägens riktning. Märket kan fästas vid väggen på en byggnad eller vid en särskild stolpe.

Märke 561. Motorväg. Märke 562. Motorväg upphör

Märket får användas endast vid vägar som motsvarar kvalitetskraven för motorvägar enligt förordningen om allmänna vägar (482/57) och vilkas egenskap av motorväg har fastställts genom beslut av trafikministeriet. Vid påfartsvägar och avfartsvägar används märken av normal storlek och annars används stora märken. Märkena placeras så att deras eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.

Märke 563. Motortrafikled. Märke 564. Motortrafikled upphör

Märket får användas endast vid vägar som motsvarar kvalitetskraven för motortrafikleder enligt förordningen om allmänna vägar och vilkas egenskap av motortrafikled har fastställts genom beslut av trafikministeriet. Vid påfartsvägar och avfartsvägar används märken av normal storlek och annars används stora märken. Märkena placeras så att deras eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta.

Märke 565. Tunnel

Märket används när tunneln är längre än 500 meter. Märket kan användas även för att märka ut en kortare tunnel. Tunnelns längd anges med tilläggsskylt 814 (Verkningsområdets längd). I tunnlar som är längre än tre kilometer upprepas märket efter varje kilometer, varvid kvarstående tunnellängd anges på tilläggsskylt 814. Också tunnelns namn kan anges på en tilläggskylt. (24.5.2006/404)

Märke 566. Tunnel upphör (24.5.2006/404)

Märke 567. Nöduppställningsplats

Märket används vanligen i tunnlar. Om det finns nödtelefon eller brandsläckare eller båda på uppställningsplatsen skall detta anges med tilläggsskylt 880 (Nödtelefon och brandsläckare). Tillsammans med tilläggsskylt 815 kan märket användas som förhandsmärke. (24.5.2006/404)

Märke 571. Tätort

Med detta märke kan anges endast sådana centrum och tätt bebodda områden där väg- och trafikmiljön i så hög grad avviker från det kringliggande området att det är ändamålsenligt att där tillämpa trafikreglerna för tätorter. Inom ett område som anges med tätortsmärken skall vid vägen finnas tät bebyggelse eller andra, tätt intill varandra belägna funktioner som skapar trafik samt en gällande hastighetsbegränsning om högst 60 km/h. Vägnätet inom området skall dessutom ha rikligt med anslutningar till gator, vägar eller tomter samt i regel vara försett med vägbelysning och möjligen med upphöjda gångbanor. Vidare skall i allmänhet en gällande stads- eller byggnadsplan finnas för området.

Märket uppsätts vid alla vägar som leder till tätorten. Dennas namn kan anges med en tilläggsskylt. Märket placeras så att dess eller tilläggsskyltens nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta. Märket placeras till höger om körbanan. Om det i färdriktningen finns två eller flera körfält, placeras ett likadant märke dessutom till vänster om körbanan eller färdriktningen. Märket skall placeras på ett vägavsnitt som har eller som omedelbart följs av en hastighetsbegränsning om högst 60 km/h. Tillsammans med detta märke får inte placeras något förbuds- eller begränsningsmärke. På det ställe där tätorten börjar anges en begränsning som avviker från tätortens allmänna hastighetsbegränsning genom att ett vägmärke som anger hastighetsbegränsningen placeras 20-60 meter efter märke 571 så att vartdera märket kan observeras samtidigt.

Märke 572. Tätort upphör

Märket sätts upp vid alla vägar som leder från tätorten. På en väg med en körbana och två körfält samt dubbelriktad trafik kan märket placeras enbart till vänster om körbanan.

Märke 573. Gårdsgata

Märket används vid en väg som är avsedd gemensamt för gång- och fordonstrafik. Märket placeras vid gårdsgatans början vanligen på dess högra sida. (23.6.2010/618)

Märke 574. Gårdsgata upphör

Märket placeras där gårdsgatan upphör vanligen på den högra eller vänstra sidan av vägen. (23.6.2010/618)

Märke 575. Gågata

Märket används vid en väg som är avsedd gemensamt för gång- och cykeltrafik. Märket placeras vid gågatans början vanligen på dess högra sida. (23.6.2010/618)

Märke 576. Gågata upphör

Märket placeras där gågatan upphör vanligen på den högra eller vänstra sidan av vägen. (23.6.2010/618)

2 mom. har upphävts genom F 23.6.2010/618 . (23.6.2010/618)

Informationsmärken placeras utanför tätorter i regel så att avståndet mellan den kant hos märket som är närmast körbanan och den yttre kanten av vägrenen är minst 1,5 meter och så att märkets nedre kant är minst 0,8 meter ovanför körbanans yta. Vid placeringen av informationsmärken iakttas annars i tillämpliga delar de anvisningar som har meddelats om placeringen av varningsmärken. Informationsmärken kan också enbart placeras ovanför körbanan, gångbanan eller cykelbanan. Texterna på informationsmärken som gäller trafik med motorfordon är av storleken 100-200 eller 300 mm, om inte något annat bestäms i det följande. Texterna på informationsmärken som gäller gångtrafik och cykeltrafik är av storleken 45 eller 60 mm. Textens storlek skall med hänsyn till de lokala förhållandena väljas så att texterna tydligt kan läsas på tillräckligt långt avstånd.

Märke 611 och 612. Orienteringstavla

Märke 611 kan placeras före en korsning där man har använt någon av vägvisarna 631-633 ovanför körfältet eller vägvisarna 641-643, 648 eller 649. Märket placeras utanför körbanan. Märke 612 används utanför tätorter liksom märke 611. I tätorter placeras märke 612 före en korsning utanför körbanan.

Märkena 613 och 614. Orienteringstavla för omfartsväg

Märket kan användas före en korsning där en omfartsväg börjar.

Märke 615. Omfartsinformation

Märket används för att ange en kort omfartsväg. Märket används endast när det blir nödvändigt att färdas utanför den ursprungliga körbanan.

Märke 616. Körruttsinformation

Märket kan användas vid förhandsinformation om körrutten. På märket kan med hjälp av ett vägmärke i miniatyr eller på något annat sätt åskådligt visas varför körrutten är exceptionell.

Märkena 621 och 622. Körfältsinformation

Märke 621 placeras vid ett sådant ställe på vägen att vägtrafikanterna i tillräckligt god tid blir underrättande om att exceptionella körfältsarrangemang har vidtagits. Märket ger information om körfält, räknat från det vägavsnitt där märket är placerat. Märket används vanligen inte när ett grupperingsfält finns vid en korsning enbart för en sväng eller när gruppering vid en korsning har angivits med märken ovanför körbanan. På platser där exceptionella körfältsarrangemang har vidtagits placeras märke 622 vanligen med hänsyn till vardera körriktningen. Pilfiguren anpassas till körfältsarrangemanget. Om körfältsarrangemanget måste anges tillfälligt på grund av vägarbete eller någon annan motsvarande orsak, kan gulsvarta märken användas.

Märke 623. Körfältet slutar

Märket placeras vid ett sådant ställe på vägen att vägtrafikanterna i tillräckligt god tid blir underrättade om att körfältet slutar. Försett med tilläggsskylt 815 kan märket användas som förhandsmärke. Pilfiguren på märket anpassas till rådande förhållanden. Om ett körfält tillfälligt måste stängas av på grund av vägarbete eller någon annan motsvarande orsak, kan gulsvarta märken användas.

Märkena 631 och 632. Vägvisare ovanför körbana. Märke 633. Avfartsvisare ovanför körbana

Märket används för information om varje särskilt körfält. Det placeras ovanför körfältet. Om körfältspilar har använts på körbanan skall pilfiguren på märket motsvara markeringarna på vägen i fråga om varje enskilt körfält. Tillsammans med detta märke används inte märkena 412-415. Med märket får inte anges någon sådan gruppering som avviker från de allmänna stadgandena i vägtrafiklagen, om denna inte har angetts med körfältspilar. Märke 633 används när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter att hastigheten minskas väsentligt.

Märke 641. Vägvisare.

Märke 642. Avfartsvisare

Märket används för vägvisning vid allmänna vägar och de övriga viktigaste trafiklederna. Märket placeras vid vägkanten eller på en refug i korsningen eller i dennas omedelbara närhet. Märke 642 används när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter att hastigheten minskas väsentligt.

Märke 643. Vägvisare för enskild väg

Märket kan användas för att ange en sådan för trafiken betydelsefull enskild väg där allmän trafik är tillåten. Såsom hänvisning används då vanligen namnet på en by eller ett område.

Märke 644. Adressvägvisare

Märket kan i tätorter användas för att ange vägen till ämbetsverk och inrättningar samt industri- och affärsföretag. Utanför tätorter kan adressvägvisare också användas för att ange vägen till något annat mål.

Märket används vanligen endast för närinformation. Texten på märket är i regel utanför tätorter av storleken 150 eller 120 mm och i tätorter av storleken 120, 100 eller 80 mm. Vid den inre kortsidan av märket kan infogas kommunens vapen eller någon annan av väghållaren godkänd symbol. (2.3.2007/228)

Märke 644 a. Förhandsmärke för adressvägvisare

Märket kan användas som förhandsmärke för adressvägvisare för vägledning till mål som anges med adressvägvisare. Texten på märket är i regel utanför tätorter av storleken 150 eller 120 mm och i tätorter av storleken 120, 100 eller 80 mm. På märket anges målets namn och i samband med märket används tilläggskylt 811 eller 815. (2.3.2007/228)

Märke 645. Vägvisare för lätt trafik

Märket används vanligen till vägledning i fråga om särskilda rutter för gående och för cykeltrafik. Märket skall placeras så att avsikten med det inte leder till missförstånd hos övriga grupper av vägtrafikanter.

Märkena 646 och 647. Vägvisare för omfartsväg

Om märket används för vägledning till en omfartsväg för någon viss grupp av fordon, förses den inre ändan av vägvisaren med kännetecknet för denna fordonsgrupp.

Märke 648. Vägvisare till lokalt mål

Lokala mål ligger vanligen inom tätorter och utgörs av centrum, stadsdelar, områdescentrum och särskilda mål.

Märke 649. Vägvisare till motorväg och motortrafikled

Märke 650. Vägvisare till infartsparkering

Märkena 651 och 652. Återvändsväg

Märket kan användas invid en sådan väg som inte ger möjlighet till genomfart eller före en korsning med en sådan väg. Figuren på märket kan anpassas efter situationen.

Märke 653. Rekommenderad högsta hastighet

Märke 661. Avståndstavla

Med detta märke kan avståndet till utpekade mål anges. På märket kan också sättas upp vägnummer.

Märke 662. Ortnamn

Genom detta märke kan anges ett område, en å, en älv, en bro eller någon annan plats som är av betydelse för ortsbestämningen. Kommunens eller landskapets gräns kan anges på en ortnamnsskylt tillsammans med vilken kommunens ellers landskapets vapen finns uppsatt. (23.12.1998/1134)

Märke 663. Nummerskylt för internationell huvudled. Märke 664. Huvudvägs nummer. Märke 665. Stamvägs nummer. Märke 665 a. Regionvägs nummer. Märke 666. Annan allmän vägs nummer. Märke 667. Orientering till den väg som numret avser

Märket används för att ange en numrerad väg eller för orientering till den väg som numret avser. Märkenas färger varierar inte enligt färgerna på avståndstavlan, orienteringstavlan eller vägvisaren.

Märke 671. Kännetecken för motorväg. Märke 672. Kännetecken för motortrafikled. Märke 673. Flygplats. Märke 674. Bilfärja. Märke 675. Godshamn. Märke 676. Industriområde. Märke 677. Parkering. Märke 677 a. Täckt parkering. Märke 678. Järnvägsstation. Märke 679. Busstation. Märke 681. Rutt för vissa slag av fordon eller fordonskombinationer. Märke 682. Rutt för gående. Märke 683. Rutt för handikappade. Märke 684. Rutt för transport av farliga ämnen. (18.12.2008/962)

Märkena 673, 674, 681 och 683 används så att beteckningen på märket anger färdriktningen antingen till höger eller till vänster, beroende på hur målet är beläget. Om målet befinner sig rakt framåt, sett från en korsning, placeras beteckningen så att färdriktningen går till vänster, beteckningen på märke 673 likväl så att färdriktningen är uppåt. I samband med märkena 677 och 677 a kan omställbar information om lediga parkeringsplatser anges med texten "Ledigt" eller med texten "Ledigt" och antalet lediga platser med siffror. Texten kan vara vit, gul eller grön på svart botten. Siffrorna kan vara vita eller gula. När det inte finns lediga platser eller när området är stängt, kan detta anges med texten "Fullt" eller "Stängt" i vitt, gult eller rött. (18.12.2008/962)

Märke 685. Rutt med trappor

Märke 686. Rutt utan trappor

Märke 690. Nödutgång

Märket används vanligen i tunnlar. Märket anger nödutgång för gående. (24.5.2006/404)

Märke 691. Utrymningsväg

Märket används vanligen i tunnlar. Märket sätts upp i riktning med vägen på 1,0–1,5 meters höjd med högst 25 meters mellanrum. (24.5.2006/404)

Märke 701. Informationstavla för serviceanläggning

Märket kan användas för vägledning till mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 772 a–772 f, 773 a–773 e, 774 a–774 f, 791 och 792. Märket kan användas för att märka ut en turistväg som anges med märkena 771 a och 771 b. I samband med märket kan användas tilläggsskyltarna 811–815, 851–853 och 871.

Märkets bottenfärg är blå när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 791 och 792 och brun när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f eller om turistvägar. Ett märke med blå botten kombineras inte med kännetecken från informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f förutom i de undantagsfall som anges i punkterna som gäller märkena 773 a-773 c och 774 a. Kännetecken från märkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 kan användas i samband med märken med brun botten. (2.3.2007/228)

Märke 702. Informationstavla för serviceanläggning

Märket kan användas för vägledning till mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 772 a–772 f, 773 a–773 e, 774 aϖ774 f, 791 och 792. Märket kan användas för att märka ut en turistväg som anges med märkena 771 a och 771 b.

Märkets bottenfärg är blå när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 791 och 792 och brun när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f eller om turistvägar. Ett märke med blå botten kombineras inte med kännetecken från informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f förutom i de undantagsfall som anges i punkterna som gäller märkena 773 a–773 c och 774 a. Kännetecken från märkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 kan användas i samband med märken med brun botten. (2.3.2007/228)

Märke 703. Avfartsvisare för serviceanläggning

Märket kan användas för vägledning till mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 772 a–772 f, 773 a–773 e, 774 a–774 f, 791 och 792, när det i en korsning har ordnats en särskild avfartsväg för dem som svänger, så att avfarten inte förutsätter en väsentlig sänkning av hastigheten.

Märkets bottenfärg är blå när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741, 742, 791 och 792 och brun när med märket informeras om mål som anges med informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f. Ett märke med blå botten kombineras inte med kännetecken från informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f förutom i de undantagsfall som anges i punkterna som gäller märkena 773 a–773 c och 774 a. Kännetecken från märkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 kan användas i samband med märken med brun botten. (2.3.2007/228)

Märke 704. Adressvägvisare till serviceanläggning

Märket kan användas för vägledning till turistmål. Märket används vanligen endast för närinformation. Texten på märket är i regel utanför tätorter av storleken 150 eller 120 mm och i tätorter av storleken 120, 100 eller 80 mm. Vid den inre kortsidan av märket kan infogas kännetecken från informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f. (2.3.2007/228)

Märke 704 a. Förhandsmärke för adressvägvisare till serviceanläggning

Märket kan användas som förhandsmärke för adressvägvisare till serviceanläggning för vägledning till mål som anges med adressvägvisare till serviceanläggning. Texten på märket är i regel utanför tätorter av storleken 150 eller 120 mm och i tätorter av storleken 120, 100 eller 80 mm. På märket kan infogas ett kännetecken från informationsmärkena 772 a–772 f, 773 a–773 e och 774 a–774 f och målets namn. I samband med märket används tilläggsskylt 811 eller 815. Dessutom kan högst två tilläggsskyltar 871 med text användas. (2.3.2007/228)

Märke 710. Frekvensen för en radiostation

Märket anger i regel endast frekvensen för en radiostation inom varje hörbarhetsområde. Undantagsvis kan två frekvenser anges då stationers hörbarhetsområden är sinsemellan olika stora och sammanfallande. Märket placeras på vägen så att avståndet till närmaste andra vägmärke är minst 150 meter. Märket används vanligen inte i tätort.

Märke 711. Informationsställe

Med märket kan anges ett ställe, där det finns en informationskarta över servicen i området. (2.3.2007/228)

Märke 712. Informationsbyrå

Märket kan ange en av kommunen godkänd informationsbyrå, där resande kan få turistinformation. (2.3.2007/228)

Märke 713 punkten har upphävts genom F 2.3.2007/228 . (2.3.2007/228)

Märke 715. Första hjälpen

Märket kan användas för att ange ett allmänt sjukhus eller ett sjukhus vid en hälsovårdscentral där läkare finns på plats dygnet runt.

Märke 716 punkten har upphävts genom F 2.3.2007/228 . (2.3.2007/228)

Märke 721. Bilverkstad

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 722. Bensinstation

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 723. Hotell eller motell

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 724. Matservering

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 725. Kafé eller snabbmatställe

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 726. Toalett

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 731. Vandrarhem

Märke 732 punkten har upphävts genom F 2.3.2007/228 . (2.3.2007/228)

Märke 733. Campingplats

Med märket kan anges campingplatser som är i allmänt campingbruk i enlighet med lagen om friluftsliv (606/1973) . (2.3.2007/228)

Märke 734. Plats för husvagnar

Märket kan användas för att ange en sådan plats för husvagnar, antingen på en campingplats eller någon annanstans, som motsvarar de krav som särskilt ställs på en sådan plats.

Märkena 743–745 punkterna har upphävts genom F 2.3.2007/228 . (2.3.2007/228)

Märke 741. Rastplats

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 742. Friluftsområde

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 752 punkten har upphävts genom F 2.3.2007/228 . (2.3.2007/228)

Märke 771 a. Turistväg

Med märket kan anges turistväg. (2.3.2007/228)

Märke 771 b. Turistväg

Med märket kan anges en turistväg som har en individuell symbol som hänför sig till vägen.

Den individuella symbolen för en turistväg kan även användas på informationsmärkena 701-703. (2.3.2007/228)

Märke 772 a. Museum eller historisk byggnad

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 772 b. Världsarv

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

772 c. Naturobjekt

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

772 d. Utsiktsplats

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 772 e. Djurgård eller djurpark

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 772 f. Annan sevärdhet

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 773 a. Badplats

Märket används vanligen inte i tätorter.

Märkets kännetecken kan tillsammans med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 även användas på märkena 701–703 med blå botten. Då är märkets kännetecken svart och bottenfärgen för kännetecknet vit. (2.3.2007/228)

Märke 773 b. Fiskeplats

Märket används vanligen inte i tätorter.

Märkets kännetecken kan tillsammans med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 även användas på märkena 701–703 med blå botten. Då är märkets kännetecken svart och bottenfärgen för kännetecknet vit. (2.3.2007/228)

Märke 773 c. Skidlift

Märket används vanligen inte i tätorter.

Märkets kännetecken kan tillsammans med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 även användas på märkena 701–703 med blå botten. Då är märkets kännetecken svart och bottenfärgen för kännetecknet vit. (2.3.2007/228)

Märke 773 d. Golfbana

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 773 e. Nöjes- eller temapark

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 774 a. Stuginkvartering

Märket används vanligen inte i tätorter.

Märkets kännetecken kan tillsammans med informationsmärkena 677, 711, 712, 715, 721–726, 731, 733, 734, 741 och 742 även användas på märkena 701–703 med blå botten. Då är märkets kännetecken svart och bottenfärgen för kännetecknet vit. (2.3.2007/228)

Märke 774 b. Rum och frukost

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 774 c. Direktförsäljning

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 774 d. Hantverkarverkstad

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 774 e. Husdjursgård

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 774 f. Ridning

Märket används vanligen inte i tätorter. (2.3.2007/228)

Märke 791. Nödtelefon

Märket kan användas för att ange en telefon som endast kan användas för samtal till nödcentralen. Märket används vanligen i tunnlar. (24.5.2006/404)

Märke 792. Brandsläckare

Märket används vanligen i tunnlar. (24.5.2006/404)

En tilläggsskylt placeras nedanför huvudmärket i samma lodräta plan som detta.

Tilläggsskyltens storlek bestäms av vägmärkets storlek. Tilläggsskylten får inte vara väsentligt bredare än det egentliga vägmärket. (23.6.2010/618)

Färgerna på tilläggsskylten skall återkasta ljus på samma sätt som motsvarande färger på vägmärket.

I samband med förbuds- eller begränsningsmärken får inte genom en tilläggsskylt föreskrivas ett mera omfattande förbud eller en strängare begränsning än den som anges genom själva vägmärket.

Tilläggsskylt 811. Objekt på korsande väg. Tilläggsskyltarna 812 och 813. Objekt i pilens riktning

Genom dessa tilläggsskyltar anges att det objekt som vägmärket avser finns vid en korsande väg eller att märkets verkningsområde sträcker sig till denna. Tilläggsskylt 811 används före korsningar och tilläggsskylt 812 i korsningar. Tilläggsskylt 813 används i stället för tilläggsskylt 812 då syftet är att dessutom ange avståndet till objektet. Till tilläggsskylt 811 kan fogas tal som anger avstånd.

Tilläggsskylt 814. Verkningsområdets längd

Med denna tilläggsskylt anges vid behov längden hos ett vägmärkes verkningsområde. Om ett vägmärke används flera gånger i följd anger tilläggsskylten längden hos det återstående verkningsområdet. Verkningsområdets längd räknas från märket.

Tilläggsskylt 815. Avstånd till objektet

Tilläggsskylten kan användas tillsammans med ett vägmärke eller med ett förhandsmärke för ett vägmärke i syfte att ange avståndet till det objekt som vägmärket avser.

Tilläggsskylt 816. Avstånd till märke för obligatoriskt stannande

Denna tilläggsskylt används tillsammans med märke 231 som förhandsmärke för märke 232.

Tilläggsskylt 821. Fri bredd

Denna tilläggsskylt kan användas tillsammans med märke 121 för att ange den fria bredden hos en väg. Tilläggsskylten används inte om förhållandena kräver att märke 341 används. Märket används i regel inte om vägens fria bredd är större än 6,0 meter.

Tilläggsskylt 822. Fri höjd

Denna tilläggsskylt används om det är nödvändigt att ange den fria höjden vid en underfart. Tilläggsskylten används inte om förhållandena kräver att märke 342 används. Tilläggsskylten används antingen tillsammans med märke 189 eller ensam för sig, fäst vid hindret.

Tilläggsskylt 823. Ellednings höjd

Tilläggsskylten används vanligen vid plankorsningar mellan väg och elektrifierad järnväg tillsammans med märkena 171, 172, 176 eller 177.

Tilläggsskyltarna 824 och 825. Verkningsområde i vardera riktningen. Tilläggsskylt 826. Verkningsområde i pilens riktning. Tilläggsskylt 827. Verkningsområde börjar. Tilläggsskylt 828. Verkningsområde slutar

Tilläggsskylten används vid behov tillsammans med vägmärkena 371, 372, 381, 382, 421-427, 520, 521 och 521 a-521 c för att förtydliga riktningen hos vägmärkets verkningsområde. Tilläggsskylt 825 kan används i samband med förbuds- och begränsningsmärken endast om märket upprepas.

Tilläggsskylt 831. Personbil. Tilläggsskylt 832. Buss. Tilläggsskylt 833. Lastbil. Tilläggsskylt 834. Paketbil. Tilläggsskylt 835. Husvagn. Tilläggsskylt 836. Invalidfordon. Tilläggsskylt 841. Motorcykel. Tilläggsskylt 842. Moped. Tilläggsskylt 843. Cykel

Genom dessa tilläggsskyltar anges vilka slag av fordon som förbudet, begränsningen, påbudet, anvisningen eller informationen berör, om inget särskilt vägmärke finns för ändamålet.

Tilläggsskyltarna 844 och 845. Parkeringssätt

Tilläggsskylt 848. Förbjudet att transportera farliga ämnen i kategori A.

Giltighetstiden kan anges på samma tilläggsskylt. (22.3.2002/223)

Tilläggsskylt 849. Genomfart förbjuden vid transport av farliga ämnen i kategori B.

Giltighetstiden kan anges på samma tilläggsskylt. (22.3.2002/223)

Tilläggsskylt 850. Tunnelklass (12.2.2015/131)

Tilläggsskyltarna 851–853. Giltighetstid

(2.3.2007/228)

Tilläggsskylt 854. Tidsbegränsning

Tider av högst en timmes längd anges i minuter, medan längre tider än en timme anges i timmar. Tidsbegränsning och giltighetstid kan anges på samma tilläggsskylt.

Tilläggsskyltarna 855 a och 855 b. Parkering mot avgift

Tilläggsskylt 855 a kan användas tillsammans med märke 372 och tilläggsskylt 855 b tillsammans med märkena 520, 521 och 521 a-521 c när en fastställd avgift skall betalas för användning av parkeringsplatsen eller för annan parkering.

Tilläggsskyltarna 856 a och 856 b. Skyldighet att använda parkeringsskiva

Tilläggsskylt 856 a kan användas tillsammans med märke 372 och tilläggsskylt 856 b tillsammans med märkena 520, 521 eller 521 a-521 c för sådan parkering för vilken ingen avgift fastställts. Tilläggsskyltarna får användas endast i samband med parkering som begränsats till hel eller halv timme. Tidsbegränsning och giltighetstid kan anges på samma tilläggsskylt.

Tilläggsskyltarna 861 a och 861 b. Riktning för trafik med förkörsrätt

Tilläggsskylten används för att i korsningar förtydliga riktningen för svängande, förkörsberättigad trafik. Tilläggsskylten kan användas tillsammans med vägmärket 211, 231 eller 232 och av särskilda skäl även tillsammans med märke 189. Figuren på skylten anpassas till situationen. Tilläggsskylt 861 b kan utan sådana konstruktioner som anger riktningen för svängande trafik endast användas tillfälligt. Tilläggsskylten används i korsningens alla färdriktningar. Tilläggsskylten får dock inte användas om en cykelväg korsar riktningen för svängande, förkörsberättigad trafik i samma plan. (23.12.1998/1134)

Tilläggsskylt 862. Timmerväg

Tilläggsskylten kan användas tillsammans med något av märkena 162, 163 eller 164 som varning vid en korsning med en väg som tillfälligt används för timmerkörslor.

Tilläggsskylt 863. Dubbelriktad cykelväg

Tilläggsskylten kan användas tillsammans med märke 231 eller 232. Tilläggsskylten skall användas i synnerhet i situationer där sikten är kort eller där det annars är svårt att uppfatta den korsande cykeltrafiken. (23.12.1998/1134)

Tilläggsskylt 871. Tilläggsskylt med text

För tilläggsskylten skall väljas en text av sådan storlek att texten tydligt kan läsas på tillräckligt långt avstånd. Textens normala minimistorlek är inom tätorter 60 mm och utanför tätorter 100 mm. Undantagsvis kan dock inom tätorter användas text med storleken 30 mm och utanför tätorter med storleken 60 mm.

Tilläggsskylt 872. Tilläggsskylt med texten ''Servicekörning tillåten''

Tilläggsskylt 880. Nödtelefon och brandsläckare

Tilläggssylten används i samband med märke 567. (24.5.2006/404)

Vägmarkeringar används i allmänhet på permanentbelagda vägar för reglering av trafiken. Materialet för vägmarkeringar får inte vara halt och får inte höja sig mer än 6 mm ovanför körbanans yta. Vägmarkeringsstift eller motsvarande får dock, om de inte reflekterar ljus, höja sig högst 15 mm och om de reflekterar ljus, högst 25 mm ovanför körbanans yta. En markering som avses i 38 b § får höja sig högst 15 mm ovanför körbanans yta.

Längden på mittlinjens dellinje är en meter och mellanrummet 3 meter i tätorter då hastighetsbegränsningen är ≤ 50 km/h. I övriga fall är dellinjen 3 meter och mellanrummet 9 meter. Mittlinjen är 10 cm bred. Mittlinje används inte, om vägens farbara bredd är mindre än 5,7 meter.

Körfältslinjens mått är i allmänhet desamma som mittlinjens, om inte annat bestäms nedan. Inom ett grupperingsområde kan användas en körfältslinje där förhållandet mellan dellinje och mellanrum är 1:1. Dellinjens längd bestäms enligt 26 §.

Inom ett grupperingsområde där färdriktningarna förgrenas används en körfältslinje som är 20 cm bred.

Spärrlinjen är i allmänhet en 10 cm bred obruten linje. På motorvägar och motortrafikleder kan även en 20 cm bred spärrlinje användas. Inom ett grupperingsområde är spärrlinjen dock lika bred som den föregående körfältslinjen. Spärrlinjen används vid kanten av ett spärrområde och då man önskar förbjuda byte av körfält eller överskridande av mittlinjen. Spärrlinjen används särskilt på båda sidor om en med halvbommar försedd plankorsning med järnväg för att hålla i sär olika riktningar för trafiken. Gul spärrlinje används inte om vägens farbara bredd är mindre än 5,7 meter.

Varningslinjen är en streckad linje, vars bredd är 10 cm. Varningslinjens dellinje är 3 meter lång och mellanrummet en meter i tätorter då hastighetsbegränsningen är ≤ 50 km/h. I övriga fall är dellinjen 9 meter lång och mellanrummet 3 meter. Varningslinjen markeras utanför tätorter i allmänhet på en minst 120 meter lång sträcka och i tätorter i allmänhet på en minst 60 meter lång sträcka. I tätorter kan varningslinjen även lämnas omarkerad.

En varningslinje kan med avvikelse från ovan nämnda mått markeras kortare och på kortare sträcka, om spärrlinjen är bruten på grund av en infart, om avståndet mellan korsningarna är kort eller i närheten av en smal vägsträcka.

Körbanans kantlinje är en 10 cm, på motorväg och motortrafikled dock 20 cm bred obruten linje. Undantagsvis kan också en bredare kantlinje användas. Fortsättningen på kantlinjen är vanligen lika bred som kantlinjen, på motorväg och motortrafikled samt vid behov även på annat ställe används dock dubbel linjebredd. Linjens längd bestäms enligt 26 §. Ljud- och vibrationsframkallande strukturer som används i syfte att framhäva kantlinjen kan placeras på kantlinjens yttre sida eller på kantlinjen.

Buss- och spårvagnsfält skiljs åt från den övriga körbanan genom en 20 cm bred körfältslinje eller spärrlinje. Körfältslinjens dellinje och mellanrum är 3 meter.

Cykelfält skiljs åt från den övriga körbanan genom en 20 cm bred körfältslinje eller spärrlinje. Körfältslinjens dellinje och mellanrum är 1 meter.

Cykelfält ska alltid markeras, om en väntplats för cyklister och mopedister markeras i en trafikljusreglerad korsning. (23.6.2010/618)

Bredden på ränderna vid skyddsvägsmarkeringar och mellanrummet mellan dem är 50 cm. Ränderna är minst 2,5 meter långa.

En fortsättning på en cykelbana markeras med två minst 50 cm breda streckade linjer. Dellinjerna och mellanrummen är 50 cm långa.

Om en skyddsväg och en fortsättning på en cykelbana är belägna bredvid varandra markeras ingen streckad linje längs den sida av skyddsvägen som gränsar till cykelbanans fortsättning.

När en fortsättning på en cykelbana är belägen mitt i en skyddsvägsmarkering, ersätter skyddsvägsmarkeringen de streckade linjerna. Längden på ränderna vid skyddsvägsmarkeringarna på bägge sidor av fortsättningen är då minst 1,25 meter.

En stopplinje är 30-50 cm bred. Tillsammans med vägmärke 232 används stopplinje alltid när detta är tekniskt möjligt. Vid plankorsning med järnväg placeras stopplinjen intill vägmärke 232 och på annat ställe så att det från ett fordon som har stannat bakom linjen är så god sikt som möjligt mot den korsande vägen. Saknas skyddsväg i en korsning där trafiken regleras med trafikljus, markeras stopplinjen intill primärsignalen eller högst 5 meter före denna. Om stopplinjen placeras framför skyddsvägen, skall mellanrummet mellan stopplinjen och skyddsvägen vara minst 50 cm.

Väjningslinjens triangel är 50 cm bred och 60 cm hög. Avståndet mellan trianglarna är 30-50 cm. Trianglarna placeras med jämna mellanrum.

Den parallella linjedragningen inom ett spärrområde följer färdriktningen i en vinkel som i allmänhet är 30°. Linjens minimibredd är 20 cm. Förhållandet mellan dellinje och mellanrum varierar enligt storleken på spärrområdet.

En körfältspil är minst 5 meter lång, på gång- och cykelbana samt cykelfält dock 1 meter.

Slutpilar för körfält placeras i allmänhet flera efter varandra före det ställe där körfältet slutar så, att avstånden mellan dem minskar när slutpunkten kommer närmare. Slutpilen för ett körfält är minst 5 meter lång.

En linje som avskiljer en parkeringsplats eller som anger placeringen av fordonen på området är 10 cm bred.

När en buss- eller spårvagnshållplats gränsar till kantstenen görs en gul kantmarkering på kantstenens övre yta och på dess sidytor för angivande av hållplatsområdets längd. Kanten behöver dock inte markeras, om hållplatsområdet sträcker sig 12 meter åt båda hållen från hållplatsmärket.

En ledlinje används t.ex. för att vägleda vänstersvängande trafik eller då det finns minst två körfält med trafik som svänger i samma riktning, eller annars då det finns särskilt behov att förtydliga körfältens läge. Ledlinjen är lika bred som den föregående linjen. Dellin-jens och mellanrummets längd är 0,5-1,5 meter.

Sidan på en ruta i markeringen på fartgupp, upphöjd skyddsväg eller annan motsvarande konstruktion är 10–50 cm lång. Rutmarkeringen dimensioneras så att minst två markeringsrader syns i tillfartsriktningen.

Bredden på varselränder är 10-20 cm. Ljud- eller vibrationsframkallande strukturer som syftar till att framhäva ränderna kan placeras på eller på yttre sidan av ränderna.

Förhandsupplysning som anger väjningsplikt eller att det är obligatoriskt att stanna placeras högst 25 meter före en korsning eller ett vägmärke som anger väjningsplikt eller att det är obligatoriskt att stanna.

En BUS-markering som anger busskörfält placeras i början av busskörfältet och upprepas enligt behov.

Tillfälliga vägmarkeringar görs med samma färger som permanenta markeringar. Markeringar som kan förorsaka uppenbar fara skall avlägsnas eller täckas.

En vägmarkering skall bevaras i sådant skick att den inte felaktigt kan uppfattas som en annan vägmarkering.

När avstängningsanordningar används under mörker eller skymning skall de vara försedda antingen med reflekterande yta eller med turvis röda och gula reflektorer.

Avstängningsbommar och avstängningsstaket skall vara försedda med turvis röda och gula tvärstrimmor. Under mörker eller skymning samt om möjligt även annars när sikten är begränsad skall avstängningsbommar och avstängningsstaket förses med blinkande gult eller fast rött ljus. Fast rött ljus används om vägen är helt avstängd och det är nödvändigt att vända om vid det avstängda stället.

Gropar skall skyddas tillräckligt effektivt så att det inte är möjligt för t.ex. synskadade fotgängare att ofrivilligt falla ner i dem.

När trafiken varnas och regleras med anledning av pågående arbete på vägen kan en särskild bogserad varningsanordning användas. Bakre delen av den bogserade varningsanordningen består av ett avstängningsstaket med en storlek av högst 260 cm x 320 cm vilket är försett med vägmärke 417 och i allmänhet också med märke 142. Varningsanordningen är upptill försedd med gula varningsblinkljus och nedtill med röda reflektorer av samma modell som används på släpvagnar. Främre delen av en bogserad varningsanordning skall i de yttre hörnen vara försedd med vita reflektorer med en storlek av minst 30 cm ² . När en bogserad varningsanordning flyttas under mörker skall dess främre hörn vara försedda med vita och dess bakre hörn med röda konturljus. En bogserad varningsanordning kan ersättas av ett motsvarande avstängningsstaket som fästs vid bakbrädet på en lastbil.

När varningsanordningen används skall det blinkande gula ljuset alltid användas. Vid transport till en annan plats skall det blinkande gula ljuset släckas och avstängningstaketet vändas i vågrätt läge.

En bogserad varningsanordning kan användas när arbetet fortskrider snabbt eller är kortvarigt.

En särskild varningsanordning som ställs upp på vägen kan användas när trafiken varnas och regleras med anledning av ett kortvarigt arbete på vägen och när det med hänsyn till själva arbetet skulle kräva oskäligt lång tid att ställa upp ett varningsmärke. Anordningen består av en fot samt något av vägmärkena 142 eller 189, fastgjort vid foten och minst 30 cm ovanför denna, samt ovanför vägmärket ett varningsblinkljus som avger ett blinkande gult ljus. Varningsanordningen kan placeras vid körbanans högra kant eller på en enkelriktad körbana på den sida av körbanan där arbetsobjektet finns.

Användningen av en varningsanordning som uppställs på vägen är att rekommendera också i sådana fall då varning för ett arbetsobjekt ges endast med en lampa som avger ett roterande eller blinkande gult ljus och arbetsobjektet finns sig på en plats som inte tydligt kan urskiljas på tillräckligt långt avstånd.