Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

248/1970

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Lag om parkeringsbot

Inte i kraft
Denna lag har upphävts genom L 17.6.2011/727 , som gäller fr.o.m. 1.1.2012.
Ämnesord
Avgift, Parkeringsbot, Bot
Typ av författning
Lag
Förvaltningsområde
Justitieministeriet
Meddelats
Ikraftträdande
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1970/248/ajantasa/2010-08-27/swe

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 §

Parkeringsbot för överträdelse av förbud och begränsningar som gäller stannande och parkering av fordon samt av bestämmelser om användning av parkeringsskiva (parkeringsfel) föreläggs av polisen enligt denna lag. Parkeringsbot föreläggs också för överträdelse av de förbud och begränsningar som gäller onödig tomgångskörning med motordrivet fordon och som utfärdats med stöd av miljöskyddslagen (86/2000) eller vägtrafiklagen (267/1981) . (11.12.2002/1101)

För alla genom en handling begångna parkeringsfel förelägges endast en bot.

Om det med anledning av felet har väckts åtal eller utfärdats ett sådant föreläggande eller yrkande som avses i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) , får parkeringsbot inte föreläggas. (27.8.2010/775)

3 mom. har ändrats genom L 775/2010 , som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag. Den tidigare formen lyder:

Har med anledning av felet väckts åtal eller framställts straffanspråk, må parkeringsbot ej föreläggas.

2 § (22.12.2009/1393)

Regionförvaltningsverket kan på framställning av kommunfullmäktige eller med deras samtycke och efter att ha mottagit ett utlåtande av chefen för vederbörande polisinrättning på de villkor som regionförvaltningsverket har ställt förordna att kommunen på sitt område eller en viss del av området jämsides med polisen ska sörja för övervakningen av att förbuden och begränsningarna beträffande stannande, uppställning och parkering efterlevs och för föreläggandet av parkeringsbot. Regionförvaltningsverket kan återkalla förordnandet eller ändra villkor som ställts där.

3 § (22.12.2009/1393)

Ledningen av och tillsynen över iakttagandet av förbuden och begränsningarna beträffande stannande, uppställning och parkering på en polisinrättnings verksamhetsområde handhas av polisinrättningens chef, som även fungerar som parkeringsövervakare. Regionförvaltningsverket kan dock bestämma att en annan tjänsteman vid polisinrättningen än chefen för inrättningen ska vara parkeringsövervakare.

Om övervakningen ordnas på det sätt som avses i 2 §, ska kommunen utse en kommunal parkeringsövervakare i stället för den parkeringsövervakare som avses i 1 mom.

En kommunal parkeringsövervakare står i frågor som gäller övervakningens allmänna uppläggning under ledning och tillsyn av polisinrättningens chef.

Den kommunala parkeringsövervakaren ska ha det antal biträden som krävs. Regionförvaltningsverket kan bestämma det minsta antalet övervakningsbiträden. Bestämmelser om kompetenskraven på den kommunala övervakningspersonalen och om personalens tjänstedräkt och emblem utfärdas genom förordning av statsrådet.

4 §

Kommunalt övervakningsbiträde åligger att övervaka iakttagandet av förbuden och begränsningarna beträffande stannande, uppställning och parkering, utfärda betalningsanmaningar med anledning av parkeringsfel samt avge rapporter om dem till parkeringsövervakaren och att även i övrigt biträda parkeringsövervakaren i de till övervakningen hörande uppgifterna i enlighet med dennes anvisningar och föreskrifter.

Förare av fordon är skyldig att vid anfordran styrka sin identitet för parkeringsövervakaren eller hans biträde. Föraren är även skyldig att stanna fordonet på tecken av parkeringsövervakaren eller hans biträde samt att iakttaga annat tecken eller annan uppmaning som denne ger vid fullgörandet av sin övervakningsuppgift. På fordon som används vid parkeringsövervakning tillämpas vad i 48 § 4 mom. vägtrafiklagen (267/81) är stadgat om fordon som används vid trafikövervakning. (23.12.1981/972)

5 §

Anser kommunal parkeringsövervakare eller hans biträde, att parkeringsfel medfört eller kunnat medföra allvarlig fara eller olägenhet, skall han utan att utfärda betalningsanmaning anmäla om felet hos polisen.

Är parkeringsfel uppenbart obetydligt må polisman, kommunal parkeringsövervakare eller dennes biträde i stället för betalningsanmaning tilldela den felande anmärkning.

6 § (22.12.2009/1393)

Parkeringsboten tillfaller staten.

Avgifter som tas ut för parkeringsfel i ett område som står under kommunal övervakning tillfaller dock kommunen i fråga, oberoende av om betalningsanmaningen har utfärdats av polisen eller av den kommunala parkeringsövervakaren eller hans biträde.

På ett område där kommunal övervakning anordnats betalar kommunen utgifterna för ordnandet och skötseln av övervakningen och för uppfyllandet av de villkor som regionförvaltningsverket har ställt.

7 § (20.4.1990/353)

Parkeringsboten är oberoende av felets art 10 euro. Genom förordning av inrikesministeriet kan botens belopp dock höjas till högst 40 euro, om detta anses nödvändigt av trafikskäl. Förhöjningen kan även avse en kommun eller ett visst område i en kommun. Har en kommun delat in sitt område i zoner eller delar inom vilka parkeringsavgifter av olika storlek tas ut, kan maximibeloppet av den förhöjda parkeringsboten inom den zon eller den del som har den högsta avgiften genom förordning av inrikesministeriet överskridas med högst 10 euro. (17.2.2006/124)

Är kommunal parkeringsövervakning införd, skall inrikesministeriet innan förhöjningen fastställs inhämta kommunens utlåtande.

8 § (11.12.2002/1101)

Parkeringsbot skall betalas av den förare som begått felet. I fråga om bilar och motorcyklar är även den som vid felets begående var fordonets ägare, eller i ägarens ställe den, till vilken besittningen av fordonet enligt anmälan till ett register över fordon varaktigt överlåtits, ansvarig för betalningen, om ägaren eller innehavaren inte gör sannolikt att fordonet vid sagda tidpunkt olovligen nyttjades av föraren, eller visar att han av annat skäl inte är skyldig att svara för boten.

9 § (17.2.2006/124)

Fordons förare skall meddelas skriftlig anmaning att betala boten inom två veckor från det anmaningen gavs. Anträffas föraren inte, kan betalningsanmaningen anbringas på ett synligt ställe på fordonet.

Har betalningsanmaning inte kunnat tillställas fordonets förare på det sätt som anges i 1 mom., skall parkeringsövervakaren utan dröjsmål delge fordonets ägare eller innehavare, som är ansvarig för betalningen av boten, anmaning att erlägga boten inom två veckor från delfåendet.

10 §

Har betalningsanmaning icke inom föreskriven tid efterkommits, skall parkeringsbotens belopp höjas med hälften. Parkeringsövervakaren skall därvid meddela ägaren eller innehavaren av fordonet eller, om dessa icke är ansvariga för boten, föraren skriftligt föreläggande att betala förhöjd bot inom en vecka från delfåendet av betalningsföreläggandet, vid äventyr att boten eljest indrives i utsökningsväg.

11 § (23.12.1981/972)

Rätten att uppbära parkeringsbot har förfallit, om inte betalningsföreläggande delgivits inom sex månader från den dag parkeringsfelet begicks.

12 §

Parkeringsövervakare må förlänga betalningstid, om tvingande skäl därtill föreligger.

13 §

Fordons förare, ägare eller innehavare, som anser anmaning eller föreläggande att betala parkeringsbot eller förhöjning av parkeringsbot obefogad, har rätt att inom stadgad betalningstid inlägga protest hos parkeringsövervakaren. Denne skall avgöra ärendet utan dröjsmål och delgiva vederbörande sitt beslut.

Godkänner parkeringsövervakaren protesten, skall han återkalla betalningsanmaningen eller betalningsföreläggandet eller förhöjningen av boten och, om betalning redan skett, förordna om omedelbar återbetalning till vederbörande av vad som erlagts för mycket.

14 §

Ändring i parkeringsövervakarens beslut med anledning av protest får i enlighet med lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50) sökas genom besvär hos länsrätten inom 30 dagar från delfåendet. Till besvärsskriften skall utöver vad som stadgas särskilt fogas bevis över att boten har betalts inom föreskriven tid, vid äventyr att besvären annars inte upptas till prövning. Innan ärendet avgörs skall länsrätten inhämta utlåtande av parkeringsövervakaren. Besvärsskriften kan även lämnas till parkeringsövervakaren, som då skall sända den jämte eget utlåtande till länsrätten. I länsrättens beslut får ändring inte sökas genom besvär. (10.3.1989/254)

Betalningsföreläggande verkställes utan dom eller utslag med iakttagande av stadgandena om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

På parkeringsbot, som tillfaller kommun, tillämpas icke vad särskilt är stadgat om befrielse från erläggande av kommunal avgift.

L om ändringssökande i förvaltningsärenden har upphävts genom FörvaltningsprocessL 586/1996 . Förvaltningsdomstolarna har kommit i länsrätternas ställe, se L om förvaltningsdomstolarna 430/1999 .

15 §

Har protest inlagts eller besvär inkommit efter den stadgade tidens utgång, må ärendet likväl upptagas till prövning, om särskilt skäl till förseningen förelegat och protesten inlagts eller besvären inlämnats så snart detta varit möjligt. Protest mot betalningsanmaning som inlagts först efter det betalningsföreläggande utfärdats upptages likväl icke till prövning.

16 § (27.8.2010/775)

Om det på grund av ett parkeringsfel har väckts åtal eller utfärdats ett sådant föreläggande eller yrkande som avses i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot, ska parkeringsövervakaren på ansökan förordna om återbäring till vederbörande av betald parkeringsbot. Ansökan ska göras inom ett år från det åtal väcktes eller yrkandet eller föreläggandet utfärdades.

16 § har ändrats genom L 775/2010 , som träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom lag. Den tidigare formen lyder:

16 §

Har på grund av parkeringsfel väckts åtal eller delgivits straffanspråk, skall parkeringsövervakaren på ansökan förordna om återbäring till vederbörande av betald parkeringsbot. Ansökan skall göras inom ett år från det åtal väcktes eller straffanspråk delgavs.

17 §

Har parkeringsbot erlagts två gånger för ett och samma fel, skall parkeringsövervakaren förordna om återbäring: till vederbörande av det som erlagts för mycket. Har såväl förare som ägare eller innehavare erlagt betalning, skall vad som erlagts för mycket återbäras till ägaren eller innehavaren.

Fordons ägare eller innehavare som erlagt parkeringsbot har rätt att till den del betalningen icke i enlighet med 1 mom. återburits få ersättning därför av föraren, dock ej för förhöjning av bot, om förhöjningen berott på den ersättningsberättigades egen försummelse. Yrkande på sådan ersättning må framställas även i den ordning som är stadgad för betalningsorderförfarande.

18 § (28.2.1975/151)

18 § har upphävts genom L 28.2.1975/151 .

19 § (28.2.1975/151)

19 § har upphävts genom L 28.2.1975/151 .

20 § (28.2.1975/151)

20 § har upphävts genom L 28.2.1975/151 .

21 § (28.2.1975/151)

21 § har upphävts genom L 28.2.1975/151 .

22 § (5.12.2003/1029)

En anmaning enligt 9 § 2 mom. och ett betalningsföreläggande enligt 10 § kan delges som vanlig eller bevislig delgivning enligt vad som bestäms i förvaltningslagen (434/2003) . Tiden för inläggande av protest

enligt 13 § 1 mom. räknas från den dag då anmaningen eller föreläggandet har delgivits enligt 60 § förvaltningslagen.

23 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

24 §

Denna lag träder i kraft den 1 september 1970. Åtgärder för lagens verkställighet må likväl vidtagas redan före lagens ikraftträdande.

Ikraftträdelsestadganden

23.12.1981/972:

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

De i 7 § 1 mom. avsedda åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.

Regeringens proposition 211/81, Trafikutsk. bet. 2/81, Stora utsk. bet. 172/81

10.3.1989/254:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1989.

Regeringens proposition 65/88, Andra lagutsk. bet. 12/88, Stora utsk. bet. 157/88

20.4.1990/353:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1990.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 2/90, Trafikutsk. bet. 1/90, Stora utsk. bet. 17/90

7.9.1990/844:

Denna lag träder i kraft den 1 november 1990.

Regeringens proposition 37/90, Liikenneutsk. bet. 3/90, Stora utsk. bet. 75/90

13.12.1991/1481:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Regeringens proposition 10/91, Trafikutsk. bet. 2/91

2.4.1993/322:

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1993.

RP 369/92 , TrUB 1/93

9.11.2001/969:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 103/2001 , LaUB 19/2001, RSv 119/2001

11.12.2002/1101:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

RP 141/2002 , TrUB 19/2002, RSv 193/2002

5.12.2003/1029:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

RP 79/2003 , FvUB 6/2003, RSv 61/2003

17.2.2006/124:

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 168/2005 , LM 119/2003, KoUB 29/2005, RSv 205/2005

22.12.2009/1393:

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 161/2009 , FvUB 18/2009, RSv 205/2009

27.8.2010/775:

Om ikraftträdandet av denna lag föreskrivs särskilt genom lag.

RP 94/2009 , LaUB 9/2010, RSv 84/2010

Till början av sidan