267/1981

Denna lag gäller trafik på väg. Bestämmelser om lagens tillämpning inom annat område finns i 5, 28 och 92 §, i 92 j § 2 mom. och i 92 m §. (10.6.2005/401)

Denna lag tillämpas inte på järnvägstrafik.

I vägtrafiklagstiftningen avses med:

I vägtrafiklagstiftningen avses med

Vägtrafikant skall följa trafikreglerna samt även i övrigt iakttaga av omständigheterna påkallad omsorg och försiktighet till förekommande av fara och skada.

Vägtrafikant får inte onödigtvis hindra eller störa trafiken.

Vägtrafikant skall i första hand följa tecken eller anvisning som ges av polisman eller av annan som reglerar trafiken.

Anvisning som ges med trafikanordning skall följas, även om detta skulle innebära avvikelse från trafikregel. Regleras trafiken med trafikljus, skall ljussignal följas oberoende av anvisning som ges med annan trafikanordning.

När ett motordrivet fordon förs utanför väg skall iakttas den försiktighet som omständigheterna kräver för undvikande av fara och skada.

Ett utryckningsfordon som avger föreskrivna ljud- och ljussignaler samt en kortege som leds av ett polisfordon som avger nämnda signaler skall oberoende av anvisningar givna med en trafikanordning lämnas fri passage. Vägtrafikanter skall härvid vid behov väja och stanna.

Vägtrafikanter får inte bryta eller på något annat sätt hindra en militärtrupp, en kortege, en grupp av barn under ledares uppsikt eller någon annan ordnad procession i rörelse. Detta gäller dock inte förare av utryckningsfordon som avger föreskrivna ljud- och ljussignaler.

Tåg skall lämnas fri passage. Med tåg avses i denna paragraf varje anordning som löper på järnvägsskenor.

Vägtrafikant som närmar sig plankorsning med järnväg skall iakttaga särskild försiktighet och, oberoende av eventuella skyddsanordningar, vara uppmärksam på om tåg närmar sig. Förare av fordon skall härvid använda sådan hastighet att fordonet vid behov kan stannas före banan.

Vägtrafikant får ej börja korsa järnväg, om tåg närmar sig eller ljussignal ålägger honom att stanna, särskild ljudsignal ljuder eller bom är nedfälld eller i rörelse. Han skall då stanna på betryggande avstånd från banan, före signalanordningen eller bommen. När järnväg får korsas, skall det ske utan dröjsmål.

Fordon skall framföras på körbana. Finns vid vägens högra sida en vägren, där körning utan olägenhet går för sig, skall cykel och annat icke motordrivet fordon samt moped dock framföras på vägrenen.

Barn under tolv år får framföra cykel på gångbanan. Gångtrafiken får dock inte förorsakas oskälig störning därav.

Då särskilda skäl påkallar det får fordon tillfälligt framföras även på annan än för fordonet avsedd del av väg, om detta inte föranleder fara eller avsevärd olägenhet.

Fordon skall på körbanan, med beaktande av den övriga trafiken och förhållandena i övrigt, framföras så nära körbanans högra kant som möjligt utan risk för säkerheten. Detta stadgande gäller inte körning på enkelriktad körbana.

Finns på körbanan i förarens körriktning minst två körfält, skall han utan att i onödan byta körfält i allmänhet framföra fordonet på det fria körfält som är längst till höger.

I fall som avses i 2 mom. är det förbjudet att köra på körfält som är avsett för den mötande trafiken.

Refug eller annan motsvarande anordning på dubbelriktad körbana skall passeras till höger.

Avståndet till framförkörande fordon skall anpassas så, att risk för påkörning ej föreligger, även om detta fordon stannas.

På väg utanför tätort skall motordrivna fordon som framförs klart långsammare än den övriga trafiken framföras på ett sådant avstånd sinsemellan, att ett omkörande fordon utan fara kan köra in mellan dem.

Körfält för svängning skall väljas i god tid.

Den som ämnar svänga till höger skall använda körfältet närmast körbanans högra kant. Den som ämnar svänga till vänster skall använda körfältet strax till höger om körbanans mittlinje eller närmast körbanans vänstra kant på enkelriktad körbana.

Förare som ämnar svänga sitt fordon får inte föranleda fara eller onödigt hinder för dem som färdas i samma riktning.

I korsning skall fordon vid högersväng föras så nära den korsande körbanans högra kant som möjligt. Vid vänstersväng skall fordon föras så, att det lämnar korsningen omedelbart till höger om mittlinjen av den korsande körbanan eller på vänstra kanten av enkelriktad körbana.

Utan hinder av stadgandena i 11 och 12 §§ får cyklist eller mopedist som ämnar svänga till vänster fortsätta att hålla till höger vid korsande av körbana. Han får dock härvid svänga till vänster först när detta kan ske utan att den övriga trafiken orsakas hinder, och han skall lämna korsningen längs högra kanten.

När fordon närmar sig korsning, skall föraren iakttaga särskild försiktighet. Han skall väja för fordon som samtidigt närmar sig från höger på annan väg.

Förare av fordon som svänger i korsning skall väja för cyklist, mopedist och gående som korsar den körbana, på vilken han ämnar köra in. Likaså skall förare som annorstädes än i korsning ämnar lämna körbanan eller eljest korsa den väja för cyklist, mopedist och gående som använder vägkanten. Förare som svänger till vänster skall dessutom väja för den mötande trafiken.

Föraren skall dock alltid väja för den övriga trafiken när han kommer in på en väg från en gårdsgata, gågata, gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller något annat motsvarande område eller från en stig, ägoväg eller någon annan mindre väg eller från en snöskoterled. (5.5.2006/343)

Cyklister och mopedister skall dock, om inte något annat följer av 2 eller 3 mom., väja för den övriga trafiken när de kommer in på en körbana från en cykelbana. (7.5.1997/414)

Vägtrafikant skall oaktat stadgandena i 1 och 2 mom. lämna spårvagn fri passage i korsning.

Förare som enligt trafikreglerna eller vägmärke är väjningspliktig skall, genom att i god tid minska hastigheten eller stanna, tydligt visa att han ämnar iakttaga denna skyldighet. Han får fortsätta färden endast om han, med beaktande av andra fordons läge på vägen, avståndet till dem och deras hastighet, ej föranleder fara eller hinder.

När förare närmar sig eller kör in i vägkorsning, skall han anpassa sitt körsätt så att störning inte uppstår för trafiken på den korsande vägen, om han nödgas stanna sitt fordon i korsningen.

Mötande fordon skall passera varandra till höger. I korsning får dock fordon, som kommer från motsatta håll och som båda ämnar svänga till vänster, passera varandra till vänster med iakttagande av särskild försiktighet.

Vid möte skall tillräckligt rum lämnas mellan fordonen. Finns det hinder på körbana, skall föraren av det fordon, på vars sida av körbanan hindret befinner sig, vid behov stanna sitt fordon för att låta den mötande passera platsen.

Vederbörligen utmärkt fordon som används i väghållningsarbete eller i motsvarande arbete på eller invid väg får passeras på det sätt som med beaktande av omständigheterna är lämpligast samt med iakttagande av nödig försiktighet.

Omkörning av framförkörande fordon skall ske till vänster. Omkörning skall dock ske till höger, när det framförkörande fordonet svänger till vänster eller tydligt förbereder sig därför.

Omkörning får göras till höger, om det finns minst två körfält i förarens körriktning och fordonen framförs på parallella körfält. Cyklist och mopedist får även eljest köra om annat fordon än cykel eller moped till höger.

Omkörning av spårvagn skall ske till höger. Om skenornas läge det föranleder, får omkörning dock ske till vänster, ifall det kan ske utan fara och olägenhet. På enkelriktad körbana får spårvagn även annars köras om till vänster, såvida trafikförhållandena medger det.

Vid omkörning av vederbörligen utmärkt fordon som används i väghållningsarbete eller motsvarande arbete på eller invid väg får, med iakttagande av nödig försiktighet, förfaras på det sätt som är lämpligast med hänsyn till omständigheterna.

Förare av omkörande fordon skall noggrant försäkra sig om att omkörningen inte föranleder fara.

Omkörning så att den mötande trafikens sida används är förbjuden:

Omkörningsförbud gäller inte korsning, om den korsande vägen är en stig, ägoväg eller annan mindre väg, och utanför tätort annan korsning än sådan som anges med vägmärke.

Den omkörande skall hålla ett betryggande avstånd till det fordon han kör om.

Den som blir omkörd skall, då han observerar omkörning till vänster, hålla så långt till höger som möjligt med beaktande av den övriga trafiken samt rådande omständigheter, och han får inte öka hastigheten.

Förare av fordon som rör sig långsamt skall, för att underlätta omkörning på smal eller kurvig körbana eller då den mötande trafiken är livlig, minska hastigheten och i mån av möjlighet lämna väg. Fordonet får härvid tillfälligt framföras på vägrenen, om det kan ske utan fara och olägenhet.

Fordon får inte backas eller vändas på väg, om detta ej kan ske utan fara eller hinder för andra.

Förare får starta från vägkant, byta körfält eller eljest föra sitt fordon i sidled endast då det kan ske utan fara och utan onödigt hinder för andra.

Om föraren av en buss, som stannats på hållplats på väg där den största tillåtna hastigheten är högst 60 km/h, med riktningstecken anger att han ämnar starta från hållplatsen, skall föraren av fordon som nalkas hållplatsen på samma eller intilliggande körfält minska hastigheten och vid behov stanna så att bussen utan hinder kan lämna hållplatsen. (7.5.1997/414)

Oaktat stadgandet i 1 mom. skall bussförare iakttaga särskild försiktighet för att undvika fara samt ge riktningstecken på det sätt som stadgas i 35 §.

Fordons hastighet skall anpassas till vad trafiksäkerheten kräver med beaktande bland annat av vägens skick, vädret, föret, sikten, fordonets belastning och lastens art samt trafikförhållandena. Hastigheten skall vara sådan att föraren behåller herraväldet över fordonet. Fordonet skall kunna stannas på den del av den framförvarande körbanan som föraren kan överblicka och i alla situationer som kan förutses. Före avbländning från helljus till halvljus skall hastigheten anpassas till de nya siktförhållandena.

Föraren skall anpassa fordonets hastighet så, att andra vägtrafikanter inte i oskälig mån utsätts för smuts- eller grusstänk.

Förare får ej hindra eller föranleda olägenhet för trafiken genom att köra med omotiverat låg hastighet eller genom att i onödan plötsligt bromsa.

En radio- eller televisionsmottagare, annan ljud- eller bildåtergivningsapparat eller kommunikationsapparat får inte under körning användas på ett sådant sätt att detta kan inverka menligt på användningen av fordonets manöveranordningar eller på något annat sätt störa förarens koncentration på trafiken.

Föraren av ett motordrivet fordon får inte under körning använda mobiltelefon så att han eller hon håller den i handen.

Trafikministeriet kan utfärda bestämmelser om allmän hastighetsbegränsning i hela landet eller i viss del av landet. Angående vägbestämda och lokala hastighetsbegränsningar beslutar, i enlighet med allmänna anvisningar som vid behov utfärdas av trafikministeriet och med iakttagande av stadgandena i 51 §, den på vilken det ankommer att uppsätta trafikanordning.

Bestämmelser om motordrivna fordons högsta tillåtna fordonsspecifika hastigheter och villkoren för säker användning av fordon vid en given hastighet utfärdas genom förordning av statsrådet. (12.12.2014/1043)

Förare av utryckningsfordon och av fordon som används vid trafikövervakning eller i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014) samt förare av fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon får överskrida den högsta tillåtna hastigheten enligt denna paragraf, om uppgiftens brådskande natur nödvändigtvis kräver det. (28.3.2014/259)

Utöver vad som stadgas i 3 mom. får föraren av en specialbil som används för sjuktransport överskrida den för specialbilar stadgade högsta tillåtna hastigheten även om uppgiftens brådskande natur inte längre oundgängligen kräver det. (27.3.1987/356)

Fordon får på väg stannas eller parkeras endast på dess högra sida. På enkelriktad väg är det tillåtet att stanna och parkera även på vänstra sidan av vägen.

Fordon skall stannas eller parkeras i vägens riktning och så långt som möjligt från körbanans mitt.

Fordon som transporterar mjölk utanför tätort får jämväl på dubbelriktad väg stannas vid mjölkbrygga även på vänstra sidan av vägen för på- eller avlastning. Härvid skall föraren iakttaga särskild försiktighet.

Fordon får inte stannas eller parkeras på sådan plats eller så att fara uppstår eller trafiken onödigtvis hindras eller störs.

Det är förbjudet att stanna och parkera:

Cykel och moped får stannas och parkeras på gångbana och cykelbana. Även annat fordon får, med iakttagande av särskild försiktighet, kortvarigt stannas på gångbana och cykelbana för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning, när det ej i närheten står till buds annan för stannande lämpad plats och tvingande skäl påkallar stannandet. Det stannade fordonet får dock inte föranleda oskälig olägenhet för användningen av gångbanan eller cykelbanan. Föraren skall då hålla sig i närheten av sitt fordon och vid behov flytta fordonet till en plats, där det inte stör den övriga trafiken.

Parkering är förbjuden:

Fordon som inte faktiskt används i trafiken får inte lämnas, förvaras eller läggas upp i lager på en väg. (5.12.2008/829)

Det är förbjudet att parkera på enskilt område utan tillstånd av fastighetens ägare eller innehavare. Parkeringsföreskrifter för ett enskilt område skall sättas upp så att de är lätta att observera. (27.6.2003/621)

Är parkeringstiden begränsad med ett vägmärke, får bilar inte parkeras utan parkeringsskiva, om kommunen har fattat beslut om att parkeringsskivor skall användas inom kommunen. Parkeringsskiva behövs dock inte på avgiftsbelagda parkeringsplatser. Skyldigheten att använda parkeringsskiva skall anges med vägmärke.

Under tiden för parkering skall parkeringsskivan vara placerad på ett synligt ställe i bilen, och ankomsttiden skall markeras på det sätt som trafikministeriet närmare bestämmer.

Trafikministeriet meddelar också andra närmare föreskrifter om parkeringsskivor och skyldigheten att använda dem.

Med parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning eller med ett motsvarande av behörig utländsk myndighet beviljat tillstånd som är försett med den internationella symbolen för personer med funktionsnedsättning får ett fordon parkeras

Parkeringstillståndet ska för parkeringstiden placeras på ett synligt ställe, i bilar innanför vindrutan.

Också taxibilar och invalidtaxibilar får stanna på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift betalas, om en passagerare med funktionsnedsättning ska stiga på eller av.

Närmare bestämmelser om de vägmärken enligt 1 mom. 2 punkten inom vars verkningsområde parkering är tillåten utfärdas genom förordning av statsrådet.

Parkeringstillstånd kan beviljas sådana personer med grav funktionsnedsättning eller för transport av sådana personer med grav funktionsnedsättning som har en synskada eller en funktionsnedsättning som hämmar rörelseförmågan. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om svårighetsgraden hos den funktionsnedsättning som är en förutsättning för tillståndet och det men som den medför.

Parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning beviljas av Transport- och kommunikationsverket. Till ansökan ska fogas läkarutlåtande om att förutsättningarna enligt 1 mom. är uppfyllda och uppgifter om utlåtandets giltighetstid. Tillståndet beviljas för läkarutlåtandets giltighetstid, dock högst 10 år. Tillståndsmyndigheten kan återkalla parkeringstillståndet på tillståndshavarens ansökan.

Transport- och kommunikationsverket får skaffa de tjänster som behövs för att sköta uppgifter i anslutning till beviljande av tillstånd av privata eller offentliga serviceproducenter som är verksamma i Finland. I serviceuppgifterna kan ingå att ta emot ansökningar, de uppgifter som följer av att ansökningar har väckts och ska behandlas samt utlämnande av parkeringstillstånd, om det inte postas till sökanden. På skötseln av serviceuppgifterna tillämpas vad som i körkortslagen (386/2011) föreskrivs om skötseln av uppgifter i anslutning till beviljande av körkort, körkortstillstånd och vissa andra tillstånd som serviceuppgift, serviceproducentens tillförlitlighet, avtal om serviceuppgifter samt inledande av ansökningsärenden och inlämnande av läkarutlåtande.

När fordon har stannats eller parkerats, skall föraren se till att fordonet inte kan komma i gång av sig självt.

Fordons dörr får inte öppnas, ej heller får på- eller avstigning eller på- eller avlastning ske på sådant sätt att detta medför fara eller onödig olägenhet för den övriga trafiken eller för omgivningen.

Vid möte med eller omkörning av gående, cyklist eller mopedist skall förare av fordon lämna denne ett med beaktande av fordonets storlek och hastighet tryggt utrymme på vägen.

Förare skall iakttaga särskild försiktighet då han närmar sig stannad skolskjutsbil, buss eller spårvagn samt barn, åldringar, handikappade eller andra som har uppenbara svårigheter att reda sig tryggt i trafiken.

När förare av fordon korsar gångbana, skall han lämna gående fri passage.

Förare som vid hållplats utan refug ämnar köra om spårvagn eller buss till höger skall stanna och lämna fri passage åt på- eller avstigande passagerare.

Cyklister och mopedister på cykelbana, som vid hållplats för buss eller spårvagn ämnar passera buss eller spårvagn som där stannat, skall lämna fri passage för på- eller avstigande passagerare. (7.5.1997/414)

Förare av fordon som närmar sig skyddsväg skall köra med sådan hastighet att han vid behov kan stanna före skyddsvägen. Föraren skall lämna fri passage åt gående som befinner sig på skyddsvägen eller står i beråd att beträda denna.

Har fordon eller spårvagn stannat framför en skyddsväg eller skymmer fordonet eller spårvagnen sikten över skyddsvägen, får fordonet eller spårvagnen ej omköras utan att den omkörande stannat, om det inte finns en refug eller ett fritt körfält mellan den omkörande och den omkörde.

Körhastigheten på en gårdsgata ska anpassas till gångtrafiken och får inte överskrida 20 km/h.

Förare av fordon ska på en gårdsgata lämna gående fri passage.

Parkering på en gårdsgata är tillåten på en markerad parkeringsplats. Parkering av cyklar, mopeder och fordon som är försedda med parkeringstillstånd för handikappad är dock tillåten utanför en markerad parkeringsplats, om det inte medför oskälig olägenhet för användningen av gårdsgatan.

På en gågata är det tillåtet att cykla. Motordrivna fordon får föras endast vid körning till en fastighet som är belägen vid gatan, om det inte har ordnats någon annan farbar förbindelse till fastigheten. Det är förbjudet att parkera och stanna ett motordrivet fordon på en gågata, med undantag för stannande i anslutning till servicekörning när servicekörningar enligt ett vägmärke är tillåtna.

Körhastigheten på en gågata skall anpassas till gångtrafiken och får inte överskrida 20 km/h.

Förare av fordon skall på en gågata lämna gående fri passage.

I en tunnel som anges med vägmärke får fordon inte backas eller vändas mot färdriktningen. Ett fordon får stannas och parkeras i en tunnel endast i nödsituationer. Om det är möjligt skall fordonet stannas eller parkeras på områden som anvisats för ändamålet. Vid längre stannande skall fordonets motor stängas av. Fordonet skall använda körljus.

När det för undvikande av fara är påkallat, skall förare avge ljud- eller ljussignal eller genom att använda bromsljus eller på annat sätt väcka övriga vägtrafikanters uppmärksamhet. Ljudsignal får eljest avges endast utanför tätort vid omkörning i dagsljus.

Ljudsignal får inte vara längre än vad som är nödvändigt. Ljussignal skall avges genom blinkning med körljus.

Förare av fordon, vilken har för avsikt att starta från vägkant, svänga i korsning eller vända på väg eller byta körfält eller eljest föra sitt fordon i sidled, skall till varning för andra ge tecken med riktningsvisare eller, om fordonet inte har sådan, på annat synligt sätt.

Tecken skall ges i god tid och vara väl synligt och begripligt. Avgivande av tecken befriar ej föraren från skyldigheten att försäkra sig om att åtgärden inte medför fara eller onödigt hinder.

Motordrivna fordon skall under körning alltid använda körljus eller varselljus. (7.5.1997/414)

Varje fordon skall använda körljus när det framförs på väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderleksförhållandena eller av annan orsak är nedsatt. I fordon, i vars utrustning körljus inte är föreskrivna, skall användas sådana reflexer som genom förordning stadgas.

Användning av helljus är förbjuden:

Dimstrålkastare och dimbakljus får användas endast i dimma eller vid kraftigt regn eller snöfall. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om framljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask, som rörs upp från vägen av draget vid körningen, väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. (14.2.1992/117)

Då ett fordon stannats eller parkerats på en väg i mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderförhållandena eller av någon annan orsak är nedsatt, skall framljusen eller halvljusen eller, då sådana inte finns, andra för fordonet föreskrivna ljus vara tända, om vägen inte är så väl belyst att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. (14.2.1992/117)

Om ett fordon, enligt vad som närmare bestäms genom förordning, har parkerats i körbanans riktning och inga andra fordon har kopplats till det, kan i en tätort i stället för de i 1 mom. nämnda ljusen användas parkeringsljus. Ljuset skall vara tänt på den sida av fordonet som är vänd mot trafiken eller, om fordonet parkerats mitt på körbanan, på båda sidorna. (14.2.1992/117)

Vad i 1 mom. är stadgat tillämpas inte på fordon som stannats eller parkerats på parkeringsplats utanför körbana, ej heller eljest på cykel eller moped som stannats eller parkerats utanför körbana.

Varningsblinker, som innebär att alla körriktningsljus blinkar samtidigt eller turvis framtill och baktill, får användas endast om det på grund av en olycka, ett fel eller någon annan tvingande omständighet varit nödvändigt att stanna fordonet på en plats där det kan medföra särskild fara för den övriga trafiken. (27.11.1987/873)

Fordons ljus får ej användas så, att förare av annat fordon kan bländas.

I fordon får det inte användas anordningar som kastar eller reflekterar rött sken framåt eller, om inte annat föreskrivs särskilt, anordningar som kastar eller reflekterar vitt eller ljusgult sken bakåt. På polisbil och bil som används av polisen i tjänsteuppdrag, på polismotorcykel som används som utryckningsfordon samt på tullens och gränsbevakningsväsendets fordon får dock för stoppande av fordon som kör framför användas en anordning som visar ett rött blinkande sken framåt samtidigt med ett blått blinkande larmljus. (4.6.2010/481)

Utryckningsfordon och fordon i polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets tjänsteuppdrag har rätt att komma ombord på färja och förbindelsefartyg före andra fordon. Den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen kan utfärda föreskrifter om i vilken ordning övriga fordon får komma ombord på färja eller förbindelsefartyg. (4.6.2010/481)

Vid ankomst till färja skall fordon stannas före skyddsanordningarna.

Gående ska använda gångbanan eller vägrenen. Gående får dock inte på en gångbana leda en cykel eller moped, skjuta en sparkstötting, föra ett förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots eller ett lätt elfordon, åka skidor, åka skridskor eller bära skrymmande börda, om detta kan medföra avsevärd olägenhet för andra gående. (30.12.2015/1610)

Där gångbana eller vägren ej finns eller då gångbana eller vägren ej är framkomlig utan olägenhet, skall gående använda cykelbana eller körbanans kant.

Gående på cykelbana skall i allmänhet begagna cykelbanans kant. (7.5.1997/414)

Gående skall på körbana i främsta rummet begagna dess vänstra kant, om ej högra kanten med hänsyn till färdleden eller av andra skäl är tryggare. Den som leder cykel eller moped får dock begagna körbanans högra kant.

Utan hinder av 40 § får gående på en gårdsgata och en gågata använda samtliga delar av gatan. De får dock inte onödigtvis hindra fordonstrafiken.

Gående som under mörker rör sig på väg skall i allmänhet använda vederbörlig reflex.

Övervakad grupp av gående samt ordnad procession skall begagna vägren eller körbanans högra sida i färdriktningen. Består gruppen av barn som går högst två i bredd, skall såvitt möjligt gångbana, vägren eller cykelbana begagnas.

Övervakad grupp av gående eller ordnad procession, som på icke belyst väg begagnar vägren eller körbana eller cykelbana, skall i mörker eller skymning eller när väderleksförhållandena det förutsätter mot vägens mitt i täten föra minst en lykta som framåt visar vitt eller gult sken och baktill en lykta som bakåt visar rött sken.

Gående skall korsa körbana längs skyddsväg, om en sådan finns i närheten. I övrigt skall gående korsa körbana vinkelrätt och i allmänhet invid korsning.

Gående som beträder skyddsväg eller eljest körbana skall iakttaga den försiktighet som avståndet till annalkande fordon och dess hastighet kräver. Han skall korsa körbanan utan onödigt dröjsmål.

Med körbana jämställs i denna paragraf cykelbana och spårväg. (7.5.1997/414)

På den som använder rullstol eller annat motsvarande hjälpmedel utan motor tillämpas de bestämmelser som gäller gående.

Detsamma gäller den som i gångfart själv för ett handdrivet förflyttningshjälpmedel eller ett sådant förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots och som har en elmotor med en effekt på högst 1 kilowatt och vars största konstruktiva hastighet är högst 15 km/h. I övrigt ska personen i fråga iaktta bestämmelserna om cyklister.

På förare av lätta elfordon tillämpas de trafikregler som gäller cyklister.

Ett sådant självbalanserande lätt elfordon som hålls i balans också när fordonet står stilla eller saknar förare får dock i gångfart och i enlighet med de bestämmelser som gäller gående föras på en gångbana. Då ska fordonets förare lämna gående fri passage.

Förare av fordon skall iakttaga nödig försiktighet och använda tillräckligt låg hastighet då han närmar sig häst, boskap eller motsvarande husdjur på vägen.

Djur som drivs på väg skall ledas i bindsle eller vallas så att de inte utgör fara eller oskälig olägenhet för trafiken. Ryttare och den som driver djur skall i tillämpliga delar iakttaga stadgandena om fordonsförare.

Förare av spårvagn skall i tillämpliga delar iakttaga de stadganden som gäller förare av fordon, såvida inte annat följer av 14 §.

2 mom. har upphävts genom L 27.6.2003/621 . (27.6.2003/621)

47 a § har upphävts genom L 10.6.2005/401 .

Förare av utryckningsfordon och förare av fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon får i brådskande uppdrag, med iakttagande av nödvändig försiktighet, avvika från de trafikregler som inte särskilt gäller honom eller henne. Föraren skall dock lämna fri passage för tåg och annan anordning som löper på järnvägsskenor. Förare av utryckningsfordon och förare av polisfordon som leder en kortege skall avge föreskrivna ljud- och ljussignaler. (8.6.2001/476)

Utryckningsfordon som avger föreskrivna ljussignaler och fordon i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten samt fordon som hör till en kortege som leds av ett polisfordon som avger nämnda signaler får med iakttagande av särskild försiktighet framföras på väg, del av väg eller område där körning annars är förbjuden, om uppdraget nödvändigtvis kräver det. (28.3.2014/259)

Fordon som används i väghållningsarbete eller motsvarande arbete på eller invid väg får utan hinder av bestämmelserna i 8–12, 33, 33 a och 33 b § framföras på det sätt som påkallas av omständigheterna och med iakttagande av behövlig försiktighet. (24.6.2010/624)

Fordon som används i arbete som avses i 3 mom., vid trafikövervakning eller i polisens, gränsbevakningsväsendets eller Tullens tjänsteuppdrag eller i tjänsteuppdrag enligt 86 § 1 mom. i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten, får trots 26–28 § i denna lag tillfälligt stannas eller parkeras på det sätt som uppdraget kräver, under förutsättning att trafiken inte uppenbart utsätts för fara. (28.3.2014/259)

En polisman, en tullman, en gränsbevakningsman och en tjänsteman som avses i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten i ett uppdrag för att förebygga och avslöja brott har i observationsuppgifter och vid tekniska observationsuppgifter och en polisman i täckoperationsuppgifter och uppgifter som har samband med bevisprovokation genom köp samma rätt som en förare av en polisbil som avger föreskrivna ljus- och ljudsignaler att med iakttagande av särskild försiktighet avvika från bestämmelserna i denna lag. (19.9.2014/757)

Vid specialtransport får med iakttagande av behövlig försiktighet ett fordon framföras på det sätt som påkallas av omständigheterna trots bestämmelserna i 8, 9, 11 och 12 §, om genomförandet av specialtransporten särskilt kräver det. Likaså får man vid specialtransport med iakttagande av behövlig försiktighet avvika också från andra bestämmelser om trafik som ska iakttas särskilt på motorväg och motortrafikled, om det för specialtransporten har beviljats tillstånd för specialtransport enligt 87 c §.

Trafiken regleras av en polisman. Medan försvarsmaktens övningar pågår på vägar, regleras trafiken av en militärpolis eller av en militärperson som har förordnats till uppgiften. Bestämmelser om en gränsbevakningsmans deltagande i reglering av trafiken finns i gränsbevakningslagen (578/2005) .

Polisen kan ge en arbetarskyddsinspektör rätt att reglera trafiken på vägar när polisen och arbetarskyddsmyndigheterna tillsammans övervakar kör- och vilotider för förare av motorfordon.

För säkerställande av trygg och smidig trafik får trafiken regleras också av dem som

En myndighet kan ge ett förordnande att reglera trafiken så att det gäller ett särskilt uppdrag eller för viss tid. Den som reglerar trafiken ska vara myndig, ge sitt samtycke till uppdraget och ha den sakkunskap som uppdraget kräver.

Den som med stöd av 3 mom. 1–5 punkten förordnas att reglera trafiken ska ha sådan utbildning för reglering av trafiken som är godkänd av den förordnande myndigheten.

Den som reglerar trafiken ska använda klädsel som kan urskiljas tydligt och uppfyller kraven i standard SFS-EN 471 eller SFS-EN ISO 20471. Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om kraven på synbarhet i fråga om klädseln för dem som reglerar trafiken vid specialtransport.

Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som förordnats att reglera trafiken. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974) .

Bestämmelser om de påbud och förbud som anges med vägmärken, trafikljus och andra trafikanordningar och om deras innebörd i övrigt samt om användning av olika språk på vägmärken och andra trafikanordningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas nödvändiga bestämmelser om vägmärken och övriga trafikanordningar samt om användningen av dessa. Kommunikationsministeriet kan i försökssyfte fastställa användningen av trafikanordningar som avviker från en förordning av statsrådet eller av kommunikationsministeriet.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om trafikanordningarnas färg, konstruktion och mått, och det kan bevilja undantag från dessa föreskrifter.

En trafikanordning uppsätts på landsväg av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen enligt styrning av Trafikledsverket. Kommunen uppsätter trafikanordningen på gata, byggnadsplaneväg, torg och annat trafikområde av motsvarande slag. Innan en sådan trafikanordning som är avsedd att vara bestående uppsätts ska kommunen ge polisen tillfälle att avge utlåtande i ärendet.

På annan än i 1 mom. avsedd väg uppsätts en trafikanordning av väghållaren efter att ha fått kommunens samtycke, vilket dock inte utan giltig orsak får förvägras. Samtycke krävs inte för uppsättande av tillfälliga vägmärken som är behövliga på grund av vägens skick eller arbete som utförs på eller invid vägen.

Beslut om användning av vägmärke som anger tätort fattas av kommunen, efter att i fråga om landsvägar ha hört den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen. Vägmärket uppsätts på landsvägar av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen och på andra vägar av kommunen.

Bestämmelser om uppsättande och underhåll av samt kostnadsansvar för trafikljus samt avstängnings- och varningsanordningar vid en plankorsning med en järnväg samt vägmärken som anger plankorsning finns i 89 § i banlagen (110/2007) .

Genom trafikanordningar kan gata, byggnadsplaneväg och annan i stads- eller byggnadsplan angiven trafikled, som allmänt är avsedda för trafik, helt eller delvis reserveras för speciella trafikändamål. Härvid skall oundgänglig servicekörning och annan därmed jämförbar trafik tillåtas i erforderlig utsträckning.

De behöriga närings-, trafik- och miljöcentralerna samt kommunerna ska i mån av möjlighet ordna behövliga förbindelser för den lätta trafiken genom att för varje kommunikationsled bygga eller med trafikanordning reservera en särskild led för gång-, cykel- och mopedtrafik, gårdsgata, gågata eller en till vägen hörande gångbana och cykelbana.

För tillfälligt behov kan även polisen uppsätta trafikanordning på väg.

Angående tillfällig avstängning av väg och reglering av trafik på grund av arbete som utförs på vägen, idrottstävling eller militärövning eller av annan därmed jämförbar orsak stadgas genom förordning.

Trafikanordning som uppsatts på väg får ej skadas eller utan tillstånd skymmas, avlägsnas, rubbas eller ändras.

Den som skadat, rubbat eller på annat sätt ändrat trafikanordning skall omedelbart återställa anordningen i tillfredsställande skick. Kan detta inte göras, skall han med det snaraste underrätta polisen eller annan behörig myndighet om saken och vid behov vidtaga de åtgärder som trafiksäkerheten kräver.

På väg eller i dess omedelbara närhet får inte uppsättas märken, skyltar eller andra anordningar som kan förväxlas med vägmärken eller andra trafikanordningar eller göra det svårare att se dessa.

På väg får ej utan tillstånd uppsättas trafikanordning.

Polisen eller väghållaren får omedelbart avlägsna anordning som uppsatts i strid med stadgandena i 1 eller 2 mom.

Har någon till följd av trafikolycka försatts i sådant tillstånd att det är nödvändigt att han omedelbart transporteras till vård, är varje förare av fordon skyldig att transportera honom. Lämpar sig fordonet ej för säker transport, och står ändamålsenligare transport att få, skall föraren dock vara behjälplig vid ordnandet av transporten.

Vägtrafikant som med eller utan skuld varit inblandad i trafikolycka skall omedelbart stanna och i mån av förmåga bistå de skadade eller dem som rakat i hjälplöst tillstånd samt även i övrigt medverka i de åtgärder till vilka olyckan ger anledning.

Vägtrafikant som varit inblandad i trafikolycka skall på anfordran av annan som varit inblandad i eller lidit skada vid olyckan uppge namn och adress samt lämna upplysningar om det inträffade.

Har någon vid olycka omkommit eller svårt skadats, skall i olyckan inblandad vägtrafikant med det snaraste göra anmälan härom till polisen.

Har egendom skadats och är ingen närvarande som kan mottaga uppgifter och upplysningar, skall i olyckan inblandad vägtrafikant utan dröjsmål göra anmälan om det inträffade till den skadelidande eller polisen.

Då fordon efter trafikolycka blivit kvar på en plats där stannande eller parkering är förbjuden, skall vägtrafikant som varit inblandad i olyckan se till att fordonet så snart som möjligt flyttas till lämplig plats. Samma skyldighet åvilar föraren, när fordon till följd av motorfel eller motsvarande orsak blivit stående på sådan plats.

Har någon omkommit eller svårt skadats vid en olycka, får dock inte på olycksplatsen utan polisens tillstånd fordon flyttas eller eljest sådana förhållanden ändras, som kan vara av betydelse för utredandet av olyckan, såvida detta ej är nödvändigt för tryggande av trafiken eller för skyddande av person eller värdefull egendom.

Då fordon utanför tätort stannat på körbana på sådan plats, att det på grund av otillräcklig sikt eller av annan orsak kan vara till fara för trafiken, skall föraren, såvida fordonet inte omedelbart kan flyttas till lämplig plats, på vägen sätta ut varningstriangel, om sådan ingår i fordonets obligatoriska utrustning, samt vid behov vidtaga även annan åtgärd i syfte att varna andra vägtrafikanter. Har fordon blivit stående på järnvägs- eller spårvägsskenor, skall föraren vidtaga erforderliga åtgärder för att varna förare av tåg eller spårvagn.

Varningstriangel skall placeras på tillräckligt avstånd från det stannade fordonet så att andra förare i god tid kan uppfatta varningen.

Det är förbjudet att olovligt avlägsna eller flytta varningstriangel som satts ut på väg.

På väg får inte sättas ut eller lämnas någonting som kan vara till fara eller olägenhet för trafiken.

Då någon förorsakat att i 1 mom. avsett hinder som inte omedelbart kan avlägsnas kommit på väg, skall han genom att utmärka det eller på annat sätt uppmärksamgöra andra vägtrafikanter på hindret, till dess han fått det avlägsnat.

Då på väg finns hinder som kan medföra allvarlig fara för trafiken, skall varje vägtrafikant som observerat hindret i mån av möjlighet utan dröjsmål vidtaga i 2 mom. avsedda åtgärder eller, om detta inte kan ske oskälig olägenhet, anmäla saken till polisen.

Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, handikapp, skada eller trötthet eller av någon annan motsvarande orsak saknar nödvändiga förutsättningar för detta.

Körkort krävs inte för att köra ett motordrivet fordon, om det är fråga om ett två- eller trehjuligt motordrivet fordon som avses i fordonslagen (1090/2002) och vars högsta konstruktiva hastighet är högst 25 km/h, och fordonstillverkaren också har fastställt detta som fordonets högsta konstruktiva hastighet i samband med godkännandet av fordonet. Körkort krävs inte heller för att gående framföra motordrivna fordon som ska styras av gående. I detta moment avsedda två- och trehjuliga motordrivna fordon får köras av personer som fyllt 15 år. (28.12.2012/1082)

Bestämmelser om körkort som krävs av förare finns i körkortslagen och om annan nödvändig behörighet i lagen om transportservice (320/2017) och lagen om transport av farliga ämnen (719/1994) . (4.5.2018/351)

64 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

Ett fordon får inte överlämnas att föras av någon som av skäl som avses i 63 § uppenbart saknar förutsättningar för att föra fordonet.

66 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

67 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

68 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

69 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

70 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

70 a § har upphävts genom L 3.8.1990/676 .

71 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

72 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

73 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

73 a § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

74 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

75 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

76 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

76 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

77 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

78 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

78 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

79 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

79 a § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

80 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

80 a § har upphävts genom L 14.12.2004/1103 .

81 § har upphävts genom L 29.4.2011/388 .

82 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

82 a § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

82 b § har upphävts genom L 18.9.2009/696 .

82 c § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

82 d § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

83 § har upphävts genom L 11.12.2002/1091 .

83 a § har upphävts genom L 11.12.2002/1091 .

83 b § har upphävts genom L 11.12.2002/1091 .

84 § har upphävts genom L 11.12.2002/1091

I fordonslagen (1090/2002) bestäms om vem som har ansvaret för ett fordons skick.

Motordrivet fordon skall användas så, att dess motor och övriga anordningar inte åstadkommer oskäligt buller, oskäliga luftföroreningar eller oskälig olägenhet för fordonets passagerare eller omgivningen.

Genom förordning av statsrådet kan utfärdas bestämmelser om begränsningar av onödig och störande körning i tätort och av onödig tomgångskörning med motordrivna fordon. (11.12.2002/1091)

Ett fordon ska lastas så att lasten inte kan medföra fara för personer, skada egendom, släpa i marken, falla på vägen, damma så att det stör eller orsaka andra jämförbara men eller åstadkomma onödigt buller.

I ett fordon eller i en fordonskombination får inte transporteras fler personer än den tillåtna personlasten för fordonet medger, om inte något annat bestäms särskilt.

Ett fordon eller en fordonskombination får inte till mått eller massa vara större eller transportera en större eller tyngre last än vad som föreskrivs i bestämmelserna om mått eller massa som allmänt tillåts på väg eller vad som är tillåtet enligt ett undantagstillstånd som beviljats med stöd av dem.

Bestämmelser om fordons och fordonskombinationers mått och massa som allmänt tillåts på väg, märkning av avvikelse från allmänt tillåtna mått, villkor för koppling av släpfordon, lastning av fordon, säkring av last, bogsering samt om undantag från dessa utfärdas genom förordning av statsrådet.

Transport- och kommunikationsverket får bevilja undantag från bestämmelserna om mått och massa för fordon som har registrerats eller tagits i bruk någon annanstans än i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelser om giltighetstiden för undantag som har beviljats av Transport- och kommunikationsverket och vid behov om andra villkor, om iakttagande av ömsesidighet vid beviljande av undantag och om andra förutsättningar för beviljande av undantag utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

Ett fordon som är lastat i strid med bestämmelserna eller föreskrifterna får för lossning av överlast eller för korrigering av felaktig lastning köras till en plats som trafikövervakaren finner lämplig.För transport av djur med motordrivna fordon och släpfordon gäller dessutom vad som särskilt föreskrivs.

Denna paragraf tillämpas endast på kommersiella transporter, med undantag för transporter av farliga ämnen. Det som i 4 mom. föreskrivs om skyldigheten att deklarera en containers och ett växelflaks vikt och i 5 mom. om skyldigheten att sörja för tillsynsmyndighetens tillgång till uppgifter tillämpas dock även på transporter av farliga ämnen. (5.5.2017/242)

Föraren skall före färden försäkra sig om att fordonet är lastat i enlighet med bestämmelserna, om inte detta på grund av att lastutrymmet är förseglat eller lossning av lasten eller av någon annan motsvarande orsak föranleder oskälig olägenhet och försening för transportuppdraget. Dessutom skall föraren under färden se till att lasten hålls placerad och fastgjord i enlighet med kraven i 87 §.

Den som placerat och fastgjort lasten i ett fordon, en container eller något annat lastutrymme och den som på grund av sin ställning givit anvisningar om placerandet och fastgörandet ansvarar för att lasten är korrekt placerad och fastgjord och även i övrigt uppfyller kraven i 87 §. Den som avses ovan i detta moment är dock inte ansvarig om felet beror på sådana fel eller brister i de uppgifter som avses i 4 mom. som personen i fråga inte rimligen har kunnat upptäcka. Sådant ansvar uppstår inte heller om personen i fråga har deltagit i lastningen endast som medhjälpare. Den som gjort ändringar i fråga om lasten ansvarar för att lasten hålls placerad och fastgjord i enlighet med kraven i 87 §.

Transportören ansvarar för att den som lastar godset har korrekta och tillräckliga uppgifter om fordonet. Godsavsändaren och transportens uppdragsgivare ansvarar för att den som lastar godset förfogar över tillräckliga och korrekta uppgifter om det gods som ska transporteras och att det till transportören överlämnats en deklaration med uppgift om vikten för varje container och växelflak som transporteras. (5.5.2017/242)

Transportören ansvarar för att det för transporten används ett fordon som är försett med sedvanlig utrustning för surrning av lasten och som även annars med tanke på säkerheten lämpar sig för uppgiften. För en redan lastad släpvagns och andra redan lastade lastutrymmens lämplighet ansvarar dock den som före lastningen har tagit släpvagnen eller lastutrymmet i bruk eller avtalat om ibruktagandet. Transportören ska se till att tillsynsmyndigheten har tillgång till uppgifterna i den i 4 mom. avsedda deklaration som gäller en containers eller ett växelflaks vikt. (5.5.2017/242)

Lastaren och transportören skall se till att anställda som deltar i lastningen och transporten tillräckligt väl känner till de bestämmelser och föreskrifter om lastning som berör deras arbetsuppgifter.

Med avvikelse från 87 § får en specialtransport genomföras under förutsättning att den fara och olägenhet som orsakas av transporten kan förebyggas i tillräcklig utsträckning. Vid specialtransporter ska vid behov användas varningsfordon och personer som reglerar trafiken.

Vid specialtransporter ska lasten lastas i ett sådant fordon eller en sådan fordonskombination som innebär att de mått och den massa som allmänt tillåts på väg inte överskrids i onödan. I första hand ska man undvika att den tillåtna bredden och i andra hand höjden överskrids.

Transport- och kommunikationsverket meddelar vid behov närmare föreskrifter om

Bestämmelser om de tekniska kraven på fordon som används vid specialtransporter samt om fordons utrustning och godkännande finns i fordonslagen och i bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

För specialtransport krävs tillstånd för specialtransport, om transporten överskrider den massa som allmänt tillåts på väg eller väsentligt överskrider de mått som allmänt tillåts på väg. Tillstånd för specialtransport krävs emellertid också för transporter som överskrider de mått som allmänt tillåts på väg, om för specialtransporten används ett fordon som registrerats eller tagits i bruk i någon annan stat än en EES-stat. Tillstånd för specialtransport krävs också, om trafiksäkerheten måste garanteras särskilt på grund av transportens art eller av något annat särskilt skäl eller om en transportrutt som möjliggör transporten måste fastställas.

Beviljande av tillstånd för specialtransport förutsätter

För ett specialtransportfordon som är försett med förflyttningsmärken får tillstånd för specialtransport endast beviljas för tillfällig förflyttning utan last. Komponenter och utrustning som hör till det berörda fordonet får emellertid transporteras som last.

Tillstånd för specialtransport beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Tillståndet får förenas med villkor som gäller transportrutten och transporttidpunkten och med andra villkor som behövs för att säkerställa att transporten genomförs på ett säkert och smidigt sätt och trafikmiljön skyddas.

För att tillstånd för specialtransport ska beviljas för transport med en fordonskombination som registrerats eller tagits i bruk i någon annan stat än Finland, krävs ett intyg som visar att fordonskombinationen uppfyller de krav som ställs på specialtransportkombinationer i Finland och som utfärdats av ett besiktningsställe som utför besiktning av tunga fordon. Intyg krävs även om bara ett enda fordon i kombinationen är utländskt. Ett intyg från ett besiktningsställe behövs emellertid inte i fråga om en fordonskombination som registrerats eller tagits i bruk i en EES-stat, om det i registreringsstaten har utfärdats ett intyg ur vilket tillståndsmyndigheten kan konstatera att fordonskombinationen uppfyller förutsättningarna för beviljande av tillstånd för specialtransport. Ett intyg på finska eller svenska eller en officiell översättning av intyget till finska eller svenska ska på begäran visas upp för trafikövervakaren.

Tillståndsmyndigheten får återkalla ett tillstånd för specialtransport för viss tid eller helt och hållet, om tillståndshavaren inte iakttar gällande bestämmelser eller föreskrifter om specialtransport eller de villkor som tillståndet för specialtransport förenats med, eller om förutsättningarna för beviljande av tillstånd inte längre uppfylls. Om det är oskäligt att återkalla tillståndet, får tillståndshavaren i stället ges en anmärkning eller en skriftlig varning.

Transport- och kommunikationsverket meddelar närmare föreskrifter om förutsättningarna för beviljande av tillstånd för specialtransport samt om när en transport kräver tillstånd för specialtransport.

Föraren och passagerarna ska under körning använda ett bilbälte som är monterat för sittplatsen eller vara fastspända i någon annan skyddsanordning

(30.12.2015/1610)

Genom förordning av statsrådet kan på grund av transportens eller köruppdragets speciella art föreskrivas om befrielse från skyldigheten att använda bilbälte.

3 mom. har upphävts genom L 30.12.2015/1610 . (30.12.2015/1610)

Vid transport av barn med en kroppslängd under 135 centimeter i personbilar, paketbilar eller lastbilar skall en i 88 § avsedd skyddsanordning för barn användas, om fordonet har bilbälten eller om en skyddsanordning för barn annars kan monteras i fordonet. Om det inte är möjligt att montera en skyddsanordning för barn i fordonet, skall barn som är tre år eller äldre transporteras någon annanstans än i framsätet. Vid transport av barn under tre år i personbilar, paketbilar eller lastbilar skall, med undantag av det fall som avses i 2 mom. 1 punkten, alltid en skyddsanordning för barn användas. I bussar skall barn som sitter på en egen sittplats använda för sittplatsen monterat bilbälte eller en skyddsanordning för barn.

Avvikelser från skyldigheten att använda skyddsanordningar för barn kan göras enligt följande:

Ett barn får inte transporteras i en bakåtvänd barnstol på en sittplats som skyddas av en krockkudde framför passagerarsätet, om inte krockkudden har deaktiverats eller deaktiveras automatiskt på ett fullgott sätt.

Barn får transporteras med fordon som är försedda med styrstång och sadelformad sits endast om det på ett tillförlitligt sätt går att säkerställa att barnet hålls på plats. På transport av barn med andra fordon som är försedda med styrstång tillämpas de bestämmelser som gäller personbilar. (30.12.2015/1610)

En skyddsanordning för barn som används i en bil ska vara typgodkänd i enlighet med E-reglementet nr 44/03, E-reglementet nr 129 eller kommissionens direktiv 2000/3/EG om anpassning till den tekniska utvecklingen av rådets direktiv 77/541/EEG om bilbälten och fasthållningsanordningar i motorfordon eller i enlighet med en senare version eller ändring av nämnda E-reglemente eller direktiv. (28.6.2017/508)

Skyldigheten att använda bilbälte eller annan skyddsanordning för sittplats gäller inte personer för vilka starka hälsoskäl utgör hinder för att använda skyddsanordningen.

Ett läkarintyg över de skäl som avses i 1 mom. skall medhas under körning och på begäran visas upp för en polisman. Ett läkarintyg som utfärdats i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är giltigt även i Finland.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om läkarintygets innehåll och om den symbol som skall användas på intyget. Social- och hälsovårdsministeriet fastställer formuläret för läkarintygsblanketterna.

Om ett barns förmyndare eller vårdnadshavare färdas med barnet, ansvarar denne för att ett barn under 15 år transporteras med användning av en ändamålsenlig skyddsanordning. Färdas förmyndaren eller vårdnadshavaren inte med barnet skall den i 88 § 1 mom. avsedda föraren, med undantag av föraren i en buss i kategori M3, se till att ett barn under 15 år använder en ändamålsenlig skyddsanordning.

Om ett fordon har registrerats för högst 16 passagerare utöver föraren, ska föraren av fordonet se till att passagerarna tryggt kan ta sig in i och ut ur fordonet och att de anordningar som behövs för detta används på ett tillbörligt sätt. Föraren av fordonet ska dessutom se till att passagerarnas rullstolar och bårar har spänts fast i fordonet på ett tillbörligt sätt. (6.3.2015/178)

Busspassagerare skall i början av resan informeras om skyldigheten att använda bilbälte på minst ett av följande sätt:

Närmare bestämmelser om skylten av gemenskapsmodell utfärdas genom förordning av kommunikationsministeriet.

I en buss ska det finnas en brandsläckare och tillräcklig förstahjälpsutrustning med beaktande av det tillåtna antalet passagerare.

Föraren och passagerare ska under körning använda skyddshjälm av godkänd typ, om hinder inte finns till följd av sjukdom eller skada eller av andra särskilda skäl,

(30.12.2015/1610)

Föraren skall se till att barn under 15 år använder skyddshjälm.

Genom förordning av statsrådet kan bestämmas om befrielse på grund av fordonets speciella konstruktion eller köruppdragets särskilda natur.

Cyklister och cykelpassagerare skall i allmänhet under körning använda vederbörlig skyddshjälm.

Terrängfordon får inte användas på väg. Bestämmelser om användning av snöskoter och tung snöskoter på snöskoterleder finns i terrängtrafiklagen (1710/1995) . Genom förordning av statsrådet får utfärdas bestämmelser om liten användning av motorsläde och annat hjulförsett terrängfordon också annanstans än på snöskoterleder.

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på all fordonstrafik på väg och annanstans samt på alla fordon och deras tillbehör. Bestämmelserna tillämpas dock inte på fordon som används uteslutande på en arbetsplats som avstängts från allmän trafik eller på ett fabriks-, hamn-, lager- eller tävlingsområde eller något annat motsvarande område. Sådana fordon skall ha en säker och ändamålsenlig konstruktion.

Bestämmelserna om motordrivna fordon i detta kapitel tillämpas också på släpfordon som kopplas till motordrivna fordon.

Fordon skall stannas på tecken av polisman.

Föraren är skyldig att iakttaga de påbud som polisman ger för granskning av fordons skick, utrustning och belastning samt att tillåta granskning av fordonets trafikduglighet.

En förare av ett motordrivet fordon är skyldig att på begäran visa upp intyg över att fordonet är registrerat eller någon annan handling för en polisman, om föraren är skyldig att ha med sig intyget eller handlingen i fråga.

Om föraren inte har med sig en handling som avses i 1 mom., får polismannen tillåta att körningen fortsätter, om förarens identitet kan fastställas. Föraren kan då åläggas att inom en viss tid visa upp handlingen för polisen.

94 a § har upphävts genom L 10.6.2005/401 .

94 b § har upphävts genom L 10.6.2005/401 .

95 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

I fordonslagen bestäms om förhindrande av fordons användning och om föreläggande om besiktning av fordon.

Är ett fordon lastat i strid med bestämmelserna, kan en polisman bestämma att överlast skall lossas eller felaktig lastning rättas till eller vid behov förhindra fortsatt körning. En polisman kan förhindra fortsatt körning med fordon, i vilket finns ett större antal personer än det tillåtna.

Om innehavaren av ett tillstånd för specialtransport inte iakttar bestämmelserna och föreskrifterna om specialtransport eller de villkor som tillståndet för specialtransport förenats med, får en polis-, tull- eller gränsbevakningsman avbryta transporten på närmaste ändamålsenliga plats för avhjälpande av bristerna i transporten. (12.12.2014/1043)

En gränsbevakningsman och en tullman har i tjänsteutövning som hänför sig till trafikövervakning samma rätt som polisen att övervaka att bestämmelserna om användning av skyddshjälm iakttas.

En gränsbevakningsman och en tullman har i tjänsteutövning som hänför sig till trafikövervakning samma rätt som polisen att övervaka användningen av terrängfordon enligt 91 §.

En tjänsteman som av kommunikationsministeriet förordnats att övervaka trafiken har i sina tjänsteåligganden samma befogenheter som en polisman har enligt 93–96 §.

En tjänsteman som av Transport- och kommunikationsverket förordnats att kontrollera fordons mått, massa och belastning har i dessa tjänsteåligganden samma befogenheter som en polisman har enligt 93, 94 och 96 §. Samma befogenhet har en tullman och en gränsbevakningsman i tjänsteåligganden som hänför sig till trafikövervakning.

En sådan anordning för viktövervakning som avses i artikel 10d i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/719 om ändring av rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen uppsätts

De väghållare och de närings-, trafik- och miljöcentraler som avses i 1 mom. 1–3 punkten ska underrätta polisen, Trafikledsverket och Transport- och kommunikationsverket om anordningen. Transport- och kommunikationsverket ska också förses med uppgifter om de övervakningsvolymer och överlaster som anordningen registrerat.

Straff för äventyrande av trafiksäkerheten bestäms i 23 kap. 1 § strafflagen.

Straff för grovt äventyrande av trafiksäkerheten bestäms i 23 kap. 2 § strafflagen.

Straff för rattfylleri, grovt rattfylleri, överlämnande av fortskaffningsmedel till berusad och trafikfylleri med motorlöst fordon bestäms i 23 kap. strafflagen.

Straff för smitning i vägtrafik bestäms i 23 kap. 11 § strafflagen.

Straff för förande av fortskaffningsmedel utan behörighet bestäms i 23 kap. 10 § strafflagen.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet på annat än i 98–102 eller 105 a § nämnt sätt bryter mot denna lag eller mot bestämmelser eller föreskrifter som utfärdats med stöd av den, ska för trafikförseelse dömas till böter. (28.12.2012/1082)

Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa trafikförseelser finns i lagen om ordningsbotsförseelser (986/2016) . (18.11.2016/991)

Är en förseelse som avses i 103 § med hänsyn till förhållandena ringa, behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut. (30.4.1999/546)

Är förseelse uppenbarligen sådan som i 1 mom. stadgas, kan polisman utan att vidtaga andra åtgärder tilldela den skyldige anmärkning.

För överträdelse av förbud och begränsningar i fråga om stannande och parkering av fordon döms till straff endast om parkeringsfelet har medfört eller kunnat medföra allvarlig fara eller olägenhet. Annars påförs för felet parkeringsbot enligt vad som bestäms särskilt. Parkeringsbot påförs också för överträdelse av bestämmelserna om användning av parkeringsskivor som avses i 28 a §. Parkeringsbot kan också påföras för överträdelse av bestämmelserna om sådan onödig tomgångskörning med motordrivna fordon som avses i 86 § 2 mom.

105 a § har upphävts genom L 4.5.2018/351 .

För trafikbrott eller trafikförseelser som begåtts i Finland får polisen till ägaren eller innehavaren eller en tillfällig användare av ett fordon som är registrerat i en annan medlemsstat i Europeiska unionen skicka ut ett informationsbrev som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott. (30.10.2015/1294)

Informationsbrev kan skickas ut för

Informationsbrevet ska skickas ut på det språk som registreringsbeviset är avfattat på eller på ett av de officiella språken i den stat där fordonet är registrerat. Informationsbrevet ska inkludera uppgifter om

Informationsbrevet kan även inkludera andra uppgifter som behövs för utredningen av brottet eller förseelsen och verkställigheten av påföljderna.

Trots sekretessbestämmelserna ska polisen och domstolen till trafik- och transportregistret anmäla uppgift om straff som meddelats för trafikbrott och trafikförseelse vid framförande av motordrivet fordon eller uppgift om straff som inte påförts eller åtal som förkastats, om domstolen i samband med överklagande har upphävt eller undanröjt ett straff som dömts ut eller påförts tidigare och som det finns en anteckning om i trafik- och transportregistret. Domstolen och åklagaren ska registrera uppgifterna i registret över avgöranden och meddelanden om avgöranden enligt lagen om justitieförvaltningens riksomfattande informationssystem (372/2010) för förmedling till trafik- och transportregistret. Bestämmelser om myndighetens anmälningsskyldighet vid körförbud och vid trafikbrott och trafikförseelser som ligger till grund för körförbud finns i körkortslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) . Ett beslut av polisen eller den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen får verkställas trots att besvär har anförts.

106 b § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

107 § har upphävts genom L 29.4.2011/387 .

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om användningen av vinter- och dubbdäck.

Kommunikationsministeriet kan på framställning av försvarsministeriet i fråga om försvarsmaktens övningar på väg medge undantag från bestämmelserna i denna lag.

Bestämmelser om lastning och säkerhetsarrangemang vid sådan transport av skolelever och barn i dagvård som får understöd av statens eller kommunens medel utfärdas vid behov genom förordning av kommunikationsministeriet. (12.12.2014/1043)

4 mom. har upphävts genom L 29.4.2011/388 . (29.4.2011/388)

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om transport av djur i motordrivna fordon och släpfordon.

Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas bestämmelser om militärtransporter med last- och paketbilar.

Polisstyrelsen ska meddela polisen närmare föreskrifter och anvisningar om de åtgärder som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser ska vidtas av polisen. Polisstyrelsen fastställer formulär för de blanketter som ska användas vid dessa åtgärder.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1982.

Fordon som godkänts för trafik innan denna lag trätt i kraft får alltjämt användas i trafik trots stadgandena i 83 b § 1 mom. (6.11.1992/989)

Genom denna lag upphävs lagen den 29 mars 1957 om vägtrafik (143/57) jämte däri senare företagna ändringar, förutom 5 § 3 och 4 mom. samt 5 a, 9 och 9 a §§. Med stöd av den tidigare lagen utfärdade förordningar samt med stöd av tidigare stadganden föreskrivna hastighetsbegränsningar förblir i kraft tills om dem annorlunda stadgas eller bestäms med stöd av denna lag.