493/2022

Denna lag innehåller bestämmelser om stöd som ersätter de indirekta kostnader som handeln med utsläppsrätter orsakar de verksamhetsutövare som omfattas av lagens tillämpningsområde och som löper avsevärd risk för koldioxidläckage. Syftet med lagen är att styra verksamhetsutövarna till att utveckla sin industriella produktion så att den blir mer klimatneutral.

Denna lag tillämpas på de sektorer som anges i bilaga 1.

Stöd som beviljas med stöd av denna lag betraktas inte som statsunderstöd enligt statsunderstödslagen (688/2001) .

I denna lag avses med

Stöd kan beviljas om

Andra stora företag än sådana som avses i 3 § 6 punkten i energieffektivitetslagen ska uppfylla skyldigheten enligt 1 mom. 1 punkten i denna paragraf senast det år som följer på beviljandet av stödet när stöd söks första gången.

Stöd beviljas inte om den anläggning på basis av vars uppgifter stöd söks upphör med sin verksamhet innan stödet beviljas. Anläggningen anses ha upphört med sin verksamhet om

Stöd beviljas inte företag i svårigheter enligt definitionen i punkt 20 i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (2014/C 249/01).

Energimyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och svarar för de myndighetsuppgifter som föreskrivs i denna lag.

Stöd beviljas verksamhetsutövaren på basis av uppgifterna för granskningsåren 2021–2025.

Om det totala stödbelopp som söks är 150 miljoner euro per år eller lägre, är stödets andel 25 procent av de stödberättigande kostnaderna ( stödnivå ).

Om det totala stödbelopp som söks årligen, när stödnivån är 25 procent, överstiger 150 miljoner euro, fastställer Energimyndigheten den tillämpliga stödnivån så att det totala stödbelopp som beviljas inte överstiger 150 miljoner euro under året i fråga.

Energimyndigheten fastställer årligen det Europeiska unionens forwardpris som ska användas vid beräkningen av stödbeloppet och med vilket avses det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) i euro för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på en utgående från handelsvolymen betraktat betydande koldioxidbörs inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet det kalenderår som föregår granskningsåret.

När ett effektivitetsriktmärke för elförbrukning står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd genom att följande multipliceras med varandra:

Med effektivitetsriktmärke för elförbrukning avses den produktspecifika elförbrukningen uttryckt i megawattimmar per producerat ton i enlighet med bilaga 2. Effektivitetsriktmärkena för elförbrukning sjunker årligen från och med granskningsåret 2022 i enlighet med vad som anges i bilaga 2.

När utbytbarheten mellan el och bränsle har fastställts i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, nedan kommissionens förordning om gratis tilldelning, i fråga om de produkter som tillverkas i anläggningen, bestäms effektivitetsriktmärket för elförbrukning i enlighet med bilaga 3. De fastställda effektivitetsriktmärkena för elförbrukning sjunker årligen med 1,09 procent från och med granskningsåret 2022.

Energimyndigheten svarar för beräkningen av stödbeloppet.

Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet utfärdas genom förordning av statsrådet.

När något effektivitetsriktmärke för elförbrukning inte står till förfogande för de produkter som tillverkas vid en anläggning, beräknas beloppet av årligt stöd genom att följande multipliceras med varandra:

Med reservriktmärke för elförbrukning avses en procentandel av den faktiska elförbrukningen. Procentandelen är 80, och den sjunker årligen med 1,09 procent från och med granskningsåret 2022.

Energimyndigheten svarar för beräkningen av stödbeloppet.

Närmare bestämmelser om beräkningen av stödbeloppet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd söks genom att en ansökan ges in till Energimyndigheten. För inlämnandet av ansökningarna förvaltar Energimyndigheten ett elektroniskt ärendehanteringssystem.

Närmare bestämmelser om sättet och tidsfristen för inlämnande av stödansökan och innehållet i ansökan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Innan stöd beviljas ska Energimyndigheten kontrollera att de uppgifter som verksamhetsutövaren lämnar i sin ansökan enligt 11 § är heltäckande, tillförlitliga, trovärdiga och exakta.

Energimyndigheten beviljar stöd, om det i ansökan visas att förutsättningarna för att få stöd enligt denna lag är uppfyllda och det inte finns något i denna lag avsett hinder för att godkänna ansökan.

Närmare bestämmelser om beslutet om beviljande av stöd utfärdas genom förordning av statsrådet.

Energimyndigheten ska betala stödet i enlighet med beslutet enligt 12 § senast före utgången av det kalenderår under vilket stöd har sökts.

Stöd betalas inte om Europeiska kommissionen i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har avbrutit utbetalningen av stöd till den verksamhetsutövare som ansökt om stöd.

Verksamhetsutövaren ska använda minst 50 procent av det stöd som beviljats i enlighet med 12 § för en eller flera utvecklingsåtgärder som främjar uppnåendet av målen i Finland enligt 1 §. Stödet ska användas senast den 31 december 2028.

Stödet ska användas för verksamhetsutövarens sådana kostnader som uppkommer på grund av utvecklingsåtgärderna och som inte omfattas av stöd som betraktas som statligt stöd.

Verksamhetsutövaren ska lämna in en plan för användning av det beviljade stödet till Energimyndigheten för godkännande.

Verksamhetsutövaren ska vid stödperiodens utgång lämna Energimyndigheten uppgifter om användningen av stödet.

Närmare bestämmelser om utvecklingsåtgärderna, förutsättningar och godtagbara kostnader för dem samt lämnandet och behandlingen av uppgifter om utvecklingsåtgärderna och deras kostnader utfärdas genom förordning av statsrådet.

Energimyndigheten har trots sekretessbestämmelserna rätt att av verksamhetsutövaren, den elproducent som levererar el till verksamhetsutövaren samt av elnätsinnehavaren få nödvändiga uppgifter för tillsynen över efterlevnaden av denna lag.

Trots sekretessbestämmelserna har Energimyndigheten rätt att för tillsynen över efterlevnaden av denna lag från myndigheter få nödvändiga uppgifter om

Energimyndigheten har, när det är nödvändigt, trots sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut information som myndigheten har fått vid fullgörandet av sina uppgifter enligt denna lag till arbets- och näringsministeriet samt till den behöriga EU-institutionen eller något annat EU-organ, om detta krävs enligt Europeiska unionens lagstiftning eller någon annan förpliktelse som har samband med Finlands medlemskap i Europeiska unionen.

Energimyndigheten har rätt att få tillträde till anläggningar, lokaler och utrymmen samt områden som verksamhetsutövaren besitter, om det är nödvändigt för tillsynen enligt denna lag, och att utföra inspektioner och vidta andra behövliga tillsynsåtgärder där. Tillsynsåtgärder får dock vidtas i utrymmen som är avsedda för boende av permanent natur endast om det finns anledning att misstänka att ett brott enligt 16 kap. 8 § eller 29 kap. 5 eller 6 § i strafflagen (39/1889) har begåtts och inspektionen är nödvändig för att utreda de omständigheter som är föremål för inspektionen.

Vid en inspektion har Energimyndigheten rätt att omhänderta handlingar och annat material som tillhör verksamhetsutövaren, elproducenten eller elnätsinnehavaren, om det är nödvändigt för att syftet med inspektionen ska nås. Materialet ska återlämnas så snart det inte längre behövs för inspektionen.

Energimyndigheten kan ålägga den som bryter mot denna lag att fullgöra sin skyldighet.

Energimyndigheten kan förena ett förbud eller åläggande som den meddelat med stöd av denna lag med vite eller med hot om tvångsutförande eller hot om avbrytande.

Bestämmelser om polisens skyldighet att ge handräckning finns i 9 kap. 1 § i polislagen (872/2011) . Inom sitt ansvarsområde är tullmyndigheterna vid behov skyldiga att ge handräckning för tillsynen över efterlevnaden av denna lag och reglerna om statligt stöd.

Bestämmelser om straff för ingivande av osant intyg till myndighet finns i 16 kap. 8 § i strafflagen och bestämmelser om straff för subventionsbedrägeri i 29 kap. 5 och 6 § i strafflagen.

Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål betala tillbaka ett stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som denna fått på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund. Om det belopp som ska återbetalas uppgår till högst 100 euro behöver det inte återbetalas.

Energimyndigheten ska genom sitt beslut bestämma att det stöd enligt denna lag, eller en del av stödet, som redan betalats ut ska återkrävas, om verksamhetsutövaren har låtit bli att återbetala sådant stöd eller en del av stödet enligt denna lag som enligt 21 § ska återbetalas.

Energimyndigheten kan bestämma att en del av det utbetalda stödet ska återkrävas, om verksamhetsutövaren har förfarit i strid med 14 §.

På återkrav tillämpas dessutom vad som i 21 § 3 punkten i statsunderstödslagen föreskrivs om återkrav av statsunderstöd.

På ränta och dröjsmålsränta som ska betalas på det belopp som ska återbetalas eller återkrävas tillämpas vad som i 24 § i statsunderstödslagen föreskrivs om ränta på statsunderstöd som ska återbetalas eller återkrävas och i 25 § i den lagen föreskrivs om dröjsmålsränta.

Energimyndigheten ska fatta beslut om återkrav av stöd utan dröjsmål efter det att en omständighet som avses i 22 § har kommit till Energimyndighetens kännedom.

Ett återkrav av stöd eller ränta eller dröjsmålsränta på stödet får inte längre inledas när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades. På motsvarande sätt upphör skyldigheten enligt 21 § att återbetala stödet att gälla när det har gått tio år från det att stödet i fråga beviljades.

Energimyndigheten kan besluta om kvittning av det belopp som ska återbetalas enligt 21 § eller återkrävas enligt 22 § mot det stöd som Energimyndigheten beviljat. Verksamhetsutövaren ska höras i enlighet med 34 § i förvaltningslagen (434/2003) innan något beslut fattas.

Dagen för kvittning av det belopp som ska återbetalas eller återkrävas är den dag då beslutet har meddelats. Ränta på återbetalningen samt dröjsmålspåföljder beräknas till och med kvittningsdagen.

Vid förfarandet iakttas till övriga delar förvaltningslagen.

Omprövning av ett beslut som avses i 12, 14, 22 och 25 § får begäras. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen.

Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019) .

Ett i 12, 14 och 25 § avsett beslut får verkställas trots ändringssökande, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Ett i 18 § 1 mom. och 22 § avsett beslut ska iakttas trots att ändring har sökts, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Bestämmelser om de allmänna grunderna för när Energimyndighetens prestationer enligt denna lag är avgiftsbelagda, om de allmänna grunderna för storleken på avgifterna och om övriga grunder för avgifterna finns i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Avgifter och kostnader enligt denna lag får drivas in utan dom eller beslut med iakttagande av lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007) .

Verksamhetsutövaren ska bevara det material som hänför sig till stödet i tio år från tidpunkten då stödet beviljades.

Energimyndigheten ska ha detaljerad bokföring över samtliga åtgärder i samband med beviljandet av stöd. Bokföringen ska innehålla alla uppgifter som behövs för att visa att villkoren för stödberättigande kostnader och för den högsta tillåtna stödnivån är uppfyllda. Uppgifterna ska bevaras i tio år från tidpunkten då stödet beviljades, och de ska lämnas till Europeiska kommissionen på begäran.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.

Denna lag tillämpas på utvecklingsåtgärder som medför kostnader för verksamhetsutövaren efter lagens ikraftträdande. Det beviljade stödet ska i enlighet med 14 § riktas till kostnader som uppkommit efter lagens ikraftträdande.

Genom denna lag upphävs lagen om kompensering av indirekta kostnader för handeln med utsläppsrätter (138/2017) .