Statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier
Uppdaterad- Ämnesord
- Kemikalie, Farligt ämne
- Typ av författning
- Förordning
- Förvaltningsområde
- Arbets- och näringsministeriet
- Meddelats
- Publiceringsdag
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilagor I–VI
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/2015/685/ajantasa/2022-01-27/swe
I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) :
1 kap.Allmänna bestämmelser
1 §Tillämpningsområde
Denna förordning innehåller bestämmelser om industriell hantering, upplagring och förvaring av farliga kemikalier som avses i lagen om säkerhet vid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor (390/2005) , nedan kemikaliesäkerhetslagen , samt därtill hörande tillstånds-, anmälnings- och förvaltningsförfaranden och övervakning.
2 §Avgränsning av tillämpningsområdet
Denna förordning tillämpas inte på upplagring eller teknisk användning av naturgas och inte på rörsystem och anordningar som är avsedda för överföring, distribution eller användning av naturgas. Förordningen tillämpas dock på användning av naturgas som råvara i kemiska processer samt som stöd- och tilläggsbränsle tillsammans med andra motsvarande kolväten i gasform samt på upplagring i anslutning till dem. Förordningen tillämpas också på tillverkning av biogas och på teknisk användning och upplagring som har direkt samband med den.
Denna förordning tillämpas inte på tillverkning, användning, överlåtelse, upplagring, hantering i hamn, import och förstöring av samt handel med explosiva varor som avses i förordningen om explosiva varor (473/1993) . På upplagring av råmaterial för emulsionssprängämne i samband med aggregat för tillverkning av emulsionssprängämnen på sprängningsplatsen tillämpas dock de tillsynsförfaranden som gäller tillverkning av explosiva varor med mobila aggregat enligt 58 a § i kemikaliesäkerhetslagen, när den totala mängden ammoniumnitratemulsion är högst 5 ton ovan jord eller högst 20 ton under jord.
3 §Definitioner
I denna förordning avses med
hälsofarlig kemikalie en kemikalie som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 ( CLP-förordningen ) om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina hälsofarliga egenskaper,
miljöfarlig kemikalie en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina miljöfarliga egenskaper,
kemikalie som medför en fysikalisk fara (brand- och explosionsfarlig) en kemikalie som enligt CLP-förordningen klassificeras som farlig kemikalie på grund av sina egenskaper som medför en fysikalisk fara samt andra brännbara vätskor med en flampunkt på högst 100 °C,
distributionsstation en plats där brännbar vätska distribueras huvudsakligen till bränsletanken i ett motorfordon eller en motorbåt,
besiktningsorgan ett av Säkerhets- och kemikalieverket godkänt besiktningsorgan,
flytgasanläggning en produktionsanläggning där det utöver flytgas hanteras eller upplagras andra farliga kemikalier i en mängd som utgör högst 20 procent av gränsen för omfattande industriell hantering eller upplagring.
2 kap.Omfattande och liten industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier samt de skyldigheter som gäller för verksamheten
4 §Omfattande industriell hantering och upplagring
Industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier är omfattande, om
det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 2 i tabellen i del 1 i bilaga I,
summan av relationstalen enligt 2 mom. för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,
summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller
summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.
Summan av relationstalen s bestäms enligt följande:
s = q1/Q1+ q2/Q2...qn/Qn, där
q avser den mängd som finns i anläggningen av en sådan farlig kemikalie som avses i 1 mom. 2, 3 eller 4 punkten och Q avser motsvarande minimimängd enligt kolumn 2 i tabellen i del 1 eller kolumn 2 i tabellen i del 2 i bilaga I.
5 §Liten industriell hantering och upplagring
Annan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier än sådan som avses i 4 § är liten.
Upplagring av farliga kemikalier som bedrivs av en distributionsstation eller en detaljhandelsbutik eller ett köpcentrum som består av flera detaljhandelsbutiker ska alltid betraktas som liten.
Liten industriell hantering och upplagring är anmälningspliktig, om
det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 1 i tabellen i del 1 i bilaga I,
summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,
summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller
summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.
Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 4 § 2 mom. så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 1 i tabellen i del 1 eller kolumn 1 i tabellen i del 2 i bilaga I.
6 §Skyldigheten att upprätta ett dokument om verksamhetsprinciperna
Verksamhetsutövaren ska upprätta ett i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsett dokument om verksamhetsprinciperna, om
det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 3 i tabellen i del 1 i bilaga I,
summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,
summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller
summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.
Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 4 § 2 mom. så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 3 i tabellen i del 1 eller kolumn 3 i tabellen i del 2 i bilaga I.
7 §Skyldigheten att utarbeta en säkerhetsrapport
Verksamhetsutövaren ska utarbeta en i 30 § i kemikaliesäkerhetslagen avsedd säkerhetsrapport, om
det i produktionsanläggningen av en och samma farliga kemikalie finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 2 i bilaga I eller av flera sinsemellan till samma klass hörande kemikalier finns minst den minimimängd som anges i kolumn 4 i tabellen i del 1 i bilaga I,
summan av relationstalen för de hälsofarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1,
summan av relationstalen för de miljöfarliga kemikalierna i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1, eller
summan av relationstalen för de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) i produktionsanläggningen är lika med eller större än 1.
Summan av relationstalen bestäms i enlighet med 4 § 2 mom. så att Q avser den motsvarande minimimängden enligt kolumn 4 i tabellen i del 1 eller kolumn 4 i tabellen i del 2 i bilaga I.
3 kap.Omfattande industriell hantering och upplagring
Tillståndsförfarande
8 §Ansökan om tillstånd till omfattande industriell hantering och upplagring
Tillstånd som avses i 23 § i kemikaliesäkerhetslagen ska sökas innan avgöranden om det detaljerade genomförandet fattas i god tid innan byggarbetena på produktionsanläggningen inleds.
Bestämmelser om de allmänna uppgifter om verksamhetsutövaren och om verksamheten, de redogörelser för identifieringen av faror och risker och för produktionsanläggningens placering samt de principer för genomförande av produktionsanläggningen som ska lämnas i ansökan finns i punkterna 1–13 i bilaga II.
Säkerhets- och kemikalieverket kan dessutom kräva att den utredning som avses i punkterna 14–19 i bilaga II lämnas till verket innan tillståndet beviljas eller före ibruktagningsinspektionen. I annat fall ska den visas upp i samband med ibruktagningsinspektionen.
Ansökan om tillstånd ska göras skriftligen. På Säkerhets- och kemikalieverkets begäran ska ytterligare exemplar av ansökningshandlingarna lämnas in, om det behövs för kungörande av ärendet eller begäran om utlåtanden. Bestämmelser i övrigt om behandlingen av tillståndsansökan finns i förvaltningslagen (434/2003) .
9 §Utlåtanden som begärs vid behandlingen av tillståndsansökan
När Säkerhets- och kemikalieverket behandlar en tillståndsansökan som avses i 8 § ska verket begära utlåtanden av närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten och vid behov av andra.
10 § (27.1.2022/89)Tillståndsbeslut
I tillståndsbeslutet ska det anges
verksamhetsutövarens identifierings- och kontaktuppgifter,
vilket slags industriell hantering och upplagring tillståndet gäller,
var produktionsanläggningen är belägen,
uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller,
de maximimängder kemikalier som får finnas i produktionsanordningen och lagret,
en sammanfattning av slutsatserna i säkerhetsrapporten,
tillståndsvillkoren.
Bestämmelser om hur förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska beaktas i tillståndsbeslutet finns i 26 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen.
11 § (27.1.2022/89)Delgivning av tillståndsbeslut till myndigheter
Utöver vad som i 104 f § i kemikaliesäkerhetslagen föreskrivs om delgivning av tillståndsbeslut ska Säkerhets- och kemikalieverket sända tillståndsbeslutet för kännedom till regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen, räddningsmyndigheten samt kommunens miljövårdsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet i det område där den verksamhet som beslutet gäller ska placeras.
Driftsövervakare
12 §Driftsövervakare
Ansvarig person enligt 29 § i kemikaliesäkerhetslagen i en produktionsanläggning som bedriver omfattande hantering och upplagring av farliga kemikalier är en driftsövervakare. En produktionsanläggning kan ha flera driftsövervakare.
Verksamhetsutövaren ska se till att den som är driftsövervakare har tillräckliga förutsättningar att sköta sin uppgift.
Verksamhetsutövaren ska ha en aktuell förteckning över driftsövervakarna.
Säkerhetsprinciper för förebyggande av olyckor
13 §Dokument om verksamhetsprinciperna
Dokumentet om verksamhetsprinciperna ska utarbetas i enlighet med de krav som anges i bilaga III med beaktande av den risk för storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen.
Dokumentet eller ett sammandrag av det fogas till den ansökan om tillstånd som avses i 8 §. Vid en inspektion ska verksamhetsutövaren lägga fram dokumentet och visa på vilket sätt det har sörjts för att de verksamhetsprinciper som anges i det iakttas.
Verksamhetsutövaren ska se över dokumentet om verksamhetsprinciperna med anledning av sådana ändringar enligt 41 och 42 § som kan ha betydande följder i fråga om riskerna i samband med storolyckor. Dokumentet om verksamhetsprinciperna ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år.
Säkerhetsrapport
14 §Säkerhetsrapport
Säkerhetsrapporten ska i fråga om nya produktionsanläggningar lämnas in till Säkerhets- och kemikalieverket i tillräckligt god tid innan byggandet av eller verksamheten vid dem inleds samt före sådana ändringar i verksamheten vid produktionsanläggningen som leder till ändringar i produktionsanläggningens förteckning över farliga kemikalier och förutsätter att en säkerhetsrapport utarbetas. (27.1.2022/89)
I säkerhetsrapporten ska verksamhetsutövaren
lämna behövliga uppgifter om den organisation och det säkerhetsledningssystem som behövs för att verksamhetsprinciperna ska kunna följas, i enlighet med bilaga III,
lämna utredning om att riskerna för storolyckor i produktionsanläggningen har identifierats och att behövliga åtgärder har vidtagits för att förebygga dessa och begränsa följderna av dem för människor, miljö och egendom,
redogöra för att säkerhetskraven i kemikaliesäkerhetslagen och i de förordningar som har utfärdats med stöd av den har beaktats,
lämna uppgift om att en intern räddningsplan har gjorts upp,
lämna tillräckliga uppgifter för uppgörande av en extern räddningsplan,
lämna tillräckliga uppgifter med avseende på placeringen av produktionsanläggningen och planeringen av hur den omgivande marken ska användas.
Bestämmelser om säkerhetsrapportens innehåll finns i bilaga IV.
15 §Behandlingen av säkerhetsrapporten
Säkerhets- och kemikalieverket ska inom skälig tid meddela verksamhetsutövaren sina slutsatser om säkerhetsrapporten.
Innan Säkerhets- och kemikalieverket meddelar sina slutsatser ska verket ge närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten tillfälle att framföra sina åsikter om säkerhetsrapporten.
Säkerhets- och kemikalieverket ska sända slutsatserna om säkerhetsrapporten för kännedom till regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten.
Säkerhets- och kemikalieverket kan begära att verksamhetsutövaren kompletterar säkerhetsrapporten och lämnar behövliga tilläggsuppgifter för behandlingen av den. Säkerhets- och kemikalieverket meddelar det tillståndsbeslut som avses i 10 § efter det att verksamhetsutövaren för behandlingen av säkerhetsrapporten har lämnat in de kompletteringar och utredningar som begärts. (27.1.2022/89)
16 §Översyn av säkerhetsrapporten
Verksamhetsutövaren ska se över och uppdatera säkerhetsrapporten, om
det vid produktionsanläggningen har skett en storolycka eller en sådan förändring i verksamheten som ökar risken för storolyckor,
en översyn är nödvändig för att beakta utvecklingen inom säkerhetsteknik, riskbedömning och tekniskt kunnande,
det vid utredningen av olycks- och farosituationer har kommit fram omständigheter som måste beaktas,
verksamhetsutövaren byts ut,
Säkerhets- och kemikalieverket begär det.
Säkerhetsrapporten ska dock ses över och uppdateras minst vart femte år. Den uppdaterade rapporten ska lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket utan dröjsmål.
Vid behandlingen av den uppdaterade säkerhetsrapporten iakttas vad som föreskrivs i 15 §.
Verksamhetsutövaren ska se till att räddningsmyndigheten har en uppdaterad säkerhetsrapport till sitt förfogande.
Räddningsplaner
17 §Intern räddningsplan
En intern räddningsplan, som verksamhetsutövaren har gjort upp för produktionsanläggningen, ska lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket i tillräckligt god tid innan verksamheten inleds.
Räddningsplanen ska göras upp med beaktande av följande mål:
olyckor begränsas och kontrolleras för att följderna av dem ska kunna minimeras samt för att skador på människors hälsa, miljön och egendom ska kunna begränsas,
behövliga åtgärder vidtas för att människors hälsa och miljön ska kunna skyddas mot följderna av storolyckor,
behövlig information förmedlas till befolkningen och till ansvariga myndigheter och inrättningar i området,
förberedelser görs för att spåren efter en olycka ska kunna undanröjas och miljön rengöras.
Räddningsplanen ska innehålla en bedömning av vilka effekter olyckor har utanför produktionsanläggningen samt de uppgifter som avses i bilaga V.
När räddningsplanen görs upp ska personalen vid produktionsanläggningen, inklusive de långvariga underleverantörer som arbetar i området, höras och det lokala räddningsväsendets arrangemang beaktas.
Innan Säkerhets- och kemikalieverket meddelar sina slutsatser om räddningsplanen ska verket begära utlåtande av räddningsmyndigheten. Slutsatserna kan presenteras i det tillståndsbeslut som avses i 10 §.
18 §Översyn och uppdatering av den interna räddningsplanen
Verksamhetsutövaren ska se över räddningsplanen minst vart tredje år och alltid när det behövs justera och uppdatera den. Vid översynen ska hänsyn tas till ändringar i produktionsanläggningen och arrangemangen inom räddningsväsendet, den ökande tekniska sakkunskapen och den ökande kännedomen om åtgärder som ska vidtas för att förebygga storolyckor.
Den uppdaterade planen ska lämnas till räddningsmyndigheten.
19 §Övningar enligt den interna räddningsplanen
Verksamhetsutövaren ska göra upp en plan för ordnandet av övningar som gäller den interna räddningsplanen.
Verksamhetsutövaren ska regelbundet ordna övningar för att försäkra sig om att räddningsplanen fungerar.
20 §Extern räddningsplan
Bestämmelser om räddningsmyndighetens skyldighet att göra upp en extern räddningsplan finns i räddningslagen (379/2011) .
Genast när säkerhetsrapporten och den interna räddningsplanen har gjorts upp eller uppdaterats ska verksamhetsutövaren lämna dem till räddningsmyndigheten och regionförvaltningsmyndigheten för uppgörande av den externa räddningsplanen.
Övriga förpliktelser
21 §Verksamhetsutövarens informationsskyldighet
Bestämmelser om den information som avses i 31 § i kemikaliesäkerhetslagen finns i bilaga VI.
Verksamhetsutövaren vid en produktionsanläggning där det krävs en säkerhetsrapport ska ge informationen på nytt, om det har skett ändringar i produktionsanläggningen som i betydande grad inverkar på risken för en storolycka.
22 §Samarbete mellan verksamhetsutövarna för att förebygga olyckor
Om produktionsanläggningarna är belägna inom samma fabriksområde och bildar en funktionell helhet eller är belägna så nära varandra att en olycka i produktionsanläggningen kan föranleda skada inom en annan produktionsanläggnings område, ska verksamhetsutövarna samarbeta för att förebygga storolyckor och förhindra att olyckor sprider sig.
De produktionsanläggningar som avses i 1 mom. ska
ge de andra produktionsanläggningarna på området uppgifter om de risker för eventuella storolyckor och andra olyckor som föreligger i produktionsanläggningen,
i sina verksamhetsprinciper, sitt säkerhetsledningssystem, sin säkerhetsrapport, sin interna räddningsplan och sina övriga utredningar beakta de risker för storolyckor och andra olyckor som de övriga produktionsanläggningarna medför,
samarbeta när det gäller informationen till allmänheten och sådana intilliggande objekt som inte är sådana produktionsanläggningar som avses i 1 mom. samt när det gäller lämnande av uppgifter till räddningsmyndigheten för den externa räddningsplanen,
utarbeta gemensamma principer för organiseringen av sådana funktioner som påverkar alla de verksamhetsutövare på området som avses i 1 mom., såsom passagekontroll, trafiken på området, kommunikationen mellan verksamhetsutövarna samt gemensamma räddningsövningar eller samordning av räddningsövningarna.
23 §Områden som är viktiga med tanke på risken för storolycka
Säkerhets- och kemikalieverket ska, utgående från de uppgifter som verket har fått i tillståndsansökan, säkerhetsrapporten och dokumentet om verksamhetsprinciperna samt vid en inspektion, ange de områden där risken för eller följderna av en storolycka kan öka till följd av produktionsanläggningens geografiska läge och närheten till andra produktionsanläggningar samt på grund av de farliga kemikalier som finns i dem.
Om tillsynsmyndigheten har sådan information som verksamhetsutövaren inte har och som behövs för att förhindra att en storolycka sprider sig, ska tillsynsmyndigheten ställa informationen till verksamhetsutövarens förfogande.
Produktionsanläggningarna inom ett område som har angetts i enlighet med 1 mom. ska i sin verksamhet beakta bestämmelserna om samarbete i 22 §.
24 §Ansökan om fastställande av ett område som upplagsområde
I en ansökan om att ett område ska fastställas som upplagsområde i enlighet med 33 § i kemikaliesäkerhetslagen ska det redogöras för
planläggningen av och trafikarrangemangen på upplagsområdet och i dess närmaste omgivning,
ägarförhållandena för upplagsområdet och de aggregat och utrustningar som är avsedda för sambruk,
vilka kemikalier som enligt planerna ska upplagras på upplagsområdet och deras maximimängder klassvis,
hur väl marken i området lämpar sig som upplagsområde,
genomförandet av och konstruktionen hos de påfyllnads- och tömningsanordningar, transportrörsystem och andra anordningar och utrustningar som är i sambruk samt hur driften, underhållet och servicen av dem har ordnats,
åtgärderna för brandbekämpning och annan skadebekämpning samt räddningsverksamheten på upplagsområdet.
25 § Behandlingen av ansökan
När det gäller ett område som planeras bli upplagsområde ska Säkerhets och kemikalieverket klarlägga hur områdets placering, trafikarrangemangen, mark, de transportrörsystem samt påfyllnings- och tömningsanordningar som är i sambruk och deras driftsarrangemang liksom även service- och underhållsåtgärderna i fråga om dem lämpar sig för verksamheten på upplagsområdet samt om passagekontrollen, brandbekämpningen och beredskapen inför olyckor är tillräcklig med beaktande av den verksamhet som har planerats på området och dess omfattning.
Innan ett område fastställs som upplagsområde ska Säkerhets- och kemikalieverket begära utlåtande av regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten.
26 §Industriolyckor med gränsöverskridande verkningar
Säkerhets- och kemikalieverket kan kräva ytterligare utredningar enligt konventionen om gränsöverskridande effekter av industriolyckor (FördrS 26/2000) beträffande produktionsanläggningar som omfattas av konventionens tillämpningsområde, om eventuella storolyckor i anläggningarna kan ha gränsöverskridande verkningar.
Säkerhets- och kemikalieverket ska se till att de förfaranden för hörande av grannländerna som anges i konventionen utförs, om en produktionsanläggning på finskt territorium omfattas av konventionens tillämpningsområde och en eventuell storolycka i anläggningen kan ha gränsöverskridande verkningar.
Säkerhets- och kemikalieverket ska också se till att förfaranden för hörande enligt konventionen verkställs i Finland, om en produktionsanläggning som befinner sig på en annan konventionsparts territorium omfattas av konventionens tillämpningsområde och en eventuell storolycka i anläggningen kan ha effekter som sträcker sig till Finland.
Tillsynsplan och tillsynsprogram
27 §Tillsynsplan
Utöver vad som föreskrivs i 27 § kemikaliesäkerhetslagen ska tillsynsplanen innehålla åtminstone följande:
en förteckning över produktionsanläggningarna,
en förteckning över grupper av produktionsanläggningar med dominoeffekter, som innebär risk för att olyckor sprids,
en förteckning över de produktionsanläggningar där särskilda externa risk- eller farokällor kan öka riskerna för eller följderna av en storolycka,
förfaranden för periodiska inspektioner,
förfaranden för andra inspektioner än periodiska inspektioner,
förfaranden för samarbete mellan olika myndigheter som utför inspektioner.
Säkerhets- och kemikalieverket utarbetar tillsynsplanen i samarbete med regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten.
Tillsynsplanen ska ses över regelbundet.
28 §Inspektioner enligt tillsynsprogrammet
Inspektionerna enligt det tillsynsprogram som avses i 27 § i kemikaliesäkerhetslagen ska utföras med följande intervaller:
produktionsanläggningar för vilka det krävs en säkerhetsrapport minst en gång per år,
produktionsanläggningar för vilka det krävs ett dokument om verksamhetsprinciperna minst en gång vart tredje år,
övriga produktionsanläggningar och upplagsområden där omfattande industriell hantering och upplagring bedrivs samt upplagsområden, med undantag av flytgasanläggningar, minst en gång vart femte år.
Ett godkänt besiktningsorgan inspekterar de flytgasanläggningar som bedriver omfattande verksamhet och som inte omfattas av 1 eller 2 punkten i 1 mom., minst vart fjärde år.
Säkerhets- och kemikalieverket ska underrätta regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten och vid behov den kommunala miljövårdsmyndigheten om en inspektion.
Besiktningsorganet ska underrätta räddningsmyndigheten om en inspektion.
Inspektionerna ska i möjligaste mån samordnas och beroende på situationen kombineras med andra inspektioner som grundar sig på lagstiftning och som utförs av de myndigheter som nämns i 3 mom. (27.1.2022/89)
29 §Avvikelse från inspektionsintervallerna
De inspektionsintervaller som anges i 28 § 1 mom. kan förlängas utifrån en systematisk bedömning av risken för en storolycka vid produktionsanläggningen. Vid bedömningen ska hänsyn tas till produktionsanläggningens eventuella konsekvenser för människors hälsa och miljön och till det att Säkerhets- och kemikalieverket har kunnat försäkra sig om produktionsanläggningens tekniska säkerhet, verksamhetsprinciper och ledningssystem samt deras funktionsduglighet.
Inspektionsintervallerna kan också förkortas, om detta behövs för att säkerheten ska kunna garanteras. Om det vid en inspektion upptäcks en allvarlig försummelse eller en farlig situation ska en ny inspektion utföras senast efter sex månader.
En inspektion ska också göras när det behövs för att undersöka allvarliga klagomål, allvarliga olyckor och tillbud samt farliga situationer och brister när det gäller att uppfylla kraven.
En inspektion av produktionsanläggningen som avses i 2 och 3 mom. kan ersättas med en granskning av rapporter, redogörelser eller uppföljningsuppgifter som verksamhetsutövaren har lämnat.
30 §Ibruktagningsinspektion
Efter att ett tillstånd som avses i 23 § i kemikaliesäkerhetslagen har beviljats ska Säkerhets- och kemikalieverket innan produktionsanläggningen tas i bruk inspektera anläggningen eller en del av den.
För den inspektion som avses i 1 mom. ska verksamhetsutövaren underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om ibruktagandet av produktionsanläggningen eller delen av den i god tid innan den tas i bruk. Verksamhetsutövaren ska ge de myndigheter som deltar i inspektionen tillfälle att vid inspektionen bekanta sig med de i punkterna 14–19 i bilaga II avsedda handlingar som verksamhetsutövaren inte har lämnat in tillsammans med ansökan om tillstånd.
Säkerhets- och kemikalieverket ska underrätta regionförvaltningsverket, närings-, trafik- och miljöcentralen och räddningsmyndigheten om inspektionen.
En ibruktagningsinspektion som gäller flytgas eller en del av en sådan inspektion kan ersättas med en inspektion utförd av ett godkänt besiktningsorgan, om detta är tillåtet enligt tillståndsbeslutet.
Om inspektionen utförs av ett besiktningsorgan, ska verksamhetsutövaren sända Säkerhets- och kemikalieverket samt räddningsmyndigheten protokollet över inspektionen och en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.
31 §Inspektionens innehåll
Säkerhets- och kemikalieverket ska vid ibruktagningsinspektionen och regelbundet i enlighet med tillsynsprogrammet inspektera produktionsanläggningens tekniska genomförande, verksamhetsprinciper och ledningssystem.
Vid inspektionen ska verksamhetsutövaren visa att
de uppgifter som lämnats i säkerhetsrapporten, ansökningar, anmälningar och andra utredningar som har lämnats till Säkerhets- och kemikalieverket motsvarar den rådande situationen i produktionsanläggningen,
villkoren i produktionsanläggningens tillståndsbeslut följs,
ändringar som har gjorts i produktionsanläggningen har genomförts i enlighet med gällande bestämmelser,
verksamhetsprinciperna för förebyggande av olyckor följs,
tillräckliga åtgärder för förebyggande av olyckor har vidtagits, med beaktande av de verksamheter som bedrivs i produktionsanläggningen,
beredskapen för att begränsa följderna av olyckor är tillräckliga på produktionsanläggningens område och utanför det,
allmänheten har getts den information som avses i 21 §,
produktionsanläggningen också uppfyller övriga krav enligt kemikaliesäkerhetslagen och förordningar som har utfärdats med stöd av den.
När Säkerhets- och kemikalieverket bedömer om kraven enligt 2 mom. uppfylls, kan verket också beakta resultaten från inspektioner som har utförts av andra myndigheter.
32 §Inspektionsberättelse
Säkerhets- och kemikalieverket och besiktningsorganet ska efter varje inspektion inom två månader avfatta en inspektionsberättelse som omfattar de inspekterade objekten, huvudpunkterna i inspektionen samt upptäckta brister.
Säkerhets- och kemikalieverket ska sända inspektionsberättelsen till verksamhetsutövaren och till de myndigheter som nämns i 28 och 30 §.
Görs inspektionen av ett besiktningsorgan, ska verksamhetsutövaren sända inspektionsberättelsen till Säkerhets- och kemikalieverket samt räddningsmyndigheten, tillsammans med en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen ska avhjälpas.
Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.
4 kap.Liten industriell hantering och upplagring
33 §Anmälan om liten verksamhet
Bestämmelser om anmälan som ska göras om liten industriell hantering eller upplagring av kemikalier enligt 5 § finns i 24 § i kemikaliesäkerhetslagen.
I anmälan ska följande anges:
verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter,
produktionsanläggningens placering,
områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet,
de kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga) samt hälso- eller miljöfarliga kemikalier som ska hanteras och upplagras i produktionsanläggningen,
de största mängder av i 4 punkten avsedda kemikalier som samtidigt kommer att finnas i driftsanordningarna och lagren,
när det planeras att verksamheten ska inledas.
Anmälan ska innehålla
en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna,
säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de huvudsakliga kemikalier som ska hanteras och upplagras,
en redogörelse i stora drag för hur den industriella hanteringen eller upplagringen är planerad att ske,
en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, för hur eventuella läckor ska fås under kontroll och för andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor.
Anmälan ska göras skriftligen minst en månad innan den industriella hanteringen eller upplagringen inleds.
34 §Anmälan om tillfällig liten verksamhet
I anmälan om tillfällig liten industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska följande anges:
verksamhetsutövarens namn, hemort och kontaktuppgifter,
var verksamheten ska bedrivas,
områdets vattentäkter, viktiga grundvattenområden och andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt markens beskaffenhet, om detta är väsentligt med tanke på de kemikalier som ska hanteras eller upplagras,
de farliga kemikalier som ska hanteras och upplagras på platsen samt deras maximimängder,
den tid under vilken verksamheten ska bedrivas.
Anmälan ska innehålla
en redogörelse för de faror och olycksrisker som sammanhänger med hanteringen och upplagringen av de farliga kemikalierna,
säkerhetsdatablad eller motsvarande uppgifter om de huvudsakliga kemikalier som ska hanteras och upplagras,
en redogörelse i stora drag för hur hanteringen eller upplagringen av kemikalierna är planerad att ske,
en redogörelse för brandbekämpningsarrangemangen, för hur eventuella läckor ska fås under kontroll och för andra åtgärder som har planerats med tanke på olyckor.
Anmälan ska göras skriftligen minst en månad innan verksamheten inleds.
Med tillfällig hantering eller upplagring avses användning av en kemikalie under högst sex månader på en byggplats, mässa, utställning eller tävling eller annan motsvarande verksamhet.
35 §Behandlingen av anmälan
Räddningsmyndigheten ska när den behandlar anmälningar som avses i 33 och 34 § i tillräcklig utsträckning samarbeta med de berörda kommunala myndigheterna.
36 §Beslut om anmälan
I beslutet med anledning av en anmälan som avses i 33 och 34 § ska det nämnas
vilket slags verksamhet beslutet gäller,
var anläggningen är belägen,
uppgifter om de farliga kemikalier som beslutet gäller,
de maximimängder kemikalier som får finnas i aggregaten och lagret,
de villkor som gäller verksamheten.
Behövliga utredningar ska fogas till beslutet.
Räddningsmyndigheten ska sända beslutet för kännedom till regionförvaltningsverket och till kommunens miljövårdsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet. Om det är Säkerhets- och kemikalieverket som fattar beslutet ska verket utöver de nämnda myndigheterna sända beslutet till räddningsmyndigheten.
37 §Ibruktagningsinspektion
Räddningsmyndigheten och på motsvarande sätt Säkerhets- och kemikalieverket ska innan verksamheten inleds inspektera en produktionsanläggning som ska bedriva liten industriell hantering eller upplagring enligt 33 §.
Vid en inspektion enligt 27 a § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten.
Över inspektionen ska det sättas upp ett protokoll, av vilket framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna.
Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.
Räddningsmyndigheten ska sända inspektionsprotokollet för kännedom till regionförvaltningsverket samt kommunens miljövårdsmyndighet och byggnadstillsynsmyndighet. Säkerhets- och kemikalieverket ska sända ett protokoll verket upprättat till de ovan nämnda myndigheterna samt till räddningsmyndigheten.
38 §Ibruktagningsinspektion av tillfällig verksamhet
Vid en ibruktagningsinspektion som gäller tillfällig verksamhet enligt 34 § ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av anläggningen, vid handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten.
Över inspektionen ska det sättas upp ett protokoll, av vilket framgår de brister som eventuellt har upptäckts och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna.
Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.
39 §Ibruktagning av oljeeldningsaggregat
Verksamhetsutövaren ska också underrätta räddningsmyndigheten om ibruktagandet av ett sådant med förstoftningsbrännare utrustat oljeeldningsaggregat som inte förutsätter anmälan enligt 33 §. Räddningsmyndigheten ska inspektera oljeeldningsaggregatet inom tre månader från ibruktagandet.
40 §Inspektioner enligt tillsynsplanen
Räddningsmyndigheten ska inspektera produktionsanläggningar som bedriver liten industriell hantering eller upplagring enligt 33 § i enlighet med tillsynsplanen enligt 79 § i räddningslagen.
Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet fästas vid en trygg användning av produktionsanläggningen, vid service och underhåll av anläggningens konstruktioner, aggregat och utrustningar, vid utbildningen och handledningen av personalen samt vid förebyggandet av olyckor och organiserandet av räddningsverksamheten.
Över inspektionen ska det sättas upp ett protokoll, av vilket framgår de brister som eventuellt har upptäckts vid produktionsanläggningen och de åtgärder som behövs för att avhjälpa bristerna.
Verksamhetsutövaren ska inom utsatt tid lämna en redogörelse för hur de brister som upptäckts vid inspektionen avhjälps.
5 kap.Ändringar i verksamheten
41 §Tillstånd att göra ändringar samt inspektioner
En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska ansöka om tillstånd för en ändring vid produktionsanläggningen, om det är fråga om en utvidgning eller annan sådan ändring som kan jämställas med grundandet av en produktionsanläggning.
På tillståndsförfarandet och på inspektioner tillämpas bestämmelserna i 3 kap.
42 §Ändringsanmälningar
En verksamhetsutövare som bedriver omfattande industriell hantering eller upplagring av farliga kemikalier ska göra en skriftlig anmälan till Säkerhets- och kemikalieverket om andra betydande ändringar i verksamheten än sådana som avses i 41 § inom skälig tid före ändringarna.
Sådana ändringar i verksamheten som avses i 1 mom. är
en betydande ökning av mängden farliga kemikalier i produktionsanläggningen,
en betydande ändring i fråga om de farliga kemikalierna eller deras egenskaper eller fysiska form,
en betydande ändring i tillverkningsmetoden eller hanteringssättet,
en annan ändring som i betydande grad kan påverka olycksriskerna.
Bestämmelser om anmälningsskyldighet vid betydande ändringar i verksamhet som avses i 33 § finns i 24 § 2 mom. i kemikaliesäkerhetslagen.
Till en anmälan enligt denna paragraf det fogas behövlig utredning om utvidgningen eller ändringen samt dess säkerhetskonsekvenser.
43 §Anmälan om byte av verksamhetsutövare
Till en anmälan enligt 134 § i kemikaliesäkerhetslagen ska det fogas följande uppgifter:
den nya verksamhetsutövarens namn, hemort samt kontaktuppgifter,
produktionsanläggningens placeringsort och besöksadress,
namn och ställning i fråga om den person som ansvarar för produktionsanläggningen,
de tillstånd och andra beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier som man önskar överföra på den nya verksamhetsutövaren.
44 §Anmälan om nedläggning eller avbrytande av industriell hantering och upplagring
Om den industriella hanteringen eller upplagringen av farliga kemikalier upphör helt eller om någon del av produktionsanläggningen tas ur bruk, ska verksamhetsutövaren till anmälan om nedläggningen foga en plan för hur de åtgärder som anges i 133 § 1 mom. i kemikaliesäkerhetslagen kommer att vidtas.
Om industriell hantering eller upplagring avbryts för en längre tid än ett år, ska verksamhetsutövaren till anmälan om avbrottet foga uppgifter om hur denne säkerställer att avbrottet och återupptagningen av verksamheten senare sker på ett tryggt sätt.
6 kap.Förvaring av farliga kemikalier
45 §Allmänna principer
Utöver vad som föreskrivs i 35 § i kemikaliesäkerhetslagen, ska den som innehar en kemikalie iaktta vad som föreskrivs i detta kapitel.
Mängderna farliga kemikalier som förvaras ska vara så små som möjligt.
Akut giftiga kemikalier (kategori 1–3) ska förvaras i ett låst utrymme eller på något annat sätt så att obehöriga inte kan komma åt dem.
Hälso- och miljöfarliga kemikalier ska förvaras åtskilt från livsmedel och foder.
Brännbara vätskor, aerosoler (kategori 1–2) och brandfarliga gaser ska förvaras åtskilt från antändningskällor så att de inte kan hettas upp på ett farligt sätt. På förvaringsplatserna ska det finnas ändamålsenlig primärsläckningsutrustning.
Brännbara vätskor ska i första hand placeras i ett separat lagerutrymme eller lagerrum som utgör en egen brandteknisk sektion eller i ett serviceutrymme eller dylikt som är åtskilt från den övriga verksamheten.
Det är förbjudet att förvara flytgas och andra brandfarliga gaser som är tyngre än luft i byggnaders källar- och vindsutrymmen. Förvaring av flytgas är även förbjuden i sådana utrymmen där någon övernattar inuti fordon, båtar, vagnar med personalrum och motsvarande utrymmen.
46 §Förvaring av farliga kemikalier i vårdinrättningar och inkvarterings-, arbets- och samlingslokaler samt vid offentliga tillställningar
I vårdinrättningar, i inkvarterings-, arbets- och samlingslokaler samt i andra med dessa jämförbara lokaler samt vid stora offentliga tillställningar får endast den mängd kemikalier förvaras som behövs för utövandet av verksamheten.
I lokaler som avses i 1 mom. får det dessutom finnas kemikalier som de som arbetar, inkvarteras eller vårdas i lokalerna eller motsvarande personer behöver för sitt personliga bruk.
47 §Förvaring av brännbara vätskor och brandfarliga gaser i bostadshus
I bostadslägenheter inklusive balkonger, terrasser eller motsvarande utrymmen som hör till dem får, om det är möjligt utan att äventyra säkerheten, förvaras totalt högst 25 liter brännbara vätskor och aerosoler (kategori 1–2) och högst 25 kilogram flytgas. Andra än ovan nämnda brandfarliga gaser får inte förvaras i en bostadslägenhet.
I ett separat lagerutrymme som hör till ett bostadshus får dessutom förvaras totalt högst 50 liter brännbara vätskor och aerosoler (kategori 1–2) och högst 50 kilogram flytgas.
Det är förbjudet att förvara flytgas och andra brandfarliga gaser som är tyngre än luft i byggnaders källar- och vindsutrymmen och i andra motsvarande utrymmen. Brännbara vätskor och brandfarliga gaser får inte förvaras i sådana gemensamma källar- eller vindsutrymmen i en byggnad med flera än en bostadslägenhet som är avsedda för förvaring av bostädernas hushållslösöre.
När de maximimängder som anges i 1 och 2 mom. beräknas, ska inte alkoholdrycker beaktas.
48 §Förvaring av brännbara vätskor och brandfarliga gaser i garage för motorfordon
I ett garage för motorfordon får brännbar vätska och brandfarlig gas förvaras i en fast bränsletank, som hör till ett fordon, en arbetsmaskin eller annan jämförbar anordning och som är ansluten till motorn, i så stor mängd som tankens kapacitet medger. I garaget får utöver detta förvaras
totalt högst 60 liter brandfarliga vätskor i kategorierna 1−3 eller aerosoler (kategori 1–2),
högst 200 liter brännbara vätskor med en flampunkt över 60 grader Celsius,
högst 25 kilogram flytgas.
Andra än ovan nämnda brandfarliga gaser får inte förvaras i garage för motorfordon.
49 §Förvaring av brännbara vätskor och brandfarliga gaser i butiksbyggnader
I en brandteknisk sektion som används som butiksrum eller i ett sådant köpcentrum eller sådan motsvarande koncentration av affärer som består av flera butiksrum som hör till samma brandtekniska sektion beror på objektets skyddsnivå och de farliga kemikaliernas faroklassificering. Mängderna brännbara vätskor och brandfarliga gaser ska hållas så små som möjligt i butiksrum.
Om verksamheten, utifrån mängderna av farliga kemikalier och deras faroklassificering, enligt 5 § ska betraktas som liten industriell upplagring, tillämpas vad som i 33 § föreskrivs om att göra anmälan. Verksamhetsutövaren ska samarbeta med fastighetsägaren när anmälan görs. Maximimängderna av de kemikalier som upplagras fastställs från fall till fall i beslutet enligt 36 §.
I den mängd som avses i 1 mom. får det ingå högst 25 kilogram flytgas.
Brandfarliga vätskor i kategori 1 får förvaras i kärl som rymmer högst 10 liter och övriga brännbara vätskor i kärl som rymmer högst 25 liter.
I en butiksbyggnad får det dessutom finnas sådana lager av aerosoler (kategori 1–2), brännbara vätskor eller flytgas som är avskilda från butiksrummet och utgör en egen brandteknisk sektion.
Aerosoler (kategori 1–2), brännbara vätskor och flytgas ska i butikslokalen placeras på platser som särskilt har reserverats för dem åtskilt från antändningskällor och andra lättantändliga brännbara ämnen så att de vid eldsvåda inte utgör ett hinder för utrymning av butikslokalen. Spridning av en brännbar vätska i butikslokalen utanför den plats som har reserverats för förvaring av den brännbara vätskan ska förhindras.
När de maximimängder som nämns i 1 mom. beräknas, ska inte alkoholdrycker beaktas.
50 §Förvaring av flytgas i vissa fall
I andra än i 45 § 7 mom. avsedda utrymmen i fordon, båtar, vagnar med personalrum och motsvarande utrymmen får högst 25 kilogram flytgas förvaras. Dessutom får det i ett gasdrivet fordon finnas den mängd flytgas som ryms i dess fasta bränsletank.
7 kap.Särskilda bestämmelser
51 §Tidsfrister för åtgärder som beror på att kemikaliens klassificering ändrats
Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras en kemikalies klassificering sedan verksamheten inletts, ska den verksamhetsutövare som bedriver industriell hantering eller upplagring av kemikalien inom ett år från ikraftträdandet av beslutet om klassificering ansöka om tillstånd eller göra anmälan i enlighet med vad som i kemikaliesäkerhetslagen och i denna förordning föreskrivs om tillstånds- och anmälningsplikt samt om att ansöka om tillstånd och göra anmälan.
Klassificeras en kemikalie som farlig eller ändras klassificeringen av en kemikalie sedan verksamheten inletts så att verksamheten ökar i omfattning eller så att de gränser som gäller skyldigheterna enligt 13 eller 14 § överskrids, är verksamhetsutövarens tidsfrister för åtgärderna i fråga följande, räknat från ikraftträdandet av klassificeringsbeslutet:
ett år för att utarbeta ett dokument om verksamhetsprinciperna enligt 13 §,
ett år för att utarbeta en säkerhetsrapport enligt 14 §,
ett år för att göra upp en intern räddningsplan enligt 17 §,
tre månader för att lämna in en anmälan enligt 42 eller 43 §.
52 §Tillsynsmyndighet i vissa fall
Tillsynen över industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier i samband med tillverkning och upplagring av explosiva varor, med undantag för upplagring i samband med handel, utövas av Säkerhets- och kemikalieverket oberoende av verksamhetens omfattning.
Tillsynen över hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier i gruvor och på vidareförädlingsanläggningar i samband med dem utövas av Säkerhets- och kemikalieverket oberoende av verksamhetens omfattning.
53 §Anmälan av olyckor till tillsynsmyndigheten
Om en olycka i en produktionsanläggning, där industriell hantering eller upplagring bedrivs, leder till döden, svåra personskador eller sådan skada på egendom eller miljö som inte är ringa, ska verksamhetsutövaren utan dröjsmål meddela tillsynsmyndigheten detta.
En anmälan enligt 98 § i kemikaliesäkerhetslagen med anledning av en olycka ska innehålla
en beskrivning av olyckssituationen och förhållandena då olyckan inträffade,
uppgifter om de kemikalier som bidragit till olyckan och om mängden eventuella utsläpp,
en redogörelse för de konsekvenser olyckan har eller förväntas ha för människors hälsa, miljön och egendom,
en beskrivning av de räddnings- och bekämpningsåtgärder som har vidtagits till följd av olyckan,
en bedömning av orsakerna till olyckan eller av orsaksfaktorerna,
en redogörelse för de åtgärder verksamhetsutövaren har för avsikt att vidta för att förebygga långtidsverkningar av olyckan och för att förebygga motsvarande olyckor i framtiden.
Om det i en undersökning som verksamhetsutövaren gör senare kommer fram nya omständigheter i fråga om de sakförhållanden som uppges i den utredning som avses i 2 mom. eller de slutsatser som har dragits i fråga om dem, ska verksamhetsutövaren uppdatera sin utredning.
Verksamhetsutövaren ska på motsvarande sätt anmäla en olycka som har skett vid liten industriell hantering eller upplagring till tillsynsmyndigheten. I fråga om utredningen av en olycka gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 2–4 mom.
8 kap.Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
54 §Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2015.
Genom denna förordning upphävs statsrådets förordning om övervakning av hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier (855/2012) . Bestämmelserna i 8 kap. i förordningen om industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier (59/1999) förblir alltjämt i kraft.
Följande beslut av handels- och industriministeriet förblir alltjämt i kraft:
handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av bensin (181/2000) ,
handels- och industriministeriets beslut om hantering och upplagring av farliga kemikalier på distributionsstation (415/1998) ,
handels- och industriministeriets beslut om oljeeldningsaggregat (314/1985) ,
handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (344/1983) ,
5−6 kap. i handels- och industriministeriets beslut om brännbara vätskor (313/1985) .
55 §Driftsövervakare som utsetts före ikraftträdandet av förordningen
En driftsövervakare som utsetts före ikraftträdandet av denna förordning får fortsätta som sådan driftsövervakare som avses i 12 §. En driftsövervakare som utsetts före den 1 januari 2013 ska dock visa sin kompetens i enlighet med 29 § i kemikaliesäkerhetslagen innan han eller hon får utses till driftsövervakare vid en ny produktionsanläggning.
56 §Verksamhetsprinciper för industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet
I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska ett dokument om verksamhetsprinciperna enligt 6 § utarbetas eller uppdateras i enlighet med denna förordning före den 1 juni 2016.
57 §Säkerhetsrapporter och informationsskyldighet i fråga om verksamhet som inletts före ikraftträdandet
I fråga om sådan industriell hantering och upplagring av farliga kemikalier som inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska en säkerhetsrapport enligt 7 § utarbetas
före den 1 juni 2016, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning tillämpades på produktionsanläggningen, om inte en säkerhetsrapport redan hade lämnats till Säkerhets- och kemikalieverket och rapporten uppfyller kraven i 14 §; eventuella ändrade delar av säkerhetsrapporten ska lämnas till Säkerhets- och kemikalieverket före den 1 juni 2016;
före den 1 juni 2017, om de bestämmelser om utarbetandet av en säkerhetsrapport som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning inte tillämpades på produktionsanläggningen.
Informationsgivningen enligt 21 § om verksamhet som har inletts före ikraftträdandet av denna förordning ska skötas med iakttagande av de tidsfrister som anges i 1 mom.
58 §Behandling av anhängiga ärenden
Ett ärende som handläggs av Säkerhets- och kemikalieverket eller räddningsmyndigheten vid ikraftträdandet av denna förordning och som inletts enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet ska behandlas och avgöras i enlighet med de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU (32012L0018); EUT nr L 197, 24.7.2012, s. 1
Bilaga I
FASTSTÄLLANDE AV DE FÖRPLIKTELSER SOM GÄLLER TILLSTÅNDSPLIKT OCH ANMÄLNINGSSKYLDIGHET OCH BEKÄMPNING AV RISKEN FÖR STOROLYCKA
1. I denna bilaga presenteras hur de förpliktelser ska fastställas som gäller tillståndsplikt och anmälningsskyldighet och bekämpning av risken för storolycka.
2. För de farliga ämnen som ingår i farokategorin i del 1 i denna bilaga gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 1. Om ett ämne eller en blandning hör till tillämpningsområdet i del 1 i denna bilaga och även anges i del 2, gäller de minimimängder för tillämpningen som anges i kolumn 1–4 i del 2.
3. Ämnena och blandningarna har klassificerats enligt CLP-förordningen.
4. Blandningar ska jämställas med rena ämnen förutsatt att de hålls inom de koncentrationsgränser som på grund av ämnenas egenskaper fastställs i CLP-förordningen, eller dess senaste anpassning till den tekniska utvecklingen, utom om en procentsammansättning eller annan beskrivning anges specifikt.
5. De minimimängder som anges nedan gäller för varje produktionsanläggning.
6. När bilagan tillämpas, beaktas de maximala kvantiteter som förekommer eller kan förekomma på platsen i fråga vid varje givet tillfälle. Härvid ska också de mängder beaktas som kan antas bildas som en följd av att man förlorar kontrollen över en industriell process. Sådana farliga kemikalier som förekommer i en produktionsanläggning endast i kvantiteter som är lika med eller understiger 2 % av den angivna minimimängden, ska inte tas med i beräkningen när kolumn 3 och 4 tillämpas, om deras placering inom en produktionsanläggning är sådan att de inte kan utlösa en reaktionskedja som leder till en storolycka i andra delar av produktionsanläggningen.
7. När det gäller farliga kemikalier som inte omfattas av CLP-förordningen, t.ex. avfall, men som ändå förekommer eller sannolikt förekommer vid en produktionsanläggning och i de förhållanden som råder vid produktionsanläggningen har eller sannolikt har motsvarande egenskaper när det gäller möjligheter att orsaka en storolycka, ska dessa kemikalier provisoriskt klassificeras enligt de principer som anges i nämnda förordningar.
8. Om farliga ämnen och blandningar uppvisar egenskaper som medför flera klassificeringar ska den lägsta minimimängden användas. När additionsregeln i 4, 5, 6 och 7 § i förordningen tillämpas ska alltid den lägsta minimimängden för varje kategori i ovannämnda paragrafer som motsvarar den aktuella klassificeringen användas.
9. När summan av relationstalen s enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som hälsofarliga kemikalier
a) kemikalieklasserna H1–H3,
b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i akut toxicitet kategori 1, 2 eller 3 (via inhalation) eller STOT SE kategori 1,
c) de fyra sista kemikalieklasserna i slutet av tabell 1, endast när tillstånds- och anmälningsskyldighet bestäms.
När summan av relationstalen s enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som miljöfarliga kemikalier
a) kemikalieklasserna E1 och E2,
b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som ingår i farliga för vattenmiljön, akut kategori 1, kronisk kategori 1 eller kronisk kategori 2.
När summan av relationstalen s enligt 4, 5, 6 och 7 § i förordningen beräknas, räknas i enlighet med bilaga I som kemikalier som medför fysikaliska faror (brand- och explosionsfarliga)
a) kemikalieklasserna P1–P8,
b) sådana farliga ämnen som förtecknas i del 2 som är explosiva varor, brandfarliga gaser, brandfarliga aerosoler, oxiderande gaser, brandfarliga vätskor, självreagerande ämnen och blandningar, organiska peroxider, pyrofora vätskor och fasta ämnen, oxiderande vätskor och fasta ämnen,
c) brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C, endast när tillstånds- eller anmälningsskyldighet bestäms.
10. I denna förordning avses med gas ett ämne som vid 50 °C har ett ångtryck på över 300 kPa (absolut) eller som är fullständigt gasformigt vid 20 °C vid ett normaltryck på 101,3 kPa.
11. I denna förordning avses med vätska ett ämne eller en blandning som vid 50 °C har ett ångtryck på högst 300 kPa (3 bar), som inte är fullständigt gasformigt vid 20 °C och vid ett normaltryck på 101,3 kPa och som har en smältpunkt eller initial smältpunkt på 20 °C eller mindre vid ett normaltryck på 101,3 kPa.
12. Med fast ämne avses ett ämne eller en blandning som inte uppfyller definitionerna av vätska eller gas.
13. Med aerosol, dvs. aerosolbehållare, avses ett ej påfyllningsbart kärl av metall, glas eller plast, som innehåller en komprimerad, kondenserad eller löst gas under tryck, med eller utan ett flytande, pastaformigt eller pulverformigt ämne, och som är utrustat med en utsläppsventil som möjliggör trycktömning av innehållet i form av en suspension av fasta eller flytande partiklar i en gas, som skum, pasta eller pulver eller i flytande eller gasformigt tillstånd.
14. I fråga om upplag i butiksbyggnader eller köpcentrum eller i samband med dem beaktas inte alkoholdrycker i punkterna P5a, P5b och P5c samt i punkten ” Brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C” (kolumn 1) i tabellen då anmälningsskyldigheten för liten upplagring fastställs. Med alkoholdrycker avses här alkoholdrycker som avses i 3 § 2 mom. 1 punkten i alkohollagen (1143/1994) .
DEL 1
Kemikalieklasser
Minimimängder som baserar sig på kemikaliens klassificering (Q)
Kemikalieklasser/ Farokategorier enligt CLP-förordningen | Kolumn 1 Anmälan ton | Kolumn 2 Tillstånd ton | Kolumn 3 Dokument om verksamhetsprinciperna ton | Kolumn 4 Säkerhetsrapport ton |
Avsnitt "H" - HÄLSOFAROR | ||||
H1 Akut toxicitet - kategori 1, alla exponeringsvägar | 0,1 | 2 | 5 | 20 |
H2 Akut toxicitet - kategori 2, alla exponeringsvägar - kategori 3, exponeringsväg via inhalation (se not 1) | 0,5 | 10 | 50 | 200 |
H3 Specifik organtoxicitet - enstaka exponering (STOT SE) - kategori 1 | 0,5 | 10 | 50 | 200 |
Avsnitt "P" - FYSIKALISKA FAROR | ||||
P1a Explosiva varor (se not 2) - instabila explosiva varor - explosiva varor, klass 1.1, 1.2, 1.3, 1.5 eller 1.6, eller - ämnen eller blandningar som har explosiva egenskaper enligt metod A.14 i förordning (EG) nr 440/2008 (se not 3) och inte tillhör faroklasserna Organiska peroxider eller Självreaktiva ämnen och blandningar | 0,05 | 10 | 50 | |
P1b Explosiva varor (se not 2) - explosiva varor, klass 1.4 (se not 4) | 0,05 | 50 | 200 | |
P2 Brandfarliga gaser - brandfarliga gaser, kategori 1 eller 2 | 1 | 5 | 10 | 50 |
P3a Brandfarliga aerosoler (se not 5.1) - ”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 | 1 | 10 | 150 (netto) | 500 (netto) |
P3b Branfarliga aerosoler (se not 5.1) -”brandfarliga” aerosoler i kategori 1 eller 2 som varken innehåller brandfarliga gaser kategori 1 eller 2, eller brandfarliga vätskor kategori 1 (se not 5.2) | 5 | 100 | 5 000 (netto) | 50 000 (netto) |
P4 Oxiderande gaser - oxiderande gaser, kategori 1 | 5 | 10 | 50 | 200 |
P5a Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 1 eller - brandfarliga vätskor i kategori 2 eller 3 som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt, eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60°C som hålls vid en temperatur över sin kokpunkt (se not 6) | 1 | 5 | 10 | 50 |
P5b Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor i kategori 2 eller 3 där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolycka eller - andra vätskor med flampunkt ≤ 60 °C där särskilda processförhållanden, såsom högt tryck eller hög temperatur, kan ge upphov till fara för storolyckor (se not 6) | 1 | 10 | 50 | 200 |
P5c Brandfarliga vätskor - brandfarliga vätskor, kategori 2 eller 3, som inte omfattas av P5a eller P5b | 1 | 100 | 5 000 | 50 000 |
P6a Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ A eller B eller organiska peroxider, typ A eller B | 1 | 5 | 10 | 50 |
P6b Självreaktiva ämnen och blandningar och organiska peroxider - självreaktiva ämnen och blandningar, typ C, D, E eller F eller organiska peroxider, typ C, D, E eller F | 5 | 10 | 50 | 200 |
P7 Pyrofora vätskor och fasta ämnen - pyrofora vätskor, kategori 1 - pyrofora fasta ämnen, kategori 1 | 1 | 10 | 50 | 200 |
P8 Oxiderande vätskor och fasta ämnen - oxiderande vätskor, kategori 1, 2 eller 3 eller - oxiderande fasta ämnen, kategori 1, 2 eller 3 | 5 | 10 | 50 | 200 |
Avsnitt "E" - MILJÖFAROR | ||||
E1 Farligt för vattenmiljön i kategorin akut 1 eller farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 1 | 1 | 10 | 100 | 200 |
E2 Farligt för vattenmiljön i kategorin kronisk 2 | 5 | 50 | 200 | 500 |
Avsnitt "O" - ANDRA FAROR | ||||
O1 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH014 | 5 | 50 | 100 | 500 |
O2 Ämnen och blandningar som vid kontakt med vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori 1 | 5 | 50 | 100 | 500 |
O3 Ämnen eller blandningar med faroangivelse EUH029 | 0,5 | 10 | 50 | 200 |
Kemikalier på vilka endast tillämpas anmälnings- och tillståndsgränser | ||||
Brännbara vätskor med en flampunkt på över 60 °C men högst 100 °C | 10 | 1 000 | ||
Akut toxicitet vid förtäring eller hudkontakt, kategori 3 | 10 | 1 000 | ||
Frätskador på huden, kategori 1Allvarlig ögonskada, kategori 1 | 10 | 1 000 | ||
Luftvägssensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Mutagenitet i könsceller, kategori 1A, 1B eller 2 Cancerogenitet, kategori 1A, 1B eller 2 Reproduktionstoxicitet, kategori 1A, 1B eller 2 Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 2 Specifik organtoxicitet – upprepad exponering, kategori 1 eller 2 Fara vid aspiration, kategori 1 | 10 | 1 000 | ||
Akut toxicitet, alla exponeringsvägar, kategori 4 Irriterande på huden, kategori 2 Ögonirritation, kategori 2 Hudsensibilisering, kategori 1 och underkategori 1A eller 1B Specifik organtoxicitet – enstaka exponering, kategori 3 | 10 | 1 000 |
Bilaga I: Fastställande av de förpliktelser som gäller tillståndsplikt och anmälningsskyldighet och bekämpning av risken för storolycka DEL 2(4.4.2019/463)
Bilaga II
ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL OMFATTANDE INDUSTRIELL HANTERING OCH UPPLAGRING
I Egentlig tillståndsansökan
Av den tillståndsansökan som avses i 8 § i förordningen ska följande uppgifter framgå:
Uppgifter om verksamhetsutövaren
1. Verksamhetsutövarens namn, hemort och adress samt FO-nummer.
2. Produktionsanläggningens placeringsort, fastighetsbeteckning, besöksadress och postadress samt en utredning om att sökanden besitter produktionsanläggningens område.
3. Namn och ställning i fråga om den person som är ansvarig för produktionsanläggningen.
Allmänna uppgifter om verksamheten
4. En uppskattning av tidpunkten för när produktionsanläggningen tas i drift.
5. En beskrivning av den verksamhet som kommer att bedrivas i produktionsanläggningen och särskilt hur hanteringen och lagringen av kemikalier har planerats försiggå i huvudsak samt vid behov en schematisk skiss.
6. Beskrivning av farliga ämnen:
a) en förteckning över de farliga kemikalier som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen; av förteckningen ska framgå kemikaliernas kemiska namn, klassificering och fysiska form samt maximimängden i produktionsanläggningen,
b) fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön,
c) fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses.
Identifiering av faror och risker
7. En utredning om hur de faror som är förenade med hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier och de olyckor som eventuellt orsakas av dessa kan identifieras samt hur olycksföljderna och -riskerna bedöms. Av utredningen ska framgå de analyser och bedömningar som görs samt förfarandena för säkerställande av att resultaten tas i beaktande vid planeringen, genomförandet och driften.
Placering av produktionsanläggningen
8. En kartskiss över anläggningens placering. Av kartskissen ska framgå en minst 2000 meter bred zon som omger anläggningen jämte byggnader, konstruktioner och andra objekt där det kan finnas människor. Inom zonen ska också utmärkas eventuella vattentäkter och viktiga grundvattenområden eller andra grundvattenområden som lämpar sig för vattenförsörjning samt andra områden och objekt som är särskilt viktiga eller känsliga från natur- eller miljöskyddssynpunkt. Kartskissen ska kompletteras med en redogörelse för typen av objekt som befinner sig i fara och en uppskattning av antalet människor i fara. Dessutom redogörs för sådana omständigheter, såsom trafiken, övriga produktionsanläggningar, områden eller byggprojekt och naturförhållandena som hänger samman med verksamhetens lokalisering, t.ex. möjligheterna till översvämningar eller sådana väderleksförhållanden som kan medföra ökad olycksrisk för produktionsanläggningen.
9. En utredning om planläggningen av produktionsanläggningens tomt och om planläggningsläget i omgivningen och särskilt om effekterna av de ändringar som möjliggörs av det kan ha på riskerna för och följderna av olyckor, såsom antalet människor i fara eller faror utifrån som kan hota produktionsanläggningen.
10. En uppskattning av omfattningen och graden av de från lägessynpunkt viktigaste identifierade olyckorna samt deras följder för människors hälsa, miljön eller egendom samt en beskrivning av hur de har beaktats vid valet av anläggningens förläggningsplats.
11. En miljökonsekvensbeskrivning, när det är fråga om ett projekt som avses i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) .
L om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 468/1994 har upphävts genom L om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning 252/2017 , som gäller fr.o.m. 16.5.2017.
Principer för genomförande
En utredning om hur de krav som ställs i lagstiftningen och de identifierade riskerna beaktas vid det tekniska genomförandet av produktionsanläggningen. Till ansökan ska bifogas ett sammandrag av de principer och förfaranden som tillämpas vid planeringen vilka gäller
a) valet av metoder för tillverkning eller hantering av kemikalier,
b) planeringen av produktionsanläggningens område samt placeringen av anordningarna och verksamheterna inom anläggningens område,
c) valet och skyddet av byggnader och konstruktioner,
d) valet av aggregat och anordningar,
e) system och anordningar som ska installeras för tryggande av säkerheten och lindring av följderna av eventuella olyckor (ventilation, uppsamling och hantering av läckage samt av släck- och kylvatten, system för läckageövervakning, automation i anslutning till säkerheten, släckningsanordningar och -utrustning och andra motsvarande system och anordningar).
13. En redogörelse för hur man i genomförandeskedet säkerställer att planeringen, byggandet och placeringen av produktionsanläggningen samt valet av anordningar och system sker i enlighet med de angivna principerna och att anläggningen tryggt kan tas i drift.
II Utredningar som kompletterar tillståndsansökan
Drift och bevis på att principerna iakttas
14. Verksamhetsprinciper som följs vid produktionsanläggningen (mål och verksamhetssätt som gäller begränsning av riskerna) samt namnet på den person som svarar för iakttagandet av principerna.
15. Ett sammandrag av resultaten av de analyser av produktionsanläggningen som gjorts för identifiering och bedömning av risker. Av resultaten ska framgå typiska och största möjliga olyckor som kan ske i produktionsanläggningen samt deras följder inne i anläggningen och effekter utanför anläggningen. Av utredningen ska dessutom framgå orsakerna till eventuella olyckor samt med vilken sannolikhet eller i vilka förhållanden eller situationer olyckor kan ske.
16. Ritningar av vilka klart framgår var på anläggningens område anläggningens byggnader, aggregat, upplag samt de viktigaste hanteringsställena är placerade samt var i byggnaderna aggregaten är placerade.
17. En detaljerad beskrivning av den industriella hanteringen och upplagringen av farliga kemikalier samt vid behov kompletterande scheman, såsom flödes- eller rörsystems- och instrumenteringsscheman.
18. Bevis på att de beskrivningar och principer som anges i punkt 12 har följts vid uppförandet av konstruktioner, installationen av anordningar, uppbyggandet av system samt vid genomförandet av säkerhetsarrangemang.
19. En beskrivning av hur säker drift och underhåll av produktionsanläggningen har ordnats vilken omfattar anvisningar om agerandet i normala situationer och undantagssituationer, ordnandet av förhandsservice och underhåll samt säkerställandet av den kompetens som de olika uppgifterna kräver.
Bilaga III
KRAV SOM GÄLLER PRODUKTIONANLÄGGNINGENS VERKSAMHETSPRINCIPER OCH SÄKERHETSLEDNINGSSYSTEM
När de verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och de säkerhetsledningssystem som verksamhetsutövaren har utarbetat genomförs, ska följande omständigheter beaktas. När den handling som avses i 13 § förordningen utarbetas, beaktas de risker för storolyckor som kan uppstå vid produktionsanläggningen.
1. Verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor ska läggas fram skriftligen och de bör innefatta de allmänna mål och handlingssätt som verksamhetsutövaren har ställt för att begränsa risken för storolyckor.
2. Säkerhetsledningssystemet ska vara proportionerligt mot farorna, de industriella aktiviteterna och organisationens komplexitet och ska grunda sig på en bedömning av riskerna. Säkerhetsledningssystemet bör omfatta den del av det allmänna ledningssystemet som inbegriper organisationsplanen, ansvarsfördelningen, rutiner, förfaranden, metoder och resurser för att fastställa och genomföra verksamhetsprinciperna för att förebygga storolyckor. Av beskrivningen ska framgå namnen och ansvarsområden för den person som svarar för iakttagandet av verksamhetsprinciperna samt för den driftsövervakare som avses i 12 § och andra personer som biträder den ansvariga personen.
3. Säkerhetsledningssystemet ska omfatta följande områden:
a) organisation och personal: roll- och ansvarsfördelning för anställda som deltar i hanteringen av risker för storolyckor, på alla nivåer i organisationen, tillsammans med de åtgärder som vidtagits för att öka medvetenheten om att det behövs ständiga förbättringar i säkerhetskulturen, utbildningsbehoven för dessa anställda och utbildningens upplägg samt deltagande av anställda och underleverantörers personal som arbetar inom verksamheten och som har betydelse ur säkerhetssynvinkel,
b) identifiering och bedömning av riskerna för storolyckor: beslut om och införande av förfaranden för systematisk identifiering av dessa risker vid normal och onormal drift, inbegripet i förekommande fall verksamhet som lagts ut på underleverantörer, samt bedömning av sannolikheten för att en storolycka inträffar och hur allvarlig den kan bli,
c) styrning av funktionerna: införande av förfaranden och instruktioner för säker drift, inbegripet underhåll av anläggningen, processer och utrustning och för tillfälliga driftsavbrott; hänsyn ska då tas till tillgänglig information om bästa praxis för övervakning och kontroll, i syfte att minska risken för systemfel; styrning och kontroll av de risker som är förknippade med stigande ålder på produktionsanläggnings utrustning samt med korrosion, kartläggning av produktionsanläggningens utrustning, strategi och metodologi för övervakning och kontroll av utrustningens skick, lämpliga uppföljningsåtgärder och eventuella nödvändiga motåtgärder,
d) hantering av ändringar: beslut om och införande av förfaranden för att planera ändringar av eller konstruktion av nya anläggningar, processer eller lager,
e) planering inför nödsituationer: beslut om och genomförande av förfaranden som syftar till att identifiera förutsebara nödsituationer genom systematisk analys samt till att utarbeta, testa och revidera räddningsplanerna för att därigenom hantera sådana nödsituationer samt till att ge utbildning till den berörda personalen; denna utbildning ska ges till all personal som arbetar inom verksamheten, även underleverantörers berörda personal,
f) resultatuppföljning: beslut om och genomförande av förfaranden för att kontinuerligt utvärdera efterlevnaden av målen med verksamhetsutövarens verksamhetsprinciper för förebyggande av storolyckor och med säkerhetsledningssystemen samt mekanismerna för tillsyn och korrigerande åtgärder om målen inte uppnås; förfarandena ska inbegripa verksamhetsutövarens rutiner för anmälan av storolyckor eller olyckstillbud, särskilt då det brustit i skyddsåtgärderna, undersökningar av dessa och uppföljningen utifrån tidigare lärdomar; förfarandena ska också inbegripa resultatindikatorer såsom resultatindikatorer för säkerhet och andra relevanta indikatorer.
g) revision och granskning: beslut om och införande av förfaranden för periodisk systematisk bedömning av verksamhetsprinciperna för förebyggande av storolyckor och av säkerhetsledningssystemets effektivitet och lämplighet, dokumenterad granskning av verksamhetsprincipernas och säkerhetsledningssystemets resultat och högsta ledningens uppdatering av säkerhetsledningssystemet, inklusive överväganden av och införande av nödvändiga ändringar enligt resultatet av revisionen och granskningen.
Bilaga IV
SÄKERHETSRAPPORTENS INNEHÅLL
Den säkerhetsrapport som aves i 14 § i förordningen ska innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. Verksamhetsutövarens namn samt produktionsanläggningens placering och fullständiga adress
2. De organisationer som har varit med om att utarbeta säkerhetsrapporten
3. Nödvändiga uppgifter om hur produktionsanläggningens organisation och ledningssystem har utformats för att förebygga storolyckor i enlighet med bilaga III
4. Beskrivning av produktionsanläggningens miljö
a) Beskrivning av produktionsanläggningen och dess omgivning, inbegripet geografiskt läge, meteorologiska och geologiska uppgifter och uppgifter om grund- och ytvatten samt, i förekommande fall, hur området har använts tidigare.
b) Identifiering av anläggningar och annan aktivitet vid verksamheten som kan ge upphov till en storolycka.
c) Utgående från tillgängliga uppgifter, identifiering av närliggande anläggningar, områden och projekt som skulle kunna vara källa till eller öka risken för eller följderna av en storolycka och av dominoeffekter.
d) Beskrivning av de områden där en storolycka kan inträffa.
5. Beskrivning av anläggningen
a) Beskrivning av den huvudsakliga hanteringen och produktionen vid de delar av verksamheten som har betydelse från säkerhetssynpunkt, riskkällor för storolyckor och de omständigheter under vilka en storolycka kan inträffa, tillsammans med en beskrivning av de planerade åtgärderna för förebyggande av olyckor.
b) Beskrivning av processerna, särskilt förfaringssätten varvid i förekommande fall hänsyn ska tas till uppgifter som finns att tillgå om bästa praxis.
c) Beskrivning av farliga ämnen:
förteckning över farliga ämnen, som omfattar identifiering av farliga ämnen (kemisk beteckning, CAS-nummer, beteckning enligt IUPAC:s nomenklatur) och maximal kvantitet av det ämne eller de ämnen som förekommer eller kan förekomma i produktionsanläggningen,
fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper och angivande av farorna, både omedelbara och på sikt, för människors hälsa och miljön,
fysikaliskt eller kemiskt beteende under normala användningsförhållanden eller förhållanden vid vilka olyckor kan förutses.
6. Identifiering och analys av olycksrisker samt förebyggande åtgärder
a) En detaljerad beskrivning av möjliga scenarier för storolyckor och sannolikheten för sådana eller omständigheterna under vilka de kan inträffa, inbegripet en sammanställning av sådana händelser som kan utlösa vart och ett av dessa scenarier, oavsett om orsakerna finns inom eller utanför anläggningen, särskilt
- driftsrelaterade orsaker,
- till exempel yttre orsaker med anknytning till dominoeffekter samt områden och byggprojekt som skulle kunna ge upphov till eller öka risken för eller följderna av en storolycka,
- naturliga orsaker, exempelvis jordbävningar eller översvämningar.
b) En bedömning av hur omfattande och svåra följderna av de identifierade storolyckorna skulle kunna bli, inbegripet kartor, bilder eller, när det är lämpligt, motsvarande beskrivningar som visar de områden som sannolikt kan komma att påverkas av olyckorna.
c) En granskning av tidigare olyckor och tillbud med samma ämnen och processer, överväganden om lärdomar från dessa och en uttrycklig hänvisning till specifika åtgärder som har vidtagits för att förebygga sådana olyckor.
d) En beskrivning av tekniska parametrar och den utrustning som används för att garantera anläggningens säkerhet.
e) Analysering av omständigheter som påverkar anläggningens säkerhet (security) samt beaktande av omständigheterna.
7. Räddningsåtgärder för att begränsa följderna av en olycka
a) Beskrivning av den utrustning som har installerats vid anläggningen för att begränsa följderna av storolyckor, som exempelvis system för detektion/skydd, tekniska anordningar för att begränsa storleken på oavsiktliga utsläpp, vattensprej, ångskärmar, catch pots för nödfall, avstängningsventiler, system för inertiering, uppsamling av brandsläckningsvatten.
b) Organisation för alarmering och räddningsinsatser.
c) Beskrivning av den interna och externa räddningsberedskapen.
d) Beskrivning av eventuella tekniska och icke-tekniska åtgärder av relevans för att minska konsekvenserna av en storolycka.
Bilaga V
INNEHÅLLET I DEN INTERNA RÄDDNINGSPLANEN
1. Namn och befattning på de personer som har befogenhet att sätta igång räddningsinsatser och som ansvarar för de interna räddningsinsatserna i anläggningen. Namn och befattning på den person som ansvarar för kontakten med de myndigheter som har ansvaret för den externa räddningsplanen.
2. För varje situation eller händelse som kan förutses och som kan spela en avgörande roll för uppkomsten av en storolycka ska det finnas en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas för att ingripa i situationen eller i händelsen och för att begränsa följderna av denna. Denna beskrivning ska omfatta säkerhetsutrustning och tillgängliga resurser.
3. Åtgärder som syftar till att begränsa riskerna för de personer som befinner sig inom området, inklusive alarmsystem och instruktioner om det uppträdande som ska iakttas vid alarm.
4. Rutiner för omedelbar information om en inträffad olycka till den myndighet som ansvarar för att den externa räddningsplanen sätts i verket, typ av information som ska lämnas omedelbart och åtgärder för mer detaljerad information som ska lämnas så snart den blir tillgänglig.
5. Åtgärder för att utbilda personalen i de uppgifter som den förväntas utföra och, i förekommande fall, samordning av dessa åtgärder med den externa räddningstjänsten.
6. Åtgärder för att stödja de räddningsinsatser som ska vidtas utanför området.
Bilaga VI
UPPLYSNINGAR SOM SKA LÄMNAS TILL ALLMÄNHETEN MED TANKE PÅ RISKEN FÖR EN STOROLYCKA
Den information som enligt 21 § i förordningen ska lämnas till allmänheten med tanke på risken för en storolycka ska innehålla följande uppgifter:
1. Verksamhetsutövarens namn och produktionsanläggningens adress.
2. Namn och befattning på den person som lämnar informationen.
3. Bekräftelse av att produktionsanläggningen omfattas av bestämmelserna i kemikaliesäkerhetslagen och denna förordning samt av de administrativa föreskrifterna och att den tillståndsansökan som avses i 8 § samt den säkerhetsrapport som avses i 14 § har lämnats till Säkerhets- och kemikalieverket.
4. En enkel redogörelse för aktiviteterna vid produktionsanläggningen.
5. Trivialnamnen och, när det gäller farliga ämnen som omfattas av del 1 i bilaga I, de generiska benämningarna och faroklassificeringarna för de farliga ämnen och blandningar som förekommer i produktionsanläggningen och som kan orsaka en storolycka, med uppgifter om deras viktigaste farliga egenskaper.
6. Adekvata upplysningar om hur befolkningen i olycksområdet kommer att varnas för en olycka och hur befolkningen ska bete sig i händelse av en storolycka samt var dessa upplysningar finns tillgängliga i elektronisk form.
7. Tidpunkten för den senaste inspektionen vid produktionsanläggningen eller uppgift om var denna upplysning finns tillgänglig i elektronisk form. Dessutom upplysningar om var det finns närmare information om inspektionen och om det tillsynsprogram som gäller produktionsanläggningen.
8. Preciseringar av var det går att få tilläggsinformation, i den mån den inte är konfidentiell enligt lagstiftningen. En redogörelse för var säkerhetsrapporten och kemikalieförteckningen finns framlagd för allmänheten.
I fråga om produktionsanläggningar som förutsätter säkerhetsrapport krävs dessutom följande upplysningar:
1. Allmänna upplysningar om vilken fara för storolyckor som kan föreligga, inbegripet möjliga följder av dessa olyckor för människors hälsa och miljön och en sammanfattning av de viktigaste typerna av scenarier för allvarliga olyckshändelser och de åtgärder som vidtas för att hantera dem.
2. En bekräftelse på att verksamhetsutövaren är skyldig att ordna tillbörliga rutiner på platsen och särskilt skyldigheten att kontakta räddningsväsendet vid insatser i samband med storolyckor och i så hög grad som möjligt begränsa följderna av dem.
3. Lämplig information ur den externa räddningsplanen som utarbetats för att hantera de olycksföljder som uppstår utanför platsen. Informationen bör innehålla en uppmaning om att alla eventuella instruktioner och order från räddningsväsendet ska följas vid en olyckshändelse.
4. Där det är tillämpligt en angivelse av huruvida verksamheten ligger nära en annan medlemsstats territorium och därmed vilken risk som finns för att en storolycka har gränsöverskridande följder, enligt konventionen från FN:s ekonomiska kommission för Europa om gränsöverskridande konsekvenser av industriolyckor.
Ikraftträdelsestadganden
4.4.2019/463:
Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2019.
Ansökan om tillstånd till och anmälan om industriell hantering och upplagring av celluloid ska göras inom sex månader från ikraftträdandet av denna förordning.
27.1.2022/89:
Denna förordning träder i kraft den 14 februari 2022.