313/1985

Detta beslut gäller vätskor och gaser som avses i förordningen om brännbara vätskor (921/76) .

I detta beslut avses med:

1 mom. har upphävts genom B 24.10.1995/1198 . (24.10.1995/1198)

Vid upplagring av brännbara vätskor och vid byggande av avloppssystem i anslutning till upplagringen skall dessutom beaktas vad som annorstädes är stadgat och bestämt.

Beträffande placering, konstruktion och utrustning av en sådan tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning för brännbar vätska där produktionen eller den tekniska användningens omfattning per dygn överstiger 1,5 m ³ eller där mängden brännbar vätska i aggregatet överstiger 1,5 m ³ skall iakttas detta beslut och den nivå som definieras i standarden SFS 3353. (24.10.1995/1198)

Beträffande teknisk konstruktion av apparatur som används för hantering och upplagring av brännbara kondenserade gaser ävensom beträffande skyddsavstånden i fråga om sådan apparatur länder till efterrättelse, om inte annat följer av ämnenas egenskaper, vad som är bestämt i handels- och industriministeriets beslut om tillämpning av flytgasförordningen (317/79) .

Vid tillverkningsanläggning och teknisk användningsanläggning skall onödig brandbelastning undvikas. De lagercisterner för brännbar vätska som ansluter sig till aggregatet skall om möjligt placeras utanför byggnaden.

Hanteras vid ett i byggnad placerat processaggregat brännbar vätska av klass I, skall byggnaden planeras så, att den tryckvåg som uppkommer vid en eventuell explosion åsamkar så liten skada som möjligt.

Apparatur som vid tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning nyttjas för tillverkning eller hantering av brännbar vätska skall förses med mätnings- och övervakningsanordningar så, att de kemiska och fysikaliska faktorer som är väsentliga för säker drift kan matas.

Gaser och ångor som blir eliminerade från cisterner eller anordningar i en tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning skall brännas på ett säkert sätt, tas till vara eller ledas ut till sådan plats, att de inte föranleder fara eller men.

Kan reaktions- eller driftsstörning i tillverknings- eller användningsanläggning för brännbar vätska medföra betydande risk för olyckor, skall anläggningen förses med ändamålsenliga skyddssystem.

När tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning finns i en byggnad, länder utöver detta beslut till efterrättelse vad som i Finlands byggbestämmelsesamling är föreskrivet om konstruktiv brandsäkerhet. De inre sidorna av anläggningens väggar och tak skall till sin antändlighet vara av klass 1 och till sina brandspridningsegenskaper av klass I.

Vad i de anvisningar angående industri- och lagerbyggnaders brandsäkerhet som ingår i Finlands byggbestämmelsesamling är sagt om klassindelning enligt brandfarlighet vid hantering och upplagring av brännbara vätskor gäller även tillverkning och teknisk användning av brännbar vätska.

Rum där brännbar vätska tillverkas eller tekniskt används skall förses med ventilation. Vid planering av ventilationen skall ångorna av brännbara vätskor antas vara tyngre än luften.

Vid anordnande av ventilation länder följande till efterrättelse:

Brännbar vätska av klass I får inte hanteras i en byggnadsdel som har sådana utrymmen under sig där ånga av brännbar vätska kan falla eller driva och som saknar ventilation.

Beträffande skadliga halter i luften på arbetsplats är stadgat särskilt.

Maskinerna och anordningarna i en tillverkningsanläggning och en teknisk användningsanläggning skall placeras så, att de är obehindrat åtkomliga, att drifts- och serviceåtgärderna tryggt kan utföras och att tillräcklig plats finns för att utföra åtgärderna. Placeringen skall dessutom vara sådan, att maskinerna och anordningarna inte försvårar utrymning av utrymmet.

Råmaterial, halvfabrikat och färdiga produkter som berörs av författningarna angående brännbara vätskor och som behövs vid tillverkning eller teknisk användning av brännbar vätska skall upplagras i enlighet med bestämmelserna i 4 kap.

Då brännbar vätska används för målning, limning eller annan motsvarande verksamhet, skall det tillses, att ventilationen i de utrymmen som används är tillräcklig och att i utrymmena inte hanteras öppen eld och inte heller anordningar som orsakar gnistbildning eller innebär annan risk för antändning.

Då sprut- eller doppmålning eller maskinell vals- eller sköljmålning upprepat bedrivs i för ändamålet reserverat rum eller i del av sådant, länder bestämmelserna i 8–11 §§ till efterrättelse.

Förutsätter mängderna brännbar vätska som används vid upprepad målningsverksamhet grundläggningstillstånd eller anmälningsförfarande, skall i fråga om målningsplatsen och målningsverksamheten iakttas den nivå som definieras i standarden SFS 3358. (24.10.1995/1198)

Då brännbar vätska upprepat hanteras i ett öppet utrymme som befinner sig i ett för ändamålet avsett rum, länder bestämmelserna i 8-11 §§ till efterrättelse. Sker hanteringen av brännbar vätska i ett aggregat som saknar fria vätskeytor, får dock ventilationen vara endast hälften av den annars förutsatta. Ventilationskravet gäller inte rum där brännbar vätska överförs via rörsystem.

14 § har upphävts genom B 9.6.1998/415 . (9.6.1998/415)

Beträffande sådana rörsystem och andra anordningar för lastning och tömning av brännbar vätska som är belägna på ett hamnområde, med undantag av anordningar vid en distributionsstation som avses i 14 §, liksom även beträffande sådan hantering av brännbar vätska som sker på hamnområde i samband med upplagring av brännbar vätska skall iakttas den nivå som definieras i standarderna SFS 3355 och 3356.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller endast upplag för vilka grundläggningstillstånd skall utverkas eller anmälan göras till myndigheterna. (24.10.1995/1198)

Bestämmelserna i 22–35 §§ gäller endast upplag där cisternernas sammanlagda volym understiger 200 m ³ .

Upplagras brännbar vätska 200 m ³ eller i större mängd, skall cisternerna och hanteringsplatserna för brännbara vätskor vara placerade, konstruerade och utrustade i enlighet med den nivå som definieras i standarden SFS 3350. (24.10.1995/1198)

I fråga om upplagring av acetylen skall dessutom iakttas den nivå som definieras i standarden SFS 3359. (24.10.1995/1198)

Placeringen av upplag skall ske med beaktande av de stadganden och bestämmelser som gäller jorddisponering och bygge inom området och omkring upplaget, ävensom med hänsyn till de industrianläggningar, byggnader, upplag och trafikleder som finns inom den närmaste omgivningen samt de övriga omständigheter som kan ha inverkan på upplagring av brännbara vätskor.

Beträffande konstruktionerna i lagerbyggnad och upplagsrum länder till efterrättelse vad som i 8 § är bestämt om konstruktionen av tillverkningsanläggning och teknisk användningsanläggning.

Vid upplagring av brännbara vätskor av klasserna I och II i slutna cisterner förses rummet med en ventilation vars luftväxlingskapacitet bör vara minst en gång rummets volym i timmen.

Upplagsrum eller butik där brännbar vätska upplagras får inte placeras under trappuppgång i samma brandtekniska sektion som trapprummet.

I rum som är avsett för upplagring av brännbar vätska får utöver brännbara vätskor och hanteringsanordningarna och upplagringshyllorna för sådana inte finnas ämnen, förnödenheter eller anordningar som år antändliga eller brandspridande. Brännbara vätskor skall upplagras på ställen som särskilt reserverats för dem.

Vid upplagring av brännbar vätska länder även följande till efterrättelse:

Vad ovan i denna paragraf är bestämt gäller dock inte stora upplag där vidsträckta ytor och stor höjd erfordras på grund av produktion eller hantering och där upplagringen är ordnad på ett sätt som tillsynsmyndighet har särskilt godkänt.

Vad ovan i 1 mom. och i 2 mom. punkterna 1 och 3 är bestämt gäller inte apoteks- och laboratorieupplag för upplagring av sådana läkemedel eller kemikalier som innehåller en brännbar vätska. Vid upplagringen av sådana varor skall dock särskild uppmärksamhet fästas vid brandskyddet och att obehörigas tillträde till dem är förhindrat.

Rum som är avsett för upplagring av löscisterner som innehåller brännbar vätska skall förses med en tröskel eller skyddsbassäng eller annars byggas så, att vätska som eventuellt läcker ur cisternerna inte kan rinna ut i andra utrymmen eller intränga i marken. Konstruktionen skall kunna uppsamla åtminstone en vätskemängd som motsvarar volymen hos den största löscistern som upplagras i rummet.

Tankcontainers eller löscisterner för brännbara vätskor av klass I och II, vilkas volym överstiger 0,25 m ³ , får inte upplagras på varandra, om de inte är särskilt byggda eller packade för upplagring på varandra.

Vad i 22 och 23 §§ är bestämt om placering av fast cistern i byggnad gäller även placering av tankcontainer och flyttbar cistern i byggnad.

I butiksrum får förvaras brännbar vätska för försäljning och demonstration i slutna försäljningshöljen om högst 20 1 högst i sådan mängd för vars innehav grundläggningstillstånd inte är erforderligt.

Brandchef kan med hänsyn till den brandbelastning som föranleds av andra varor i butiken förordna, att i butiken får förvaras brännbara vätskor i mindre mängd än vad vore fallet enligt 1 mom.

Fast cistern skall placeras så, att besiktning och service lätt kan utföras.

Vid placering av en fast cistern i ett separat rum eller en skyddsbunker länder dessutom följande till efterrättelse:

Från cistern som är isolerad eller utanpå armerad med ribbor beräknas avståndet från isoleringens eller ribbans utsida.

Har en cistern eller cisterner installerats i ett utrymme vars vägg- eller takkonstruktioner för besiktning lätt kan rivas utan att söndra bärande konstruktioner, eller om cistern är tillverkad av ett material som är synnerligen beständigt mot den brännbara vätskans och däri eventuellt förekommande orenheters frätande inverkan, får i 2 mom. angivna avstånd underskridas.

Fasta cisterner skall inomhus placeras i en skyddsbassäng som motsvarar kraven i 29 §. Skyddsbassängens fria volym skall vara minst en femtedel av den största cisternens volym i skyddsbassängen.

Avståndet mellan ovan jord utomhus belägen fast cistern eller cisterngrupp och annans rå, allmän trafikled samt byggnad skall motsvara följande tabell:

Avståndet mellan en lagercistern för brännbar vätska om högst 3 m ³ och egen byggnad får dock vara 0,1 m, om den vägg av byggnaden som vetter mot cisternen är gjord av byggnadsdelar av minst klass B-30 enligt föreskrifterna om konstruktiv brandsäkerhet och om väggen inte har dörr eller annan öppning närmare än 3 m.

Avståndet mellan en cistern rör brännbar vätska och en syrecistern skall vara minst 5 m.

Om en cisterngrupps sammanlagda volym överstiger 10 m ³ , skall cisternernas inbördes avstånd vara minst 1 m.

Cistern eller cisterner ovan jord som innehåller brännbar vätska av klass I eller II skall placeras i en vallbassäng, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 15 m ³ eller mer. Detta gäller även cisterner på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 5 m ³ eller mer.

Vallbassängens volym skall vara minst så stor, att den brännbara vätskan i den största däri befintliga cisternen för brännbar vätska av klass I eller II vid läckage förblir i vallbassängen.

I fråga om cylindriska metallcisterner på mindre än 100 m ³ kan vallbassängen ersättas med en skyddsbassäng enligt 29 §. (24.10.1995/1198)

I samma vallbassäng får inte tillsammans med brännbar vätska samtidigt upplagras starka syror eller ämnen som vid självantändning eller brand kan medföra särskild fara.

Cistern eller cisterner ovan jord innehållande brännbar vätska av klass III skall placeras i en vallbassäng, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 30 m ³ eller mer. Detta gäller även cisterner på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador, om cisternens volym eller cisternernas sammanlagda volym är 10 m ³ eller mer.

Vallbassängens fria volym skall vara minst en femtedel av volymen av den största cisternen för brännbar vätska av klass III i vallbassängen.

I fråga om cylindriska metallcisterner på mindre än 100 m ³ kan vallbassängen ersättas med en skyddsbassäng enligt 29 §. (24.10.1995/1198)

Avståndet mellan vall och cistern skall vara minst 1 m. Vallen skall byggas antingen av byggnadsdelar av minst klass A-120 eller av sådana jordmaterial som är så komprimerade att de blivit ogenomträngbara för vatten. Vallens och vallbassängens botten får beläggas med asfalt. Om rörledningar dras genom vallen, skall fogen mellan rörledningen och vallen vara beständig mot brandpåfrestning och vätsketät. Vallbassängen skall förenas med en oljeavskiljare och för avledande av regnvatten förses med en avstängningsanordning som skall gå att öppna och som skall vara stängd när regnvatten inte avleds.

En cylindrisk metallcistern på mindre än 100 m ³ som placeras i en skyddsbunker skall skyddas mot yttre korrosion enligt påfrestningsklass M3 i standarden SFS 4596 eller på ett likvärdigt sätt. Skyddsbunkern skall byggas vattentät och den skall utstå de belastningar som omgivande jord, grundvatten och eventuell trafik föranleder. Skyddsbunkern skall förses med ett ventilationsrör, vars nominella storlek är minst DN 80, och med ett manhål på minst 600 mm x 600 mm. (24.10.1995/1198)

Vid placering av cistern i en skyddsbunker länder bestämmelserna i 22 § till efterrättelse.

Skyddsbunkerns botten skall vara lutande så, att vätska som eventuellt läcker ur cisternen samlas i en kontrollkanal. Kontrollkanalen skall placeras så, att den kan ses genom manhålet eller en skild besiktningsöppning.

Om skyddsbunker fylls med fast mellansubstans, får däri placeras endast sådan cistern som är avsedd för placering under jord.

Skyddsbassäng skall vara tätt konstruerad och utstå omgivningens inverkan. Skyddsbassängen kan byggas som en skild bassäng eller genom att göra nedre delen av ett inomhus beläget cisternutrymme till en tät bassäng. Skyddsbassäng anses vara tät, om såsom material använts vattentät eller tättbelagd stålbetong eller korrosionsskyddat stål eller motsvarande material. Nedre delen av inomhus beläget cisternutrymme kan även tätas med plastmatta, som fästes därvid och vars fogar svetsas täta.

Skyddsbassäng skall byggas så, att vätska som eventuellt läckt ut på dess botten kan observeras. Avståndet mellan skyddsbassängs och cisterns väggar skall vara så stort, att vätskan vid läckage ur cisternen förblir i skyddsbassängen. Om regnvatten kan samlas i skyddsbassängen, skall denna förses med en vattenavledningsstuds.

Skyddsbassäng under jord skall förses med ett avloppssystem som är förenat med en oljeavskiljare.

Underjordisk cistern skall placeras på bärande och stabil grund och omges med ett tätt packat, stenfritt sand- eller gruslager om minst 0,25 m. Cisternen skall täckas, frånsett vårdschaktet, med ett jordlager om minst 0,6 m.

Vårdschaktets konstruktioner skall isoleras från cisternens ytbeläggning så, att ytbeläggningen inte kan skadas.

Om cistern kan bli utsatt för belastning genom tung trafik, skall den täckas med ett jordlager om minst 1 m. Vårdschaktet skall i sådant fall utföras så, att belastningen på dess lock inte direkt kan påverka cisternens mantel. Om cisternen är tillverkad av armerad plast, skall ovanför cisternen dessutom installeras en bärande stålbetongplatta eller motsvarande konstruktion, så att den av trafiken föranledda belastningen inte kan riktas mot cisternen.

För täckande av cistern får i stället för jordlager användas betong- eller asfaltbeläggning jämte fyllning, varvid lagrets värmeisolerings- och bärförmåga skall vara minst lika stor som motsvarande jordlagers.

Underjordisk cistern skall placeras och skyddas så, att tjälen inte skadar cisternen eller de till den anslutna rörledningarna.

Om det är uppenbart, att grundvatten kan tränga in i den plats där cistern är belägen, eller om cistern befinner sig på ett område med risk för översvämningar, skall cisternen, för att förhindra att den höjs upp när den är tom, förankras på ett tillräckligt sätt eller belastas med hänsyn till den högsta nivå till vilken grundvattnet kan beräknas stiga. Förankringen får inte skada cisternens ytbeläggning.

Det vågräta avståndet mellan en underjordisk cistern och en annan cistern, en byggnads grund och annans rå skall vara minst 0,6 m. Avståndet till sådana underjordiska ledningar som inte hör till cisternen, såsom vatten-, avlopps- och elledningar, dräneringsrör undantagna, skall vara minst 2 m.

Underjordisk cistern får inte placeras under en byggnad.

Underjordiska cisterner för bränn- eller dieselolja som är belägna på sådana viktiga grundvattenområden som är angivna i kommunens plan för bekämpning av oljeskador skall besiktas periodiskt i enlighet med vad i handels- och industriministeriets beslut om periodisk besiktning av underjordiska oljecisterner (344/83) är bestämt.

Beträffande avståndet från löscistern, flyttbar cistern och tankcontainer till annans rå, allmän trafikled samt byggnad gäller vad i 24 § 1 och 2 mom. är bestämt om avstånd i fråga om ovan jord belägna fasta cisterner.

Löscisterner, flyttbara cisterner eller tankcontainers skall placeras i grupper så, att deras sammanlagda volym per grupp blir högst följande:

Avståndet mellan grupperna skall vara minst 1,5 m.

Om i en och samma grupp upplagras brännbara vätskor av två eller flera klasser, bestäms den vätskeklass som skall tillämpas på gruppen enligt klassen för den brännbara vätska som har den lägsta flampunkten.

Upplag i vilket cisternernas sammanlagda volym överstiger 15 m ³ skall omges av en vall vars höjd är minst 0,15 m. Vallbassängen skall förses med dräneringsanordningar för regnvatten.

Vid upplagring av brännbar vätska i hamn länder till efterrättelse vad om upplagring och hantering är bestämt. Hamnmyndigheterna skall reservera en plats där löscisternerna, de flyttbara cisternerna och tankcontainers kan upplagras i hamnen för tiden mellan lastning eller lossning och transport.

För installation och placering av en i gruva belägen cistern och dess utrustning, anordningar och rörsystem skall inhämtas godkännande av säkerhetsteknikcentralen.

Om utrustningen och placeringen av cistern i skyddsrum har inrikesministeriet utfärdat särskilda bestämmelser.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte bergcisterner. Bergcistern skall dock till sin konstruktion motsvara de handlingar som godkänts vid utfärdande av grundläggningstillstånd för upplaget.

Bestämmelserna i 41-52 §§ i kapitlet tillämpas inte på löscisterner. Löscistern skall uppfylla bestämmelserna i trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg.

Cistern jämte utrustning skall till sin konstruktion vara tät samt beständig mot den brännbara västkans frätande inverkan.

Cisterner om minst 1,5 m ³ skall motsvara den nivå som definieras i följande standarder: (24.10.1995/1198)

Tillverkaren eller importören skall för de plastcisterner som avses i 1 mom. 7 och 8 punkten dessutom inhämta godkännande av besiktningsorganet. (13.11.1998/847)

I fråga om en cistern som inte tillverkas i enlighet med ovannämnda standarder skall tillverkaren eller importören inhämta godkännande av besiktningsorganet för cisternens konstruktion. (13.11.1998/847)

För godkännandet skall konstruktionsbeskrivningen jämte ritningar, eventuella hållfasthetsberäkningar och andra utredningar tillställas besiktningsorganet. (13.11.1998/847)

När en cistern godkänns som småbulkbehållare eller tankcontainer enligt trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg (660/1997) , krävs inget separat godkännande av besiktningsorganet för cisternen. (13.11.1998/847)

Grunden för en cistern enligt 41 § 1 mom. 5 eller 6 punkten skall utföras i enlighet med en nivå som överensstämmer med standarden SFS 2679.

Upplagras i en cistern sådan brännbar vätska som åsamkar korrosion, skall cisternen vara invändigt belagd på lämpligt sätt.

Som material för en cistern vars volym understiger 1,5 m ³ skall användas stålplåt, aluminiumplåt eller något annat tillräckligt hållbart material. Stålet skall motsvara minst kvaliteten Fe 360B FN SFS-EN 10025 och aluminiumplåten kvaliteten AlMg3 H14 SFS 2588 eller AlMg2,5 H14 SFS 2587. (21.7.1993/712)

Godstjockleken i en cistern som tillverkats av stålplåt skall vara minst följande:

I en cistern om mer än 450 l som är tillverkad av aluminiumplåt skall godstjockleken vara minst 4 mm. I fråga om en lådformig cistern skall mantel- och takplåtarna för uppnående av tillräcklig hållfasthet vid behov förstärkas med dragstänger och/eller ribbor med tillämpning av den nivå som definieras i standarden SFS 2735. Tillsatsämnen som används vid svetsning av cisternen skall uppfylla kraven i 12 § i handels- och industriministeriets beslut om planering och tillverkning av tryckkärl (391/84) . Svetsförband på cisternen i längd- och tvärriktning skall uppnå den nivå för utformningen av tvärfogar som definieras i standard SFS 2229. (24.10.1995/1198)

Beträffande konstruktionen av en cistern som är tillverkad av annat material än sådant stål eller aluminium som avses i 1 mom. skall cisternens tillverkare eller importör inhämta godkännande av besiktningsorganet. (13.11.1998/847)

När en stålcistern godkänns som småbulkbehållare enligt det beslut av trafikministeriet som nämns i 41 §, krävs inget separat godkännande av besiktningsorganet för cisternen. (13.11.1998/847)

Tankcontainer som har godkänts för transport av brännbar vätska får för tömning kopplas till rörsystemet i en tillverkningsanläggning, en teknisk användningsanläggning eller ett upplag för brännbar vätska. Dylik cistern får dock inte, då den i ovan avsett fall är kopplad till aggregatet, fyllas eller användas som en fast installerad cistern, om den inte uppfyller även de krav på konstruktion som ovan har ställts på sådana cisterner.

46 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

47 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

48 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

Grunden för ovan jord belägen cistern av stål med cirkulär botten och raka väggar samt en volym av 1 000 m ³ eller mer skall genomgå en inspektion under byggnadstiden innan installeringen av själva cisternen får påbörjas. Inspektionen förrättas av byggnadstillsynsmyndighet.

Över inspektionen skall uppgöras ett protokoll eller göras anteckning i handlingarna beträffande byggnadstillstånd. Av protokollet eller anteckningen i handlingen skall framgå vem som byggt grunden och vem som övervakat byggnadsarbetet.

50 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

51 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

På cistern vars volym överstiger 450 l skall medelst svetsning, nitning eller på annat bestående sätt anbringas en lätt synlig, hållbar metallskylt, av vilken framgår:

När en cistern godkänns som småbulkbehållare eller tankcontainer enligt det beslut av trafikministeriet som nämns i 41 §, skall på cisternens skylt dessutom finnas de uppgifter som förutsätts i trafikministeriets ovan nämnda beslut. (13.11.1998/847)

53 § har upphävts genom B 21.7.1993/712 .

Både fast och flyttbar cistern skall förses med ett avluftningsrör, som skall mynna ut i det fria. Avluftningsröret skall anslutas till cisternen ovanför dess högsta fyllnadsnivå. Avluftningsröret skall vara så kort som möjligt och så anbringat att vätska inte kan samlas i det och att öppningen inte kan täckas av snö.

Vid upplagring av brännbar vätska av klass I eller II i en fast cistern skall avluftningsrörets mynning vara belägen på minst 2,5 m höjd ovanom markytan så, att de ångor av brännbar vätska som tränger ut ur röret skingras på ett så säkert sätt som möjligt.

Det öppna avluftningsrörets mynningsöppning skall förses med ett skyddsnät, om inte nedan föreskrivs att öppningen skall förses med en över- och undertrycksventil eller ett flamskydd. Skyddsnätet skall vara gjort av rostfritt eller mor korrosion skyddat metallnät med minst 2-4 rutor per kvadratcentimeter, i vilket trådens tjocklek är minst 0,6 mm. Den fria arealen i skyddsnätet skall vara minst densamma som den tvärsnittsareal som motsvarar det förutsatta avluftningsrörets nominella storlek.

Avluftningsrörets mynningsöppning skall skyddas så, att regnvatten och främmande föremål inte kan tränga in.

Av metalltråd tillverkat nät med en fri areal om högst 0,3 mm ² per ruta, i vilket trådens tjocklek är minst 0,37 mm, anses fungera som ett flamskydd. Den fria arealen i ett nät som används som flamskydd skall vara minst lika stor som det förutsatta avluftningsrörets tvärsektion.

När en cistern godkänns som småbulkbehållare eller tankcontainer enligt trafikministeriets beslut som nämns i 41 §, skall cisternens luftrör ersättas med en tryck-utjämningsanordning. (13.11.1998/847)

Om volymen av en ovan jord belägen cistern för brännbar vätska överstiger 10 m ³ eller volymen av en underjordisk cistern 16 m ³ och om i cisternen upplagras brännbar vätska av klass I eller II eller om brännbar vätska av klass III upplagras vid en temperatur som överstiger vätskans flampunkt, skall avluftningsrörets mynningsöppning förses med en över- och undertrycksventil eller ett flamskydd.

I andra än ovan i 1 mom. avsedda cisterner för brännbar vätska får avluftningsröret vara öppet.

Vid dimensionering av avluftningsrörets fria areal skall hänsyn tas till påfyllnings- och tömningshastigheten för cisternen.

Avluftningsröret skall dimensioneras på följande sätt:

Vid bestämmande av avluftningsrörets nominella storlek skall hänsyn dessutom tas till de tekniska krav som ställs på sådana anordningar såsom över- och undertrycksventiler eller flamskydd, som eventuellt inmonteras i avluftningsröret.

Öppningarna i såväl fast som flyttbar cistern, avluftningsrörets öppningar undantagna, skall, om inte rör eller utrustning fogas till dem, förses med starka och täta lock. Rengöringsöppningens lock får inte förses med självstängande regel.

I vätskeutrymmet av en cistern vars volym överstiger 450 l skall studsarna förses med antingen en avstängningsventil, en blindfläns eller en skruvpropp.

Cisterner med cirkulär botten, raka väggar och fast tak kan förses med ett flytande mellantak som planerats och tillverkats på behörigt sätt.

Till ett rörsystem anses höra rörledningarna, delarna av rörsystemet, såsom dess flänsar, tätningar, bälgutjämnare och förgreningsstycken, samt rörsystemets utrustning, såsom filtren och strömningsmätarna.

Vid tillverking av ett rörsystem länder följande till efterrättelse:

Kan brännbar vätska pumpas från tankfordon eller tankfartyg direkt in i en cistern och ligger vätskeytans högsta möjliga nivå högre än påfyllningsrörets mynning, skall påfyllningsröret förses med en backventil.

Är rörsystemet anslutet till en omfattande eller medelstor anläggning eller ett omfattande eller medelstort upplag, skall i fråga om rörsystemets konstruktion, utrustning och placering utöver bestämmelserna i detta beslut iakttas den nivå som definieras i standarden SFS 3356.

Svetsförbanden i ett rörsystem skall göras på ett tekniskt ändamålsenligt sätt och slutresultatet skall ha en allmänt godkänd teknisk nivå. Besiktningar som inte förstör materialet skall utföras med de godkända metoder som allmänt är i bruk. Radiografiska metoder skall användas för besiktning av minst 10 % av stumsvetsarna i rörsystem med en nominell storlek av minst DN 100.

Rörsystemets täthet skall före tagande i bruk konstateras genom tryckprov. Provtrycket skall vara minst 1,3 gånger så stort som det högsta tillåtna drifttrycket, dock minst 6 bar.

Tryckprovet utförs med användning av vatten eller i undantagsfall med någon annan ofarlig, för ändamålet lämpad vätska med låg ytspänning. (24.10.1995/1198)

Rörsystem anses ha tillräcklig täthet, om provtrycket efter det att temperaturen utjämnat sig inte under de nästa 15 minuterna sjunker i det tryckbelastade rörsystemet.

Krävs av rörsystem att det på grund av sitt innehåll eller av annat skäl skall vara synnerligen tätt, kan förutom tryckprovet verkställas ett täthetsprov medelst luft eller inert gas. Provtrycket får då vara högst 0,1 gånger så stort som det högsta tillåtna drifttrycket, dock högst 1 bar.

Ett av säkerhetsteknikcentralen godkänt besiktningsorgan kan av särskilda skäl tillåta att ett större provtryck än det som avses i 4 mom. används eller att tryckprovet ersätts med ett täthetsprov. (9.12.1997/1099)

Intyg över utfört tryckprov skall uppvisas vid ibruktagningsbesiktning. (24.10.1995/1198)

Slang för brännbar vätska skall vara beständig mot den hanterade brännbara vätskans kontinuerliga kemiska verkningar. Slangen skall tillverkas av gummi eller plast och den får vara förstärkt med textil eller metall. Slangen skall dimensioneras för ett tryck som är minst 1,3 gånger det högsta tillåtna drifttrycket, dock minst 6 bar. Slangen skall skyddas mot mekaniska skador och den får inte komma i beröring med heta ytor.

Ventilmaterialet och ventiltätningarna skall vara beständiga mot den brännbara vätskas frätande inverkan som de kommer i beröring med. Materialet i en ventil ovan jord skall dessutom vara beständigt mot brandpåfrestning.

Ventils tryckklass skall vara minst lika stor som rörsystemets högsta tillåtna drifttryck, dock minst 6 bar.

Ventil som är fäst vid en cistern med cirkulär botten och raka väggar samt en volym av mer än 500 m ³ skall vara av stål eller gjutstål, och tryckklassen skall vara minst 16 bar.

Har i transportpumpens tryckrör inmonterats en avstängningsventil, skall i röret mellan pumpen och avstängningsventilen anbringas en säkerhetsventil, från vilken den eventuellt utströmmande vätskan obehindrat kan övergå i cisternen eller transportpumpens sugrör, om inte transportpumpen är försedd med en inbyggd förbiströmningsventil.

Finns i rorsystemet en värmare och kan avstängningsventilen eller någon annan anordning utgöra hinder för vätskans expansion vid uppvärmning, skall rörsystemet eller värmaren förses med en säkerhetsventil, genom vilken den expanderande brännbara vätskan obehindrat kan övergå i cisternen.

För uppvärmning av brännbar vätska i en cistern får användas endast vatten, ånga, en icke explosions- eller brandfarlig värmeöverföringsvätska eller ett värmemotstånd. Yttemperaturen i värmarna skall understiga antändningstemperaturen för den brännbara vätska som skall upplagras i cisternen, om värmaren ens delvis är ovanför mynningsöppningen av cisternens sugrör. Överstiger yttemperaturen av den vätska som skall uppvärmas i cisternen vätskans flampunkt, skall avluftningsrörets mynningsöppning i cisternen förses med en över- och undertrycksventil eller ett flamskydd.

I cistern får inte inmonteras utrustning som kan orsaka gnistbildning. Elmaterielen i cisternen skall ha en konstruktion som godkänts för användning i utrymme av O-klass.

I fråga om elinstallationerna i utrymmen där brännbar vätska tillverkas, tekniskt används, hanteras och upplagras, liksom även i fråga om elapparater som används i dessa utrymmen, skall elsäkerhetsföreskrifterna iakttas.

Vid klassificering av ett utrymme för teknisk användning eller upplagring av eller en tillverkningsanläggning för brännbar vätska följes standarderna angående ifrågavarande ställen samt vad som föreskrivs i SFS-handboken 59. I samband med apparaturleveranser vid import kan även utrymmesklassificering enligt utländsk standard godkännas, om klassificeringens säkerhetsnivå motsvarar bestämmelserna i Finland.

Om det för tillverkning, teknisk användning eller upplagring av en brännbar vätska krävs att tillstånd utverkas hos säkerhetsteknikcentralen eller att en anmälan görs till denna, skall ägaren eller innehavaren se till att en plan för utrymmesklassificering görs upp för anläggningen. Utrymmesklassificeringsplanen skall förvaras vid anläggningen och den skall på begäran visas för tillsynsmyndigheten. I utrymmesklassificeringsplanen skall anges: (24.10.1995/1198)

Om omständigheterna förändras, skall utrymmesklassificeringen justeras. Uppkommer oenighet om till vilken utrymmesklass ett visst utrymme hör, avgörs ärendet av säkerhetsteknikcentralen. (24.10.1995/1198)

Ovan jord belägna cisterner och rörsystem som innehåller brännbar vätska av klass I och II ävensom sådana maskiner och anordningar som används vid tillverkning, teknisk användning och hantering av brännbar vätska skall förenas med potentialutjämning och jordas, om den statiska elektricitet som den brännbara vätskans strömning ger upphov till kan medföra fara. Den potentiala utjämningen får ha en resistans av högst 10 ⁶ ohm.

Cisterner, rörsystem och aggregat för brännbar vätska i fråga om vilka blixtfara på grund av deras konstruktion eller placering är uppenbar skall jordas med tanke på blixtnedslag. Jordningsmotståndet får vara högst 20 ohm.

3 mom. har upphävts genom B 24.10.1995/1198 . (24.10.1995/1198)

I utrymme där brännbar vätska av klass I eller II tillverkas, tekniskt används, hanteras eller upplagras skall finnas handsläckare av klass AB III-E så placerade, att avståndet mellan dem är högst 30 m.

I utrymme där brännbar vätska av klass III tillverkas, tekniskt används, hanteras eller i annan än sluten löscistern upplagras skall finnas minst en handsläckare av klass AB III-E på högst 3 m avstånd från utgången.

I utomhus belägen tillverkningsanläggning eller teknisk användningsanläggning ävensom på plats för yrkesmässig hantering av brännbar vätska skall finnas minst en köldsäker handsläckare av klass AB III-E på ett lätt och tryggt tillgängligt ställe i närheten av varje punkt där brännbar vätska kan rinna ut.

Kommunens brandchef eller en av brandchefen förordnad person kan bestämma att på synnerligen farliga ställen skall förutom handsläckare finnas större flyttbara släckare. Förutom med flyttbara släckare skall sådana utrymmen och platser som avses i denna paragraf, liksom även upplagringsplatser, vid behov förses med snabbrandposter jämte slangar. (24.10.1995/1198)

Vad i 1 och 2 mom. är bestämt gäller inte fall där hantering av brännbar vätska inte förutsätter tillstånd eller inspektion.

Cisterner om mer än 500 m ³ som innehåller brännbar vätska av klass I eller II samt cisterner om mer än 1 000 m ³ som innehåller brännbar vätska av klass III skall förses med släcknings- och kylanordningar i enlighet med den nivå som definieras i standarden SFS 3357. (24.10.1995/1198)

Cisternernas fasta släcknings- och kylanordningars funktion skall konstateras innan de tas i bruk.

Tillverkningsanläggning och teknisk användningsanläggning för brännbar vätska skall vid behov förses med automatisk släckningsanläggning. Släckningsanläggningens funktion skall konstateras innan den tas i bruk.

För tillverkningsanläggningar, tekniska användningsanläggningar och upplagringsplatser skall ägaren eller innehavaren avfatta en utredning över hur brandvärnet har ordnats. Om säkerhetsteknikcentralens tillstånd krävs för anläggningen eller upplaget, eller till centralen skall göras anmälan om saken, skall för anläggningen eller upplaget med tanke på brand uppgöras en släcknings- och räddningsplan, i vilken förutsättningarna för beredskap beträffande primärsläckning och för släckningsarbete samt utrymnings- och räddningsmöjligheterna utreds. Planen skall tillställas kommunens brandchef.

I tillverkningsanläggning, i teknisk användningsanläggning, på distributionsstation i utrymme där brännbar vätska upprepat hanteras ävensom i upplag är uppgörande av öppen eld samt tobaksrökning förbjudna. Tobaksrökning kan dock tillåtas på särskilt anordnad plats, där den inte medför brandfara.

I 1 mom. avsedda utrymmen och områden skall vara försedda med på lämpliga ställen placerade tydligt synliga förbudsskyltar mot hantering av eld och tobaksrökning.

Svetsning, användning av gnistbildande apparater och annat motsvarande arbete i ovan i 73 § 1 mom. avsedda utrymmen och på i samma moment avsedda områden är tillåtna endast med tillstånd av driftsövervakaren eller upplagsföreståndaren eller en av endera skriftligt bemyndigad person eller efter att kommunens brandchef på förhand underrättats om verksamheten.

1 mom. har upphävts genom B 24.10.1995/1198 . (24.10.1995/1198)

Vid ibruktagningsbesiktning eller inspektion skall utredningar företes över de besiktningar och prov som förutsätts i detta beslut.

Behövs för en tillverkningsanläggning, teknisk användningsanläggning eller ett upplag tillstånd av säkerhetsteknikcentralen eller skall anmälan om dem göras till centralen, skall ägaren eller innehavaren sammanställa skriftliga drifts- och serviceanvisningar för hantering av brännbar vätska, vilka skall visas vid besiktningen. (24.10.1995/1198)

Anvisningarna skall meddelas medlemmarna av anläggningens eller upplagets driftspersonal. Periodiskt skall kontrolleras, att driftspersonalen är förtrogen med anvisningarna.

Vad i 1 mom. är bestämt gäller även utrymmen där yrkesmässigt på en gång hanteras brännbar vätska i mängder som överstiger 10 m ³ .

77 § har upphävts genom B 24.10.1995/1198 .

En cistern som på grund av skada eller korrosion kan medföra fara skall tas ur bruk eller repareras. (24.10.1995/1198)

Cistern som har tagits ur bruk skall tömmas på brännbar vätska och resterna av sådan. Cisternens påfyllningsrör skall täppas till eller cisternens användning på annat sätt förhindras.

Utöver vad i detta beslut eller i standard som med stöd av detta beslut föreskrivits till efterrättelse är förordnat om avståndet till annans rå, allmän väg samt byggnad länder också till efterrättelse vad därom är annorstädes särskilt stadgat eller bestämt.

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1985.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut den 19 november 1976 angående tillämpning av förordningen om brännbara vätskor (922/76) jämte däri senare företagna ändringar.

Sådan tillverkning, teknisk användning, hantering och upplagring av brännbar vätska som har inletts före detta besluts ikraftträdande får dock fortfarande bedrivas i enlighet med det upphävda beslutet.

Säkerhetsteknikcentralen har dock rätt att föreskriva begränsningar eller andra villkor för den verksamhet som avses i 3 mom., om det anses nödvändigt för förhindrande av person-, miljö- eller egendomsskador. (24.10.1995/1198)