4/2013

I fråga on grunderna för antagning av studerande gäller utöver bestämmelserna i 27 § lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) vad som bestäms i denna förordning. (16.4.2015/451)

Denna förordning iakttas oberoende av om sökning till utbildning sker genom systemet för gemensam ansökan för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen eller inte.

Denna förordning tillämpas vid antagning av studerande till utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen avsedd för personer som slutfört den grundläggande utbildningen eller gymnasiets lärokurs eller slutfört tidigare studier som motsvarar någon av dessa utbildningar.

Förordningen tillämpas inte vid antagning av studerande till

Förordningen tillämpas inte heller om den sökande efter den grundläggande utbildningen avlagt en yrkesinriktad grundexamen, någon annan yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.

Studerande antas till utbildningarna för yrkesinriktade grundexamina som anges i bilagan till undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (835/2014) .

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. kan studerande antas till utbildningar för följande kompetensområden inom grundexamina:

Studerande kan även antas till av utbildningsanordnaren angivna, andra än i 1 och 2 mom. avsedda ansökningsmål inom utbildningarna för grundexamen inom hantverk och konstindustri, grundexamen i visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik, grundexamen inom textil- och beklädnadsbranschen samt grundexamen inom mediebranschen. (29.11.2016/1038)

Studerande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen använder avgångsbetyget för den grundläggande utbildningen i ansökan. Studerande som har slutfört gymnasiets lärokurs kan inte använda avgångsbetyget för den grundläggande utbildningen i ansökan.

Antagningen av studerande sker på basis av de sökandes urvalspoäng och prioritering av ansökningsönskemålen.

För sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen ges poäng på följande grunder:

3 mom. har upphävts genom F 16.4.2015/451 . (16.4.2015/451)

Vid antagning av studerande till grundläggande yrkesutbildning för idrottare som ordnas som en särskild utbildningsuppgift kan man utöver det som nämns i 2 mom. ge sökanden extra poäng på basis av idrottsmässiga meriter.

De sökande rangordnas vid antagningen efter det sammanlagda antal poäng som består av urvalspoängen som erhållits utifrån de urvalskriterier som anges ovan i 5 § 2–4 mom. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

Om de sökande har lika många urvalspoäng efter att de rangordnats på det sätt som föreskrivs i 1 mom., sker antagningen av studerande slumpmässigt.

En sökande som inte har utbildningsplats i utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen eller i gymnasieutbildning när ansökningstiden går ut ges åtta urvalspoäng.

En sökande som har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen under året för ansökning till grundläggande yrkesutbildning eller under de sex månader som föregår slutet av ansökningstiden ges sex urvalspoäng.

En sökande som slutfört påbyggnadsundervisning som omfattar minst 1 100 timmar efter den grundläggande utbildningen, minst 20 studieveckor lång utbildning som orienterar och förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för handikappade, utbildning för invandrare vilken förbereder för grundläggande yrkesutbildning, undervisning i huslig ekonomi som ordnas i annan form än som grundläggande yrkesutbildning, handledande utbildning som avses i lagen om grundläggande yrkesutbildning och omfattar minst 30 kompetenspoäng eller slutfört en linje på ett läsår vid en folkhögskola eller utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och som omfattar minst 25 kurser ges sex urvalspoäng.

För den allmänna skolframgången ges poäng på basis av det aritmetiska medeltalet av följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana till ett gemensamt läroämne hörande valfria ämnen som bedöms med siffror och som omfattar sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen. Om den sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och som hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes urvalspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt medeltalet av vitsordet i det gemensamma ämnet och i därtill hörande valfria ämne eller valfria ämnen.

På basis av den allmänna skolframgången ges poäng enligt följande:

Vid poängsättning av den allmänna skolframgången används avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Höjda vitsord beaktas om det finns ett separat, officiellt intyg över höjningen.

Om den sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av vuxenutbildning, kan vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen beaktas, ifall dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

För dem som slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen beaktas inom alla utbildningsområden vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen. Av de tre bästa av dessa ämnen räknas det aritmetiska medeltalet.

Vid antagningen av studerande beaktas sådana till ett gemensamt läroämne hörande valfria ämnen som bedöms med siffror och som omfattar sammanlagt minst två årsveckotimmar i årskurs 7–9 i den grundläggande utbildningen. Om den sökande har vitsord i flera valfria ämnen som omfattar minst två årsveckotimmar och som hör till samma gemensamma läroämne, räknas det aritmetiska medeltalet av dessa vitsord. Den sökandes urvalspoäng för ämnet i fråga bestäms enligt medeltalet av vitsordet i det gemensamma ämnet och i därtill hörande valfria ämne eller valfria ämnen.

På basis av de betonade vitsorden ges poäng (för det aritmetiska medeltalet av dem) enligt följande:

Om den sökande har slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen i form av vuxenutbildning, kan vitsorden i gymnastik, bildkonst, slöjd, huslig ekonomi och musik på skiljebetyget från den grundläggande utbildningen beaktas, ifall dessa vitsord saknas på avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen.

Om den sökande inte har studerat ett enda betonat ämne i den grundläggande utbildningen, används som det medeltal för betonade ämnen som avses i 3 mom. ett medeltal som beräknas enligt bestämmelserna i 10 §. (16.4.2015/451)

Såsom arbetserfarenhet godkänns arbetserfarenhet som inhämtats i arbetsförhållande och som den sökande inhämtat efter att ha slutfört lärokursen för den grundläggande utbildningen eller efter att ha fyllt 16 år. I deltidsarbete motsvarar arbete om 150 timmar för samma arbetsgivare en månads arbetserfarenhet.

Med arbete som sker i arbetsförhållande likställs deltagande i verkstadsverksamhet som varat minst tre månader eller deltagande i minst tre månader i sådan arbetspraktik eller arbetslivsträning som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice. I fråga om läroavtalsutbildning beaktas den arbetserfarenhet som betygen visar.

Arbetserfarenhet och därmed jämförbar verksamhet beaktas fram till ansökningstidens utgång.

För arbetserfarenhet och deltagande i därmed jämförbar verksamhet ges poäng enligt följande:

En sökande som ställt yrkesutbildning som första ansökningsönskemål ges två poäng för detta ansökningsönskemål.

Den sökande får två tilläggspoäng då han eller hon söker till en utbildning där mindre än 30 procent av förstahandssökandena i ansökningsmålen som utbildningsanordnaren har fastställt är av samma kön som den sökande.

En utbildningsanordnare som har som utbildningsuppgift att ordna yrkesutbildning för idrottare kan ge en sökande till sådan utbildning 1–3 urvalspoäng på basis av idrottsmässiga meriter.

Om utbildningsanordnaren ordnar ett inträdes- eller lämplighetsprov, ska alla sökanden kallas till provet.

Om den sökande i sin ansökan som ansökningsönskemål angett flera i 3 § 1 eller 2 mom. avsedda ansökningsmål inom grundläggande yrkesutbildning, kallas han eller hon med avvikelse från 1 mom. till inträdes- eller lämplighetsprov för det ansökningsmål som står först i ordningen av ansökningsönskemålen. Det antal poäng som en utbildningsanordnare ger för ett inträdes- eller lämplighetsprov används då också i andra utbildningsanordnares motsvarande ansökningsmål.

För inträdes- eller lämplighetsprovet ger utbildningsanordnaren sökanden 0–10 urvalspoäng.

Utbildningsanordnaren ska informera sökandena på förhand om hurudana avsnitt inträdes- eller lämplighetsprovet omfattar och hur de olika avsnitten poängsätts.

Utbildningsanordnaren får besluta att antagningen av studerande till utbildning som leder till grundexamen inom hantverk och konstindustri, grundexamen i visuell framställning, grundexamen i dans, grundexamen i musik, grundexamen inom cirkusbranschen, grundexamen i flygplansmekanik, grundexamen inom mediebranschen eller grundexamen i idrott sker på basis av utbildningsanordnarens eget inträdes- eller lämplighetsprov. I detta fall tillämpas inte 4 §, 5 § 2 och 4 mom., 7–14 §, 15 § 2 mom. och inte 22 och 23 §.

Utbildningsanordnaren kan rikta en del av utbudet inom den grundläggande yrkesutbildningen till sökande som slutfört gymnasiets lärokurs. Undervisnings- och kulturministeriet kan vid behov i större detalj besluta om riktandet av utbildningsutbudet till sökande som slutfört gymnasiets lärokurs.

En sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs använder vid ansökan gymnasiets avgångsbetyg eller betyg för slutförd International Baccalaureate-examen (IB), europeisk studentexamen (EB) eller Reifeprüfung-examen (RP).

Vitsorden på avgångsbetygen för de examina som avses ovan i 1 mom. omvandlas till att motsvara vitsorden på gymnasiets avgångsbetyg enligt följande:

Medeltalet för Reifeprüfung-examen omvandlas så att det totala poängantalet delas med 60 och omvandlas enligt tabellen.

Höjda vitsord beaktas om det finns ett separat, officiellt intyg för höjningen.

Antagningen av studerande i fråga om sökande som har slutfört gymnasiets lärokurs sker på basis av de sökandes urvalspoäng och de sökandes prioritering av ansökningsönskemålen.

Vid antagning av studerande som har slutfört gymnasiets lärokurs till utbildning för en yrkesinriktad grundexamen ges den sökande poäng för:

3 mom. har upphävts genom F 16.4.2015/451 . (16.4.2015/451)

Vid antagning av studerande till grundläggande yrkesutbildning för idrottare som ordnas som en särskild utbildningsuppgift kan sökanden utöver urvalskriterierna som bestäms om i 2 mom. ges extra poäng på basis av idrottsmässiga meriter.

De sökande rangordnas vid antagningen efter det sammanlagda antal poäng som består av urvalspoängen som erhållits utifrån i 18 § 2–4 mom. bestämda urvalskriterier. Sökande med samma poängtal rangordnas enligt följande grunder:

Om sökandena har lika många urvalspoäng efter att de rangordnats på det sätt som föreskrivs i 1 mom. sker antagningen av studerande slumpmässigt.

Sökande som slutfört gymnasiets lärokurs ges för den allmänna skolframgången poäng på basis av det aritmetiska medeltalet av vitsorden för följande läroämnen, med två decimalers noggrannhet: modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, religion eller livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik, bildkonst, filosofi och psykologi.

Sökande som slutfört gymnasiets lärokurs ges poäng på basis av den allmänna skolframgången enligt följande:

Vitsord som har höjts beaktas om det finns ett separat, officiellt intyg över höjningen.

Vid antagning av studerande som slutfört gymnasiets lärokurs till grundläggande yrkesutbildning tillämpas bestämmelserna i 12–15 § och 15 a § i fråga om arbetserfarenhet, ansökningsönskemål, könstillhörighet, idrottsmässiga meriter och inträdes- eller lämplighetsprov.

Antagning på basis av utbildningsanordnarens prövning kan tillämpas oavsett om utbildningen deltar i systemet för gemensam ansökan för yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen eller inte.

Utbildningsanordnaren kan då särskilda skäl som hänger samman med den sökandes person föreligger, anta högst 30 procent av de studerande i varje ansökningsmål oavsett antalet urvalspoäng den studerande får. Dylika särskilda skäl som hänger samman med den sökandes person är inlärningssvårigheter, sociala skäl samt avsaknad av skolbetyg eller svårligen jämförbara betyg.

Den sökandes utbildningsbehov och förutsättningar att klara av studierna ska bedömas och beaktas när avvikelser görs från antalet urvalspoäng.

En sökande kan inte antas som studerande, om han eller hon inte har tillräckliga färdigheter att använda och förstå ansökningsmålets undervisningsspråk i tal och skrift.

En sökande vars modersmål är något annat än ansökningsmålets undervisningsspråk anses ha tillräckliga färdigheter i undervisningsspråket, om han eller hon

Med avseende på ansökningsmål vars undervisningsspråk är finska eller svenska ordnas ett nationellt enhetligt språkprov i syfte att bedöma om sökande vars modersmål inte är detsamma som undervisningsspråket och som inte uppfyller förutsättningarna i 24 § 2 mom. 1–8 punkten uppfyller kravet på tillräckliga färdigheter att använda undervisningsspråket i tal och skrift. Utbildningsanordnaren kallar alla ovan avsedda sökande till det nationella språkprovet. Om en sökande i sin ansökan angett flera ansökningsönskemål, kallas han eller hon till språkprovet för det ansökningsmål som står först i ordningen av ansökningsönskemålen.

Det nationella språkprovet anses vara avlagt med godkänt resultat, om den språkkunskap som visas i provet motsvarar nivå B1.1 enligt nivåskalan för språkkunskaper.

Utbildningsstyrelsen svarar för utvecklande och förvaltning av det nationella språkprovet.

Avvikelser från antagningsgrunderna enligt denna förordning kan vid behov göras genom beslut av undervisnings- och kulturministeriet när studerande antas till en utbildning för ordnande av vilken det finns ett sådant försökstillstånd som avses i 23 § i lagen om yrkesutbildning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013.

Genom denna förordning upphävs undervisningsministeriets förordning om grunderna för antagning av studerande inom utbildning för yrkesinriktade grundexamina av den 26 februari 2002 (167/2002) jämte senare ändringar.

Denna förordning tillämpas för första gången vid den gemensamma ansökan hösten 2013 för antagningen av studerande till utbildningar som inleds i januari 2014.

De bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning tillämpas vid antagningen av studerande till sådana utbildningar som inleds år 2013.