Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

752/2007

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 124/2025.

Handels- och industriministeriets förordning om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen

Inte i kraft
Denna förordning har upphävts genom F 24.5.2013/372 , som gäller fr.o.m. 1.6.2013.
Ämnesord
Alkohol, Livsmedelstillsats
Typ av författning
Förordning
Förvaltningsområde
Arbets- och näringsministeriet
Meddelats
Publiceringsdag
Ikraftträdande
Anmärkning
Innehåller bilagor 1 a, 1 b, 2-6
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/2007/752/ajantasa/2011-02-10/swe

Handels- och industriministeriet har med stöd av 7 § i livsmedelslagen av den 13 januari 2006 (23/2006) beslutat:

1 §Syftet med förordningen

Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG om andra livsmedelstillsatser än färgämnen och sötningsmedel jämte ändringar.

2 §Tillämpningsområde

De tillsatsämnen som nämns i denna förordning får användas i livsmedel och alkoholdrycker samt som bärare i andra tillsatsämnen på det sätt som närmare bestäms nedan. Om användning av färgämnen och sötningsmedel bestäms separat. Förordningen tillämpas inte på andra enzymer än dem som nämns i bilagan.

Följande ämnen betraktas i denna förordning inte som tillsatsämnen för livsmedel:

a)

ämnen som enligt gemenskapslagstiftningen får användas vid behandling av dricksvatten,

b)

pektinhaltiga preparat utvunna av torkade pressrester av äpple eller skal av citrusfrukter, eller en blandning av dessa, genom extrahering med syra följd av neutralisering med natrium- och kaliumsalter (flytande pektin),

c)

beståndsdelar i tuggummibaser,

d)

vitt eller gult dextrin, rostad eller dextrinerad stärkelse, stärkelse som är modifierad genom behandling med syra eller alkali, blekt stärkelse, fysikaliskt modifierad stärkelse och stärkelse som behandlats med amylolytiska enzymer,

e)

ammoniumklorid (salmiak),

f)

blodplasma, ätbart gelatin, proteinhydrolysater och deras salter, mjölkprotein och gluten,

g)

aminosyror och deras salter, dock med undantag av glutaminsyra, glycin, cystein och cystin samt deras salter, som inte har någon tillsatsfunktion,

h)

kaseinater och kasein,

i)

inulin samt

j)

koksalt.

3 §Tillåten användning av tillsatsämnen i livsmedel

För de användningsändamål som nämns i bilaga 1a är det i allmänhet tillåtet att använda tillsatsämnen enligt bilaga 1b med beaktande av de förbud och begränsningar som ingår i 4–8 § och i bilagorna 2–6.

Om det enligt denna förordning är tillåtet att använda ett visst tillsatsämne i något livsmedel, är det också tillåtet att använda tillsatsämnet ifråga även i ett motsvarande livsmedel som är avsett för specialanvändning enligt handels- och industriministeriets förordning om dietiska produkter (662/2000) .

4 §Tillsatsämnen i barnmat

I barnmat som avses i handels- och industriministeriets beslut om barnmat (789/1997) och i de produkter som avses i handels- och industriministeriets beslut om modersmjölksersättning och tillskottsnäring (485/1997) samt i barnmat som är avsedd för sjuka spädbarn och småbarn får tillsatsämnen användas på det sätt som fastställs i bilaga 6.

5 §Förbud mot användning av tillsatsämnen i livsmedel

Det är förbjudet att använda tillsatsämnen i följande livsmedel, om inte annat bestäms någon annanstans i lagstiftningen:

1)

oberedda och något beredda livsmedel; med vilka avses livsmedel som inte har undergått någon behandling som lett till någon betydande ändring av dess ursprungliga tillstånd; något beredda livsmedel kan t.ex. ha delats, trancherats, skurits ut, urbenats, hackats, flåtts, befriats från delar, skalats, malts, skurits, rensats, putsats, djupfrysts, frysts, kylts, krossats eller spritats och vara förpackade eller ej,

2)

honung,

3)

icke-emulgerade oljor och fetter av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung,

4)

smör, med undantag av smör som tillverkats av syrad grädde,

5)

pastöriserad, steriliserad eller ultrapastöriserad mjölk och grädde, inklusive helmjölk, lättmjölk och skummjölk samt vanlig pastöriserad grädde,

6)

icke smaksatta, syrade mjölkprodukter med levande mikroorganismer,

7)

källvatten och naturligt mineralvatten som det definieras i gemenskapslagstiftningen,

8)

kaffe, med undantag av smaksatt snabbkaffe, och kaffeextrakt,

9)

icke smaksatt te (teblad),

10)

sockerarter som är definierade i gemenskapslagstiftningen,

11)

makaroni och pasta, med undantag av färsk pasta och glutenfri makaroni eller pasta som används som dietiska produkter och/eller för lågproteindiet, samt

12)

naturlig, icke smaksatt kärnmjölk, med undantag av steriliserad kärnmjölk.

6 §Bärare i tillsatsämnen

Som bärare i tillsatsämnen får användas utöver sedvanliga livsmedel och ämnen som nämns i 2 § 2 mom. dessutom de bärare som nämns i bilaga 5 på de villkor som fastställs i bilagan.

7 §Tillsatsämnets maximimängd

Den maximimängd som nämns i bilagan avser livsmedel som skall säljas, om inte annorlunda bestäms. Uttrycket quantum satis som används i denna förordning betyder att någon maximimängd inte har fastställts. Tillsatsämnet får då användas enligt god tillverkningssed högst i den mängd som behövs för att önskad effekt skall uppnås. Konsumenten får inte vilseledas genom användning av ett tillsatsämne.

Mängden tillsatsämnen i aromer skall begränsas till den minsta mängd som behövs för att garantera aromernas säkerhet och kvalitet och för att göra dem lättare att lagra. Förekomsten av tillsatsämnen i aromer får inte vilseleda konsumenterna eller utgöra ett hot mot deras hälsa. Om ett tillsatsämne har en teknisk funktion i ett livsmedel till följd av att en arom använts skall den betraktas som ett tillsatsämne till livsmedlet.

8 §Tillsatsämnen i sammansatta livsmedel

Utan hinder av vad som någon annanstans i lagstiftningen bestäms får ett livsmedel innehålla tillsatsämnen i följande fall:

1)

med undantag av de livsmedel som räknas upp i 5 §, i ett sammansatt livsmedel sådan mängd som enligt denna förordning tillåts i någon av dess beståndsdelar,

2)

i ett livsmedel till vilket tillsatsämnet har överförts via aromen sådan mängd som enligt denna förordning tillåts i aromen, eller

3)

i ett livsmedel som är avsett endast för tillverkning av sammansatta livsmedel en sådan mängd att det sammansatta livsmedlet motsvarar bestämmelserna i denna förordning.

Vad som bestäms i 1 mom. gäller dock inte för barnmat som avses i 4 §.

9 §Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 15 juli 2007.

Genom denna förordning upphävs handels- och industriministeriets förordning av den 18 februari 2005 om andra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdrycker än sötningsmedel och färgämnen (116/2005) .

Saluföring och användning av livsmedel som inte uppfyller kraven i denna förordning är förbjuden från och med den 16 augusti 2008. Sådana livsmedel som har tillverkats och förpackats före ovan nämnda datum får dock säljas slut om de uppfyller kraven i de bestämmelser som gällde när denna förordning trädde i kraft.

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/2/EG (31995L0002); EUT nr L 61, 18.3.1995, s. 1, 96/85/EG (31996L0085); EUT nr L 86, 28.3.1997, s. 4, 98/72/EG (31998L0072); EUT nr L 295, 4.11.1998, s. 18; 2001/5/EG; EUT nr L55, 24.2.2001, s. 59; 2003/52/EG (32003L0052); EUT nr 178, 17.7.2003, s. 23; 2003/114/EG; EUT nr 24, 29.1.2004, s. 58, 2006/52/EG(32006L0052); EUT nr L 204, 26.7.2006, s. 10

Tilläggningar till bilagor 2, 3, 4 och 6 samt ändringar till bilagor 2, 3, 4 och 5 som PDF. (10.2.2011/109)

Bilagor som PDF.

Ikraftträdelsestadganden

10.2.2011/109:

Denna förordning träder i kraft den 21 februari 2011.

Kommissionens direktiv 2010/69/EU (32010L0069) , EUT nr L 279, 23.10.2010, s. 22-31

Till början av sidan