183/2006

Denna förordning tillämpas i hela Finland på åtgärder som föreskrivs utgöra sådana minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som jordbrukare som får direktstöd skall iaktta. Denna förordning tillämpas också på åtgärder som jordbrukaren som får stöd enligt artikel 37 och 39 i rådets förordning om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (landsbygdsfonden) (EG) nr 1698/2005, nedan EG:s landsbygdsförordning , skall iaktta som minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden inom tillämpningsområdet för programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Dessa åtgärder fastställs i denna förordning på det sätt som förutsätts i artikel 5 och i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan gårdsstödsförordningen. (22.2.2007/200)

Syftet med denna förordning är att genom iakttagandet av de uppställda minimikraven säkerställa att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i god jordbrukshävd och att miljön bevaras.

I denna förordning avses med:

Beviljandet av direktstöd, stöd som avses i artikel 37 och 39 i EG:s landsbygdsförordning, förutsätter att jordbrukaren iakttar de villkor som föreskrivs i 4 –18 § i denna förordning. Vidare skall jordbrukaren iaktta de villkor som bestäms i gårdsstödsförordningen och i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas. Obligatorisk träda på grundvattenområden av klass I och II skall bestå av träda som är täckt av växtlighet. Av särskilda skäl går det dock att avvika från kravet på obearbetade renar och växttäcke, till exempel om åkerns kulturtillstånd förbättras genom bekämpning av svåra ogräs eller genom iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur. Av särskilda skäl är det också tillåtet att punktvis behandla ogräs på renar med ogräsdödare. Iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur är bland annat täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Från kravet på växttäcke kan endast avvikas i den omfattning som en iståndsättningsåtgärd av kortvarig natur förutsätter. (22.2.2007/200)

Icke odlade åkrar som sköts måste vara gräsbevuxna och växtligheten skall förnyas vid behov. Om det inte tidigare har såtts gräs på skiftet måste skiftet sås in med vall före den 30 juni med användning av en tillräcklig mängd frön av vallväxter. Vallfröblandningen kan också innehålla frön av ängsväxter. Då en ny icke odlad åker som sköts anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Med kvävefixerande växter avses klöverarter, vickerarter, blålusern, getruta och sötväppling. Jordbrukaren måste på begäran bevisa fröblandningens innehåll. (22.2.2007/200)

Av särskilda skäl enligt 1 mom. går det att avvika från kravet på växttäcke på en icke odlad åker som sköts. Undantaget från kravet på växttäcke gäller ändå inte skiften som för första gången tas i odling. På en icke odlad åker som sköts får det också odlas samma växter som på landskapsträda och samma växtblandningar som på viltträda. (22.2.2007/200)

Om gårdens sammanlagda areal av skiften som används för att uppfylla trädningsskyldigheten enligt artikel 54 i gårdsstödsförordningen överstiger arealen som skall läggas i träda enligt den trädesprocentsats som definieras i artikel 63.2 i gårdsstödsförordningen, kan den areal som överstiger den obligatoriska arealen utgöras av svartträda om det är möjligt att avvika från kravet på växttäcke av något skäl som avses i 1 mom. Om den sammanlagda arealen av skiftena med obligatorisk träda understiger den ovan nämnda arealen för uppfyllande av trädningsskyldigheten kan den otillräckliga arealen kompletteras med en areal som uppgetts som icke odlad åker som sköts, om denna areal inte har utnyttjats ekonomiskt under trädesperioden.

Med odlad åker avses en åker som odlas för produktion av grödor och i enlighet med normal god jordbrukarsed med hänsyn till förhållandena på orten. En odlad åker skall bearbetas, gödslas och sås eller planteras på ett ändamålsenligt sätt så att det är möjligt att åstadkomma en jämn groning och ett enhetligt växtbestånd. Vid odlingen används växtarter och sorter som lämpar sig för området. Sådden eller planteringen skall utföras senast den 30 juni. Om det är frågan om trädgårdsväxter enligt bilaga 1 till förordningen som inte sås senast det datum som nämns ovan måste skiftet sås in med förgröda senast den 30 juni. Om det på skiftet planteras salladsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli ingen förgröda behöver sås in. Till odlingssättet hör också att växtskyddet ombesörjs, vilket kan ske med hjälp av växtföljd eller på mekanisk, biologisk eller kemisk väg. Jordbrukaren skall ha som mål att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Om ingen skörd bärgas från åkern skall den växtlighet som produceras på åkern vid behov hanteras så att det också följande år går att anlägga ett växtbestånd på skiftet.

På en gårdsbruksenhet som förfogar över jordbruksmark enligt artikel 2 punkt a i kommissionens förordning (EG) 795/2003 ska man ha minst två olika odlingsväxter eller andra former för skötsel eller användning av jordbruksmark. Kravet på växtföljd uppfylls också om man har en odlingsväxt och en form för skötsel eller användning av jordbruksmark. Området för en odlingsväxt eller en form för skötsel eller användning av jordbruksmark ska ha en sammanhängande areal av minst 0,05 hektar. En areal som inte odlas eller tillfälligt inte odlas godkänns inte som skötsel- eller användningsform. Kravet på växtföljd gäller inte de gårdsbruksenheter som endast förfogar över åkerareal för vall.

Obligatorisk träda kan bestå av svartträda, stubbträda, grönträda, viltträda, landskapsträda eller non food-träda.

Som trädesareal godkänns utöver de områden vars areal överensstämmer med artikel 54.4 i gårdsstödsförordningen också områden som är minst 5 meter breda och 0,05 hektar stora bland annat av följande miljöskäl: bevarande av objekt som är betydelsefulla med tanke på naturens mångfald (till exempel häckningsplatser för fåglar), skyddsremsor som gränsar till vattendrag, nödvändiga skyddsremsor kring brunnar eller områden som minskar erosion och avrinning, till exempel gräsbevuxna vändtegar på potatis- och sockerbetsskiften.

Till anläggandet av grönträda kan användas ett- eller flerårigt vallfrö eller en motsvarande vallfröblandning som också får innehålla frö av ängsväxter. Som grönträda godkänns även tidigare anlagd odlad vall. På grönträda som anläggs kan såsom vallfrö som består av en enda sort sås endast sådant frö som ger en skörd som inte får säljas som utsäde. Då en ny träda täckt av växtlighet anläggs på ett grundvattenområde av klass I eller II kan högst 20 procent av fröblandningens vikt utgöra frö av kvävefixerande växter. Jordbrukaren måste på begäran bevisa fröblandningens innehåll. (22.2.2007/200)

Träda som är täckt av växtlighet skall sås senast den 30 juni. I fråga om non food-träda skall tidpunkten för sådd dessutom vara lämplig för uppfyllandet av kraven för detta produktionsbundna stödsystem.

En träda som är täckt av växtlighet får gödslas i samband med anläggandet med beaktande av vad som bestäms om gödsling i statsrådets förordning om begränsning av utsläpp i vattnen av nitrater från jordbruket (931/2000) och på Åland i Ålands landskapsstyrelses beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket (ÅFS 79/2000). De jordbrukare som har ingått ett åtagande som avses i 5 § 1 mom. i lagen om kompensationsbidrag, miljöstöd för jordbruket samt om vissa andra stöd som har samband med förbättrande av miljöns och landsbygdens tillstånd (1440/2006) skall därtill ta i beaktande vad som bestäms om gödsling i villkoren i åtagandet. (22.2.2007/200)

En viltträda skall anläggas som en blandning av minst två växtarter. En landskapsträda kan anläggas med växter som gör landskapet mångsidigare. Med växter som gör landskapet mångsidigare avses till exempel honungsfacelia, blåklint och kornvallmo.

Obligatorisk träda får användas på det sätt som anges i artikel 56 i gårdsstödsförordningen. Obligatorisk träda måste förbli ur bruk så som föreskrivs i artikel 32 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 om tillämpningsföreskrifter för det system med samlat gårdsstöd som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare.

Stubbträdor och obearbetade svartträdor skall skötas årligen genom slåtter eller på annat sätt så att ogräsen inte kan sprida sig. Slåttern skall genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att också skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Svartträda och stubbträda får inte gödslas.

Skörden från en viltträda får inte utnyttjas ekonomiskt. Skörden skall användas för utfodring av områdets vilda djur under trädesperioden eller efter den. Skörden från en viltträda får inte bärgas eller föras bort från åkern. Växtligheten kan slås i strängar eller sättas på störar. Landskapsträda får inte användas i något annat syfte än att göra landskapet mångsidigare.

Obligatorisk träda som är täckt av växtlighet skall slås en gång under vegetationsperioden senast den 31 augusti. Slåttern måste genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att det utöver en lyckad ogräsbekämpning också tas hänsyn till skyddet för vilda fåglar och däggdjur Växtlighet som slagits på en skyddsremsa på ett trädesskifte får samlas upp och spridas annanstans på trädesskiftet. Slåtterfoder från obligatorisk träda som är täckt av växtlighet får inte utnyttjas ekonomiskt, till exempel säljas eller överlåtas som foder. (22.2.2007/200)

I fråga om skötselkraven för obligatorisk träda, såsom slåtterskyldigheten, och förbudet mot ekonomiskt utnyttjande iakttas vid skötseln av non food-träda som används som grönträda, med avvikelse från det som bestäms i 4 mom., vad som förutsätts för uppfyllandet av kraven på non food-produktion. Slåtterskyldigheten tillämpas inte heller vid odling av rörflen, om det är frågan om ett växtbestånd som har anlagts under det aktuella året.

På områden med obligatorisk träda får iståndsättningsåtgärder av kortvarig natur vidtas. Sådana åtgärder är till exempel täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. Obligatorisk träda får brytas mekaniskt eller kemiskt.

År 2006 får obligatorisk träda användas för foderproduktion från och med den 1 juli. Foder får bärgas från obligatorisk träda och trädan får användas för betesgång. Användning av obligatorisk träda som betesmark och överlåtelse av producerat foder skall ske utan ersättning.

Sådd på obligatorisk träda får utföras på det sätt som anges i artikel 32.1 i kommissionens förordning (EG) nr 795/2004 från och med den 15 juli. De åtgärder som föregår sådden, såsom bearbetning och gödsling, får påbörjas före den 15 juli. Gödsling är tillåten endast strax innan växten sås eller vallen anläggs.

Trädan får användas efter den trädesperiod som börjar den 15 januari och slutar den 31 augusti. Efter trädesperioden får ensilage och färskfoder bärgas från en grönträda till foder för den egna gårdens djur och djur får gå på bete på trädesskiftet.

Icke odlad åker som sköts skall bevaras i sådant skick att dess användning för jordbruksändamål inte äventyras. Icke odlade åkrar som sköts får utnyttjas ekonomiskt.

En icke odlad åker som sköts och från vilken ingen skörd bärgas får gödslas i samband med anläggandet av växtbestånd enligt 4 § 2 och 3 mom. eller rörflensbestånd, på det sätt som bestäms i 8 § 3 mom. Icke odlade åkrar som sköts skall slås i överensstämmelse med 9 § 4 mom. Slåtterskyldigheten berör inte ett område där det odlas samma växter som på vilt- och landskapsträda. Slåtterskyldigheten tillämpas inte heller på ett rörflensbestånd som är yngre än fem vegetationsperioder om det ekonomiska utnyttjandet för energibruk av en icke odlad åker som sköts förutsätter att skörden bärgas under den vårvinter som följer på vegetationsperioden eller om det är frågan om ett växtbestånd som har anlagts under det aktuella året.

Grundförbättringsåtgärder av kortvarig natur får vidtas på en icke odlad åker som sköts. Sådana åtgärder kan bland annat vara täckdikning, kalkning samt grävning och rensning av utfallsdiken. En icke odlad åker som sköts får brytas på mekanisk eller kemisk väg tidigast den 1 september. På en icke odlad åker som sköts kan också före det ovan nämnda datumet sås höstspannmål och andra grödor som sås eller planteras på hösten. Åtgärder före sådden eller planteringen, såsom bearbetning, kan vidtas då det med tanke på sådden eller planteringen är nödvändigt. (22.2.2007/200)

Halmbränning på åkermark skall undvikas. Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Körning med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkerskiften som sköts skall undvikas i syfte att förhindra markpackning.

På ett basskifte som är smittat med flyghavre skall flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 68/1977). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har gjort upp skall följas.

I syfte att bevara åkermiljöns särdrag skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. Av odlingstekniska skäl är det möjligt att i enskilda fall röja väsentliga odlingshinder, men dock inte de skyddade naturtyperna enligt 29 § i naturvårdslagen (1096/1996) och på Åland enligt landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998). Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall dock på förhand skriftligen underrättas om röjningen och motiveringarna för den.

Permanent betesmark är i enlighet med 17 § 2 mom. en i artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 avsedd areal som skall räknas in i referensandelen och den årliga andelen permanenta betesmarker under förutsättning att den permanenta betesmarken under de år som är föremål för granskning

(22.2.2007/200)

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts att arealen under de fem år som föregår tidpunkten för granskning

(22.2.2007/200)

Som permanent betesmark godkänns inte areal som

År 2007 avses med de år som är föremål för granskning enligt 1 mom. åren 2003 och 2007. Tidpunkterna för granskning enligt 2 och 3 mom. är den 30 maj 2003 och den 30 april 2007. (22.2.2007/200)

Ett markområde som är permanent betesmark så som avses i artikel 3.4 a i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 som nämns ovan skall huvudsakligen bibehållas som permanent betesmark i enlighet med den nämnda artikeln och artikel 4. Kravet berör inte arealer som beskogas med beaktande av miljöaspekterna i enlighet med artikel 5.2 i gårdsstödsförordningen.

Om den i artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 avsedda permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen på nationell nivå något år minskar med över fem procent i förhållande till den referensandel för år 2003 som beräknas enligt artikel 3.4 i samma förordning, skall jordbrukarna på ett sätt som bestäms senare anhålla om förhandstillstånd för att ställa om användningssättet för mark. Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket berörs den betesmark som ingår i detta avtal inte av förfarandet för förhandstillstånd.

Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång skall de hållas öppna genom slåtter. Slåttern skall genomföras vid en sådan tidpunkt och på ett sådant sätt att också skyddet för vilda fåglar och däggdjur beaktas. Vid behov skall sly och trädplantor röjas från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken.

Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara ingärdade.

Denna förordning träder i kraft den 22 mars 2006.

Genom denna förordning upphävs:

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.