1079/2004

Denna förordning tillämpas i hela Finland på åtgärder som föreskrivs utgöra sådana minimikrav för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som jordbrukare som får direktstöd skall iaktta. Dessa åtgärder fastställs i denna förordning på det sätt som förutsätts i artikel 5 och i bilaga IV till rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, nedan förordningen om system för direktstöd.

Syftet med denna förordning är att genom iakttagandet av de uppställda minimikraven säkerställa att all jordbruksmark, i synnerhet mark som inte längre används för produktion, hålls i god jordbrukshävd och att miljön bevaras.

I denna förordning avses med

Beviljandet av direktstöd förutsätter att jordbrukaren, utöver vad som bestäms i förordningen om system för direktstöd och i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 om närmare föreskrifter för tillämpningen av de tvärvillkor, den modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, följer det som föreskrivs i 4―9 § i denna förordning.

Icke odlade åkrar som skall hållas i odlingsbart skick måste vara gräsbevuxna och växtligheten skall förnyas vid behov. Om det inte sedan tidigare växer insådd vall på skiftet skall det besås med en tillräcklig mängd utsäde av vallväxter senast den sista såningsdagen året i fråga. Detta krav kan dock frångås av särskilda skäl, till exempel om avsikten är att bekämpa svåra ogräs genom bearbetning.

Trädesskiften enligt kapitel 10 i avdelning IV i förordningen om system för direktstöd skall till de delar som gränsar till vattendrag bestå av grönträda som är minst tre meter bred, om det inte annars finns en så bred strandväxtlighet längs med hela skiftet som gränsar till vattendraget. Om lägenhetens trädesareal överstiger 30 procent av den sammanräknade arealen av jordbruksgrödor, ensilagevall och träda, skall dessutom den del som överskrider 30 procent bestå av grönträda.

På åkerskiften längs med vattendrag och utfallsdiken skall lämnas en minst 60 centimeter bred obearbetad ren där varken gödselmedel eller växtskyddsmedel får spridas.

Icke odlade åkrar som skall hållas i odlingsbart skick och skiften med grönträda som överstiger trädesandelen på 30 procent skall slås en gång under vegetationsperioden före utgången av augusti. När det gäller tidpunkten för och genomförandet av slåttern skall det utöver en lyckad ogräsbekämpning tas hänsyn till skyddet av vilda fåglar och däggdjur. Slåttergräs från grönträda får inte utnyttjas ekonomiskt, till exempel säljas eller överlåtas som foder om det är fråga om trädesskiften enligt kapitel 10 i avdelning IV i förordningen om system för direktstöd. Icke odlade åkrar som skall hållas i odlingsbart skick får utnyttjas ekonomiskt.

Stubbträda och obearbetad svartträda skall skötas årligen genom slåtter eller på annat sätt så att ogräsen inte kommer åt att sprida sig.

Bränning av halm på åkrar skall undvikas. Halmbränning är tillåten endast om det är nödvändigt med tanke på en lyckad sådd eller bekämpning av flyghavre och andra ogräs, växtsjukdomar eller skadedjur.

Körning med tunga maskiner på våta åkrar och i synnerhet på icke odlade åkrar som skall hållas i odlingsbart skick skall undvikas i syfte att förhindra markpackning.

På ett basskifte som är smittat med flyghavre skall flyghavren bekämpas antingen kemiskt, mekaniskt, genom plockning eller med andra åtgärder så som bestäms i lagen om bekämpning av flyghavre (185/2002) och på Åland i landskapslagen om bekämpning av flyghavre (ÅFS 68/1977). Den anvisning eller plan för bekämpning av flyghavre som kommunens landsbygdsnäringsmyndighet har gjort upp skall följas.

I syfte att bevara åkermiljöns särdrag skall små grupper av träd och buskar samt stenrösen på åkern bevaras. Dessa holmar får inte röjas till åker. Av odlingstekniska skäl är det ändå möjligt att röja i enskilda fall väsentliga odlingshinder men inte ändå de skyddade naturtyperna enligt 29 § i naturvårdslagen (1096/1996) och på Åland enligt landskapslagen om naturvård (ÅFS 82/1998). Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet skall dock på förhand skriftligen underrättas om röjningen och motiveringarna för den.

Ett markområde som är permanent betesmark så som avses i artikel 3.4 a i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 som nämns ovan skall huvudsakligen bibehållas som permanent betesmark i enlighet med den nämnda artikeln och artikel 4. Kravet berör inte arealer som beskogas med beaktande av miljöaspekterna enligt artikel 5.2 i förordningen om system för direktstöd.

Om den i artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004 avsedda permanenta betesmarkens andel av den totala jordbruksarealen på nationell nivå något år minskar med över fem procent i förhållande till den referensandel för år 2003 som beräknas enligt artikel 3.4 i samma förordning, skall jordbrukarna på ett sätt som bestäms senare anhålla om förhandstillstånd för att ställa om användningssättet för mark. Om jordbrukaren har ett gällande avtal om miljöspecialstöd för jordbruket berörs den betesmark som ingår i detta avtal inte av förfarandet för förhandstillstånd.

Om skiften som har anmälts som permanent betesmark inte används för betesgång skall de hållas öppna genom slåtter. Vid behov röjs plantor av träd och buskar från sådana delar av skiftet som inte kan slås. Jordbrukaren kan utnyttja slåtterresterna om han så önskar. Det är emellertid inte nödvändigt att föra bort slåtterresterna från betesmarken.

Permanenta betesmarker berörs inte av krav på att hålla djur på bete och de behöver inte vara ingärdade.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2005.

Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets beslut om de horisontala villkoren för areal- och djurbaserade direktstöd som helt finansieras av Europeiska gemenskapen (154/2000).

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.