283/2005

I Polisyrkeshögskolans styrelse ska det finnas företrädare för undervisningssektorn och polisbranschen och för andra intressegrupper som har samband med polisverksamheten. Både Polisyrkeshögskolans personal och de studerande ska vara representerade där. Vid val av styrelsemedlemmar ska beaktas att landets båda språkgrupper ska vara företrädda i styrelsen.

Styrelsen har till uppgift att utveckla, leda och följa Polisyrkeshögskolans verksamhet. I detta syfte

Föredragande i styrelsen är Polisyrkeshögskolans rektor eller en av rektorn förordnad tjänsteman vid Polisyrkeshögskolan.

Polisyrkeshögskolans rektor ska

Polisstyrelsen tillsätter polisens forskningspolitiska delegation med uppgift att definiera polisens strategiskt viktiga forskningsobjekt, prioritera de av Polisstyrelsen godkända forskningsobjekten, koordinera forskningen inom polisbranschen, främja forskningsverksamheten samt verkställa uppföljning och utvärdering.

Den yrkeshögskoleexamen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är polisbefälsexamen. De studier som leder till polisbefälsexamen ordnas inom ramen för ett tvådelat utbildningsprogram.

Den första delen av utbildningsprogrammet för polisbefäl leder till tjänsteexamen för polisbefäl. Omfattningen av tjänsteexamen för polisbefäl är minst 90 studiepoäng. Den totala omfattningen av de studier som leder till polisbefälsexamen är minst 180 studiepoäng. I fråga om studierna gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms i 4–10 § i statsrådets förordning om yrkeshögskolor (352/2003) .

I de studier som leder till polisbefälsexamen ingår grundstudier och yrkesstudier, fritt valbara studier samt praktik som främjar yrkesfärdigheten och ett lärdomsprov.

1 mom. har upphävts genom F 13.12.2007/1247 . (13.12.2007/1247)

Studierna för grundexamen för polis omfattar grundstudier, yrkesstudier och slutarbete. I studierna ingår också en arbetspraktikperiod under handledning och en period av fältarbete. Omfattningen av grundexamen för polis är minst 165 studiepoäng.

Studierna för polisunderbefälsexamen omfattar obligatoriska studier, valfria studier och en avhandling. Omfattningen av polisunderbefälsexamen är minst 45 studiepoäng.

Omfattningen av de yrkesinriktade specialiseringsstudierna inom polisväsendets olika delområden är minst 45 studiepoäng.

Utöver vad som bestäms i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) kan en person genom det prov i det andra inhemska språket som ingår i grundexamen för polis visa att han eller hon beträffande detta språk uppfyller de språkkunskapskrav för polismän som föreskrivs i 16 a § 2 mom. i polisförvaltningsförordningen (158/1996) .

På betyget över en grundexamen för polis antecknas skolutbildningens språk samt det språk i vilket den studerande som en del av grundexamen för polis har avlagt ett språkprov som visar kunskaperna i det andra inhemska språket och språkprovets vitsord.

Bestämmelser om skolutbildningens språk finns i 20 § i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen.

Antagningen av studerande kan delges genom att resultaten offentliggörs på Polisyrkeshögskolans anslagstavla vid en tidpunkt som har meddelats på förhand. De antagna ska även få personligt besked om antagningen. (13.12.2007/1247)

När resultaten offentliggörs skall sökanden informeras om hur han eller hon kan få veta på vilket sätt de grunder som iakttagits vid antagningen har tillämpats på honom eller henne och hur ändring kan sökas.

Utifrån de riktlinjer som Polisstyrelsen dragit upp kan genom Polisyrkeshögskolans beslut även andra än de som hör till polisens personal antas till Polisyrkeshögskolan.

Denna förordning träder i kraft den 15 maj 2005.

Genom denna förordning upphävs förordningen av den 19 december 1997 om polisutbildning (1272/1997) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.