1272/1997

Såsom polisens högsta ledning skall det ministerium som leder polisväsendet, nedan ministeriet fastställa resultatmålen och riktlinjerna för utbildningen samt besluta om de anslag som anvisas för utbildningen.

Polisyrkeshögskolan och Polisskolan ( polisläroinrättningarna ) sköter den riksomfattande polisutbildningen och forsknings- och utvecklingsarbetet samt ordnar utbildning i anslutning till beredskap för undantagsförhållanden och annan utbildning inom säkerhetsbranschen.

Varje riksomfattande enhet inom polisen sköter den utbildning som hör till dess verksamhetsområde.

Polisens länsledning drar försorg om den regionala utbildningen och polisinrättningarna i häradena om den lokala utbildningen.

Polisläroinrättningarnas undervisningsspråk är finska. Undervisning ges vid behov även på svenska och i specialfall även på något annat språk.

Polisyrkeshögskolan och Polisskolan har en gemensam styrelse som ansvarar för styrningen av de läroinrättningar som ger polisutbildning.

Ministeriet kallar till styrelsen för tre kalenderår i sänder en ordförande, en viceordförande och nio andra medlemmar samt en personlig suppleant för var och en av dem.

Bland styrelsemedlemmarna skall finnas företrädare för undervisningssektorn, polisbranschen och andra intressegrupper som har samband med polisverksamheten. Majoriteten av styrelsemedlemmarna skall företräda andra sektorer än polisbranschen. Personalen och elevkårerna vid polisläroinrättningarna har egna representanter i styrelsen och dessa har personliga suppleanter. Suppleanterna skall företräda en annan läroinrättning än de ordinarie medlemmarna. Vid val av styrelse skall beaktas att landets båda språkgrupper skall vara företrädda. Ordförande för styrelsen är ministeriets företrädare.

Styrelsen avgör ärendena på föredragning. Föreståndaren för Polisskolan föredrar ärenden som gäller Polisskolan. Rektorn för Polisyrkeshögskolan föredrar ärenden som gäller Polisyrkeshögskolan samt ärenden som gäller gemensamma frågor i polisutbildningen.

Styrelsen för polisläroinrättningarna har till uppgift att

Rektor för Polisyrkeshögskolan och föreståndaren för Polisskolan har till uppgift att behandla och avgöra ärenden som gäller allmän förvaltning och ekonomi vid den polisläroinrättning han eller hon leder. Rektor och föreståndaren fastställer polisläroinrättningarnas arbetsordningar.

Behörighetsvillkor för tjänster vid polisläroinrättningarna är för

Av särskilda skäl kan den som avlagt högre högskoleexamen utnämnas till tjänsten som utbildningschef eller en överlärartjänst, om han eller hon är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten. Av särskilda skäl kan en person som inte har avlagt högre högskoleexamen på motsvarande sätt utnämnas till en lektorstjänst, om han eller hon är ytterst väl förtrogen med uppgiftsområdet för tjänsten.

Av en överlärare, överkommissarie och lektor vid Polisyrkeshögskolan vars undervisningsuppgift huvudsakligen består av ordnande av yrkesstudier, krävs dessutom minst tre års praktisk erfarenhet i motsvarande uppgifter inom undervisningsområdet.

Av utbildningschefen, en överlärare, överkommissarie och lektor vid Polisyrkeshögskolan krävs dessutom innan vederbörande utnämns permanent minst 35 studieveckor pedagogiska studier inom lärarutbildning eller pedagogiska studier för ämneslärare, om inte lärarutbildning ingår i examen.

Ministeriet utnämner rektor för Polisyrkeshögskolan och föreståndaren för Polisskolan efter att styrelsen för polisläroinrättningarna har avgett sitt utlåtande om sökandena.

Rektor för Polisyrkeshögskolan och föreståndaren för Polisskolan utnämner de övriga tjänstemännen vid sina enheter samt anställer personal i arbetsavtalsförhållande.

Polisyrkeshögskolan ordnar yrkeshögskolestudier och yrkesinriktade specialiseringsstudier inom polisbranschen samt ansvarar för polisbefälsutbildningen och annan ledarutbildning och för forsknings- och utvecklingsverksamhet i anslutning till polisbranschen.

Studier som leder till yrkeshögskoleexamen ordnas inom ramen för ett utbildningsprogram. Den examen som avläggs vid Polisyrkeshögskolan är polisbefälsexamen.

Den som studerar vid Polisyrkeshögskolan är studerande.

Till de studier som leder till yrkeshögskoleexamen hör grundstudier och yrkesstudier, praktik som främjar yrkesfärdigheten och ett lärdomsprov.

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka. Omfattningen av de studier som leder till yrkeshögskoleexamen är minst 120 studieveckor. I fråga om studierna skall i övrigt i tillämpliga delar iakttas vad som bestäms i 2 kap. förordningen om yrkeshögskolestudier (256/1995) .

För avläggande av yrkeshögskoleexamen vid Polisyrkeshögskolan kan antas en person som har avlagt grundexamen för polis eller polisunderbefälsexamen samt arbetat som polisman i minst tre år och som enligt Polisyrkeshögskolans bedömning har tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier samt beredskap att klara av polisbefälsuppgifterna. (21.9.2000/804)

Som studerande kan också antas en person som innehar en polisunderbefäls- eller polisbefälstjänst och som har avlagt högskoleexamen, om personen i fråga enligt Polisyrkeshögskolans bedömning har tillräckliga kunskaper och färdigheter för yrkeshögskolestudier samt beredskap att klara av polisbefälsuppgifterna. (21.9.2000/804)

För avläggande av yrkeshögskoleexamen kan antas en person som uppfyller de nämnda kraven och som har blivit godkänd i urvalsprovet.

Polisskolan ansvarar för valet av studerande för grundexamen för polis samt ger utbildning för grundexamen för polis och för polisunderbefälsexamen och för sådana yrkesinriktade specialiseringsstudier som har samband med dess uppgiftsområde.

Examina som avläggs vid Polisskolan är grundexamen för polis och polisunderbefälsexamen.

Den som studerar för grundexamen är under grundstudier 1 polisaspirant. Andra som studerar vid Polisskolan är studerande.

Grunden för dimensioneringen av studierna är en studievecka.

Grundexamen för polis är tredelad och dess omfattning är 82 studieveckor. Till studierna hör grundstudier 1, arbetspraktik och grundstudier 2 samt slutarbete.

Omfattningen av polisunderbefälsexamen är minst 20 studieveckor.

För avläggande av grundexamen för polis kan antas den som

De krav som anges i 1 mom. 4 och 5 punkten gäller inte kvinnor eller personer med åländsk hembygdsrätt. Den som fattar beslut om val av studerande kan av särskilda skäl medge undantag från kraven enligt 1 mom. 2 och 5 punkten.

För avläggande av grundexamen för polis kan antas den som uppfyller nämnda villkor och som har blivit godkänd i urvalsprovet.

Styrelsen för polisläroinrättningarna meddelar vid behov närmare föreskrifter och anvisningar om hur man söker in till utbildningen och om urvalsgrunderna beträffande utbildningen.

Studerande till utbildning väljs av rektor för Polisyrkeshögskolan och för Polisskolan.

Valet av studerande till grundexamen kan delges genom att resultaten offentliggörs på läroinrättningens anslagstavla vid en på förhand meddelad tidpunkt.

När resultaten offentliggörs skall sökanden informeras om hur han eller hon kan få veta på vilket sätt de grunder som iakttagits vid antagningen har tillämpats på honom eller henne och hur rättelse i fråga om antagningen kan begäras. Resultatet av intagningen får på grund av begäran om rättelse inte ändras till nackdel för den som blivit antagen som studerande. Om förfarandet vid sådant rättelseförfarande och ändringssökande som gäller val av studerande bestäms i 12 b § polisförvaltningslagen (778/1997) .

Om en polisaspirant eller studerande har brutit mot polisläroinrättningens ordningsstadga, kan föreståndaren för läroinrättningen ge en anmärkning.

Föreståndaren för läroinrättningen kan ge en polisaspirant eller studerande en skriftlig varning eller avstänga honom eller henne från utbildningen, om han eller hon

Beslutet om avstängning av en studerande kan verkställas omedelbart.

Föreståndaren för polisläroinrättningen kan avbryta en polisaspirants eller studerandes studier, om det finns särskilt tungt vägande skäl för avbrott i studierna. Beslutet kan verkställas omedelbart.

Till studerande betalas fast avlöning under studietiden, om inte ministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat. Polisaspiranter får en av ministeriet fastställd dagpenning för studietiden.

Polisaspiranter och studerande får fri bostad och kost under studietiden. I samband med utbildning för grundexamen för polis svarar Polisskolan för fri hälso- och sjukvård till de delar behovet av vård har yppat sig under studietiden och hälso- och sjukvården inte ersätts på några andra grunder.

Ministeriet ger närmare anvisningar om de förmåner som avses i 2 mom. i fråga om annan utbildning och i fråga om studerande som deltar i utbildning som inte omfattas av polisförvaltningen eller som deltar i avgiftsbelagd utbildning.

Föreståndaren för polisläroinrättningen kan förordna polisaspiranter och studerande att såsom övningar i anslutning till utbildningen utföra uppgifter som ankommer på polisen vid en annan enhet inom polisen.

Ministeriet kan förordna polisaspiranter och studerande att utföra även andra på polisen ankommande uppgifter än sådana som har samband med utbildningen.

Med polisläroinrättningens medgivande kan även andra personer än sådana som hör till polisens personal antas till polisutbildning.

I en polisläroinrättnings arbetsordning bestäms om lärarkåren och elevkåren vid polisläroinrättningen. Om den inre ordningen i läroinrättningen bestäms i ordningsstadgan.

Högre högskoleexamen som avläggs utöver polisbefälsexamen är den förvaltningsmagisterexamen eller politices magisterexamen som avses i det samarbetsavtal som inrikesministeriet har ingått med Tammerfors universitet och Åbo universitet.

En polisaspirant eller studerande får hos styrelsen för polisläroinrättningarna yrka rättelse i ett beslut genom vilket han eller hon har tilldelats en skriftlig varning eller genom vilket studierna har avbrutits eller han eller hon har avstängts från undervisningen.

Beträffande rättelseyrkande och ändringssökande iakttas i övrigt vad som bestäms i 12 b § polisförvaltningslagen.

Ministeriet meddelar vid behov närmare bestämmelser om verkställigheten av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1998.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 15 maj 1992 om polisutbildning (430/1992) .

Åtgärder för verkställigheten av förordningen får vidtas redan innan den träder i kraft. Innan förordningen träder i kraft innehas beslutanderätten i fråga om ordnandet av Polisyrkeshögskolans verksamhet av ministeriet.