702/2003

Syftet med denna lag är att upprätthålla växters goda sundhetstillstånd och därmed främja jord- och skogsbrukets, trädgårdsodlingens och livsmedelsproduktionens verksamhetsbetingelser samt livsmedelssäkerheten och produkternas kvalitet.

Denna lag gäller åtgärder som avser att bibehålla växters goda sundhetstillstånd och som kan vidtas för att bekämpa skadegörare och hindra att de sprids.

På bekämpningen av insekt- och svampskador på träd som växer i skog tillämpas utöver vad som bestäms i denna lag lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog (263/1991) .

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestäms, med beaktande av de internationella avtal som är bindande för Finland, vilka skadegörare åtgärderna enligt 1 mom. får gälla. Lagen kan dessutom tillämpas på bekämpning och förhindrande av spridningen av skadegörare eller andra organismer som är nya eller som har en oförutsedd verkan och som utgör ett omedelbart hot mot växters sundhet.

I denna lag avses med

Växter, växtprodukter och andra föremål, med vilka skadegörare lätt kan spridas, får marknadsföras, produceras för marknadsföring, lagras, importeras och exporteras endast av en aktör som har antecknats i det register som förs av Livsmedelssäkerhetsverket för tillsynsändamål ( växtskyddsregistret ).

En lokal marknadsförare eller en person som sporadiskt exporterar obetydliga mängder växter, växtprodukter eller andra föremål eller en person som för eget bruk importerar endast obetydliga mängder sådana växter, växtprodukter eller andra föremål är inte skyldig att registrera sig. Skyldigheten att registrera sig gäller inte heller sådana importörer eller exportörer som finns upptagna i ett motsvarande officiellt register som förs av växtskyddsmyndigheten i en annan medlemsstat i Europeiska unionen.

I enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens bestämmelser föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet bestämmelser om vilka växter, växtprodukter och andra föremål som registreringsskyldigheten gäller.

En aktör som uppfyller villkoren för registrering har rätt att bli registrerad i växtskyddsregistret. För registrering krävs att

Ansökan om registrering i växtskyddsregistret ska ställas till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen. Beslutet om registrering fattas av närings-, trafik- och miljöcentralen. Närmare bestämmelser om förfarandet vid ansökan om registrering kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet. (22.12.2009/1492)

I växtskyddsregistret ska antecknas

I växtskyddsregistret antecknas dessutom rätt att använda växtpass eller märkning som avses i denna lag.

Uppgifterna avförs ur registret inom tre år efter det att aktören har meddelat Livsmedelssäkerhetsverket att verksamheten har upphört. Om aktören med stöd av denna lag har meddelats ett beslut om bekämpning på grund av förekomsten av en skadegörare ska uppgifterna dock sparas så länge som beslutet om bekämpning är i kraft.

På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen , dataskyddslagen (1050/2018) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) , om inte något annat följer av denna lag. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. (18.1.2019/67)

Vissa växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas får, med undantag av lokal marknadsföring, marknadsföras endast om de är försedda med växtpass eller annat intyg över föremålets sundhet. Varje varuparti som marknadsförs skall förses med ett växtpass eller annat intyg som beviljats i någon av Europeiska unionens medlemsstater.

Livsmedelssäkerhetsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar på ansökan en aktör vars verksamhet är underställd officiell kontroll av Livsmedelssäkerhetsverket rätt att använda växtpass, om den verksamhet som ansökan om rätt att använda växtpass vid marknadsföring av ett föremål gäller uppfyller bestämmelserna om växters sundhet. Livsmedelssäkerhetsverket utfärdar andra intyg som avses i 1 mom. för föremål eller verksamhet som uppfyller bestämmelserna om växters sundhet. (22.12.2009/1492)

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas, i enlighet med vad som föreskrivs i Europeiska gemenskapens bestämmelser om växters sundhet, bestämmelser om vilka växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas som omfattas av denna skyldighet, vilket intyg som skall användas vid marknadsföring av varje sådant föremål och vilka krav på växters sundhet som skall vara uppfyllda i verksamheten för att föremålen skall beviljas växtpass eller annat intyg.

Vissa växter, växtprodukter och andra föremål, med vilka skadegörare lätt kan spridas, får importeras endast om de är försedda med ett sundhetscertifikat eller annat intyg över föremålets sundhet eller med märkning.

Importören ska innan en varuförsändelse som är försedd med certifikat eller intyg enligt 1 mom. importeras anmäla importen till Livsmedelssäkerhetsverket. Import av frukt, bär och grönsaker ska anmälas till Tullverket. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan, i enlighet med vad som föreskrivs i Europeiska gemenskapens bestämmelser om växters sundhet, utfärdas bestämmelser om vad importören ska uppge i anmälan. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet föreskrivs om förfarandet vid import eller export och via vilka tullanstalter och gränsövergångsställen varuförsändelser enligt denna paragraf får importeras.

Livsmedelssäkerhetsverket utfärdar ett sundhetscertifikat eller annat intyg som avses i 1 mom. för en varuförsändelse som exporteras från Finland och för vilken den importerande staten kräver ett sådant certifikat eller intyg, om varuförsändelsen uppfyller de sundhetskrav som den importerande staten har ställt för import av varuförsändelsen i fråga.

Livsmedelssäkerhetsverket beviljar på ansökan rätt att använda märkning som avses i 1 mom. Rätt att använda märkning beviljas en aktör som producerar sådana växter, växtprodukter och andra föremål som enligt de internationella avtal om skydd av växters sundhet som är bindande för Finland ska vara försedda med sådan märkning. För att rätten ska beviljas krävs att verksamheten uppfyller de bestämmelser om växters sundhet som finns i avtalet.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas, i enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens bestämmelser föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, bestämmelser om vilka växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas som skyldigheten enligt 1 och 2 mom. gäller och om vilken typ av certifikat, intyg eller märkning enligt denna paragraf som ska användas vid import eller export av dem. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas dessutom, i enlighet med vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet, bestämmelser om förfarandet vid ansökan om rätt att använda märkning enligt 3 mom., om innehållet i märkningen samt om förutsättningarna för erhållande av rätt att använda märkningen.

Livsmedelssäkerhetsverket registrerar de aktörer enligt 7 § 3 mom. som beviljats rätt att använda märkning i ett register ( märkningsrättsregistret ) som förs för tillsynsändamål.

I märkningsrättsregistret antecknas motsvarande uppgifter som enligt vad som anges i 5 § 1 mom. ska antecknas i växtskyddsregistret. Uppgifterna avförs ur registret inom fem år efter det att aktören har meddelat Livsmedelsäkerhetsverket att verksamheten har upphört. Om aktören med stöd av denna lag har meddelats ett beslut om bekämpning, ska uppgifterna dock sparas så länge som beslutet om bekämpning är i kraft.

På inhämtande av personuppgifter och införande av dem i registret samt på användning och utlämnande av uppgifterna i registret och på deras offentlighet tillämpas dataskyddsförordningen, dataskyddslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av denna lag. På behandling av personuppgifter tillämpas dock inte det som anges i artikel 18.1 a och b i dataskyddsförordningen. (18.1.2019/67)

Aktören skall över sin verksamhet föra ett register ur vilket det vid behov utan svårighet går att få de uppgifter som avses i 4 § 3 mom. och övriga uppgifter som behövs för tillsynen.

Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet kan närmare bestämmelser utfärdas om registrets innehåll och uppläggning.

En aktör ska i all sin verksamhet iaktta den omsorg som förhållandena kräver för att växter, växtprodukter eller andra föremål eller makroorganismer för biologisk bekämpning eller pollinering inte ska orsaka fara för växters sundhet.

Om aktören upphör med sin verksamhet eller om verksamheten förändras väsentligt ska aktören göra en skriftlig anmälan som ställs till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till närings-, trafik- och miljöcentralen. En aktör som har beviljats rätt att använda märkning enligt 7 § 3 mom. ska skicka anmälan till Livsmedelssäkerhetsverket.

En makroorganism för biologisk bekämpning eller pollinering får marknadsföras, användas och importeras endast om den är en ursprunglig art eller godkänd i standard PM 6/3 meddelad av Växtskyddsorganisationen för Europa och medelhavsländerna eller om Livsmedelssäkerhetsverket har beviljat tillstånd för användning av den. Livsmedelssäkerhetsverket för register över makroorganismer för biologisk bekämpning och pollinering och över deras användningsändamål i Finland.

Aktören ska till Livsmedelssäkerhetsverket anmäla en ursprunglig art enligt 1 mom. och en makroorganism som godkänts i den standard som Växtskyddsorganisationen för Europa och medelhavsländerna meddelat senast två veckor innan den marknadsförs, används eller importeras första gången.

Aktören ska ansöka om Livsmedelssäkerhetsverkets tillstånd för användning av andra än i 2 mom. avsedda makroorganismer tre månader innan de marknadsförs, används eller importeras första gången. Ett villkor för att tillstånd ska beviljas är att makroorganismen inte utgör ett hot mot växters sundhet. Livsmedelssäkerhetsverket kan i tillståndet ange begränsningar som gäller användningsområdet och även ställa andra villkor för att säkerställa att makroorganismen används för ett ändamål enligt tillståndet.

Aktören ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om sådana väsentliga förändringar i verksamheten som kan påverka uppfyllandet av villkoren för det tillstånd som avses i 3 mom.

Närmare bestämmelser om innehållet i den anmälan som avses i 2 mom. samt om förfarandet för ansökan om det tillstånd som avses i 3 mom. och om tillståndsansökans innehåll utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Aktören ska avbryta marknadsföringen, användningen och importen av en makroorganism som används för biologisk bekämpning eller pollinering, om det framkommer eller finns skäl att misstänka att organismen utgör ett sådant hot mot växters sundhet som inte kunde förutses när den anmälan som avses i 9 a § 2 mom. gjordes eller när det tillstånd som avses i 3 mom. i den paragrafen beviljades. Aktören ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om detta.

Livsmedelssäkerhetsverket kan helt eller delvis återkalla ett tillstånd som gäller godkännande av en makroorganism, om hotet mot växters sundhet inte på annat sätt kan avvärjas. Tillståndet kan dessutom återkallas om villkoren eller begränsningarna i denna lag eller i tillståndet inte iakttas. Tillståndet kan också återkallas för viss tid.

Livsmedelssäkerhetsverket kan förbjuda marknadsföring, användning och import av en makroorganism som utgör ett hot mot växters sundhet.

Den som vet eller misstänker att en skadegörare som avses i en förordning utfärdad med stöd av 2 § 3 mom. förekommer i fastigheter eller delar av fastigheter, odlingar, varulager, transportmedel eller byggnader som han äger eller besitter, är skyldig att omedelbart anmäla detta till den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen eller Livsmedelssäkerhetsverket. Detsamma gäller en myndighet som i sin verksamhet upptäcker en sådan skadegörare. Närings-, trafik- och miljöcentralerna ska anmäla förekomsten av skadegörare till Livsmedelssäkerhetsverket.

För att bekämpa skadegörare eller förhindra att de sprids kan

Närmare bestämmelser om de åtgärder, förelägganden, förbud, villkor och begränsningar som avses i 1 mom. meddelas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet i enlighet med vad som i Europeiska gemenskapens lagstiftning föreskrivs om växters sundhet eller vad som i internationella avtal som är bindande för Finland bestäms om skydd av växters sundhet. Förordningen kan gälla samtliga skadegörare eller enbart vissa skadegörare.

Med stöd av en förordning som avses i 2 mom. fattar Livsmedelssäkerhetsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen beslut om bekämpning för varje enskild aktör. Ett beslut om bekämpning kan fattas även utan att aktören hörs, om avgörandet av ärendet inte tål uppskov utan att det orsakar betydande fara för växters sundhet och om det inte är möjligt att höra aktören utan dröjsmål. Om det finns särskilda skäl att misstänka att en sådan skadegörare som avses i förordningen förekommer, kan Livsmedelssäkerhetsverket vidta åtgärder enligt 1 mom. 6 punkten redan innan förekomsten har bekräftats. (22.12.2009/1492)

Livsmedelssäkerhetsverket eller närings-, trafik- och miljöcentralen kan på Livsmedelssäkerhetsverkets bekostnad vidta de brådskande och obetydliga åtgärder som avses i 1 mom., om underlåtelse att vidta åtgärden äventyrar växters sundhet. (21.12.2012/948)

Jord- och skogsbruksministeriet kan dess-utom bevilja Livsmedelssäkerhetsverket tillstånd att vidta åtgärder enligt 1 mom. i fråga om skadegörare som det inte utfärdats bestämmelser om genom en i 2 mom. avsedd förordning. Om förekomsten av en sådan skadegörare medför ett omedelbart hot mot växters sundhet och saken inte tål uppskov, kan Livsmedelssäkerhetsverket vidta nödvändiga bekämpningsåtgärder enligt 1 mom. redan innan tillståndet beviljats.

Den som säljer, hyr ut eller på något annat sätt till någon annan överlåter en fastighet, en del av den eller en byggnad vars användning har begränsats på grund av förekomsten av skadegörare, är skyldig att före överlåtelsen underrätta mottagaren om begränsningen.

Tillsynsmyndigheten är skyldig att i samband med en överlåtelse enligt 1 mom. på begäran lämna uppgifter om förekomsten av skadegörare.

Den allmänna styrningen av och tillsynen över verkställigheten av denna lag hör till jord- och skogsbruksministeriet. Jord- och skogsbruksministeriet är i Finland en sådan central myndighet som avses i rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen, nedan direktivet om växters sundhet.

För verkställigheten av denna lag samt för tillsynen över att lagen och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den efterföljs samt för organiseringen av tillsynen svarar Livsmedelssäkerhetsverket, som vid tillsynen anlitar närings-, trafik- och miljöcentralerna. Livsmedelssäkerhetsverket är i Finland en sådan växtskyddsmyndighet som avses i direktivet om växters sundhet.

Importen övervakas av Tullverket till den del denna uppgift inte hör till Livsmedelssäkerhetsverket. Genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet utfärdas bestämmelser om de uppgifter som hör till Livsmedelssäkerhetsverkets behörighet och som ska överföras till Tullverket, i enlighet med särskilt avtal mellan jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet om överföringen och omfattningen av uppgifterna.

Livsmedelssäkerhetsverket kan anlita Finlands skogscentrals enhet för offentliga tjänster vid beredningen och verkställigheten av beslut om bekämpning enligt 11 § och vid beredningen av ersättningsbeslut enligt 30 a §, om bekämpningen gäller en skadegörare som inte tidigare har förekommit i Finland och som kan orsaka direkt eller indirekt skada på växande träd i skog.

Utöver vad som bestäms i 14 § anlitar Livsmedelssäkerhetsverket vid tillsynen de inspektörer som verket skriftligen har bemyndigat för uppdraget och som verket övervakar. På de auktoriserade inspektörerna tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppdrag enligt denna lag. Auktoriserade inspektörer ska ha den yrkeskompetens inom området växters sundhet som krävs för uppdraget i bemyndigandet.

Om en auktoriserad inspektör enligt förvaltningslagen (434/2003) är jävig att utföra sitt uppdrag, kan Livsmedelssäkerhetsverket förordna någon annan att tillfälligt sköta inspektörens uppgifter. På en tillfälligt förordnad person tillämpas vad som föreskrivs om auktoriserade inspektörer.

På en auktoriserad inspektör som utför uppdrag enligt denna paragraf tillämpas förvaltningslagen, språklagen (423/2003) , samiska språklagen (1086/2003) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) . En auktoriserad inspektör ska visa upp ett skriftligt intyg över sitt bemyndigande om inspektionsobjektet kräver det.

Behandling av prover och undersökningar som förutsätts i denna lag och i bestämmelser utfärdade med stöd av den ska utföras vid Livsmedelssäkerhetsverket eller vid ett auktoriserat laboratorium som har godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket eller godkänts av en medlemsstat i Europeiska unionen.

Ett auktoriserat laboratorium ska vara funktionellt och ekonomiskt självständigt. Laboratoriet ska ha tillgång till tillräcklig yrkeskunnig personal och ha den tekniska beredskap som behövs för verksamheten. Laboratoriet ska ha ett skriftligt kvalitetssystem och laboratoriet ska kunna påvisa tillförlitligheten hos de bestämningar som det har gjort.

Livsmedelssäkerhetsverket godkänner på ansökan ett laboratorium som auktoriserat laboratorium för viss tid eller tills vidare. Ett villkor för att ett laboratorium ska godkännas är att det uppfyller kraven i 1 mom. Ett auktoriserat laboratorium ska utan dröjsmål informera Livsmedelssäkerhetsverket om sådana ändringar i laboratoriets verksamhet som inverkar på villkoren för godkännande av laboratoriet.

Närmare bestämmelser om villkoren för godkännande av laboratorier kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket övervakar att de auktoriserade laboratorierna då de utför sina uppgifter enligt denna lag följer denna lag och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Om ett laboratorium inte längre uppfyller villkoren för godkännande enligt 15 b § eller om det annars förekommer allvarliga brister i laboratoriets verksamhet, ska Livsmedelssäkerhetsverket uppmana laboratoriet att avhjälpa bristerna inom utsatt tid. Livsmedelssäkerhetsverket ska återkalla godkännandet, om bristerna inte avhjälpts inom den utsatta tiden.

Livsmedelssäkerhetsverket för med tanke på den tillsyn som avses i 1 mom. register över godkända laboratorier. I registret antecknas det godkända laboratoriets namn och kontaktuppgifter, delegerade uppgifter samt namnet på den person som ansvarar för undersökningarna i laboratoriet.

På insamling och registrering av personuppgifter samt på användning av registeruppgifterna tillämpas vad som bestäms i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) . Ett auktoriserat laboratorium ska då det utför uppgifter enligt denna lag följa vad som bestäms i förvaltningslagen (434/2003) , språklagen (423/2003) , lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) . På personalen vid ett auktoriserat laboratorium som utför uppgifter enligt denna lag ska bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas. Bestämmelser om skadeståndsansvar ingår i skadeståndslagen (412/1974) .

Produktion, lagring, marknadsföring, import och export av växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas skall övervakas objektivt och regelbundet, samt i synnerhet om det kan misstänkas att produkterna eller verksamheten i anknytning till dem inte uppfyller de krav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den. Tillsynsåtgärderna skall vara ändamålsenliga och på grundval av riskbedömning omfatta olika stadier inom produktionen, hanteringen och marknadsföringen av växter, växtprodukter och andra föremål med vilka skadegörare lätt kan spridas.

Närmare bestämmelser om tillsynen kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket ska årligen utarbeta en plan för tillsynen. Närmare bestämmelser om tillsynsplanen och dess innehåll kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Tillsynsmyndigheten skall minst en gång om året utföra inspektion hos de registrerade aktörer som enligt 6 § är skyldiga att förse de växter, växtprodukter och andra i denna lag avsedda föremål som de marknadsför med växtpass. Andra registrerade aktörer skall kontrolleras alltid då det anses befogat på grundval av en bedömning av risken för att skadegörare sprids.

Livsmedelssäkerhetsverket ska bevaka förekomsten av sådana skadegörare som avses i denna lag och vid behov offentliggöra uppgifter om förekomsten av skadegörare.

Tillsynsmyndigheter och auktoriserade inspektörer som avses i 14 och 15 § har rätt att för tillsynen över verkställigheten och efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den få tillträde till odlingar och andra områden, produktions- och lagerbyggnader och andra byggnader samt transportmedel, granska det register som avses i 8 § och aktörens bokföring, utföra inspektioner och avgiftsfritt ta prover för undersökningar. På områden som omfattas av hemfriden får inspektion eller provtagning utföras endast av en myndighet och endast om det är nödvändigt för att utreda de omständigheter som inspektionen gäller och om det finns grundad anledning att misstänka att någon gjort sig skyldig till ett förfarande som är straffbart enligt denna lag.

Tillsynsmyndigheterna och de auktoriserade inspektörerna har, utan hinder av vad som bestäms om sekretessbelagda uppgifter, rätt att av aktören få de uppgifter och handlingar som behövs för kontroll och tillsyn enligt denna lag.

Vad som i 20 och 21 § bestäms om finska myndigheters rätt att utföra inspektion och få upplysningar gäller också Europeiska gemenskapens inspektörer. När Europeiska gemenskapens inspektörer utför inspektioner ska de samarbeta med Livsmedelssäkerhetsverket.

Tillsynsmyndigheterna har rätt att av tullmyndigheterna, gränsbevakningsväsendet samt polismyndigheterna och räddningsmyndigheterna få handräckning vid utförandet av uppgifter enligt denna lag samt enligt bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den.

Den som vid utförandet av uppdrag enligt denna lag har tagit del av uppgifter om en enskilds eller en sammanslutnings företagshemlighet eller ekonomiska ställning får trots bestämmelserna om sekretess i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet lämna ut uppgifterna till åklagar- och polismyndigheterna för utredning av brott som avses i 8 kap. 2 § 1 mom. 1 punkten i tvångsmedelslagen (806/2011) samt till de myndigheter som avses i 13 och 14 § i denna lag för utförandet av uppgifter enligt denna lag.

Livsmedelssäkerhetsverket offentliggör tillsynsresultaten. Sekretessbelagda uppgifter som avses i 24 § får dock inte offentliggöras.

Närmare bestämmelser om offentliggörande av tillsynsresultaten kan utfärdas genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet.

Livsmedelssäkerhetsverket kan besluta om förbud mot användning av ett växtpass eller annat intyg som avses i 6 § eller mot användningen av ett sundhetscertifikatet, ett intyg eller en märkning som avses i 7 §, om det är nödvändigt för att bekämpa en skadegörare eller hindra att den sprids eller om förutsättningarna för användning av växtpasset, sundhetscertifikatet, intyget eller märkningen inte längre uppfylls. Berörda parter ska alltid utan dröjsmål underrättas om beslutet. Ett förbud som har meddelats muntligt ska bekräftas skriftligt. Förbudet ska hävas omedelbart när det inte längre finns något skäl för det.

Förbudet ska meddelas för viss tid, om den brist som ligger till grund för förbudet kan avhjälpas. Förbudet ska återkallas utan dröjsmål, om bristfälligheten har avhjälpts eller om den inte längre är av betydelse med tanke på förbudet. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om att förbudet har återkallats.

Om ärendet inte tål uppskov kan utöver Livsmedelssäkerhetsverket även närings-, trafik- och miljöcentralen eller en auktoriserad inspektör temporärt förbjuda att ett växtpass, ett sundhetscertifikat eller annat intyg eller en märkning används. Ett temporärt användningsförbud ska utan dröjsmål underställas Livsmedelssäkerhetsverket. Förbudet förfaller om Livsmedelssäkerhetsverket inte fattar ett beslut enligt 1 mom. inom en vecka efter det att förbudet meddelades. (22.12.2009/1492)

Om det vid en inspektion konstateras att en i växtskyddsregistret antecknad aktör inte iakttar denna lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller inte uppfyller villkoren för registrering, ska tillsynsmyndigheten ge aktören en anmärkning samt vid behov meddela en tidsfrist för att korrigera felen i verksamheten.

Livsmedelssäkerhetsverket ska besluta att den som trots anmärkningen inte korrigerar de fel som noterats i verksamheten avförs ur växtskyddsregistret, om det är fråga om ett väsentligt fel eller en väsentlig försummelse. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om beslutet.

Då skälen till avförandet inte längre föreligger, ska den som avförts ur växtskyddsregistret omedelbart införas på nytt utan separat ansökan. Berörda parter ska utan dröjsmål underrättas om beslutet.

Rätten att använda märkning upphör om innehavaren av rätten har upphört med sin verksamhet eller om aktören enligt 26 § har förbjudits att använda märkning och aktören inte inom den skäliga tid som Livsmedelssäkerhetsverket bestämmer har avhjälpt de brister som konstaterats i verksamheten så att förutsättningarna för att använda märkning uppfylls. När rätten att använda märkning har upphört avför Livsmedelssäkerhetsverket aktören ur märkningsrättsregistret.

Livsmedelssäkerhetsverket kan förena de begränsningar, förbud, åtgärder eller förfaranden som avses i 11 § eller förbud enligt 26 § att använda växtpass, sundhetscertifikat eller något annat intyg eller märkning med vite eller hot om att den försummade åtgärden vidtas på den försumliges bekostnad. Även närings-, trafik- och miljöcentralen kan fatta ett beslut om tvångsutförande eller hot om tvångsutförande.

Bestämmelser om vite, hot om tvångsutförande och tvångsutförande finns i övrigt i viteslagen (1113/1990) .

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för äventyrande av växters sundhet dömas till böter.

Den som bryter mot ett förbud eller åläggande som har meddelats med stöd av denna lag och förenats med vite, kan inte dömas till straff för samma gärning, om vitet har dömts ut.

Livsmedelssäkerhetsverket anmäler förseelser enligt 1 mom. till åtalsprövning. Anmälan behöver inte göras, om förseelsen som helhet betraktad kan anses vara uppenbart ringa. I sådana fall kan Livsmedelssäkerhetsverket ge den aktör som gjort sig skyldig till förseelsen en skriftlig anmärkning med uppmaning att korrigera felen.

Livsmedelsäkerhetsverket kan besluta att de direkta och nödvändiga kostnaderna för verkställigheten av ett beslut om bekämpning enligt 11 § om att utrota skadegörare ska ersättas aktören helt eller delvis av statens medel, om de skador som orsakats växtproduktionen är exceptionellt stora. Villkoret för att ersättningen ska betalas är att aktören på grund av utrotningsåtgärderna har orsakats betydande kostnader som har oskäligt stor betydelse för aktörens näring eller som behöver ersättas för att aktören ska kunna fortsätta med sin näring. Ersättning kan betalas endast till den del aktören inte får ersättning på grundval av försäkring eller ur en fond.

Närmare bestämmelser om värderingen och beräkningen av de kostnader och skador som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ersättning ska sökas inom sex månader efter det att sökanden har fått kännedom om att kostnaderna eller skadan har uppkommit. Ansökan ska ställas till Livsmedelssäkerhetsverket och ges in till den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen, och den ska innehålla tillräcklig utredning om kostnaderna och skadorna. Gäller en ansökan om ersättning ett beslut om bekämpning som fattats av närings-, trafik- och miljöcentralen, ska centralen lämna Livsmedelssäkerhetsverket ett utlåtande om ansökan.

Om kostnader eller skador har ersatts utan grund ska Livsmedelssäkerhetsverket bestämma att det överbetalda beloppet ska betalas tillbaka. På belopp som ska betalas tillbaka ska betalas en årlig ränta i enlighet med 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då ersättningen har betalats ut. Om beloppet inte betalas tillbaka senast på den förfallodag som Livsmedelssäkerhetsverket bestämt, ska en årlig dröjsmålsränta betalas på beloppet i enlighet med den räntesats som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen. Om det belopp som ska betalas tillbaka är ringa eller om det med tanke på den återbetalningsskyldiges ekonomiska ställning och förhållanden ska anses oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, kan den återbetalningsskyldige helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldighet eller skyldighet att betala ränta.

Kostnader och skador till följd av beslut om bekämpning av skadegörare som ska utrotas på växande träd i skog, som orsakas markägare och den som innehar arrenderätt, nyttjanderätt som baserar sig på testamente, efterlevande makes besittningsrätt, pensionsrätt eller någon motsvarande rättighet samt den som har rätt att avverka skog, ersätts till den del de överskrider kostnaderna för normal skogsvård eller sedvanlig drivning av virke. Med skog avses ett område på vilket skogslagen (1093/1996) tillämpas.

Livsmedelssäkerhetsverket fattar beslut om utbetalning av ersättningen. På ersättningarna tillämpas bestämmelserna i 30 § 3 och 4 mom. dock så att ansökan om ersättning lämnas till Livsmedelssäkerhetsverket. (21.12.2012/948)

Ersättning enligt 30 och 30 a § betalas inte för

Ersättning betalas inte heller eller bara till nedsatt belopp om den som annars har rätt till ersättning inte har iakttagit denna lag eller bestämmelser, föreskrifter eller myndighetsbeslut som utfärdats med stöd av den, eller på något annat sätt än vad som avses i 1 mom. själv har medverkat till uppkomsten av kostnaderna eller skadan.

Staten har inte rätt till ersättning enligt denna lag. Statliga affärsverk har dock rätt till ersättning. Statsrådet kan av särskilda skäl också fatta annat beslut om statens rätt till ersättning. (8.4.2016/240)

Förutom bestämmelserna i 30, 30 a och 31 § tillämpas på de kostnader och ersättningar som avses i denna lag i fråga om företag inom jordbrukssektorn bestämmelserna i kapitel I och artiklarna 26 och 28 i kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 193, 1.7.2014, s. 1) samt i fråga om företag inom skogsbrukssektorn bestämmelserna i 75, 594 och 594 a punkten i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014–2020 (2015/C 390/05, EUT C 390, 24.11.2015, s. 4).

Stöd enligt kommissionens förordning som nämns i 1 mom. kan betalas endast till sådana mikroföretag samt små och medelstora företag som avses i artikel 2.2 i den förordningen.

Ersättning betalas inte till sådana företag i svårigheter som avses i kommissionens förordning och de riktlinjer som nämns i 1 mom., om inte orsaken till att företaget kommit i svårigheter är skadegörare på växter. Ersättning betalas inte heller om sökanden inte har iakttagit ett sådant beslut om återkrav av stöd som avses i 1 § i lagen om tillämpning av vissa av Europeiska unionens bestämmelser om statligt stöd (300/2001) som baserar sig på ett tidigare beslut om återkrav av kommissionen.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter för tre år i sänder en delegation med uppgift att i ärenden som gäller växtskydd följa utvecklingen, avge utlåtanden och förslag samt ta initiativ, dock inte i ärenden som skall behandlas i den ordning som föreskrivs för statsrådets ärenden som gäller Europeiska unionen.

För prestationer enligt denna lag kan avgifter tas ut till staten enligt vad som bestäms i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) .

Livsmedelssäkerhetsverket betalar arvoden för inspektioner och provtagningar enligt denna lag till de inspektörer som auktoriserats av verket, samt ersätter inspektörernas kostnader.

Beslut enligt 11 § eller 6 kap. samt Livsmedelssäkerhetsverkets beslut om återbäring av obehörig vinst får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996) .

I fråga om andra beslut får på det sätt som föreskrivs i förvaltningslagen omprövning begäras hos den myndighet som fattat beslutet. Beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Behörig förvaltningsdomstol är den förvaltningsdomstol vars domkrets beslutet huvudsakligen hänför sig till antingen på grund av områdets läge eller näringsutövarens hemort.

Besvärsskriften får ges in också till den myndighet som fattat beslutet. Myndigheten ska utan dröjsmål sända besvärsskriften samt handlingarna i ärendet och sitt utlåtande över besvären till förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller beslut enligt 11 § eller 6 kap. eller Livsmedelssäkerhetsverkets beslut om återbäring av obehörig vinst får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen. Andra beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I fråga om uppgifter som i enlighet med 14 § 2 mom. genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet överförts till Tullen söks ändring i den ordning som föreskrivs i tullagen (1466/1994) .

I ett beslut som fattas med stöd av denna lag kan det bestämmas att beslutet ska iakttas även om det överklagas, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.

Genom denna lag upphävs växtskyddslagen av den 16 december 1994 (1203/1994) jämte ändringar ( den upphävda lagen ). De beslut och förordningar som jord- och skogsbruksministeriet har utfärdat med stöd av den upphävda lagen förblir likväl, till den del de inte står i strid med denna lag, i kraft tills något annat bestäms.

Beslut och föreskrifter för bekämpning av skadegörare som gäller enskilda näringsidkare och som innan denna lag träder i kraft meddelats med stöd av den upphävda lagen gäller under den tid som bestämts i besluten och föreskrifterna.