856/1998

Detta beslut gäller användning av arbetsutrustning i arbeten som arbetarskyddslagen (738/2002) tillämpas på. Bestämmelserna i 2–4 kap. tillämpas på sådan arbetsutrustning som då den används kan ha samband med sådana risker som avses i bestämmelserna i fråga.

Med arbetsutrustning avses i detta beslut maskiner, redskap och andra tekniska apparater samt installerade kombinationer av dessa.

Med användning av arbetsutrustning avses i detta beslut varje aktivitet som innebär utnyttjande av arbetsutrustning, såsom start och stopp samt användning, transport, reparation, ändring, service och rengöring av arbetsutrustningen.

Utöver vad som föreskrivs i detta beslut iakttas det som särskilt föreskrivs om användning och besiktning av arbetsutrustning. Om utsläppande av maskiner på marknaden och överlåtelse av maskiner bestäms särskilt.

Arbetsgivaren skall se till att arbetsutrustning som anskaffas för användning i arbetet uppfyller de krav som ställs på den i enlighet med särskilda bestämmelser om dessa krav, eller om sådana bestämmelser inte finns, de krav som anges i 2 och 3 kap. i detta beslut.

Arbetsgivaren skall sörja för att arbetsutrustningen under hela den tid som den används genom tillfredsställande underhåll hålls i ett sådant skick att den med avseende på säkerhet uppfyller kraven enligt 1 mom.

Arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som behövs för att försäkra sig om att den arbetsutrustning som ställs till arbetstagarnas förfogande är lämplig för det arbete som skall utföras och för arbetsförhållandena i fråga och att arbetsutrustningen kan användas av arbetstagarna utan att deras säkerhet och hälsa äventyras. Arbetsutrustningen får användas endast för sådana arbeten och under sådana omständigheter som den lämpar sig för.

Vid valet av arbetsutrustning för arbetstagare skall arbetsgivaren ta hänsyn till arbetets karaktär och de särskilda förhållanden på arbetsplatsen som är av betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa samt de risker som användningen av arbetsutrustningen i fråga kan medföra.

Om det inte är möjligt att helt garantera arbetstagarnas säkerhet och hälsa vid användning av arbetsutrustning, skall arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder för att nedbringa riskerna till ett minimum.

Arbetsutrustningen skall placeras, installeras och användas så, att riskerna i fråga om dem som använder arbetsutrustningen och andra arbetstagare minimeras. I detta avseende skall särskild uppmärksamhet fästas vid att det lämnas ett tillräckligt stort mellanrum mellan de rörliga delarna på arbetsutrustningen och fasta eller rörliga delar i dess närhet och att den energi eller det ämne som arbetsutrustningen förbrukar eller producerar kan flyttas på ett säkert sätt.

Hop- och nedmontering av arbetsutrustning skall göras under trygga omständigheter och med beaktande av tillverkarens eventuella anvisningar.

Sådan arbetsutrustning som vid användning kan träffas av blixten, skall med ändamålsenliga anordningar eller genom lämpliga åtgärder skyddas mot följderna av den.

Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna görs uppmärksamma på de risker de utsätts för, den arbetsutrustning som finns i deras omgivning liksom på de eventuella förändringar som arbetsutrustningen i deras närmaste omgivning berörs av, oavsett om arbetstagarna själva använder arbetsutrustningen i fråga.

Arbetsgivaren skall, med beaktande av tillverkarens och importörens anvisningar, ge arbetstagaren tillräcklig undervisning och handledning i användningen av arbetsutrustningen, de erfarenheter som man fått under användningen av den och i undvikande av faror och sådana exceptionella situationer som kan förutses. Vid användningen av arbetsutrustning skall givna anvisningar samt omsorg och försiktighet iakttas. (5.6.2003/437)

Arbetsgivarens anvisningar skall vid behov vara skriftliga. De skriftliga anvisningarna och andra uppgifter som avses i 1 mom. skall vara begripliga för de arbetstagare som berörs. (5.6.2003/437)

Om användningen av arbetsutrustningen sannolikt är förknippad med någon särskild risk för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa, skall arbetsgivaren se till att endast arbetstagare som har fått särskild undervisning och handledning använder arbetsutrustningen samt utför reparations-, ändrings-, service- och underhållsarbeten.

Arbetsgivaren skall sörja för att vid användning av arbetsutrustningen beaktas arbetsplatsens utformning och arbetstagarnas arbetsställning samt de ergonomiska principerna.

Arbetsgivaren skall med lämpliga medel övervaka funktionsdugligheten hos den arbetsutrustning som används. Arbetsutrustning eller delar av den får inte belastas i arbetet så att fara uppstår. (5.6.2003/437)

Arbetsutrustning skall i enlighet med vad som särskilt bestäms om besiktningsskyldighet i 5–8 kap. i detta beslut eller någon annanstans undergå idrifttagningsbesiktning och revisionsbesiktning.

Arbetsutrustning som skall undergå idrifttagningsbesiktning eller revisionsbesiktning får inte användas i arbete, om inte besiktningen har utförts på behörigt sätt. Om arbetsutrustningen har en huvudsaklig användare, skall han eller hon i mån av möjlighet ges tillfälle att delta i besiktningen.

Om samarbetet och informationen mellan arbetsgivare och arbetstagare bestäms särskilt.

Sådana manöveranordningar på en arbetsutrustning som kan påverka säkerheten skall vara klart synliga och identifierbara och vid behov vara märkta på ett ändamålsenligt sätt.

Manöveranordningarna skall, utom i de fall då någon annan placering är nödvändig i fråga om vissa manöveranordningar, vara placerade utanför riskområdet och så att användningen av dem inte medför ytterligare risker. Manöveranordningarna får inte ge upphov till fara på grund av en oavsiktlig manöver.

Innan en teknisk apparat startas skall användaren från huvudmanöverplatsen kunna förvissa sig om att ingen befinner sig inom riskområdena. Om detta inte är möjligt skall det finnas ett säkert varningssystem som före varje start automatiskt ger en ljud- eller ljussignal på ett på förhand bekantgjort sätt. Arbetstagaren skall då ha tillräcklig tid eller möjlighet att på annat sätt undgå fara som beror på start eller stopp av arbetsutrustningen. (5.6.2003/437)

Styrsystemen skall vara tillförlitliga och de skall om möjligt säkras så att en skada i dem eller en ändring i energitillståndet inte medför fara. De skall väljas med hänsyn till de brister, störningar och begränsningar som sannolikt kommer att yppa sig under planenlig användning. (5.6.2003/437)

Start av en arbetsutrustning skall endast kunna ske genom en medveten manöver med ett för ändamålet avsett manöverdon. Detta skall gälla även då

Bestämmelserna i 1 mom. 1 och 2 punkten tillämpas inte på sådan återstart eller förändring i arbetsfunktionen som ingår i det normala arbetsförloppet i en automatisk anordning.

Arbetsutrustningen skall vara försedd med ett manöverdon som gör det möjligt att stoppa den helt och under säkra förhållanden.

Varje arbetsställe skall ha ett manöverdon, som gör det möjligt att beroende på typ av risk stoppa hela eller delar av arbetsutrustningen så, att utrustningen är i ett säkert tillstånd. Stoppdonet skall ha prioritet över startanordningen. När arbetsutrustningen eller dess farliga delar har stannat, skall energitillförseln till de aktuella drivanordningarna avbrytas.

I mån av möjlighet och med hänsyn till arbetsutrustningens risker och dess normala stopptid skall arbetsutrustningen vara försedd med en nödstoppsanordning.

Arbetsutrustning som medför fara på grund av fallande föremål eller något som kastas ut, skall vara försedd med lämpliga säkerhetsanordningar som är anpassade efter risken.

Arbetsutrustning som medför fara på grund av utsläpp av gas, ånga eller vätska eller spridning av damm, skall vara försedd med lämpliga inneslutnings- eller ut-sugningsanordningar i närheten av spridningskällorna.

Arbetsutrustningar och delar i dem skall, när det behövs för arbetstagarnas säkerhet och hälsa, vara stabiliserade genom fastspänning eller på annat sätt.

När det föreligger fara för sprängning av arbetsutrustningen eller för brott på dess delar, och detta kan medföra betydande fara för arbetstagarnas hälsa och säkerhet, måste lämpliga skyddsåtgärder vidtas.

Om det finns risk för olyckor på grund av mekanisk kontakt med arbetsutrustningens rörliga delar, måste dessa vara försedda med skydd eller säkerhetsanordningar som förhindrar tillträde till riskområden eller stoppar de farliga delarnas rörelse innan man når riskområdena.

Skydden och säkerhetsanordningarna

Belysningen på områden och arbetsställen där arbete med eller underhåll av arbetsutrustning sker skall vara väl anpassad till arbetets natur.

Delar av en arbetsutrustning med hög eller mycket låg temperatur skall vid behov skyddas för att förhindra att arbetstagarna kommer i beröring med dem eller för nära dem.

Olägenheter eller risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa på grund av buller eller vibrationer vid användning av arbetsutrustning skall undanröjas, eller, om detta inte är möjligt, med hjälp av åtgärder i arbetsutrustningens konstruktion reduceras till en nivå som inte medför olägenheter eller risker. Dylika åtgärder är placering av arbetsutrustningen i ett separat arbetsrum eller på en separat plats eller isolering av den. Är det inte möjligt att kräva att sådan inverkan av buller eller vibrationer som medför olägenheter och risker undanröjs på detta sätt skall olägenheterna eller riskerna för arbetstagarens säkerhet eller hälsa undanröjas eller reduceras genom ändrade arbetsmetoder, genom arbetsarrangemang eller genom pauser i arbetet så, att bullret eller vibrationerna tidvis reduceras eller avbryts. Nödvändiga skyddsåtgärder skall likaså vidtas om arbete utförs under varierande tryck eller under sådant tryck som kan medföra olägenheter för arbetstagarens säkerhet eller hälsa.

Om olägenheter eller risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa på grund av buller vid användningen av arbetsutrustning inte på det sätt som avses i 2 mom. kan undanröjas eller reduceras till en nivå som inte medför olägenheter, skall personlig skyddsutrustning användas. Utöver vad som i denna paragraf bestäms om skydd av arbetstagare mot buller som medför olägenheter eller risker för säkerheten eller hälsan, iakttas det som särskilt bestäms om skydd av arbetstagare mot risker och olägenheter vid exponering för buller under arbete.

Varningssystemen på arbetsutrustningen skall vara entydiga och lätta att upptäcka och förstå.

Vid service-, reglerings-, reparations- och installationsarbete samt vid undanröjande av funktionsstörningar skall arbetsgivaren, med beaktande av arbetets omfattning och riskfaktorerna samt de särskilda förhållandena, säkerställa åtminstone att

Service-, reglerings- och reparationsarbete samt undanröjande av funktionsstörningar kan utföras med iakttagande av de anvisningar som gäller dem och endast om det är nödvändigt medan arbetsutrustningen är i gång. Då arbetsutrustningen är i gång får åtgärder vidtas endast av en därtill instruerad eller därmed särskilt förtrogen person som skall iaktta arbetsgivarens anvisningar för detta särskilda fall samt vid behov beakta tillverkarens eller importörens anvisningar. När service-, reglerings- och reparationsarbete samt undanröjande av funktionsstörningar utförs medan arbetsutrustningen är i gång skall för ändamålet lämpliga redskap och skyddsanordningar användas eller åtgärder för att förlägga arbetet utanför riskområdena vidtas. När det finns en underhållsjournal till arbetsutrustningen skall denna uppdateras.

Varje arbetsutrustning skall vara försedd med lätt identifierbara anordningar med vilka all energitillförsel kan frånkopplas. Återinkoppling skall kunna ske endast under förutsättning att arbetstagarna inte utsätts för några risker.

Arbetsutrustningen skall vara försedd med de skyltar och andra varningspåskrifter som krävs för arbetstagarnas säkerhet.

Arbetstagarna skall ha säkra tillträdesvägar till alla ställen där deras närvaro fordras för produktions-, justerings- och underhållsarbete samt kunna uppehålla sig säkert på sådana ställen.

Då arbetsutrustningens automatiska funktioner eller störningar i de automatiska funktionerna kan medföra risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa, skall onödigt tillträde till riskområdet begränsas på lämpligt sätt.

Arbetsutrustningen skall vara konstruerad så att

I arbeten där brand- och explosionsrisk föreligger skall det särskilt ses till att den fara som vållas av gnistbildning, förorsakad av elektriska anordningar, statisk elektricitet eller någon annan faktor, blir så liten som möjligt.

I fråga om utrustning och säkerhetssystem som är avsedda för explosionsfarliga luftblandningar samt skydd av säkerheten och hälsan för arbetstagare som kan utsättas för fara orsakad av explosiva luftblandningar gäller dessutom vad som särskilt bestäms därom.

26 § har upphävts genom F 5.6.2003/437 .

27 § har upphävts genom F 5.6.2003/437 .

Rörlig arbetsutrustning skall vara konstruerad så, att riskerna för föraren eller arbetstagare som åker med på arbetsutrustningen minimeras under förflyttningen. Detta gäller också risken för att komma i kontakt med hjulen eller transportbanden.

Om en oförutsedd blockering i drivenheten mellan en rörlig arbetsutrustning och dess tillbehör eller det som flyttas kan medföra särskilda risker, skall arbetsutrustningen vara utrustad eller inrättad så att det inte uppstår någon blockering av drivenheten. Om sådana blockeringar inte kan undvikas, skall arbetsgivaren vidta alla nödvändiga åtgärder för att förhindra att arbetstagarna kommer till skada.

Drivenheten på en rörlig arbetsutrustning skall fästas så, att den inte kommer åt att släpa i marken och på så sätt samla smuts eller skadas.

Riskerna för att arbetsutrustningen välter under de faktiska driftsförhållandena skall på en rörlig arbetsutrustning som förflyttar ar-betstagare förhindras med hjälp av

En skyddskonstruktion kan utgöra en integrerad del av arbetsutrustningen.

Dylika skyddskonstruktioner krävs dock inte om arbetsutrustningen är förankrad under användningen eller om utrustningen är konstruerad så att den omöjligt kan välta.

Om det finns risk för att en arbetstagare som befinner sig på arbetsutrustningen kan komma i kläm mellan delar av utrustningen och marken om utrustningen skulle välta, skall utrustningen vara försedd med en anordning som skyddar arbetstagaren.

Rörliga skogsmaskiner (skogstraktorer) och grävmaskiner skall vara försedda med en väderbeständig och stabil skyddshytt som är säkert fastmonterad.

2 mom. har upphävts genom F 19.5.2005/355 . (19.5.2005/355)

Rörliga skogsmaskiner (skogstraktorer) och grävmaskiner skall vara försedda med en väderbeständig och stabil skyddshytt som är säkert fastmonterad.

En traktor som används under köldperioden skall vara utrustad med en sluten, uppvärmbar och köldbeständig skyddshytt. Skyddshyttens bärande konstruktion (ROPS) skall överensstämma med de krav som gäller den på det sätt som därom särskilt bestäms.

En traktor som används i skogsarbete, virkesdrivning eller andra liknande uppgifter skall vara utrustad med en skyddshytt enligt 31 a § och, vid användning som lastare, med tillräckligt hållbara fönster eller fönsterskydd och tak.

I förarhytten får inte finnas oskyddade hydraulslangar under tryck.

När traktorn används som lastare skall sätet kunna vändas så att användaren vid behov kan sitta i riktning mot lastkranens manöveranordningar och arbetsområde på det sättet att arbetet kan utföras enligt de ergonomiska krav som avses i rådets direktiv 95/63/EG om ändring av direktiv 89/655/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning i arbetet (andra särskilda direktivet i enlighet med artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) eller i nationella verkställighetsbestämmelser som meddelats i överensstämmelse med direktivet.

På traktorer med en motoreffekt på högst 30 kilowatt tillämpas inte 31 a och b §, förutsatt att arbetstagarens säkerhet har beaktats genom andra åtgärder.

En traktor som utrustats med en sluten förarhytt får inte köras på is eller på kärrmark eller på andra liknande sanka underlag, om inte förarhytten har en nödutgång som motsvarar rådets direktiv 80/720/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om förarutrymme, tillträde till förarplats samt dörrar och fönster på jordbruks- eller skogstraktorer med hjul.

Truckar med plats för en eller flera arbetstagare skall konstrueras eller utrustas så, att risken för att trucken välter begränsas. Detta kan ske genom att

Om det finns risk för att gods som trucken transporterar kan skada föraren om det skulle falla, skall trucken vara försedd med en lämplig utrustning som skyddar mot fallande föremål.

Rörlig självgående arbetsutrustning som, när den är i rörelse, kan innebära fara för arbetstagarna skall, om inte något annat särskilt bestäms för viss arbetsutrustning, uppfylla följande krav:

Om arbetsutrustning som används för lyft av last installeras permanent skall styrkan och stabiliteten hos utrustningen garanteras särskilt med hänsyn till de lyft som skall göras och belastningen på utrustningens fäst- och upphängningspunkter.

Maskiner som används för lyft av last skall vara klart och tydligt märkta med sin nominella belastning och vid behov ha en lastskylt med uppgifter om den nominella belastningen för maskinens olika funktionsskeden.

Lyfttillbehör skall märkas så att det klart kan utläsas vad som är utmärkande för säker användning av dem.

Lyftredskap och annan lös hjälputrustning som används för lyft skall vara sådan att lyftoperationen kan genomföras på ett säkert sätt. Vid lyft av förpackningar skall märkningarna på förpackningen tas hänsyn till, eller om sådana inte finns skall lyftets säkerhet tryggas på något annat sätt innan arbetet inleds.

Arbetsutrustning som inte är avsedd att användas för att lyfta personer skall vara försedd med en lämplig och tydlig påskrift med förbud mot personlyft, om det föreligger en risk att den oavsiktligt kan användas för detta ändamål.

Permanent installerad arbetsutrustning skall installeras så, att den risk som åsamkas arbetstagarna på grund av att lasten oavsiktligt kränger, faller fritt eller lossnar minimeras.

Arbetsutrustning som är avsedd att lyfta eller flytta personer skall vara konstruerad så, att den då den är i användning

Om användning och besiktning av hängställningar och bygghissar samt om skyddsanordningar för dem bestäms särskilt.

Rörlig självgående arbetsutrustning får föras endast av sådana arbetstagare som har fått behörig handledning för att tryggt kunna föra arbetsutrustningen eller som innehar körrätt för arbetsutrustningen i fråga enligt vad som särskilt bestäms om detta.

För ordnande av trafiken med rörlig arbetsutrustning på arbetsplatsen skall ändamålsenliga trafikanvisningar utarbetas.

Arbetet skall ordnas så att arbetstagare som rör sig till fots hindras från att komma inom aktionsradien för rörlig självgående arbetsutrustning. Om arbetet ändå kräver att arbetstagaren rör sig till fots inom ett sådant område, skall hans säkerhet garanteras genom ändamålsenliga åtgärder.

Transport av arbetstagare med maskindriven rörlig arbetsutrustning förutsätter att transporten sker tryggt. Om arbete utförs under transporten skall körhastigheten anpassas efter situationen.

Arbetsutrustning som drivs med förbränningsmotor får inte användas inom arbetsområdet, om inte behövliga åtgärder har vidtagits för att garantera arbetstagaren tillgång till tillräcklig andningsluft som är ofarlig för hans eller hennes hälsa och säkerhet.

Med kran avses i detta beslut en maskindriven lyftanordning som används till att lyfta, sänka och förflytta last och i vilken lasten rör sig endast om den styrs av en lyftlina, lyftkedja eller motsvarande konstruktion. Som kran anses också en sådan lyftanordning där lastens svängningar begränsas med anordningar som förflyttas tillsammans med kranen.

Med tornkran avses i detta beslut en lyftkran i vilken den bärande delen utgörs av en tornkonstruktion och tornkonstruktionens övre del av en utliggande balk som är fäst med hjälp av staglinor eller strävor vid tornkonstruktionens övre del eller med staglinor som löper genom tornkonstruktionens topp till dess bas.

Med lastbilkran avses i detta beslut en kran som har monterats på en lastbil, ett motorredskap, något annat fordon eller en släpvagn och som huvudsakligen är avsedd att användas för lastning av fordonet.

Med mobilkran avses i detta beslut en lyftkran som är försedd med hjul eller band och som fritt kan förflyttas från en plats till en annan med egen motor eller kopplad till ett fordon.

Med personlyftanordning avses i detta beslut en maskindriven anordning som är stationärt installerad eller byggd på ett fordon eller ett flyttbart underlag och som är avsedd för lyftning av personer för utförande av arbete på anordningens arbetsplattform.

Med billyft avses i detta beslut en maskindriven anordning som är avsedd för lyftning eller lutning av en bil eller något annat fordon för service, smörjning, reparation eller något annat arbete som utförs under fordon.

Kranen skall med beaktande av lyftbehovet ha tillräcklig prestanda och även i övrigt vara lämplig för sitt ändamål. Förhållandena i vilka kranen används skall motsvara de förhållanden för vilka den planerats.

I fråga om kranens placering och sikten på arbetsområdet skall de krav beaktas som en trygg användning ställer.

Personlyft får utföras endast med arbetsutrustning som är avsedd för detta ändamål, om inte något annat bestäms särskilt. I fråga om lyft och förflyttningar av människor gäller i tillämpliga delar vad som någon annanstans i detta beslut bestäms om lyft, förflyttning och transport av last.

Då lyftanordningar används skall det ses till att kör- och lyftunderlaget är tillräckligt bärande och jämnt så att fara inte föreligger för att lyftfordonet eller lyftanordningen stjälper eller mister balansen.

För lyft av last avsedd rörlig arbetsutrustning eller arbetsutrustning som skall nyinstalleras skall användas så att arbetsutrustningens stabilitet säkerställs med hänsyn till plattformens kvalitet och de driftsförhållanden som kan förutses.

För att minska riskerna i anslutning till lyft skall arbetsgivaren utöver vad som någon annanstans i detta beslut eller särskilt bestäms därom vidta följande åtgärder:

Vad som i denna paragraf bestäms om lyft gäller i tillämpliga delar också förflyttning och transport.

Om två eller flera kranar installeras eller reses på arbetsplatsen så att deras aktionsradier överlappar varandra, skall arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att lasterna eller delar av kranarna kolliderar.

För undvikande av att arbetstagarna utsätts för fara skall arbetsgivaren vidta tillräckliga åtgärder för att särskilt avvärja risken för att kranen välter.

Vid användning av rörliga kranar skall åtgärder vidtas för att förhindra att kranen börjar luta eller välter eller för att vid behov förhindra att kranen förflyttas eller förskjuts. Arbetsgivaren skall kontrollera att dessa åtgärder har vidtagits på behörigt sätt.

Om kranen i händelse av ett tillfälligt eller fortgående avbrott i energitillförseln inte kan bära den last som skall lyftas, skall arbetsgivaren vidta de åtgärder som behövs för att förhindra att arbetstagaren på grund av detta utsätts för fara. Hängande last får då inte lämnas utan tillsyn, utom om tillträde till farozonen har förhindrats och lasten är säkert förankrad och hänger på ett tryggt sätt.

Den belastning som är tillåten för kranen får inte överskridas. Arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som behövs för att avvärja risken för att kranen välter eller skadas till följd av en eventuell oavsiktlig överbelastning.

Om de faror som förorsakas av överbelastning inte kan avvärjas på annat sätt, skall en kran vars största tillåtna belastning är minst 1 000 kg eller vars vältningsmoment är minst 40 000 Nm förses med ett överlastskydd som förhindrar uppkomsten av risksituationer.

När en kran används skall särskild försiktighet och omsorg iakttas.

När ett arbetsskift börjar skall kranens säkerhets- och manöveranordningar kontrolleras på det sätt som har föreskrivits i tillverkarens anvisningar eller i särskilda föreskrifter som meddelats vid idrifttagningsbesiktningen eller vid en revisionsbesiktning. Kranföraren skall underrätta arbetsgivaren om fel och brister som han observerar hos kranen och som kan äventyra säkerheten. Kranen får inte användas förrän de fel och brister som kan äventyra säkerheten har avhjälpts.

Vid användning utomhus skall vädrets och särskilt vindens och temperaturens inverkan på lyftets säkerhet beaktas. Användning av kranen skall avbrytas om väderförhållandena försämras så att säkerheten i fråga om användningen äventyras.

Vid hantering av last skall särskild omsorg iakttas för att förhindra att lasten faller eller går sönder. Om en arbetstagare fastgör eller lossar lasten för hand, skall arbetet ordnas så att det kan utföras säkert och särskild vikt fästas vid att han eller hon direkt eller indirekt kan manövrera kranen.

Kranens funktioner och vid behov belastningen skall lätt och entydigt kunna kontrolleras från kranens manöverutrymme. När det inte är möjligt att från manöverutrymmet i tillräcklig omfattning bevaka lasten då den lyfts, skall ändamålsenliga hjälpmedel eller en signalman anlitas.

Om kranens konstruktion eller användningen av den eller förhållandena på arbetsplatsen är sådana att kranen inte kan styras på något annat sätt utan att säkerheten äventyras, skall kranen vara försedd med en ändamålsenlig förarhytt. En förarhytt enligt standarden SFS 4953 eller enligt harmoniserad europeisk standard eller en motsvarande förarhytt anses ändamålsenlig.

Till de ställen från vilka kranen manövreras skall finnas säkra och fasta förbindelseleder. Till de ställen som kräver regelbundet underhåll skall finnas sådana säkra förbindelseleder som behövs för undvikande av farliga situationer. Sistnämnda ställen skall ha tillräckliga serviceplattformar och serviceutrymmen som behövs i arbetet, såvida stället inte enkelt kan flyttas till serviceplatsen eller till ett annat säkert plan. Förbindelseleder och serviceplattformar enligt standarden SFS 4697 eller enligt harmoniserad europeisk standard eller motsvarande förbindelseleder och serviceplattformar anses ändamålsenliga.

En serviceplattform som kan flyttas bredvid en kran får användas endast när kranens storlek, konstruktion eller placering är sådan att en fast förbindelseled eller plattform inte rimligtvis kan fordras och när särskilda åtgärder för att trygga säkerheten har vidtagits. Serviceplattformen skall förvaras på arbetsplatsen eller vid behov snabbt kunna fås till platsen.

Sådana bruks-, service- och besiktningsanvisningar som säkerheten i arbetet kräver samt vid behov anvisningar för uppmontering, nedmontering och transport skall vara tillgängliga för kranföraren. Anvisningarna skall ständigt hållas à jour.

Kranföraren och den signalman som avses i 54 § skall vara myndiga och med hänsyn till hälsan lämpliga för uppgiften samt ha en sådan syn och hörsel som arbetet förutsätter. Avvikelse från åldersgränsen kan ske i enlighet med förordningen om skydd för unga arbetstagare (508/1986) .

Lyftredskapen skall väljas med hänsyn till fästpunkterna och förankringsanordningarna för den last som hanteras samt med beaktande av väderförhållandena och lastens fastgöringssätt.

Det sätt på vilket lyftredskapen är ihopmonterade skall vid behov framgå tydligt för att användaren skall kunna klarlägga deras egenskaper.

Lyftredskap skall förvaras så att de inte skadas eller går sönder.

Den som för en mobilkran skall ha avlagt en lämplig yrkesexamen inom branschen och den som för en tornkran skall ha en lämplig del av en sådan yrkesexamen. (14.2.2002/126)

Om lastbilkranens lastmoment överstiger 25 tonmeter och om den används eller är avsedd att användas till huvudsakligen annat än lastning av fordon, skall föraren ha avlagt en yrkesexamen eller en de av den.

Föraren av en annan kran skall få sådan orientering och handledning som är tillräcklig med beaktande av kranens konstruktion och användning.

I fråga om yrkesexamensinriktad utbildning eller utbildning inriktad på en del av en yrkesexamen och motsvarande läroavtalsutbildning har den läroinrättning som ger utbildning rätt att bevilja studeranden en tillfällig och begränsad rätt som fordras i samband med undervisningen att under uppsikt av en kompetent person föra en mobil- eller tornkran samt en lastbilskran som avses i 59 § 2 mom.

Som bevis på behörighet enligt detta kapitel godkänns också ett examensbevis eller något annat motsvarande bevis över en examen som avlagts utomlands eller något annat dokument över utbildning i enlighet med vad som bestäms därom i lagen om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (1597/1992) eller anges i en internationell förpliktelse som binder Finland. Ärendet avgörs riksomfattande av Nylands arbetarskyddsdistrikts arbetarskyddsbyrå på basis av ansökan.

Vad som bestäms i 60 c–60 k § tillämpas vid val och användning av ställningar och andra tillfälliga arbetsunderlag, fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar eller annan motsvarande arbetsutrustning för tillfälligt arbete på hög höjd.

Med tillfälligt arbete på hög höjd avses i detta beslut arbete eller arbetsskeden som utförs på arbetsplatser eller arbetsställen som är avsedda att vara tillfälliga eller arbete eller arbetsskeden som i övrigt är sporadiska eller kortvariga och där risk för fall förekommer.

Om säkerheten vid byggnadsarbeten bestäms särskilt.

Tillfälligt arbete på hög höjd får utföras endast då väderförhållandena inte äventyrar arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Då risker som beror på väderförhållandena bedöms och utvärderas skall särskilt vindförhållandena, arbetsutrustningens och arbetsområdenas nedfrysning samt regn och snöfall beaktas.

Om tillfälligt arbete på hög höjd inte kan utföras på ett tryggt och ergonomiskt lämpligt sätt på en ändamålsenlig arbetsunderlag, skall arbetsgivaren välja sådan arbetsutrustning som lämpar sig bäst för detta arbete och för dessa förhållanden i syfte att garantera och upprätthålla säkerheten. Dimensioneringen av arbetsutrustningen skall motsvara arbetets art och belastningarna på arbetsutrustningen samt möjliggöra riskfri förflyttning.

Till arbetsplats där tillfälligt arbete på hög höjd utförs bör tryggt tillträde ordnas beroende på hur ofta den används, dess höjd och hur länge den används. Arbetstagarna skall ha möjlighet att evakuera sig från arbetsplatsen vid omedelbar fara. Tillträde till plattformar, ställningslag eller spångar och avvikande från dessa får inte öka risken för fall.

De faror som åsamkas arbetstagarna och som är förknippade med den typ av arbetsutrustning som valts skall minimeras med hjälp av lämpliga åtgärder. Vid behov skall fallskyddskonstruktioner eller fallskyddsanordningar användas.

Fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar skall till sin konstruktion och fasthet vara sådana att de förhindrar eller bromsar upp fallet samt så väl som möjligt förhindrar att arbetstagarna skadar sig. Räcken och andra allmänt verkande fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar skall i fråga om sin skyddande verkan vara enhetliga med undantag för platserna för tillträde till stege eller trappa.

Om arbetet förutsätter att en allmänt verkande fallskyddskonstruktion eller fallskyddsanordning tillfälligt avlägsnas skall effektiva kompenserande säkerhetsåtgärder vidtas. Arbetet får inte utföras förrän dessa åtgärder har vidtagits. En allmänt verkande fallskyddskonstruktion eller fallskyddsanordning skall placeras på plats genast efter att arbetet har upphört eller avbrutits.

Bestämmelser om säkerhetsselar och säkerhetsbälten samt räddningslinor och annan personlig skyddsutrustning utfärdas särskilt.

Då en ställning uppmonteras, används eller nedmonteras skall tillverkarens eller importörens anvisningar beaktas. Om avvikelse från anvisningarna görs eller om anvisningarna inte grundar sig på fasthets- och stabilitetsberäkningar, skall arbetsgivaren se till att nödvändiga beräkningar görs, utom då ställningarna monteras med iakttagande av ett etablerat och tryggt monteringssätt.

En plan för montering, användning och nedmontering av ställningen skall utarbetas på det sätt som den valda ställningens konstruktion kräver och på det sätt som arbetet som skall utföras förutsätter. Den som utarbetar planen skall ha nödvändig kompetens. Planen kan vara av allmän karaktär, kompletterad med uppgifter om ställningens särdrag.

Ställningarna jämte arbetsunderlag och tillträdesleder skall med tanke på säkerheten vara tillräckligt hållfasta, avsträvade och stabila då de används och flyttas samt i alla skeden av monteringen och nedmonteringen.

Risken för att en ställnings stödkomponenter glider skall avvärjas antingen genom att en anordning som förhindrar glidning fästs på stödytan eller genom någon annan lika effektiv åtgärd, och den bärande ytan skall ha tillräcklig bärkraft. Ställningens stabilitet bör säkerställas. Oavsiktlig förflyttning av ställningar på hjul skall vid användning förhindras genom lämpliga anordningar.

En ställnings ställningslag skall i fråga om dimension, form och sammansättning vara sådana att de är anpassade till arbetets art och till den belastning som de kommer att utsättas för samt tillåta att arbete och förflyttning kan ske på ett säkert sätt. Ställningslaget skall vara fäst på ett sådant sätt att dess delar inte kan rubbas vid normal användning. Mellan de delar som hör till ställningslagen och vertikala allmänt verkande fallskyddskonstruktioner och fallskyddsanordningar får inte förekomma några oskyddade öppningar.

En ställning får monteras, nedmonteras och ändras under ledning av en kompetent person endast av en arbetstagare som för det arbete som skall utföras och de särskilda risker detta kan medföra har fått sådan särskild handledning och sådana anvisningar som skall omfatta åtminstone

Den person som leder arbetet och de arbetstagare som utför arbetet skall ha tillgång till de anvisningar av tillverkaren eller importören som avses i 60 g § eller till planen för montering och nedmontering av ställningen.

Då ställningen eller en del därav monteras, nedmonteras eller ändras skall detta utmärkas med förbuds- och varningsskyltar, på det sätt som därom särskilt föreskrivs, och tillträde till det farliga området skall förhindras med hjälp av lämpliga hinder.

Stegar får användas som en högt belägen arbetsplats endast under sådana förhållanden då användningen av annan säkrare arbetsutrustning inte kan förutsättas på grund av att risken är liten och att användningen antingen är kortvarig eller att arbetsplatsen har sådana egenskaper som arbetsgivaren inte kan ändra på.

Stegarna skall placeras så att de står stadigt under användningen. Bärbara stegar skall stå på ett stadigt, hållfast och orörligt underlag av lämplig storlek så att stegpinnarna förblir i horisontellt läge. Upphängda stegar skall vara fastsatta på ett säkert sätt och, med undantag för repstegar, så att de inte kan rubbas eller komma i svängning.

Bärbara stegar skall hindras från att stjälpa och deras bärande ben från att glida genom att den övre eller nedre delen av stegens bärande ben förankras, genom att anordningar som förhindrar glidning används eller genom andra lika effektiva åtgärder. Stegarna skall vara så höga att de når tillräckligt mycket högre än det plan som skall nås med hjälp av stegen, om inte andra anordningar gör det möjligt för arbetstagarna att hålla sig fast på ett säkert sätt. Stegar som är sammansatta av flera sektioner och utskjutsstegar skall användas på ett sådant sätt att trappstegens, stagens, ledernas och låsanordningarnas stabilitet och hållfasthet bibehålls under de förhållanden som råder då stegen används och att delarna inte rubbas i förhållande till varandra. Hjulförsedda stegar skall säkras mot rörelser innan de används.

Stegar skall användas på ett sådant sätt att arbetstagarna hela tiden kan stå stadigt och hålla sig fast på ett säkert sätt. En börda som bärs i handen får inte hindra arbetstagare från att hålla sig fast vid stegen på ett säkert sätt.

Användning av lina är tillåtet vid förflyttning och i arbete endast under sådana förhållanden då en utredning och bedömning av riskerna visar att arbetet kan utföras säkert och då det inte är motiverat att använda annan säkrare arbetsutrustning. Beroende på utredningen och bedömningen av riskerna samt i synnerhet arbetets varaktighet och de ergonomiska kraven på arbetet skall en sits med ändamålsenliga tilläggsanordningar användas.

Vid användning av lina vid förflyttning och i arbete skall följande villkor vara uppfyllda:

I undantagsfall, då användning av två linor enligt utredningen och bedömningen av riskerna skulle göra arbetet farligare, kan användning av en enda lina tillåtas vid förflyttning och i arbete. När så sker skall arbetssäkerheten säkerställas med hjälp av relevanta åtgärder.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte kranar vars största tillåtna last är högst 500 kg. Arbetsgivaren skall innan en sådan kran tas i bruk första gången och efter att den installerats på ett nytt ställe på lämpligt sätt säkerställa att kranen är installerad på ett säkert sätt och att dess säkerhetsanordningar fungerar som sig bör.

Innan en kran, personlyftanordning, och billyft, med undantag av billyftar vars lyfthöjd är högst 0,5 meter och vid användningen av vilka arbete inte utförs under en last som endast bärs upp av lyftanordningen, tas i bruk första gången eller tas i bruk efter ett för säkerheten viktigt reparations- eller ändringsarbete skall den undergå en idrifttagningsbesiktning.

Besiktningen omfattar besiktning av de delar och anordningar som är av betydelse för säkerheten, en provbelastning i enlighet med standarden SFS 4261 samt vid behov en kontroll av stabiliteten. Styrsystem som baserar sig på transmission utan kontakt (elektromagnetisk transmission) skall kontrolleras även då det installeras på en kran som används.

En i 62 § 1 mom. avsedd kran och lyftanordning som används skall undergå revisionsbesiktning och därtill hörande provkörning med ett års mellanrum samt därtill hörande provdrift enligt standarden SFS 4261 eller motsvarande provdrift med fyra års mellanrum. Tornkranar skall likväl besiktas med två års mellanrum.

Tiden mellan besiktningarna kan förlängas om kranen har använts i liten utsträckning, lasterna har varit lätta eller förhållandena vid användningen för övrigt synnerligen litet påfrestande för kranen. När användningen eller förhållandena vid den är särskilt påfrestande, skall tiden mellan besiktningarna förkortas i motsvarande grad. Provdrift skall dock ske vid varje revisionsbesiktning för kranar hos vilka överbelastning medför en risk för vältning och då kranens konstruktion har ändrats eller kranen helt eller delvis har monterats ner och åter monterats upp.

Vid en revisionsbesiktning skall utredas om användningen av kranen eller lyftanordningen har medfört betydande förändringar i fråga om säkerhet. Revisionsbesiktningen omfattar besiktning av de delar av kranen eller lyftanordningen som är av betydelse för säkerheten med beaktande av utmattning, slitage, korrosion och övriga skador som användningen orsakar.

Vid idrifttagnings- och revisionsbesiktningar skall tillverkarens eller importörens anvisningar beaktas. Om sådana inte finns, skall de utarbetas av en sakkunnig.

I samband med en revisonsbesiktning skall utöver den besiktning om vilken bestäms i 63 § i allmänhet med tio års mellanrum och vid behov även oftare tillämpas metoder för oförstörande provning. Dessutom skall sådana beståndsdelar som är viktiga med tanke på säkerheten och inte kan besiktas på annat sätt med nödvändiga mellanrum monteras ner.

Om inte något annat bestäms i detta kapitel skall den som utför sådana idrifttagnings- och revisionsbesiktningar som avses i 62 och 63 § vara tillräckligt väl förtrogen med kranens eller lyftanordningens konstruktion och användning samt med besiktning. Besiktningarna skall ledas och övervakas av en person med minst teknikerutbildning vid en teknisk läroanstalt eller med motsvarande utbildning på institutsnivå, om inte besiktningsmannen har åtminstone sådan teknikerutbildning.

Om inte något annat framgår av tillverkarens anvisningar eller följer av kranens användning, skall kranens skick övervakas regelbundet och beroende på användningen och krantypen, med 1–3 månaders mellanrum.

Idrifttagnings- och revisionsbesiktningar av torn- och mobilkranar, personlyftanordningar och bilslyftar samt lastbilkranar, om lastkranens lastmoment överstiger 25 tonmeter och om den används eller är avsedd att användas till huvudsakligen annat är lastning av fordon samt idrifttagningsbesiktning av styrsystem baserat på transmission utan kontakt (elektromagnetisk transmission) skall utföras av en sakkunniginrättning med visad behörighet för uppgiften. Idifttagnings- och revisionsbesiktning av personlyftanordningar och bilslyftar får också verkställas av en sakkunnig med visad behörighet för uppgiften.

Om besiktning av tornkranar på arbetsplatsen bestäms särskilt.

En sakkunniginrättning skall visa sin behörighet med

En sakkunnig skall visa sin behörighet med

En sakkunniginrättning eller sakkunnig skall, om arbetarskyddsmyndigheten så kräver, förete ett sådant intyg eller en sådan utredning över sin behörighet som avses i 69 eller 70 §, sin kontrollapparatur och sin kontrollutrustning samt en skriftlig beskrivning av de besiktningsmetoder som tillämpas.

Över varje besiktning om vilken föreskrivs i detta kapitel skall föras protokoll som skall hållas tillgängligt i arbetsutrustningen eller i dess omedelbara närhet i minst fem år efter besiktningen.

I tornkranar skall anteckning göras om besiktning.

Med press avses i detta kapitel excenter-, kant-, led- och friktionspressar samt pneumatiska och hydrauliska pressar. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på maskindrivna gradsaxar, pressar för plast, pressgjutningsmaskiner samt med dessa jämförbara maskiner för pressnings- och skärningsarbete.

Pressar som är utrustade med öppna verktyg och där arbetsstycket matas in för hand mellan verktygen får inte användas om de inte är försedda med ändamålsenliga anordningar som skyddar mot handskador. Skyddsanordningar enligt den harmoniserade europeiska standarden SFS-EN 692 eller skyddsanordningar eller tekniska åtgärder med motsvarande säkerhetsnivå anses ändamålsenliga.

Manövreringsorgan, koppling och broms hos en excenterpress skall besiktas varje år. Styrsystemet samt det hydrauliska och pneumatiska systemet hos en hydraulisk eller pneumatisk press skall besiktas med jämna mellanrum med beaktande av tillverkarens anvisningar. Om sådana inte finns, skall de utarbetas av en sakkunnig.

Arbetsgivaren skall, om inte i detta beslut eller någon annanstans bestäms något annat om besiktning av arbetsutrustning, sörja för att säkerheten i fråga om följande anordningar eller arbetsutrustning kontrolleras innan de tas i bruk första gången, efter att de installerats eller flyttats till en ny arbetsplats eller ett nytt ställe eller efter att de tas i bruk efter ett betydande ändringsarbete:

Lyftredskap, manuella lyftblock, bak- och sidogavellyftar som är kopplade till fordon samt lyftbara lastningsplattformar skall, för säkerställande av att de fungerar på behörigt sätt, besiktas med ett års mellanrum, förutsatt att det inte med tanke på säkerhetsaspekter och till följd av den påfrestning arbetsutrustningen utsätts för är motiverat att förkorta eller förlänga tiden mellan besiktningarna.

De fel och brister som kommit fram vid besiktningen och som påverkar säkerheten samt tidpunkten för den utförda besiktningen skall bokföras på ett lämpligt sätt.

Arbetsgivaren skall se till att en sådan arbetsutrustning som enligt detta beslut skall besiktas dessutom alltid besiktas efter varje sådan exceptionell händelse som äventyrar arbetsutrustningens säkerhet och åtminstone

Den som utför besiktningen skall, om inte något annat bestäms om behörigheten för den som besiktar en viss arbetsutrustning, vara tillräckligt väl förtrogen med konstruktionen hos samt användningen och besiktningen av den arbetsutrustning som skall besiktas. Besiktningsmannen skall också kunna upptäcka eventuella fel och brister samt bedöma hur dessa påverkar arbetarskyddet.

Över varje besiktning av arbetsutrustning om vilken bestäms i detta beslut skall föras protokoll, som skall bevaras i minst två år, om inte något annat bestäms. Besiktningsprotokollet eller något annat intyg över senast utförda besiktning skall hållas tillgängligt i arbetsutrustningen eller i dess omedelbara närhet.

1 mom. har upphävts genom F 5.6.2003/437 . (5.6.2003/437)

Ministeriet kan vid behov bestämma att till behörig arbetarskyddsmyndighet skall göras anmälan om olycksfall som inträffat vid användning av arbetsutrustning som avses i detta beslut och vid vilka det har uppstått person- eller sakskador.

Ministeriet kan vid behov ålägga arbetarskyddsbyrån vid ett arbetarskyddsdistrikt att på ett riksomfattande plan behandla ärenden som avser behörigheten för dem som utför besiktningar.

Arbetarskyddsmyndigheten kan i enskilda fall av särskilda skäl medge undantag från detta beslut under förutsättning att arbetstagarnas säkerhet tillgodoses genom andra åtgärder.

1. Detta beslut träder i kraft den 1 decem ber 1998 med undantag av beslutets 45 § om vilkens ikraftträdande bestäms särskilt.

2. Beslutet gäller också sådan arbetsutrustning på arbetsplatsen som tagits i bruk innan detta beslut träder i kraft. Sådan arbetsutrustning som har tagits i bruk på arbetsplatsen före beslutets ikraftträdande skall uppfylla kraven i 30 §, 32 § 1 mom. 4 punkten eller 33 § i detta beslut före den 1 december 2002, om de bestämmelser som gäller när beslutet träder i kraft inte för någon arbetsutrustnings del förutsätter sådan säkerhetsnivå som bestämts i de nämnda paragraferna eller en högre skyddsnivå.

3. På kranar som har tagits i bruk före den 1 september 1990 tillämpas dock inte 50 § 2 mom. och 54 § 2 mom.

4. En person som innan detta beslut träder i kraft har behörighet att föra en mobil- eller tornkran, har utan hinder av bestämmelserna i detta beslut rätt att fortfarande utföra dessa uppgifter. Föraren av en lastbilkran som avses i 59 § 2 mom. i beslutet skall skaffa sig denna behörighet före den 1 april 2001. En examenskommission som svarar för yrkesexamina kan senast den ovannämnda dagen bevilja behörigheten även på grund av någon annan uppvisad redogörelse. (21.12.2000/1175)

5. Besiktningar som avses i 68 § får till den 1 januari 1999 utföras även av personer eller sakkunniga eller sakkunniginrättningar som med stöd av de krav som gällde den 31 december 1993 varit behöriga eller genom statsrådets beslut förordnats att utföra dylika besiktningar. Sådana idrifttagnings- och re-visionsbesiktningar av lastbilkranar som avses i 62 och 63 § får före den 1 januari 2003 utföras av behöriga personer som avses i 66 §.

6. Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 22 december 1993 om trygg användning av arbetsutrustning (1403/1993) jämte ändringar.