209/1997

Riksåklagaren leder riksåklagarämbetet och svarar för dess resultat.

Utöver vad som i lagen om allmänna åklagare (199/1997) bestäms om riksåklagarens uppgifter och behörighet skall riksåklagaren i egenskap av högsta åklagare främja och övervaka lagligheten och enhetligheten i åklagarverksamheten samt se till att den handhas utan dröjsmål och på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt.

Då en polisman misstänks för ett brott förordnar riksåklagaren de ledande åklagare som skall leda förundersökningen och verksamhetsområdena för dem. Riksåklagaren kan i enskilda fall förordna även någon annan åklagare att leda förundersökningen då en polisman misstänks för ett brott. (21.11.1997/1017)

Riksåklagaren svarar också för tillsynen över strafforderärenden och fattar beslut om de åtgärder som föranleds därav.

Riksåklagaren fastställer kravnivån och prestationsnivån för uppgifterna som utförs av tjänstemän som omfattas av tillämpningsområdet för tjänstekollektivavtalet om åklagarnas lönesystem. (20.4.2006/270)

Vid ämbetet skall finnas en förvaltningsenhet, en enhet för åtalsärenden, en styrnings- och utvecklingsenhet och en internationell enhet. (1.2.2007/90)

Enhetscheferna förordnas av riksåklagaren.

3 § har upphävts genom F 21.11.1997/1017 .

4 § har upphävts genom F 21.11.1997/1017 .

5 § har upphävts genom F 21.11.1997/1017 .

Riksåklagaren avgör de principiellt viktigaste och mest vittgående av de ärenden som behandlas vid ämbetsverket. Han kan förbehålla sig avgöranderätten i ett ärende som en annan tjänsteman annars har rätt att avgöra.

Om fördelningen av uppgifterna mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren föreskrivs i arbetsordningen. Då biträdande riksåklagaren har förhinder, är den statsåklagare som anges i arbetsordningen hans ställföreträdare.

En statsåklagare kan med stöd av arbetsordningen eller med stöd av ett separat förordnande av riksåklagaren avgöra andra än i 1 mom. nämnda ärenden med samma befogenheter som riksåklagaren. En statsåklagare kan dock inte ge ett sådant åtalsförordnande som avses i 10 § 2 mom. lagen om allmänna åklagare.

Vid riksåklagarämbetet finns, utöver riksåklagaren och biträdande riksåklagaren, statsåklagare.

Vid ämbetet kan dessutom finnas annan personal i tjänsteförhållande samt sakkunniga som anlitats för ett särskilt uppdrag. (21.11.1997/1017)

Utöver vad som i lag särskilt bestäms har statsåklagaren till uppgift att bistå riksåklagaren i att styra, utveckla och följa åklagarverksamheten i enlighet med de bestämmelser och anvisningar som riksåklagaren meddelar.

Om behörighetsvillkoren för riksåklagaren, biträdande riksåklagaren och statsåklagarna bestäms i lagen om allmänna åklagare.

För övriga tjänster krävs lämplig högskoleexamen eller annan utbildning som tjänsten förutsätter. (21.11.1997/1017)

Om utnämning av riksåklagaren, biträdande riksåklagaren och statsåklagarna bestäms i lagen om allmänna åklagare. Riksåklagartjänsten och biträdande riksåklagartjänsten tillsätts utan att de ledigförklaras.

De övriga tjänstemännen vid riksåklagarämbetet utnämns av riksåklagaren, om inte utnämningsrätten i arbetsordningen har givits någon annan tjänsteman.

Riksåklagaren kan själv ta tjänstledigt och bevilja biträdande riksåklagaren 30 dagar tjänstledighet per kalenderår. Tjänstledighet för längre tid beviljas av justitieministeriet och för över ett år av statsrådet.

En statsåklagare beviljas tjänstledighet av riksåklagaren och över ett års tjänstledighet av justitieministeriet.

I ämbetets arbetsordning bestäms om styrningen av åklagarväsendet, uppgifterna för enheterna och tjänstemännen vid ämbetet, om vikarier samt om beredningen av ärenden och om vilken tjänsteman som skall avgöra ett ärende.

Innan riksåklagarens allmänna anvisningar offentliggörs, skall de delges justitieministeriet.

De lokala åklagarmyndigheterna skall utan dröjsmål, på det sätt som riksåklagaren bestämmer, anmäla till riksåklagarämbetet om de ärenden som avses i 7 § 2 mom. lagen om allmänna åklagare. Riksåklagaren kan besluta om anmälningsskyldighet också i fråga om andra ärenden.

Till allmänna åklagaren ges ett tjänstemärke som fastställs av riksåklagarämbetet. Tjänstemärket skall medföras vid tjänsteutövning och på begäran företes.

I samarbetet mellan riksåklagarämbetet och dess personal iakttas lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) och vad som bestäms i avtal som har ingåtts med stöd av den.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997.

Genom denna förordning upphävs länsåklagarförordningen av den 23 augusti 1985 (736/1985) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

När riksåklagarämbetets tjänster tillsätts för första gången behöver de inte ledigförklaras. Den behörighet som avses i 3 § statstjänstemannaförordningen (971/1994) tillkommer justitieministeriet.

Sådana vid justitiekanslersämbetet anhängiga ärenden som ankommer på riksåklagaren skall genom justitiekanslerns beslut överföras till riksåklagarämbetet. Åtalsärenden som handläggs av länsåklagare överförs till riksåklagarämbetet.