209/1997

Riksåklagaren leder riksåklagarämbetet och svarar för dess resultat.

Utöver vad som i lagen om allmänna åklagare (199/1997) bestäms om riksåklagarens uppgifter och behörighet skall riksåklagaren i egenskap av högsta åklagare främja och övervaka lagligheten och enhetligheten i åklagarverksamheten samt se till att den handhas utan dröjsmål och på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt.

Riksåklagaren svarar också för tillsynen över strafforderärenden och fattar beslut om de åtgärder som föranleds därav.

Vid riksåklagarämbetet finns en förvaltningsenhet, en enhet för åtalsärenden och en granskningsenhet.

Enheternas chefer förordnas av riksåklagaren.

Vid förvaltningsenheten behandlas åklagarväsendets personal- och ekonomiärenden, ärenden som gäller utveckling, utbildning, forskning och information samt internationella ärenden.

Vid enheten för åtalsärenden behandlas de åtalsprövningsärenden som avses i 7 § 2 mom. lagen om allmänna åklagare och de övriga åtalsärenden som riksåklagaren ålägger enheten att behandla. Dessutom behanggas vid enheten ärenden som gäller företrggande av åklagare vid högsta domstolen.

Vid granskningsenheten behandlas klagomål som berör åklagare och ärenden som gäller granskning och övervakning av åklagarverksamheten.

Riksåklagaren avgör de principiellt viktigaste och mest vittgående av de ärenden som behandlas vid ämbetsverket. Han kan förbehålla sig avgöranderätten i ett ärende som en annan tjänsteman annars har rätt att avgöra.

Om fördelningen av uppgifterna mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren föreskrivs i arbetsordningen. Då biträdande riksåklagaren har förhinder, är den statsåklagare som anges i arbetsordningen hans ställföreträdare.

En statsåklagare kan med stöd av arbetsordningen eller med stöd av ett separat förordnande av riksåklagaren avgöra andra än i 1 mom. nämnda ärenden med samma befogenheter som riksåklagaren. En statsåklagare kan dock inte ge ett sådant åtalsförordnande som avses i 10 § 2 mom. lagen om allmänna åklagare.

Vid riksåklagarämbetet finns, utöver riksåklagaren och biträdande riksåklagaren, statsåklagare.

Vid ämbetsverket finns också föredragande och andra tjänstemän. Vid ämbetsverket kan dessutom finnas annan personal i tjänsteförhållande samt sakkunniga som anställts för specialuppdrag.

Om behörighetsvillkoren för riksåklagaren, biträdande riksåklagaren och statsåklagarna bestäms i lagen om allmänna åklagare.

Behörighetsvillkor för föredragandena vid riksåklagarämbetet är juris kandidatexamen samt för de övriga tjänsterna för tjänsten lämplig högskoleexamen eller annan utbildning som tjänsten förutsätter.

Om utnämning av riksåklagaren, bitresande riksåklagaren och statsåklagarna bestäms i lagen om allmänna åklagare. Rikesklagartjänsten och biträdande riksåklagaesjänsten tillsätts utan att de ledigförklaras.

De övriga tjänstemännen vid riksåklagar- ämbetet utnämns av riksåklagaren, om inte utnämningsrätten i arbetsordningen har givits någon annan tjänsteman.

Riksåklagaren kan själv ta tjänstledigt och bevilja biträdande riksåklagaren 30 dagar tjänstledighet per kalenderår. Tjänstledighet för längre tid beviljas av justitieministeriet och för över ett år av statsrådet.

En statsåklagare beviljas tjänstledighet av riksåklagaren och över ett års tjänstledighet av justitieministeriet.

I riksåklagarämbetets arbetsordning föreskrivs om ledningen av åklagarväsendet, tjänstemännens uppgifter och ställföreträdare, beredningen av ärenden samt om vilken tjänsteman som skall avgöra ett ärende.

De lokala åklagarmyndigheterna skall utan dröjsmål, på det sätt som riksåklagaren bestämmer, anmäla till riksåklagarämbetet om de ärenden som avses i 7 § 2 mom. lagen om allmänna åklagare. Riksåklagaren kan besluta om anmälningsskyldighet också i fråga om andra ärenden.

I samarbetet mellan riksåklagarämbetet och dess personal iakttas lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (651/1988) och vad som bestäms i avtal som har ingåtts med stöd av den.

Denna förordning träder i kraft den 1 december 1997.

Genom denna förordning upphävs läns- åklagarförordningen av den 23 augusti 1985 (736/1985) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

När riksåklagarämbetets tjänster tillsätts för första gången behöver de inte ledigförklaras. Den behörighet som avses i 3 § statstjänstemannaförordningen (971/1994) tillkommer justitieministeriet.

Sådana vid justitiekanslersämbetet anhängiga ärenden som ankommer på riksåklagaren skall genom justitiekanslerns beslut överföras till riksåklagarämbetet. Åtalsärenden som handläggs av länsåklagare överförs till riksåklagarämbetet.