1271/1996

Statistikcentralen producerar och publicerar det prisindex för basservicen som avses i 4 § 2 mom. i lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996) . Indexet beräknas utifrån förändringen i förtjänstnivån för kommunens löntagare, vilken publiceras av Statistikcentralen, förändringarna i konsumentindex, partiprisindex och byggnadskostnadsindex, vilka publiceras av Statistikcentralen, samt förändringarna i kommunernas lönebundna avgifter. Som lönebundna avgifter anses de folkpensions-, sjukförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och pensionsavgifter i anslutning till lönerna som kommunerna betalar i egenskap av arbetsgivare.

I prisindex för basservicen viktas utvecklingen av de pris- och kostnadsindex som nämns i 1 mom. efter de kostnadsandelar som beräknas utifrån boksluten för kommunernas och samkommunernas social- och hälsovård samt undervisnings- och kulturverksamhet. Till kostnaderna räknas personalens lönekostnader med bikostnader, köp av varor och tjänster samt övriga driftskostnader.

Poängtalet för prisindex för basservicen var 100 år 2000. Viktstrukturen för de kostnader som avses i 2 mom. justeras regelbundet, minst vart femte år.

Den beräknade förändring i kostnadsnivån under finansåret som avses i 3 § 2 punkten i lagen om statsandelar till kommunerna grundar sig på finansministeriets prognos om förändringen i prisindex för basservicen. Prognosen baserar sig på de nyaste uppgifter som finns tillgängliga av i 1 mom. avsedda uppgifter som används vid beräknandet av index. Den skillnad mellan den faktiska förändringen i kostnadsnivån under finansåret och den ovan nämnda beräkning som avses i 3 punkten i nämnda paragraf grundar sig på den faktiska förändringen i prisindex för basservicen.

När de utjämningar av statsandelarna som görs på grundval av kommunens skatteinkomster bestäms, beaktas som kalkylerade skatteinkomster enligt 7 § statsandelslagen skatterna för skatteåret före fastställelseåret. Om debiteringsuppgifterna för skatteinkomsterna inte finns tillgängliga senast den 1 december, kan uppgifterna för det föregåede skatteåret användas. Utjämningarna av statsandelarna rättas då inom två månader efter det att debiteringsuppgifterna har blivit klara.

Som kommunens kalkylerade kommunalskatt används den kalkylerade kommunalskatten enligt 3 a § lagen om skatteredovisning (532/1998) och som kommunens andel av samfundsskatten den i nämda paragraf avsedda samfundsskatt som skall betalas. (20.12.2001/1448)

Kommunens kalkylerade fastighetsskatt fås genom att de sammanlagda beloppen av de i 11, 12, 12 a, 12 b, 13, 13 a och 14 § i fastighetsskattelagen (654/1992) avsedda fastigheternas beskattningsvärden enligt fastighetsslag multipliceras med alla kommuners med beskattningsvärdena enligt fastighetsslag vägda genomsnittliga fastighetsskatteprocentsatser. I kommuner där i lagens 14 § avsedda kraftverk och slutförvaringsanläggningar för använt kärnbränsle är placerade tillämpas dock i fråga om dessa kraftverk och anläggningar den vägda genomsnittliga fastighetsskatteprocentsats som beräknats utifrån de allmänna fastighetsskatteprocentsatser som avses i 11 § i fastighetsskattelagen. (29.12.2005/1203)

Kommunens kalkylerade skatteinkomst fås genom att kommunens kalkylerade kommunalskatt, kalkylerade fastighetsskatt och beloppet av samfundsskatten adderas.

När den kalkylerade skatteinkomsten beräknas används som invånarantal invånarantalet det år vars inkomster utgör grunden för kommunalskatten och samfundsskatten.

Kommunernas fjärrortstal, som avses i 10 § statsandelslagen, består av summan av två befolkningsunderlagsindex, vardera med minimivärdet 0. Det första befolkningsunderlagsindexet (lokalt befolkningsunderlagsindex) mäter folkmängden på 25 kilometers avstånd och det andra (regionalt befolkningsunderlagsindex) på 50 kilometers avstånd från kommuncentrum. Det lokala befolkningsunderlagsindexet fås genom att från 15 000 avdras det antal personer som bor på högst 25 kilometers avstånd, varefter skillnaden divideras med 15 000. Det regionala befolkningsunderlagsindexet fås genom att från 60 000 avdras det antal personer som bor på högst 50 kilometers avstånd, varefter skillnaden divideras med 60 000. Indexen beräknas på grundval av statistikcentralens statistik över befolkningens fördelning per kvadratkilometer, vilken justeras med fem års mellanrum. Följande kommuner är berättigade till fjärrortstillägg utgående från statistiken vid årsskiftet 2005–2006:

Som storlek på tätortsbefolkningen enligt 11 § statsandelslagen används tätortsbefolkningen enligt den senaste statistik från Statistikcentralen som finns tillgänglig under fastställelseåret.

Om den utveckling av kostnadsfördelningen som avses i 6 § statsandelslagen förhandlar finansministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisningsministeriet vart och ett för sig med kommunernas centralorganisation. Företrädare för dessa ministeriet har rätt att vara närvarande också vid de förhandlingar som förs inom andra förvaltningsområden än det egna.

I syfte att samordna förhandlingsresultaten skall vid behov under ledning av finansministeriet anordnas en gemensam förhandling mellan de i 1 mom. nämnda parterna.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.