1147/1996

I denna lag stadgas om kommunernas allmänna statsandel, uppgiftsbaserade statsandelar och finansieringsunderstöd, vilka beviljas kommuner eller samkommuner eller i fråga om undervisnings- och kulturverksamhet även andra huvudmän för verksamheten.

Denna lag tillämpas på uppgiftsbaserade statsandelar enligt vad som stadgas här eller särskilt i någon annan lag.

I denna lag avses med

De genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader som används som grund för statsandelarna eller för bestämmandet av dem fastställs årligen för det följande finansåret. Härvid beaktas

En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av ett resursbeslut för social- och hälsovården eller statsbudgeten. (23.12.1998/1126)

Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservicen. Indexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt för undervisnings- och kulturverksamheten så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. (22.12.2005/1068)

3 mom. har upphävts genom L 22.12.2005/1068 . (22.12.2005/1068)

5 § har upphävts genom L 22.12.2005/1068 .

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet vart fjärde år så som bestäms i 2–4 mom.

Vid justeringen av kostnadsfördelningen justeras de uppgiftsbaserade kalkylerade kostnader och priser per enhet som används som grund för statsandelen samt de genomsnittliga belopp som används som grund för dessa i enlighet med de faktiska kostnaderna så som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) . Till de kalkylerade kostnaderna räknas inte kostnader för anläggningsprojekt och andra kostnader för kulturverksamhet än de som följer av biblioteksväsendet, inte heller mervärdesskatt eller kalkylerade räntor, låneskötselkostnader, avskrivningar eller motsvarande poster, om inte något annat bestäms särskilt i nämnda lagar.

Staten deltar i de kalkylerade kostnader och priser per enhet som avses i 2 mom. med procentandelar, om vilka bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

De kalkylerade kostnader och priser per enhet som avses i 2 mom. fastställs och de statsandelsprocenter som avses i 3 mom. bestäms för finansåret och för de tre följande åren.

Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg) , om dess kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än 91,86 procent av det belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster delas med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns) . Kommunens statsandelar ökas med ett utjämningstillägg som motsvarar beloppet av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst. (29.12.2005/1219)

Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, minskas kommunens statsandelar med ett belopp som utgör 37 procent av skillnaden mellan de per invånare i kommunen beräknade kalkylerade skatteinkomsterna och utjämningsgränsen (utjämningsavdrag) . (29.12.2005/1219)

Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten, kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatteandel) och fastighetsskatten för samma skatteår så som närmare stadgas genom förordning.

Kommunen får i allmän statsandel ett belopp som består av en grunddel och ett miljötillägg.

Beloppet av den allmänna statsandelens grunddel fås genom att kommunens invånarantal enligt 18 § befolkningsdatalagen (507/93) vid ingången av året före finansåret multipliceras med det fastställda genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen.

Till det belopp som fås på detta sätt läggs de belopp som bestäms enligt de miljötillägg som definieras i 9–12 och 12 a §. Skärgårdstillägg eller fjärrortstillägg betalas alternativt till kommunen beroende på vilket av dem som är fördelaktigare för kommunen. Till kommuner med skärgårdsdelar betalas dock samtidigt både skärgårdstillägg och fjärrortstillägg. (22.12.2005/1068)

De i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) avsedda kommuner där minst hälften av befolkningen bor utan fast vägförbindelse till fastlandet, får som skärgårdstillägg ett belopp som är sju gånger den allmänna statsandelens grunddel och övriga skärgårdskommuner ett belopp som är fyra gånger den allmänna statsandelens grunddel.

De kommuner med skärgårdsdelar som avses i den lag som nämns i 1 mom. får som skärgårdstillägg ett belopp som fås genom att produkten av antalet personer som bor i skärgården och det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen multipliceras med talet 1,5. Om antalet invånare i skärgårdsdelarna är minst 1 200, beviljas kommunen som skärgårdstillägg ett belopp som motsvarar grunddelen för kommunens allmänna statsandel.

Kommuner vilkas fjärrortstal, som bestäms på grundval av det lokala och regionala befolkningsunderlaget, är 1,50 eller större, får i fjärrortstillägg ett eurobelopp som är sex gånger den allmänna statsandelens grunddel, kommuner vilkas fjärrortstal är 1,00–1,49 ett eurobelopp som är fem gånger den allmänna statsandelens grunddel och kommuner vilkas fjärrortstal är 0,50–0,99 ett eurobelopp som är tre gånger den allmänna statsandelens grunddel. Grunderna för bestämmande av fjärrortstalet anges genom förordning.

Utan hinder av 1 mom. får en kommun vars befolkningstäthet per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret är högst 0,5 som fjärrortstillägg ett belopp som är nio gånger den allmänna statsandelens grunddel. (22.12.2005/1068)

Kommuner vilkas tätortsbefolkning överstiger 40 000 personer beviljas på basis av antalet personer som bor i tätort ett tätortsstrukturtillägg, som fås genom att produkten av antalet personer som bor i tätort och det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen multipliceras med följande koefficienter:

Bestämmelser om grunderna för beräkning av tätortsbefolkningens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

Kommuner som är tvåspråkiga enligt språklagen (148/22) och kommunerna inom samernas hembygdsområde får i språktillägg ett belopp som är 10 procent av den allmänna statsandelens grunddel.

Kommuner vilkas invånarantal under de tre år som föregår finansåret sammanlagt har förändrats med minst sex procent får som tillägg på grund av förändringar i invånarantal ett belopp som är den allmänna statsandelens grunddel multiplicerad med talet 1,39.

Kommunens allmänna statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2–4 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunen ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005.

När ökningen eller minskningen av den allmänna statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalts till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter i anslutning till det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranleds av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjs med 0,56 procentenheter och av att den utjämningsgräns som avses i 7 § 1 mom. höjs med en procentenhet från 90 procent.

Kommunens allmänna statsandel ökas eller minskas 2006 med hela det belopp som beräknats enligt 2 mom. Beloppet sänks för alla kommuner med 2,9 euro per invånare 2007 och dessutom med 2,9 euro per invånare 2008. Därefter ändras inte ökningen eller minskningen av den allmänna statsandelen.

Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003.

För de förlorade skatteinkomster som följer av de lättnader i beskattningen av arbete och den höjning av pensionsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen som genomförs vid beskattningen för 2009 ersätts kommunerna i första hand genom ökade statsandelar för social- och hälsovården i enlighet med bestämmelserna i lagen om ändring av 18 § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (855/2008) .

Om förlusten av skatteinkomster för kommunen efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom. är större än 69,2 euro per invånare, ökas kommunens allmänna statsandel per invånare med det belopp som fås genom att 69,2 euro per invånare dras av från förlusten av skatteinkomster per invånare. Om kommunens förlust av skatteinkomster är mindre än 69,2 euro per invånare, dras det belopp per invånare av från kommunens allmänna statsandel som fås genom att kommunens förlust av skatteinkomster per invånare dras av från 69,2 euro. De sammanlagda ökningarna och minskningarna av den allmänna statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av den allmänna statsandelen beräknas tillämpas skatteuppgifterna för 2007 samt skattesatsen och invånarantalet 2008.

Finansieringsunderstöd enligt prövning kan beviljas en kommun som i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer vilka påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden.

Villkor för att finansieringsunderstöd skall beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som skall vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen skall bifogas ansökan om understöd. Statsbidragsmyndigheten kan för beviljandet och användningen av understöd även ställa andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan finansieringsunderstödet under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp. (22.12.2005/1068)

13 a § har upphävts genom L 28.3.2008/180 .

Innan statsbidragsmyndigheten eller ett annat ministerium lägger fram sitt förslag till grunder för följande finansårs statsandelar i statsbudgeten, skall ministeriet förhandla med andra berörda ministerier och kommunernas centralorganisationer om hur kostnaderna för de uppgifter som omfattas av statsandelarna utvecklas.

Förhandlingar om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna skall föras med kommunernas centralorganisationer så som närmare stadgas genom förordning.

Statsrådet beslutar före utgången av september varje år om fastställande av de genomsnittliga beloppen av statsandelarna eller de genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader på basis av vilka andelarna bestäms.

Statsbidragsmyndigheten beviljar den allmänna statsandelen samt fastställer den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna. Statsrådet beviljar finansieringsunderstöd. De uppgiftsbaserade statsandelarna beviljas av vederbörande ministerium.

Den allmänna statsandelen och de uppgiftsbaserade statsandelarna beviljas och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna fastställs årligen utan ansökan senast den 11 januari.

Finansieringsunderstöd skall sökas före den tidpunkt som statsbidragsmyndigheten beslutat. (22.12.2005/1068)

Statsandelarna, i vilka har beaktats den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna enligt 7 §, betalas ministerievis till statsbidragstagaren från ingången av finansåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Statsbidragsmyndigheten beslutar om tidpunkten för utbetalning av finansieringsunderstöd. (28.3.2008/179)

De på skatteinkomsterna baserade utjämningarna av statsandelarna hänförs till statsandelarna enligt denna lag, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet i samma proportion som statsandelsanslagen för dem står till varandra i statsbudgeten.

Om den allmänna statsandel som beviljas, statsandelen enligt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården eller statsandelen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet är mindre än de avdrag som hänför sig till den enligt 2 mom., uppbär statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium skillnaden av kommunen.

Statsbidragsmyndigheten tillställer vederbörande ministerier beslut kommunvis om de i 2 mom. avsedda belopp som skall beaktas vid betalningen av statsandelarna enligt lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Framkommer det efter den tid som i 21 § stadgas för fastställande av rättelseyrkande uppgifter som inte tidigare har stått till en statsbidragstagares förfogande, och har denna på grund därav inte fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, skall det uteblivna beloppet betalas till statsbidragstagaren. På beloppet skall betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalts.

Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandelar.

Om en statsbidragstagare utan grund har fått statsandel, skall statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium bestämma att det överbetalda beloppet skall återbetalas. På det belopp som återbetalas uppbärs en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalts.

Om den förmån som skall återbetalas är liten eller om det skall anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller uppbära ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen skall återbetalas.

Statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium får besluta att en förmån som skall återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandelar.

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det kalenderår då förmånen borde ha betalts eller betalades.

En kommun som inte nöjer sig med ett beslut som gäller beviljande av statsandel eller fastställande av den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos statsbidragsmyndigheten eller vederbörande ministerium. Till beslutet skall fogas en anvisning om rättelseyrkande.

Över ett beslut med anledning av rättelseyrkande eller ett beslut som avses i 18, 19 och 24 §§ får besvär anföras hos högsta förvaltningsdomstolen enligt förvaltningsprocesslagen (586/96) .

I andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får ändring inte sökas genom besvär.

Till följd av en sådan ändring i kommunindelningen som innebär att en ny kommun bildas eller att antalet kommuner minskar ska kommunens statsandelar och utjämningen av statsandelarna räknas på basis av de uppgifter för kommunen vilka ligger till grund för bestämmandet av statsandelarna det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Som grund för kommunens invånarantal ska betraktas de sammanräknade i befolkningsdatalagen avsedda befolkningsuppgifter som avser årsskiftet före det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft och som gäller de kommuner som berörs av ändringen i kommunindelningen.

Om en kommuns område minskas eller utvidgas på grund av en ändring i kommunindelningen, men antalet kommuner inte minskar, beräknas statsandelarna och utjämningen av statsandelarna för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelarna för den kommun som blir mindre det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Statsandelarna och utjämningen av statsandelarna för den kommun som blir mindre fördelas det år som kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som blir mindre och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem.

Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga.

Vad som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på utjämningen av skatteinkomsterna och på grunderna för statsandelar för anläggningskostnader.

När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelarna det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller.

Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga.

Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas de i befolkningsdatalagen avsedda befolkningsuppgifterna vid årsskiftet före det år som ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Vad som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på utjämningen av skatteinkomsterna och på grunderna för statsandelar för anläggningskostnader.

Statsbidragstagaren skall ge in de uppgifter som är väsentliga för fastställandet av statsandelen och som statsbidragsmyndigheten, vederbörande ministerier eller andra myndigheter som ministerierna förordnar förutsätter.

Om en kommun, en samkommun eller någon annan huvudman för verksamheten vid ordnandet av statsandelsåliggandena har underlåtit att uppfylla en lagstadgad förpliktelse eller en förpliktelse om vilken stadgas eller bestäms med stöd av lagen, får länsstyrelsen, efter att ha hört vederbörande ministerium, vid vite ålägga statsbidragstagaren att uppfylla förpliktelsen.

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

Genom denna lag upphävs lagen den 3 augusti 1992 om statsandelar till kommunerna (688/92) jämte ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får för fastställande av statsandelarna för 1997 vidtas innan den träder i kraft.

Det genomsnittliga belopp som används som grund för den allmänna statsandelen 2006 är 27,81 euro per invånare.

Den allmänna statsandel som beviljas kommunen minskas från och med 2006 med 10,75 euro per kommuninvånare på grund av sparbeslut som genomförts i den offentliga ekonomin 1997 och 1998 samt de förändringar i grunderna för fastställande av allmän statsandel som träder i kraft 2006.

Den allmänna statsandel som beviljas kommunen 2009 minskas med 0,96 euro per invånare för finansiering av kostnaderna för utvecklande av statens och kommunernas gemensamma datasystem. (19.12.2008/859)

Den allmänna statsandel som beviljas kommunen minskas från och med 2009 med 3,75 euro per kommuninvånare på grund av att intressebevaknings-, konsumentrådgivnings- och underhållsstödsuppgifterna överförs från kommunerna till staten och Folkpensionsanstalten. (19.12.2008/859)

Den allmänna statsandel som beviljas kommunen 2009–2010 minskas med 0,37 euro per invånare för finansiering av myndighetsradionätet. (6.11.2009/832)

Utan hinder av 3 § beaktas den beräknade förändringen i kostnadsnivån till fullt belopp vid fastställandet av statsandelarna och de kalkylerade kostnaderna för 1997-1999.

29 § har upphävts genom L 22.12.2005/1068 .

Utan hinder av 3 § 4 punkten och 6 § 2 mom. justeras 2005 års kostnadsfördelning så att statsandelarna för 2005–2008 respektive år ökas eller minskas med en del av det totala beloppet av justeringen av kostnadsfördelningen så som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) , lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) samt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) .

Den förändring i statsandelarna till kommunerna som förorsakas av statsandelsgrunderna i denna lag utjämnas med hjälp av en övergångsutjämning. Statsbidragsmyndigheten fastställer en övergångsutjämning för de kommuner där förändringen i statsandelarna enligt 2 mom. ett vart år överstiger det belopp per invånare som stadgas i 3 mom.

Övergångsutjämningen beräknas genom att det sammanlagda beloppet av de statsandelar för 1997 som beräknas för kommunen på bestämningsgrunder enligt denna lag, lagen om planering av och statsandelar för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet minskas med de statsandelar som kommunen har beviljats för verksamhet enligt de två förstnämnda lagarna 1996 samt med de belopp som kommunen 1996 har betalts enligt 40 § 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet sådant detta lagrum lyder när denna lag träder i kraft. Vid beräkningen av förändringen i statsandelen beaktas inte de minskningar av statsandelarna som genomförs 1997, inte förändringarna i omfattningen och arten av statsandelsåliggandena, inte förändringarna i kostnadsnivån och inte den minskning av statsandelarna som motsvarar slopandet av kommunernas bostadstillägg till folkpensionerna. Som grund för beräkningen används kommunernas invånarantal vid årsskiftet 1995-1996 samt antalet elever, undervisningstimmar och årsverken 1996.

Den enligt 2 mom. beräknade förändringen i statsandelarna till kommunerna per invånare begränsas dock genom en övergångsut jämning som läggs till eller dras från statsandelarna till högst 200 mark 1997, 400 mark 1998, 700 mark 1999, 1 050 mark 2000 och 1 400 mark 2001.

I fråga om betalningen och inriktningen av övergångsutjämningen gäller vad 17 § stadgar om den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna.

Kommunen kan söka ändring i beslutet om fastställande av övergångsutjämningen så som 6 kap. i denna lag stadgar.

Utan hinder av 3 § 4 punkten justeras 2000 års kostnadsfördelning så att i statsandelarna för 2001 och 2002 inräknas för vartdera året hälften av det totala beloppet av justeringen av kostnadsfördelningen så som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) samt i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) .