1271/1996

Som en sådan förändring i förtjänstnivån i kommunen som avses i 4 § 2 mom. lagen om statsandelar till kommunerna, nedan statsandelslagen, anses förändringen i det förtjänstnivåindex för kommunens löntagare som publiceras av statistikcentralen.

Som lönebundna avgifter anses de folkpensions-, sjukförsäkrings-, arbetslöshetsförsäkrings- och pensionsavgifter i anslutning till lönerna som kommunerna betalar i egenskap av arbetsgivare.

Mätningen av förändringen i den allmänna prisnivån bygger på förändringen i det konsumentprisindex som publiceras av statistikcentralen.

När de utjämningar av statsandelarna som görs på grundval av kommunens skatteinkomster bestäms, beaktas som kalkylerade skatteinkomster enligt 7 § statsandelslagen skatterna för det skatteår för vilket debiteringsuppgifterna finns tillgängliga senast den 1 september året före finansåret och de av skattestyrelsen statistikförda beskattningsvärden för fastigheter som ligger till grund för fastighetsskatten samma år. I kalkylen beaktas inte kommunerna i landskapet Åland.

Beloppet av kommunens kalkylerade kommunalskatt och samfundsskatteandel fås genom att kommunernas kalkylerade antal skattören multipliceras med kommunens genomsnittliga inkomstskatteprocent vägt med kommunernas antal skatteören. Det kalkylerade antalet skatteören är det sammanlagda beloppet av den debiterade kommunalskatten och samfundsskatteandelen dividerat med kommunens inkomstskatteprocent. Kommunens kalkylerade fastighetsskatt fås genom att de sammanlagda beloppen av de i 11-14 § fastighetsskattelagen (654/92) avsedda beskattningsvärdena enligt fastighetsslag multipliceras med alla kommuners med beskattningsvärdena enligt fastighetsslag vägda genomsnittliga fastighetsskatteprocenter enligt fastighetsslag. När den kalkylerade skatteinkomsten beräknas används som invånarantal invånarantalet det år vars inkomster utgör grunden för kommunalskatten och samfundsskatten.

Kommunernas fjärrortstal, som avses i 10 § statsandelslagen, består av summan av två befolkningsunderlagsindex, vardera med minimivärdet 0. Det första befolkningsunderlagsindexet (lokalt befolkningsunderlag) mäter folkmängden på 25 kilometers avstånd och det andra på 50 kilometers avstånd från kommuncentrum (regionalt befolkningsunderlag) . Kommunens lokala befolkningsunderlagsindex fås genom att från 15 000 andras det antal personer som bor på högst 25 kilometers avstånd varefter skillnaden divnderas med 15 000. Det regionala befolndingsunderlagsindexet fås genom att från 60 000 avdras det antal personer som bor på högst 50 kilometers avstånd varefter skillnnden divideras med 60 000. Indexen beräknas på grundval av statistikcentralens statistik gällande befolkningens fördelning per kvandatkilometer, vilken justeras med fem års mellanrum. Följande kommuner är berättignde till fjärrortstillägg på grundval av 1995 års statistik:

Storleken och definitionen ^[1] på tätortsbefolkningen enligt 11 § statsandelslagen baserar sig på statistikscentralens statistik, som ses över med fem års mellanrum.

De kommuner som på grundval av 1996 års statistik är berättigade till tätortstillägg är följande:

Om den utveckling av kostnadsfördelningen som avses i 6 § statsandelslagen förhandlar inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt undervisningsministeriet vart och ett för sig med kommunernas centralorganisation. Företrädare för dessa ministeriet och finansministeriet har rätt att vara närvarande också vid de förhandlingar som förs inom andra förvaltningsområden än det egna.

I syfte att samordna förhandlingsresultaten skall vid behov under ledning av inrikesministeriet anordnas en gemensam förhandling mellan de i 1 mom. nämnda parterna. Till denna förhandling skall även inbjudas en företrädare för finansministeriet.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.