Statsrådets beslut om skydd av arbetstagare mot risker och men vid exponering för buller under arbete
Inte i kraft- Typ av författning
- Beslut
- Förvaltningsområde
- Arbets- och näringsministeriet
- Meddelats
- Ikraftträdande
- Anmärkning
- Innehåller bilagor I-II
- ELI-kod
- http://data.finlex.fi/eli/sd/1993/1404/ajantasa/1993-12-22/swe
Statsrådet har vid föredragning från arbetsministeriet med stöd av 47 § lagen den 28 juni 1958 om skydd i arbete (299/58) , sådant detta lagrum lyder i lag av den 29 januari 1993 (144/93) beslutat:
1 §Ändamål och tillämpningsområde
Detta beslut tillämpas på sådant arbete som avses i lagen om skydd i arbete (299/58) , dock inte på arbete som utförs ombord på fartyg eller luftfartyg, under vatten eller under andra avvikande tryckförhållanden.
Beslutet har som mål att skydda arbetstagare eller andra personer som befinner sig på arbetsplatsen mot risk för hörselskador och risker avseende hälsa och säkerhet i övrigt samt att förebygga risker och men som eventuellt uppstår på grund av buller på arbetsplatsen.
2 §Definitioner
En arbetstagares dagliga bullerexponering L EP, d som avses i detta beslut uttrycks i decibel enligt formeln
Te = den tid arbetstagaren dagligen personligen utsätts för buller
T0 = 8 h =480 min = 28 800 s,
p0 = 20 µPa,
pA = i pascal mätt A-vägt momentant ljudtryck i luft av atmosfärtryck som en person utsätts för.
Vid mätningen av ljudtrycket beaktas inte inverkan av personligt hörselskydd.
Veckomedelvärdet av den dagliga bullerexponeringen L EP, w fastställs enligt följande formel:
där ( L EP, d ) k är värdet av L EP, d för var och en av de arbetsdagar (m st.) under veckan i fråga som skall beaktas.
3 §Bedömning och mätning av buller
Arbetsgivaren skall sörja för att det buller arbetet ger upphov till bedöms och vid behov mäts och att bedömningen och mätningen planeras och genomförs på ett kompetent sätt med lämpliga intervall.
Vid användningen av en metod som baserar sig på prov skall mätresultatet vara så representativt som möjligt för en arbetstagares dagliga bullerexponering. Därför skall i mätningsperioderna även inkluderas de korta perioder under vilka bullret är av betydelse med avseende på exponeringen.
Särskild uppmärksamhet skall ägnas eventuellt buller i form av slag, urladdning eller smällar (impulsbuller) som vid behov skall mätas separat.
De metoder och instrument som används vid mätningen skall vara lämpliga för de rådande förhållandena, särskilt för egenskaperna hos det buller som skall mätas, exponeringens varaktighet och miljöfaktorerna på arbetsplatsen.
Det skall på grundval av dessa vara möjligt att bestämma bullerexponeringen samt den eventuella överskridningen av de gränsvärden som fastställs i detta beslut.
Anvisningar för mätning av buller har getts i bilaga I.
4 §Bullerbekämpning
Arbetsgivaren skall sörja för att de risker och men som bullerexponeringen medför reduceras till lägsta möjliga nivå med hänsyn till teknisk utveckling och möjligheten att vidta åtgärder för att minska bullret, särskilt vid källan. När arbetsgivaren låter bygga, bygger eller reparerar en produktionsanläggning och när han köper en ny maskin, ett nytt verktyg eller någon annan teknisk anordning skall han även beakta bullerbekämpningen.
Om tillverkarens skyldighet att lämna uppgifter angående det buller en maskin ger upphov till och ge anvisningar för reducering av bullret bestäms särskilt.
5 §Bullerbekämpningsprogram
När en arbetstagares dagliga personliga bullerexponering överskrider 85 decibel eller när maximivärdet av det ovägda momentana ljudtrycket överskrider 200 pascal, skall arbetsgivaren klarlägga orsakerna till att gränserna överskrids.
Arbetsgivaren skall, i det fall som nämns i 1 mom., göra upp och tillämpa ett bullerbekämpningsprogram i syfte att reducera arbetstagarnas bullerexponering på det sätt som avses i 4 §. Beroende på orsakerna till bullerexponeringen skall i bullerbekämpningsprogrammet hänsyn tas till de tekniska bekämpningsåtgärderna och till bekämpningsåtgärder i anslutning till arbetsarrangemangen.
Beträffande de arbetstagare som utför speciella arbetsuppgifter är det möjligt att avvika från bestämmelserna i 2 mom. på sådana arbetsplatser eller beträffande sådana arbeten där arbetstagarens bullerexponering varierar mycket från dag till dag, förutsatt att veckomedelvärdet av arbetstagarens dagliga värden, L EP, w , inte överstiger 85 decibel.
6 §Utbildning och information
Om arbetstagarens dagliga bullerexponering på grund av arbetet eller den maskin som används under arbetet kan antas överstiga det värde som nämns i 5 §, skall arbetsgivaren sörja för att arbetstagaren får tillräcklig utbildning och vid behov information om bullret i fråga, vilka risker det medför och hur dessa kan förebyggas.
7 §Personlig skyddsutrustning
Om bullerexponeringen antas överskrida det värde som avses i 5 § 1 mom. skall arbetsgivaren tillhandahålla arbetstagaren personliga hörselskydd och arbetstagaren skall använda dessa.
Om det vid användningen av hörselskydd finns risk för olycksfall på grund av att varningsljud inte hörs eller någon annan liknande orsak, skall arbetsgivaren vidta lämpliga åtgärder i syfte att minimera olycksfallen.
Om personlig skyddsutrustning och om val och användning av personlig skyddsutrustning gäller även vad som särskilt bestäms.
8 §Varningssignaler och varningsapparater
Om det buller som finns i ett arbetsrum eller inom ett arbetsområde kan stiga så att det överskrider det gränsvärde som nämns i 5 § 1 mom. skall arbetsgivaren, vid den dörr eller gångbana som leder till stället, sätta upp ett lättläst permanent anslag med varning för den farliga bullernivån och vid behov krav på användning av hörselskydd.
Om ljudstyrkan hos musik som spelas eller hos något annat med avsikt åstadkommet ljud på arbetsplatsen eller inom arbetsområdet upprepade gånger varierar mycket så att där tidvis kan uppstå en sådan risk som nämns i 1 §, skall på arbetsplatsen, när en arbetarskyddsmyndighet så bestämmer, finnas en varningsapparat, som meddelar att den ljudnivå som leder till sådan exponering som nämns i 5 § 1 mom. överskridits eller, om en tillräckligt effektiv övervakning inte annars kan ordnas, en apparat som registrerar bullernivån.
9 §Samarbete
Arbetarskyddsfullmäktigen eller en annan representant för arbetstagarna har rätt att närvara när de bedömningar och mätningar som avses i 3 § utförs. Arbetsgivaren skall ge arbetstagarnas representant eller arbetstagarna i fråga tillräcklig information om resultaten av bedömningarna och mätningarna samt om överskridande av det värde som nämns i 5 § och de åtgärder som paragrafen förutsätter.
10 §Förvaring och tillhandahållande av mätresultat
Resultaten av de bedömningar och mätningar av bullernivån som avses i 3 § och andra uppgifter om den skall i lämplig form förvaras tillräckligt länge.
Om myndigheters rätt att få uppgifter stadgas särskilt.
11 §Läkarundersökningar
Om det inte är möjligt att reducera en arbetstagares dagliga bullerexponering så att den underskrider de värden som fastställs i 5 § 1 mom., skall arbetstagarens hörsel undersökas på vederbörligt sätt. Om de läkarundersökningar som i övrigt skall utföras på arbetstagarna stadgas särskilt.
I bilaga II ges anvisningar om hörselkontroll.
12 §Undantag
En arbetarskyddsmyndighet har rätt att för arbetstagare, som utför speciella arbetsuppgifter, i enskilda fall för viss tid bevilja undantag från bestämmelserna i 7 § 1 mom., om tillämpningen av bestämmelserna innebär en ökning av risken för arbetstagarens hälsa och säkerhet och förutsatt att det inte är rimligen genomförbart att minska risken på annat sätt.
En arbetarskyddsmyndighet har likaså rätt att bevilja undantag från bestämmelserna i 7 § 3 mom. under exceptionella förhållanden i kortvariga arbeten där det inte är möjligt att genom arbetsarrangemang eller tekniska åtgärder reducera arbetstagarens bullerexponering så att den understiger 85 decibel. Då skall arbetstagaren dock ges personliga hörselskydd som ger ett så gott skydd som möjligt.
När en arbetarskyddsmyndighet beviljar undantag har han rätt att ställa villkor för att garantera att de risker och men som arbetstagaren utsätts för är så små som möjligt. De beviljade undantagen skall ses över periodiskt.
13 §Närmare föreskrifter
Arbetsministeriet meddelar vid behov närmare föreskrifter om tillämpningen av detta beslut.
14 §Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft den 1 januari 1994.
Genom detta beslut upphävs statsrådets beslut av den 13 september 1974 om bekämpande av buller i arbetet (730/74) jämte ändringar samt de med stöd av beslutet meddelade föreskrifterna på lägre nivå.
Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 mom. kan en tillverkare, importör, försäljare eller någon annan i 40 § lagen om skydd i arbete avsedd person ända till den 30 juni 1995 släppa hörselskydd ut på marknaden enligt de föreskrifter som var i kraft i Finland den 31 december 1993.
Bilaga XVIII till EES-avtalet: rådets direktiv 86/188/EEG
Bilaga I
Bilaga II
RIKTGIVANDE ANVISNINGAR FÖR MÄTNING AV BULLER
A. 1. Allmänt
Värdena enligt 2 § kan vara antingen
(i) ett värde mätt direkt med integrerande ljudnivåmätare eller
(ii) ett värde beräknat från mätningar av ljudtryck och exponeringstid.
Mätningar får göras på arbetstagarens arbetsplats (arbetsplatser) eller genom användning av instrument fästade på personer.
Antalet mätningsplatser och mätningarnas varaktighet skall vara tillräckliga för att säkerställa att bullerexponeringen under arbetsdagen kan registreras.
2 Instrumentering
2.1. Om integrerande medelvärdesbildande ljudnivåmätare används skall de uppfylla IEC-standarden 804.
Om ljudnivåmätare används skall de uppfylla IEC-standarden 651. Instrument med överstyrningsindikator är att föredra.
Om data lagras på band som mellansteg i mätproceduren, skall hänsyn tas till potentiella fel orsakade av sorterings- och uppspelningsprocessen när data analyseras.
2.2. Ett instrument som används för direktmätning av maximivärdet (peak-värdet) av det ovägda momentana ljudtrycket skall ha en stigtid som inte överstiger 100 µs.
2.3. Alla instrument skall kalibreras i laboratorium med lämplig intervall.
3. Mätning
3.1. En kontroll av mätinstrumenten skall göras på mätplatsen vid början och slutet av varje dags mätningar.
3.2. Mätning av ljudtryck på arbetsplatsen bör göras inom det ostörda fältet på arbetsplatsen (dvs. i frånvaro av vederbörande person) och med mikrofonen placerad på den plats/de platser, där det öra, som utsätts för den högsta bullerexponeringen, normalt befinner sig.
Om det är nödvändigt att personen är närvarande gäller endera av följande alternativ:
(i) mikrofonen bör placeras på ett sådant avstånd från personens huvud, att det så långt som möjligt reducerar effekterna av diffraktion och avstånd på det uppmätta värdet (ett lämpligt avstånd är 0,1 m) eller,
(ii) om mikrofonen måste placeras mycket nära personens kropp, bör lämpliga justeringar göras för att bestämma ett likvärdigt ostört tryckfält.
3.3. Allmänt kan tidsvägningarna "S" och "F" användas så länge mättiden är lång jämförd med tidskonstanten för den valda vägningen, men de är inte lämpade för bestämning av L Aeq, Te då bullernivån varierar mycket snabbt.
3.4. Indirekt mätning av påverkan
Resultatet av direkt mätning L Aeg, Te kan approximeras, då man vet tiden för påverkan och mätvärdena vid klart urskiljbara områden för ljudtrycksnivån. Ett antal mätvärden och en statistisk fördelning kan vara användbar.
4. Noggrannhet vid bullermätning och bestämning av påverkan
Instrumenttypen och resultatens standardavvikelse påverkar mätningens noggrannhet. Om mätningen gäller jämförelse med ett gränsvärde bestämmer mätnoggrannheten vilken spridning av avläsningarna som gör det omöjligt att avgöra om gränsvärdet överskridits. Om något avgörande inte är möjligt, måste mätningen upprepas med större noggrannhet. Mätningar med större noggrannhet möjliggör i samtliga fall att ett avgörande är möjligt.
B. Korttidsmätningar med vanliga ljudnivåmätare är helt tillfredsställande för arbetstagare som på fast arbetsplats utför upprepade aktiviteter, vilka i stort sett orsakar bredbandbuller vid samma nivåer under hela dagen. Men när ljudtrycket som en arbetstagare utsätts för uppvisar variationer spridda över ett brett nivåområde och/eller tidsmässig oregelbundenhet blir det alltmer komplext att bestämma den dagliga personliga exponeringen. Den exaktaste metoden för mätning är därför att övervaka exponeringen under hela skiftet och använda en integrerande medelvärdesbildande ljudnivåmätare.
När en integrerande medelvärdesbildande ljudnivåmätare, som överensstämmer med IEC-standard 804 (som är väl lämpad för mätning av den ekvivalent ljudtrycksnivån hos impulsbuller), åtminstone uppfyller specifikationen för typ 1 och nyligen har blivit fullständig kalibrerad på ett laboratorium och mikrofonen är riktigt placerad (se 3.2 ovan) gör resultaten det möjligt, med vissa undantag, att även i komplexa situationer avgöra om en given exponering har överskridits (se 4). Denna metod är således allmänt acceptabel och väl lämpad för referensändamål.
ANVISNINGAR FÖR KONTROLL AV ARBETSTAGARES HÖRSEL
Beträffande kontroll av arbetstagares hörsel tas hänsyn till följande punkter:
1. Kontroll bör utföras i överensstämmelse med yrkesmässig medicinsk praxis och bör omfatta:
– när så är lämpligt, en inledande undersökning som skall genomföras före eller i början av bullerexponeringen,
– regelbundna undersökningar med intervall som står i proportion till riskens omfattning och vilka bestäms av läkaren.
2. Varje undersökning bör bestå av minst en otoskopi kombinerad med audiometri av hörtröskeln för luftljud vid rena toner i överensstämmelse med punkt 6 nedan.
3. Den inledande undersökningen skall omfatta en medicinsk anamnes. Den inledande otoskopin och det audiometriska provet bör upprepas inom en period av 12 månader.
4. Om periodiska undersökningar stadgas i lagen om företagshälsovård (743/78) samt statsrådets beslut om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1672/92) .
5. Vem som skall utföra undersökningarna anges i lagen om företagshälsovård (743/78) samt statsrådets beslut om hälsoundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1672/92) .
6. Det audiometriska provet bör uppfylla specifikationerna i ISO-standard 6189–1983 kompletterat enligt följande: Audiometri täcker även frekvensen 8 000 Hz; den omgivande ljudnivån möjliggör mätning av en tröskelnivå för hörseln lika med 0 dB i förhållande till ISO- standard 389–1975.
Andra metoder kan emellertid användas om de ger jämförbara resultat.