789/1992

Den som har förädlat en växtsort eller den till vilken förädlarens rätt har övergått ( sortägaren ) kan genom registrering få ensamrätt att utnyttja sorten yrkesmässigt enligt denna lag.

2 § har upphävts genom L 5.3.1999/238 .

Växtförädlarrätt för en sort kan beviljas

(5.3.1999/238)

Bestämmelserna i 1 mom. gäller också den som ansöker om växtförädlarrätt och som har upptäckt en växtsort och vidareutvecklat den, liksom den som dennes rätt har övergått på. (5.3.1999/238)

Utan hinder av 1 mom. kan förädlarrätt också beviljas om jord- och skogsbruksministeriet anser att det är befogat med tanke på växtodlingen i Finland eller import av en växtsort.

Växtförädlarrätt kan endast beviljas för en sort

Växtförädlarrätt får inte beviljas om förökningsmaterial eller skörd av sorten med sortägarens samtycke har sålts eller på något annat sätt överlåtits i det uttryckliga syftet att utnyttja sorten (5.3.1999/238)

Andra än sortägaren får inte utan ägarens samtycke

Om sortägaren inte skäligen har kunnat utöva sin rätt beträffande förökningsmaterialet, får ingen utan sortägarens samtycke utnyttja växter som omfattas av skyddet genom att vidta sådana åtgärder som nämns i 1 mom. med skörden av förökningsmaterialet, inbegripet hela växter och växtdelar.

Den rätt för sortägaren som bestäms i 6 § gäller också

Växtförädlarrätten begränsar inte användningen av en sort

En jordbrukare har rätt att, under de förutsättningar om vilka bestäms i 6 c §, på sin egen lägenhet använda sådant utsäde av en sort som han framställt.

Jordbrukaren har rätt att mot ersättning till förökningsändamål använda på den egna lägenheten bärgad skörd av växter, frånsett hybrider, som omfattas av det rättsskydd som avses i denna lag. Denna rätt gäller odling endast av sorter av följande växtarter: havre, korn, råg, vete, rågvete, rybs, raps, oljelin, ärter, bondböna, potatis och bovete.

Den ersättning som betalas skall vara betydligt mindre än den royalty som tas ut vid marknadsföring av förökningsmaterial av sorten. Ett avtal om beloppet av den skäliga ersättning som skall betalas till sortägaren kan ingås mellan sortägaren och jordbrukaren eller mellan organisationer som representerar dem. Har inget avtal gjorts eller tillämpas det inte, är jordbrukaren skyldig att till sortägaren betala en ersättning som utgör 50 procent av den summa som tas ut vid marknadsföring av förökningsmaterial av sorten.

En jordbrukare som besitter en åkerareal som är mindre än 10 hektar har rätt att utan ersättning använda förökningsmaterial av en skyddad sort på det sätt som avses i 1 mom. Ersättning för odling av en skyddad potatissort skall i ett sådant fall dock betalas, om sorten odlas på mer än 2 hektar eller vid odling av tidig potatis under täckmaterial på mer än 1 hektar.

Jordbrukaren och den som bearbetar förökningsmaterial är skyldiga att på begäran lämna myndigheterna och sortägaren de uppgifter som behövs för att betalningsskyldigheten skall kunna konstateras.

Växtförädlarrätten gäller inte åtgärder som hänför sig till sådant material av en skyddad sort eller av växter som avses i 6 a § vilket genom ägarens försorg eller med ägarens samtycke har sålts eller annars marknadsförts i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte dessa åtgärder vidtas

Med material av sorten avses i 1 mom.

En sortägare har rätt att ur det i lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) avsedda landsbygdsnäringsregistret få de uppgifter som behövs för att förverkliga den i 6 c § avsedda betalningsskyldigheten. Som sådana uppgifter får följande uppgifter om en odlare lämnas ut:

En sortägare får använda uppgifter som lämnats ut i enlighet med 1 mom. endast för att förverkliga sin rätt till ersättning enligt 6 c §. Sortägaren har inte rätt att lämna uppgifterna vidare.

En förutsättning för utlämnande av uppgifter enligt 1 mom. är att sortägaren och odlaren eller organisationer som representerar dem i enlighet med 6 c § har avtalat om den ersättning som skall betalas till sortägaren.

Ett år efter utgången av det kalenderår beträffande vilket uppgifter har lämnats ut för förverkligande av den betalningsskyldighet som avses i 6 c § skall sortägaren förstöra de uppgifter som lämnats ut med stöd av 6 f §.

Växtförädlarrätten omfattar också plantor av prydnadsväxter samt delar av sådana växter som vanligen används för något annat ändamål än förökning, om de utnyttjas kommersiellt som förökningsmaterial för produktion av prydnadsväxter eller snittblommor.

8 § har upphävts genom L 5.3.1999/238 .

Registermyndigheten är en växtsortsnämnd, som för register över växtsorterna.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsätter växtsortsnämnden. Nämnden skall ha en ordförande, en vice ordförande och högst tio medlemmar. Varje medlem skall ha en suppleant. Nämnden tillsätts för tre år åt gången. Närmare stadganden om nämnden utfärdas genom förordning.

En registreringsansökan görs skriftligen hos registermyndigheten.

Registreringsansökan skall omfatta en beskrivning av hur den nya sorten avviker från andra sorter samt ange sortnamnet. I ansökan skall förädlarens namn uppges. Om någon annan än förädlaren ansöker om växtförädlarrätt skall sökanden styrka sin rätt till sorten. Sökanden skall försäkra att sorten inte har bjudits ut eller marknadsförts på det sätt som nämns i 5 § innan ansökan lämnades in.

Sökanden skall betala en registreringsavgift.

Som ansökningsdatum antecknas den dag då ansökningshandlingarna har tillställts myndigheten och registreringsavgiften betalts.

Med hjälp av sortnamnet skall sorten kunna skiljas från andra sorter.

Sortnamnet får inte godkännas, om det

Har sortägaren tidigare ansökt om växtförädlarrätt inom någon unionsmedlems territorium skall registreringsansökan, om den görs inom tolv månader från den dag då den tidigare ansökan lämnades in ( prioritetstid ), anses ha blivit gjord samtidigt i Finland, om så yrkas.

Har sökanden inte iakttagit stadgandena och bestämmelserna om ansökan eller märker registermyndigheten att det finns andra hinder för registreringen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller avhjälpa bristen.

Underlåter sökanden att inom den utsatta tiden avge yttrande eller vidta åtgärder för att avhjälpa bristen skall ansökan avskrivas. I föreläggande enligt 1 mom. skall denna påföljd nämnas.

En ansökan som avskrivits tas på nytt till behandling, om sökanden inom en månad efter den utsatta tiden begär det samt avger sitt yttrande eller vidtar åtgärder för att avhjälpa bristen och inom samma tid betalar en avgift för ny behandling.

Finns det efter att sökanden har avgett sitt yttrande hinder för att godkänna ansökan, skall ansökan avslås, om det inte finns skäl att ge honom ett nytt föreläggande.

Om någon hos registermyndigheten påstår att han har bättre rätt till en sort än sökanden och om saken är oklar, kan växtsortsnämnden förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid. Om talan inte väcks inom denna tid lämnas invändningen utan avseende. Detta skall nämnas i föreläggandet.

Är en tvist om bättre rätt till en sort anhängig vid en domstol, kan behandlingen av registreringsansökan avbrytas till dess ärendet har avgjorts slutligt.

Om någon inför registermyndigheten visar att han har bättre rätt till en sort än sökanden, skall registermyndigheten på hans begäran överföra ansökan på honom. Samtidigt skall den som ansökan överförs på betala en ny registreringsavgift.

Förrän ett yrkande på överföring har avgjorts slutligt får ansökan inte avskrivas, bifallas, avslås eller återtas.

Om en ansökan uppfyller kraven skall registermyndigheten genom att kungöra ansökan ge allmänheten tillfälle att framställa invändningar mot ansökan.

Invändningarna skall göras skriftligen till registermyndigheten inom den tid som den bestämmer.

Registermyndigheten skall se till att sorten undersöks, om inte detta av särskilda skäl skall anses onödigt. (5.3.1999/238)

Sökanden skall tillhandahålla den som utför undersökningen behövligt växtmaterial och övriga behövliga upplysningar.

En sökande som har begärt prioritet på basis av en ansökan som gjorts i något annat land skall tillhandahålla växtmaterial och övriga behövliga upplysningar inom fyra år efter utgången av prioritetstiden.

När den tid som reserverats för framställande av invändningar har löpt ut och behövliga undersökningar av sorten utförts skall ansökan tas upp till fortsatt behandling och registermyndigheten fatta beslut om registrering av sorten.

Sökanden skall ges tillfälle att avge yttrande om de anmärkningar som har gjorts och om den undersökning som har utförts.

Sedan registermyndighetens beslut enligt 19 § har vunnit laga kraft skall sorten införas i växtsortsregistret. Registreringen skall kungöras. Sökanden ges ett registreringsbevis.

Ett beslut om att avslå en ansökan skall kungöras sedan det har vunnit laga kraft.

Växtförädlarrätten gäller från den dag då registermyndigheten har beslutat att sorten kan införas i registret. Rätten kan genom betalning av årsavgifter hållas i kraft i 25 år från ingången av året efter det då beslutet fattades. I fråga om potatis, träd och vin är tiden dock 30 år.

När förökningsmaterial av en registrerad växtsort saluförs skall det registrerade namnet användas om sorten också efter att giltighetstiden för växtförädlarrätten har löpt ut eller rätten annars upphört.

Ett registrerat sortnamn eller ett namn som lätt kan förväxlas med detta får inte användas för en sort av samma eller en närstående art eller för förökningsmaterial av en sådan sort så länge sortnamnet är registrerat.

Registermyndigheten skall upphäva ett registrerat sortnamn om

Registermyndigheten skall underrätta ägaren om kravet på att upphäva benämningen och uppmana ägaren att lämna in ett nytt namnförslag inom 30 dagar efter det att ägaren har fått del av yrkandet. Om sorten inte längre är skyddad, kan registermyndigheten själv föreslå ett nytt namn.

Förslaget till nytt namn skall prövas och publiceras på det sätt som bestäms i förordningen om växtförädlarrätt (907/1992) . Det nya namnet skall registreras och publiceras efter att det har godkänts. Det tidigare namnet skall samtidigt upphävas.

Om sortägaren har gett någon annan tillstånd att utnyttja en registrerad sort ( licens ), får denne överlåta sin rätt vidare endast om detta har avtalats. (5.3.1999/238)

Om licensen tillhör ett företag, får licensen överlåtas i samband med att företaget överlåts, om inte något annat har avtalats.

Om förökningsmaterial av en registrerad sort inte produceras på villkor som är skäliga för marknaden och i tillräcklig mängd med beaktande av livsmedelsförsörjningens allmänna behov, kan den som vill utnyttja sorten yrkesmässigt i Finland få tvångslicens för detta, om det inte finns godtagbara skäl till sortägarens förfarande. Tvångslicensen omfattar också rätt att av sortägaren få en behövlig mängd förökningsmaterial av sorten.

Tvångslicens kan beviljas endast den som anses ha förutsättningar att på godtagbart sätt och på de villkor som fastställs i tvångslicensen utnyttja den sort som förädlarrätten gäller.

Tvångslicensen utgör inte hinder för sortägaren att själv utnyttja sin rätt eller att överlåta sortlicensen.

Tvångslicens beviljas av en domstol, som bestämmer i vilken omfattning en registrerad sort får utnyttjas samt fastställer vederlaget och de övriga villkoren i tvångslicensen. Domstolen kan på sortägarens yrkande upphäva tvångslicensen eller fastställa nya villkor för den, om väsentligt förändrade förhållanden förutsätter det.

Om innehavaren av ett patent på en bioteknisk uppfinning inte kan utnyttja patentet utan att göra intrång i en tidigare meddelad växtförädlarrätt som gäller en sort, får patenthavaren ansöka om tvångslicens att utan ensamrätt utnyttja den växtsort som skyddas av rättigheten, mot lämplig avgift. Om patenthavaren beviljas en sådan tvångslicens, har innehavaren av växtförädlarrätten på skäliga villkor rätt till en ömsesidig licens att använda den skyddade uppfinningen.

De som ansöker om sådan licens som avses i 1 mom. skall visa att de utan framgång har vänt sig till innehavaren av växtförädlarrätten för att erhålla ett licensavtal och att uppfinningen utgör ett viktigt tekniskt framsteg av betydande ekonomiskt intresse i förhållande till den skyddade växtsorten.

I patentlagen (550/1967) bestäms om växtförädlarens rätt att få tvångslicens att använda en uppfinning som skyddats med patent.

När växtförädlarrätten har övergått eller någon har beviljats en licens eller en licens har överlåtits till någon annan skall på begäran anteckning om detta göras i växtsortsregistret. Detsamma gäller pantsättning av växtförädlarrätten. Beviljande av tvångslicens antecknas dock alltid i registret.

Om det bevisas att en i registret antecknad licens, panträtt eller tvångslicens har upphört att gälla, skall anteckningen avföras.

För införande av anteckningar i registret uppbärs en avgift.

Som sortägare anses den som senast har antecknats som sortägare i registret.

En sortägare kan avstå från sin rätt genom att lämna ett skriftligt meddelande om detta till registermyndigheten, varvid myndigheten avlägsnar sorten ur registret.

Växtförädlarrätten upphör om årsavgiften inte betalas inom stadgad tid.

Domstolen skall förklara en växtförädlarrätt ogiltig, om följande gäller på ansökningsdagen eller, om sortägaren har beviljats prioritet enligt 12 §, på den dag räknat från vilken prioritet har getts:

(5.3.1999/238)

I ärenden som gäller ogiltigförklaring av växtförädlarrätt skall domstolen begära utlåtande av registermyndigheten.

I andra ärenden som gäller växtförädlarrätt kan domstolen inhämta utlåtande av registermyndigheten, om det finns skäl därtill.

Registermyndigheten förklarar växtförädlarrätten förverkad, om

Om någon gör intrång i den ensamrätt som en växtförädlarrätt medför, kan domstolen förbjuda honom att fortsätta eller upprepa handlingen.

När domstolen behandlar talan enligt 29 § kan den på yrkande av innehavaren av en växtförädlarrätt vid vite förordna att administratören av en sändare, server eller någon annan anordning eller någon annan tjänstelevererande mellanhand avbryter den användning som påstås göra intrång i växtförädlarrätten ( föreläggande om avbrytande ), om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som påstås göra intrång i växtförädlarrätten eller med hänsyn till mellanhänders eller växtförädlarrättsinnehavarens rättigheter.

Innan talan enligt 29 § väcks kan den domstol som avses i paragrafen på yrkande av innehavaren av en växtförädlarrätt meddela ett föreläggande om avbrytande, om förutsättningar enligt 1 mom. finns för det och om det är uppenbart att rättsinnehavarens rättigheter annars allvarligt äventyras. Domstolen skall bereda den mot vilken föreläggande begärs och den som påstås göra intrång i en växtförädlarrätt tillfälle att bli hörda. Delgivning till den mot vilken ett föreläggande har sökts kan ske per post, telefax eller elektronisk post. I övrigt tillämpas 8 kap. i rättegångsbalken på behandlingen av ärendet.

Domstolen kan på begäran meddela det föreläggande om avbrytande som avses i 2 mom. interimistiskt utan att höra den som påstås ha gjort intrång, om ärendets brådskande natur nödvändigtvis kräver det. Föreläggandet är i kraft tills något annat bestäms. Den som påstås ha gjort ett intrång skall utan dröjsmål efter att föreläggandet har meddelats beredas tillfälle att bli hörd. När denne har hörts skall domstolen utan dröjsmål besluta om föreläggandet skall vara i kraft eller återkallas.

Ett föreläggande om avbrytande som meddelats med stöd av denna paragraf får inte äventyra tredje mans rätt att sända och ta emot meddelanden. Ett föreläggande om avbrytande träder i kraft när sökanden ställer en sådan säkerhet hos utmätningsmannen som avses i 7 kap. 16 § i utsökningslagen (37/1895) , om inget annat följer av 7 kap. 7 § i rättegångsbalken. Ett föreläggande om avbrytande som meddelats med stöd av 2 eller 3 mom. i denna paragraf förfaller om inte talan enligt 29 § väcks inom en månad från det att föreläggandet meddelades.

Den som begärt ett föreläggande om avbrytande skall ersätta den som meddelats föreläggandet liksom också den som påstås ha gjort intrång för den skada som orsakas av att föreläggandet verkställs samt för kostnaderna i ärendet, om talan enligt 29 § förkastas eller avvisas utan prövning eller om behandlingen av ärendet avskrivs som en följd av att käranden återtagit talan eller uteblivit från rätten. Samma gäller om föreläggandet om avbrytande återkallas med stöd av 3 mom. eller förfaller med stöd av 4 mom. När en talan om ersättning av skada och kostnader väcks skall 7 kap. 12 § i rättegångsbalken iakttas.

Sortägaren eller den som med stöd av licens eller tvångslicens har rätt att utnyttja en växtsort som skyddas av växtförädlarrätt kan väcka fastställelsetalan för att klarlägga om han enligt den beviljade växtförädlarrätten åtnjuter skydd mot annan eller inte, såvida frågan är oklar och detta vållar honom olägenhet.

Den som utnyttjar eller ämnar utnyttja en växtsort som skyddas av växtförädlarrätt kan på samma villkor väcka fastställelsetalan mot innehavaren av förädlarrätten för att klarlägga om det med anledning av den beviljade växtförädlarrätten finns hinder för nämnda verksamhet eller inte.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör intrång i växtförädlarrätten eller bryter mot bestämmelserna i 22 § om användning av sortnamn är skyldig att betala skälig gottgörelse för utnyttjande av sortnamnet och ersätta den skada som kränkningen medför. Om oaktsamheten endast är ringa kan skadeståndet jämkas. (21.7.2006/683)

Om intrånget i växtförädlarrätten eller överträdelsen av 22 § om användning av sortnamn inte skett uppsåtligen och inte beror på oaktsamhet, är den som gjort intrång skyldig att betala skälig gottgörelse för utnyttjandet av sortnamnet. (21.7.2006/683)

På grund av intrång i växtförädlarrätten eller överträdelse av 22 § om användning av sortnamn kan gottgörelse och skadestånd yrkas endast för de fem senaste åren innan talan väcktes. (21.7.2006/683)

Om växtförädlarrätten har förklarats ogiltig genom en dom som vunnit laga kraft kan gottgörelse eller skadestånd inte yrkas. (21.7.2006/683)

Om ersättning enligt denna paragraf gäller dessutom i tillämpliga delar skadeståndslagen (412/74) .

En jordbrukare som försummar den skyldighet om vilken bestäms i 6 c § är skyldig att betala ersättning. Ersättningens storlek bestäms i enlighet med bestämmelserna om Europeiska gemenskapens växtförädlarrätt.

På talan av en part vars rätt har kränkts kan domstolen i den mån det är skäligt bestämma att växtmaterial som intrånget gäller skall överlämnas till den kränkta parten mot lösen. Detta gäller inte den som i god tro har fått växtmaterialet eller särskild rätt till detta och som inte själv har gjort intrång i växtförädlarrätten.

Det växtmaterial som avses i 1 mom. får tas i beslag, om den vars rätt kränkts har krävt att växtmaterialet av sorten skall överlämnas enligt 7 kap. utsökningslagen.

Utnyttjar någon annan än sökanden, sedan en ansökan som avses i 10 § har gjorts, yrkesmässigt en sort för vilken växtförädlarrätt har sökts, skall stadgandena om intrång i växtförädlarrätt tillämpas på motsvarande sätt, om förädlarrätten senare beviljas.

För sådan verksamhet som kränker växtförädlarrätten och som ägt rum efter att en ansökan som avses i 10 § har gjorts men innan förädlarrätten beviljats, kan inte straff som avses i 9 kap. eller 49 kap. 2 § strafflagen dömas ut. För en skada som uppstått före kungörande av ansökan enligt 17 § kan ersättning dömas ut endast enligt 31 § 2 mom. (21.4.1995/721)

Om skadeståndstalan väcks inom ett år efter att växtförädlarrätten har registrerats, tillämpas inte 31 § 3 mom.

Domstolen kan i ett tvistemål som gäller intrång i växförädlarrätten på yrkande av käranden ålägga svaranden att ersätta käranden för de kostnader denne har av att vidta lämpliga åtgärder för att sprida information om en lagakraftvunnen dom i vilken svaranden har konstaterats ha gjort intrång i en växtförädlarrätt. Ett åläggande får inte ges om spridningen av informationen har begränsats i någon annan lag. Vid prövningen av om ett åläggande skall ges och om dess innehåll skall domstolen beakta den allmänna betydelsen av offentliggörandet, intrångets art och omfattning, de kostnader som offentliggörandet medför och andra motsvarande omständigheter.

Domstolen fastställer ett maximibelopp för de skäliga kostnader för offentliggörande som svaranden skall ersätta. Käranden har inte rätt till ersättning om uppgifter om domen inte har offentliggjorts inom en av domstolen utsatt tid räknat från den tidpunkt då den lagakraftvunna domen gavs.

Den som uppsåtligen kränker den ensamrätt om vilken stadgas i 6, 7 eller 8 § skall, om inte gärningen skall bestraffas som ett brott mot industriell rättighet enligt 49 kap. 2 § strafflagen, för kränkning av växtförädlarrätt dömas till böter.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för kränkning av växtförädlarrätt, om inte målsäganden har anmält brottet till åtal.

Jordbrukaren och den som bearbetar förökningsmaterial skall, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar den skyldighet om vilken bestäms i 6 d §, för underlåtenhet att lämna uppgifter om odling av sorten dömas till böter.

Den som i strid med det syfte som anges i 6 f § 2 mom. uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar ut eller använder sådana uppgifter som lämnats ut med stöd av 6 f § skall för missbruk av uppgifter om odling av en skyddadsort dömas till böter.

Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet bryter mot stadgandena i 22 § om användning av sortnamn skall för missbruk av växtsortsnamn dömas till böter, om inte förseelsen är ringa.

Har den som ansöker om eller innehar växtförädlarrätt inte hemvist i Finland, skall han ha ett ombud som är bosatt här och som har rätt att företräda honom i allt som gäller växtförädlarrätten.

Den som ansöker om eller innehar växtförädlarrätt kan söka ändring i ett sådant slutligt beslut av registermyndigheten som gäller växtförädlarrätt, om beslutet går honom emot. Den som har framställt invändning kan söka ändring i ett beslut genom vilket en ansökan har godkänts trots att invändning mot den har framställts på behörigt sätt. Återtar den som framställt invändningen sitt ändringssökande kan saken dock prövas om det finns särskilda skäl till det.

Sökanden kan söka ändring i ett beslut genom vilket ett yrkande enligt 16 § om överföring av ansökan har godkänts. Den som har framställt överföringsyrkandet kan söka ändring i ett beslut genom vilket yrkandet har avslagits.

I registermyndighetens beslut söks ändring genom besvär hos förvaltningsdomstolen enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996) . (2.9.2005/706)

Laga domstol för behandling av ärenden med stöd av denna lag är Helsingfors tingsrätt.

Storleken på de avgifter om vilka stadgas i denna lag skall motsvara beloppet av statens totalkostnader för prestationen (självkostnadsvärde) . Registreringsavgiftens och årsavgiftens storlek kan dock bestämmas så att det totala beloppet av de avgifter som uppbärs för dem uppskattningsvis motsvarar de totalkostnader som förandet av registret vållar staten.

För växtsortsnämndens prestationer av samma slag får fastställas en lika stor avgift även om statens kostnader för utförandet är olika. När storleken av en sådan fast avgift bestäms, skall de genomsnittliga totalkostnaderna för prestationen beaktas.

Av orsaker som hänför sig till internationella avtal eller av näringspolitiska eller praktiska orsaker får det bestämmas att en avgift allmänt uppbärs till ett högre eller lägre belopp än prestationens självkostnadsvärde eller en avgift som beräknas enligt andra meningen i 1 mom. eller att avgift inte alls skall uppbäras.

I fråga om avgifterna skall i övrigt iakttas lagen om grunderna för avgifter till staten (150/92) .

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning. Växtsortsnämnden kan meddela detaljerade föreskrifter om registreringsansökan och behandlingen av den.