Finlex - Till startsidan
Lagstiftning

320/1987

Uppdaterad lagstiftning

Uppdaterade författningstexter där ändringar i lagen eller förordningen ingår i författningstexten.

Författningar följda till och med FörfS 59/2025.

Reglemente för riksdagens kansli

Inte i kraft
Detta reglemente har upphävts genom R 4.12.2015/1480 , som gäller fr.o.m. 1.1.2016.
Ämnesord
Riksdagens kansli, Reglemente
Typ av författning
Instruktion
Förvaltningsområde
Riksdagen
Meddelats
Ikraftträdande
Anmärkning
upphäv. eduskunnan 2.12.1977 hyväksymä kanslian ohjesääntö
ELI-kod
http://data.finlex.fi/eli/sd/1987/320/ajantasa/2005-12-12/swe

Riksdagen har den 13 februari 1987 med stöd av 90 § riksdagsordningen fastställt följande reglemente för riksdagens kansli:

Riksdagens kanslis uppgifter och organisation

1 §

Riksdagens kansli skall skapa förutsättningar för riksdagen att fullgöra de uppgifter som ankommer på riksdagen i dess egenskap av statsorgan.

Riksdagens generalsekreterare är chef för riksdagens kansli.

2 §

Riksdagens kansli är uppdelat på ett centralkansli och en förvaltningsavdelning. Vid kansliet finns dessutom ett utskottssekretariat.

Riksdagens biträdande generalsekreterare är chef för utskottssekretariatet. Riksdagens lagstiftningsdirektör är chef för centralkansliet. Riksdagens förvaltningsdirektör är chef för förvaltningsavdelningen. (2.12.1994/1375)

3 §

Vid centralkansliet finns en protokollbyrå, en svensk byrå och en dokumentbyrå. (20.6.2000/722)

Vid förvaltningsavdelningen finns en förvaltningsbyrå, en räkenskapsbyrå, en fastighetsbyrå och en dataadministrationsbyrå. (14.5.1998/364)

Genom beslut av kanslikommissionen kan sektioner inrättas vid byråerna.

Varje byrå skall ha en byråchef. Chef för dataadministrationsbyrån är dataadministrationschefen. Chef för en sektion är en biträdande byråchef, en sektionschef eller någon annan av kanslikommissionen förordnad tjänsteman vid riksdagens kansli. (20.6.2000/722)

4 § (10.11.2004/1191)

Vid riksdagens kansli finns dessutom en internationell enhet, en utrednings- och informationsenhet samt en säkerhetsenhet, som i sina primära uppgifter är direkt underställda talmannen och generalsekreteraren. Vid utrednings- och informationsenheten finns Riksdagsbiblioteket, den interna utredningstjänsten och riksdagsinformationen.

Chef för internationella enheten är direktören för internationella enheten, chef för utrednings- och informationsenheten utrednings- och informationsdirektören och chef för säkerhetsenheten säkerhetsdirektören. Chef för Riksdagsbiblioteket är direktören för Riksdagsbiblioteket, chef för den interna utredningstjänsten utredningschefen och chef för riksdagsinformationen informationschefen.

Centralkansliets och dess verksamhetsenheters uppgifter

5 § (20.6.2000/722)

Centralkansliet skall sköta de berednings-, verkställighets- och serviceuppgifter som ansluter sig till riksdagens plenum, sörja för att riksdagshandlingarna och registren upprättas och publiceras samt se till att handlingarna distribueras och lagras.

6 §

Protokollbyrån skall göra upp protokollen över plena.

7 §

Svenska byrån skall

1)

till svenska översätta de handlingar som anges i 51 § Finlands grundlag,

(20.6.2000/722)

2)

till svenska eller finska översätta andra handlingar än de som nämns i 1 punkten och som ansluter sig till riksdagens verksamhet,

3)

biträda vid uppgörandet av riksdagens svenskspråkiga svar och skrivelser samt

4)

ordna tolkningen vid plena och i utskotten.

8 §

Dokumentbyrån skall

1)

sköta redigeringen, tryckningen och ämnesordsindexeringen i fråga om riksdagshandlingarna, annan förmedling av handlingar samt riksdagens övriga tryckningsarbeten,

(11.6.1997/634)

2)

redigera publikationsserien med riksdagshandlingarna,

3)

sköta distributionen av lagringen av riksdagshandlingarna tillsammans med riksdagskansliets övriga enheter,

(20.6.2000/722)

4)

göra upp och föra register över riksdagsärendena och riksdagsarbetet samt utgående från dem redigera registerutskrifter,

(11.6.1997/634)

5)

ordna gemensam ordbehandlingsservice för centralkansliet samt

(11.6.1997/634)

6)

sköta riksdagens dupliceringsservice.

9 § (20.6.2000/722)

9 § har upphävts genom B 20.6.2000/722

9 a § (11.6.1997/634)

9 a § har upphävts genom B 11.6.1997/634

Förvaltningsavdelningens och dess verksamhetsenheters uppgifter

10 §

Förvaltningsavdelningen skall organisera kanslikommissionens sammanträden.

Förvaltningsavdelningen skall dessutom behandla ärenden som gäller

1)

riksdagens budget och ekonomi samt planeringen av verksamheten och ekonomin,

2)

budgetarna samt bokföringen och betalningsrörelsen för riksdagens justitieombudsmans kansli och statsrevisorernas kansli samt samarbete med dessa organ,

(20.6.2000/722)

3)

riksdagshuset och andra lokaliteter som riksdagen använder samt inventarierna i dem,

4)

i lagen om riksdagsmannaarvode (328/47) angivna och därmed jämförbara åtgärder samt

5)

riksdagens personalförvaltning, om det inte är fråga om ett ärende som ankommer på centralkansliet eller utskottssekretariatet.

Avdelningen skall behandla sådana till riksdagens kansli hörande förvaltningsärenden som inte åligger andra verksamhetsenheter.

11 §

Förvaltningsbyrån skall, om inte kanslikommissionen bestämmer annat, se till att protokoll förs vid kanslikommissionens sammanträden och att protokollsutdrag ges.

Förvaltningsbyrån skall dessutom handlägga ärenden som gäller

1)

anskaffning, användning och skötsel av inventarier och kontorsmaskiner,

(12.2.1991/487)

2 punkten har upphävts genom B 14.5.1998/364 (14.5.1998/364)

3)

riksdagens personalförvaltning, inberäknat personalutbildning och intern information, om saken ankommer på förvaltningsavdelningen,

4)

anordnande av ämbetsverksservice samt

5)

arbetarskyddet och arbetshälsovården.

Byrån skall dessutom behandla till förvaltningsavdelningen hörande ärenden som inte skall skötas av andra verksamhetsenheter.

12 § (20.6.2000/722)

Räkenskapsbyrån skall sköta de uppgifter som ansluter sig till budgetarna, bokföringen och betalningsrörelsen för riksdagen, riksdagens justitieombudsmans kansli och statsrevisorernas kansli på det sätt som närmare föreskrivs i riksdagens räkenskapsstadga (460/1988) och räkenskapsreglementet.

13 §

Fastighetsbyrån skall sköta riksdagens fastigheter. (12.2.1991/487)

Fastighetsbyrån skall behandla ärenden som gäller

1)

användningen, vården och underhållet av riksdagens fastigheter,

2)

vård och underhåll av inventarierna,

3)

städservicen i riksdagens fastigheter,

4)

gårdskarlsuppgifterna på riksdagens områden, samt

5)

drift, service och underhåll i fråga om VVS-anordningar och eltekniska anordningar.

(10.11.2004/1191)

13 a § (14.5.1998/364)

Dataadministrationsbyrån svarar för tillgången och kvaliteten på riksdagens datateknikservice samt samordnar utvecklingen av datasystemen.

Dataadministrationsbyrån skall behandla frågor som gäller

1)

användning, underhåll och utveckling av datatekniken eller datasystemen,

2)

anskaffningar, tjänster och utbildning i anknytning till datateknik samt

3)

datasäkerhet.

Utskottssekretariatets uppgifter

14 §

Utskottssekretariatet skall tillhandahålla den sekreterarservice som utskotten behöver samt sköta beredningen av de ärenden som skall behandlas i utskotten och därtill anslutna biträdande funktioner.

För riksdagens relationer med Europeiska unionens institutioner och organ finns inom utskottssekretariatet ett EU-sekretariat bestående av tjänstemän som utsetts av kanslikommissionen. Kanslikommissionen meddelar närmare bestämmelser om EU-sekretariatets uppgifter. (8.10.1996/752)

Övriga verksamhetsenheters uppgifter

15 § (20.6.2000/722)

Utrednings- och informationsenheten skall ha hand om riksdagens biblioteksservice, riksdagens interna utredningstjänst och riksdagsinformationen.

Riksdagsbiblioteket skall inom sitt verksamhetsområde betjäna riksdagen samt vara ett centralarkiv för riksdagen och ett offentligt centralbibliotek för rättsinformation, samhällsinformation och riksdagskunskap.

Den interna utredningstjänsten skall ha hand om dokumentation och utredningar för riksdagsledamöter och andra som arbetar vid riksdagen.

Riksdagsinformationen skall ha hand om informationsverksamheten, samordna de övriga riksdagsenheternas information och tillhandahålla behövlig experthjälp.

16 § (8.10.1996/752)

Internationella enheten biträder talmannen och generalsekreteraren samt riksdagens organ och verksamhetsenheter i internationella ärenden med undantag för relationerna med Europeiska unionens institutioner och organ. Kanslikommissionen meddelar vid behov närmare bestämmelser om enhetens uppgifter.

17 § (10.11.2004/1191)

Säkerhetsenheten skall ansvara för att riksdagens säkerhetssystem fungerar och utvecklas under alla förhållanden samt för räddningsverksamheten och befolkningsskyddet i riksdagen.

Tjänstemännens uppgifter

18 §

Bestämmelser om generalsekreterarens uppgifter i anslutning till riksdagens verksamhet ingår i 75 § i riksdagens arbetsordning (40/2000) . (20.6.2000/722)

Generalsekreteraren lyder under kanslikommissionen och skall i egenskap av chef för riksdagens kansli leda och övervaka kansliets verksamhet. Härvid skall han

1)

allmänt se till att kansliet har den beredskap som arbetet förutsätter och att kansliets verksamhet planeras och leds effektivt samt att personalen på ett ändamålsenligt sätt placeras och anlitas i olika uppgifter,

2)

till kanslikommissionen göra sådana framställningar som han anser vara behövliga för att utveckla kansliets verksamhet,

3)

speciellt övervaka beredningen av de lagstiftningsärenden och andra viktigare ärenden som gäller kansliet,

4)

i kanslikommissionen föredra de viktigaste utnämningsärendena inom kansliet i enlighet med vad kanslikommissionen förordnar,

5)

behandla de ärenden som kanslikommissionen enligt ärendenas karaktär har anförtrott generalsekreteraren samt

6)

avgöra de ärenden som enligt vad som stadgas eller föreskrivs ankommer på honom.

19 §

Den som har förmansuppgifter skall

1)

leda, övervaka, utveckla och planera sin enhets och sina underordnades verksamhet samt skötseln av de ärenden som hör till hans verksamhetsområde,

2)

fördela arbetet mellan de enheter och tjänstemän som är underställda honom samt dra försorg om att ärendena blir effektivt och snabbt beredda,

3)

behandla de viktigaste av de ärenden som ankommer på enheten,

4)

dra försorg om sina underlydandes utveckling och om att lämpliga arbetslokaliteter och arbetsredskap ordnas,

5)

följa den allmänna utvecklingen inom sitt verksamhetsområde samt

6)

avgöra de ärenden i vilka han enligt vad som stadgas och föreskrivs har beslutanderätt.

20 §

Biträdande generalsekreteraren skall, utöver vad som stadgas i arbetsordningen för riksdagen och i 19 § ovan,

1)

biträda generalsekreteraren i hans uppgifter,

2)

svara för den allmänna planeringen, ledningen och uppföljningen av utskottens verksamhet,

3)

biträda utskotten genom att leda och övervaka utskottssekreterarnas verksamhet, samt

(5.12.2003/1200)

4)

i mån av möjlighet också på annat sätt dra försorg om den tekniska nivån på riksdagens lagstiftningsarbete och dess utveckling.

21 § (2.12.1994/1375)

Lagstiftningsdirektören skall utöver vad som bestäms i 19 § (20.6.2000/722)

1)

vara riksdagens notarie,

2)

se till att dagordningar uppgörs för plena,

3)

biträda generalsekreteraren i de berednings- och verkställighetsuppgifter som ansluter sig till plena,

4)

leda och övervaka uppgörandet av protokollen samt utarbetandet av statistik och register i anslutning till riksdagens lagstiftningsarbete samt

5)

övervaka beredningen av de handlingar som ansluter sig till riksdagens justeringsmäns verksamhet.

22 § (2.12.1994/1375)

Äldre riksdagssekreteraren skall se till att riksdagsmännens spörsmål och motioner samt andra motsvarande riksdagshandlingar tas emot samt att de börjar behandlas och att den service anordnas som ankommer på centralkansliet. Äldre riksdagssekreteraren skall vid behov vara riksdagens notarie.

Äldre riksdagssekreteraren skall dessutom leda, koordinera och övervaka svenska byråns, dokumentbyråns och upplysningstjånstens verksamhet. (11.6.1997/634)

23 § (2.12.1994/1375)

Riksdagssekreteraren skall bistå centralkansliet i dess serviceverksamhet. Riksdagssekreteraren skall dessutom vid behov vara riksdagens notarie.

24 §

Förvaltningsdirektören skall, utöver vad som stadgas i 19 §,

1)

organisera kanslikommissionens sammanträden och vara föredragande i kanslikommissionen samt föredra de ärenden som enligt 10 och 71 § lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) skall avgöras av generalsekreteraren,

(5.12.2003/1200)

2)

vara disponent för de fastigheter som riksdagen besitter,

3)

ansvara för att riksdagskansliets förvaltning är effektiv och ändamålsenlig samt för behövligt samarbete med riksdagens justitieombudsmans kansli och statsrevisorernas kansli,

(20.6.2000/722)

4)

se till att riksdagens kanslis resurser och organisationsstruktur samt planerings-, besluts-, verksamhets- och uppföljningssystemen är ändamålsenliga samt även annars dra försorg om kontinuerlig planering och utveckling av kansliets personalförvaltning och övriga förvaltning samt

5)

leda och övervaka fullgörandet av tidsbundna uppgifter inom kansliets förvaltning samt andra till förvaltningen anslutna funktioner.

25 § (20.6.2000/722)

Uppgifterna för utskottens sekreterare bestäms i de allmänna anvisningar för utskotten som talmanskonferensen fastställer.

25 a § (20.6.2000/722)

Utrednings- och informationsdirektören skall utöver vad som bestäms i 19 § ansvara för att riksdagsinformationen fungerar och utvecklas, att de övriga riksdagsenheternas information samordnas och att behövlig experthjälp i informationsfrågor ges.

Behandlingen av ärenden

26 §

Cheferna för utskottssekretariatet, centralkansliet, förvaltningsavdelningen, utrednings- och informationsenheten, internationella enheten och säkerhetsenheten skall i fråga om personalen vid sin enhet ge reseförordnanden för inrikes tjänsteresor och, enligt generalsekreterarens anvisningar, avgöra ärenden som gäller tidpunkten för semestrarna. (10.11.2004/1191)

Om ett ärende gäller generalsekreteraren eller en chef som nämns i 1 mom., skall det avgöras av talmannen.

27 §

Förvaltningsdirektören skall, enligt vad kanslikommissionen bestämmer i sina anvisningar, fatta beslut om anskaffningar av lösöre och anordningar samt hyres-, service- och reparationsärenden och andra ärenden som gäller riksdagskansliets förvaltning och användning av anslag och som inte är vittgående eller av principiell betydelse.

Förvaltningsdirektören skall också avgöra ärenden som gäller

1)

tjänstledighet för tjänstemän vid riksdagens kansli på grund av sjukdom eller med anledning av moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet, eller oavlönad tjänstledighet under högst en månad av annan orsak,

2)

skötseln av en tjänst under högst en månad vid tjänstledigheter som nämns i 1 punkten,

3)

ålderstillägg eller andra ordinarie lönetillägg samt

4)

uppgifter till statskontoret för övervakning av pensioner.

Om en annan lagstadgad tjänstledighet än en sådan som nämns i 2 mom. 1 punkten eller ett i 2 punkten nämnt ärende gäller en tjänsteman vid centralkansliet eller utskottssekretariatet, får förvaltningsdirektören inte avgöra ärendet i strid med ett utlåtande av chefen för verksamhetsenheten.

28 §

En tjänsteman vid riksdagens kansli skall på föredragning avgöra ärenden inom sin behörighet enligt vad kanslikommissionen förordnat.

Expeditioner i ärenden som avgjorts på föredragning undertecknas av den som avgjort ärendet och kontrasigneras av föredraganden.

29 §

Kanslikommissionen kan, om den anser att ärendets natur kräver det, på eget initiativ eller på framställning av generalsekreteraren i enskilda fall handlägga ett ärende som annars skulle ankomma på en tjänsteman.

Generalsekreteraren kan i enskilda fall avgöra ett ärende som ankommer på en annan tjänsteman vid riksdagens kansli, om han anser att ärendets natur kräver det.

30 §

Om det uppkommer ovisshet om vilken tjänsteman vid riksdagens kansli som skall avgöra ett ärende, kan generalsekreteraren avgöra behörighetsfrågan eller hänskjuta den till kanslikommissionen.

31 §

Ett ärende som gäller centralkansliet, förvaltningsavdelningen och utskottssekretariatet eller åtminstone två av dessa enheters verksamhetsområde skall behandlas i den enhet till vars verksamhetsområde ärendet huvudsakligen hör. Beredningen skall vid behov ske i samråd med de andra verksamhetsenheterna. I oklara fall bestämmer generalsekreteraren vilken verksamhetsenhet som skall behandla ärendet.

Särskilda stadganden

32 §

Behörighetsvillkor är

1)

för generalsekreteraren och biträdande generalsekreteraren juris kandidatexamen eller annan lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med lagberedningsarbete samt god kännedom om riksdagsarbetet,

2)

för förvaltningsdirektören juris kandidatexamen eller annan för tjänsten lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med förvaltningen samt kännedom om riksdagsarbetet,

3)

för lagstiftningsdirektören och äldre riksdagssekreteraren juris kandidatexamen eller annan för tjänsten lämplig högre högskoleexamen, förtrogenhet med lagberedningsarbete samt kännedom om riksdagsarbetet,

4)

för utrednings- och informationsdirektören för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

5)

för direktören för internationella enheten för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

6)

för säkerhetsdirektören juris kandidatexamen eller annan för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

7)

för utskottsråden juris kandidatexamen eller annan lämplig högre högskoleexamen och förtrogenhet med lagberedningsarbete eller, om det huvudsakliga arbetet inte består i att behandla lagstiftningsärenden, god kännedom om utskottets behörighetsområde,

(12.12.2005/11 år 2006)

8)

för byråcheferna, dataadministrationschefen, personalchefen, biträdande byråcheferna och datachefen lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till byråns behörighetsområde,

9)

för utredningschefen, informationschefen, biträdande utredningschefen och biträdande informationschefen för tjänsten lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

10)

för direktören, förste informationsexperterna, cheferna för serviceenheterna, arkivchefen och nätverksexperten vid biblioteket lämplig högre högskoleexamen innefattande eller kompletterad med utbildning inom informationsområdet samt god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

11)

för riksdagssekreterarna juris kandidatexamen eller annan lämplig högre högskoleexamen och förtrogenhet med lagberedningsarbete eller kännedom om riksdagsarbetet,

12)

för biträdande direktören för internationella enheten och råden för internationella ärenden lämplig högre högskoleexamen och för sekreterarna för internationella ärenden lämplig högskoleexamen samt för alla dessa god förtrogenhet med frågor som hör till enhetens behörighetsområde,

13)

för personalläkarna medicine licentiatexamen och god förtrogenhet med företagshälsovård, och

14)

för intendenten lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med frågor som hör till tjänsten.

(10.11.2004/1191)

Behörighetsvillkor för andra än i 1 mom. nämnda tjänstemän vid riksdagens kansli är för tjänsten, befattningen eller uppgiften lämpad utbildning och att de i sin tidigare verksamhet visat sig ha den skicklighet och förmåga som förutsätts för att de framgångsrikt skall kunna sköta tjänsten, befattningen eller uppgiften.

33 §

En sakägare som är missnöjd med ett beslut som fattats av en tjänsteman vid riksdagens kansli kan få beslutet prövat av kanslikommissionen genom att skriftligen yrka detta senast 14 dagar efter det han fick del därav.

34 §

Bestämmelser om ställföreträdare för generalsekreteraren ingår i 75 § riksdagens arbetsordning. (20.6.2000/722)

Ställföreträdare för biträdande generalsekreteraren i uppgiften som chef för utskottssekretariatet är en av kanslikommissionen utsedd tjänsteman. Lagstiftningsdirektörens ställföreträdare är äldre riksdagssekreteraren. Förvaltningsdirektörens ställföreträdare är byråchefen vid förvaltningsbyrån eller, om också han eller hon har förhinder, den till tjänsteåren äldsta av de övriga byråcheferna vid förvaltningsavdelningen. Ställföreträdare för utrednings- och informationsdirektören och säkerhetsdirektören är en av kanslikommissionen utsedd tjänsteman. Utredningschefens ställföreträdare är biträdande utredningschefen, informationschefens ställföreträdare biträdande informationschefen och biblioteksdirektörens ställföreträdare en av utrednings- och informationsdirektören utsedd förste informationsexpert. (10.11.2004/1191)

Biträdande byråchefen är ställföreträdare för byråchefen. Ställföreträdare för byråchefen vid förvaltningsbyrån är personalchefen och för dataadministrationschefen datachefen. (10.11.2004/1191)

Biträdande byråchefen är ställföreträdare för byråchefen. Ställföreträdare för byråchefen vid förvaltningsbyrån är personalchefen, för byråchefen vid fastighetsbyrån säkerhetschefen och för dataadministrationschefen ADB-chefen. (5.12.2003/1200)

I andra fall skall respektive förman utse ställföreträdaren.

35 §

Angående verksamhetsenheternas och tjänstemännens uppgifter och arbetsfördelning bestäms vid behov närmare genom beslut av kanslikommissionen och behöriga chefer. (5.12.2003/1200)

En tjänsteman vid riksdagens kansli är skyldig att på förordnande av sina förmän sköta också andra uppgifter än de som ankommer på honom enligt den fastställda arbetsfördelningen.

36 § (12.2.1991/487)

I ett samarbetsdirektiv, som fastställs av kanslikommissionen, föreskrivs hur samarbetet skall genomföras inom riksdagens kansli.

37 §

Närmare bestämmelser om verkställigheten av detta reglemente kan utfärdas i den instruktion för riksdagens kansli som kanslikommissionen fastställer och genom beslut av kanslikommissionen.

38 §

Detta reglemente träder i kraft den 1 april 1987.

Genom detta reglemente upphävs det reglemente för riksdagens kansli som riksdagen godkände den 2 december 1977, med senare ändringar.

Stadgandena om behörighetsvillkor i 32 § gäller inte en tjänsteman i den tjänst, befattning eller uppgift som han innehar då reglementet träder i kraft eller som han tidigare utnämnts till.

Ikraftträdelsestadganden

12.2.1991/487:

Detta beslut träder i kraft den 1 april 1991. Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft.

25.2.1992/168:

Dessa ändringar i reglementet träder i kraft den 1 mars 1992.

2.12.1994/1375:

Detta beslut träder i kraft den 1 mars 1995.

TKF 1/94, FvUB 14/94

8.10.1996/752:

Detta beslut av riksdagen träder i kraft den 1 januari 1997.

TKF 2/96, FvUB 13/96, RSk 21b/96

11.6.1997/634:

Detta beslut träder i kraft den 1 augusti 1997.

TKF 2/1997, RSk 14/1997

14.5.1998/364:

Detta beslut träder i kraft den 1 juni 1998.

TFK 1/1998, RSk 12/1998

20.6.2000/722:

Detta beslut av riksdagen träder i kraft den 1 januari 2001.

TKF 3/2000, GrUB 11/2000, RSk 16b/2000

5.12.2003/1200:

Detta beslut träder i kraft den 1 januari 2004.

TFK 1/2003, FvUB 10/2003, RSk 41/2003

10.11.2004/1191:

Detta beslut av riksdagen träder i kraft den 1 januari 2005.

12.12.2005/11 år 2006:

Denna ändring av reglementet för riksdagens kansli träder i kraft den 1 februari 2006.

TKF 2/2005, GrUB 8/2005, RSk 34/2005

Till början av sidan