460/1988

Med avseende på riksdagens ekonomi och bokföring gäller denna räkenskapsstadga.

Ämbetsverk vid riksdagen är riksdagens kansli och riksdagens justitieombudsmans kansli samt statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor, som båda finns i anknytning till riksdagen.

I fråga om riksdagens budget, bokföring, betalningsrörelse och bokslut gäller i tillämpliga delar förordningen om statsbudgeten (1243/92) om inte något annat föreskrivs i denna räkenskapsstadga.

För riksdagens utgifter tas behövliga anslag in i den årliga statsbudgeten.

Förslaget till budget för riksdagen jämte motivering utarbetas i tillämpliga delar i enlighet med stadgandena och bestämmelserna om statsbudgeten.

Ämbetsverken vid riksdagen skall varje år till kanslikommissionen lämna in sina motiverade förslag till behövliga anslag.

Kanslikommissionen skall till finansministeriet sända sitt förslag till budget för riksdagen.

Om ändringar måste göras i den fastställda budgeten gäller på motsvarande sätt vad som stadgas om utarbetande av budgetförslaget.

Sedan statsbudgeten har publicerats fastställer kanslikommissionen den detaljerade indelningen av riksdagens budget.

Om riksdagens budget har ändrats ska den detaljerade indelningen ändras utan dröjsmål. (17.12.2015/1583)

Sedan den detaljerade indelningen av budgeten har fastställts skickas den till statskontoret för publicering. En ändring av den detaljerade indelningen skall sändas till statskontoret för kännedom.

Tillstånd att överskrida ett förslagsanslag skall sökas hos kanslikommissionen senast den 15 februari året efter finansåret. När tillståndet har beviljats skall beslutet i saken sändas till Statskontoret för kännedom.

Tillstånd som avses i 19 § 1 mom. lagen om statsbudgeten skall begäras hos kanslikommissionen senast den 15 februari året efter finansåret och tillstånd som avses i lagens 20 § före finansårets utgång.

Ämbetsverken vid riksdagen skall planera sin verksamhet och ekonomi på flera års sikt så att planeringen utgör grund för det årliga uppgörandet av budgeten, ledningen, ett effektivt utnyttjande av resurserna och utvecklandet av förvaltningen.

Riksdagens kanslis ekonomi sköts av förvaltnings- och serviceavdelningen vid riksdagens kansli under kanslikommissionens ledning och uppsikt. Riksdagens justitieombudsmans kanslis betalningsrörelse och bokföring samt uppgifter som gäller löneutbetalning sköts av förvaltningsoch serviceavdelningen vid riksdagens kansli på det som närmare föreskrivs i riksdagens räkenskapsreglemente. (17.12.2015/1583)

Statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor sköter sin ekonomi i enlighet med vad som föreskrivs i deras ekonomistadgor. (21.11.2006/1064)

Kanslikommissionen kan lägga ut ekonomi- och personalförvaltningsuppgifter på statens servicecentral för att skötas på det sätt som bestäms i ett serviceavtal samt mot redovisning till förvaltnings- och serviceavdelningen överföra betalningen av vissa utgifter eller uppbörden av inkomster på ett ämbetsverk eller en inrättning vid riksdagen.

Riksdagens betalningrörelse och bokföring sköts i tillämpliga delar enligt de allmänna principerna för statens betalningsrörelse och redovisning på det sätt som närmare anges i räkenskapsreglementet för riksdagen.

Riksdagens kansli har för sin betalningsrörelse ett inkomstkonto och ett utgiftskonto samt andra bankkonton i enlighet med vad som föreskrivs i räkenskapsreglementet. Statens servicecentral sköter täcknings- och tömningsöverföringarna. (17.12.2015/1583)

Riksdagens förvaltningsdirektör bestämmer vilka som har rätt att använda kontona.

Löner och arvoden i riksdagen ska räknas och betalas ut samt lönebokföringen skötas av statens servicecentral med ett löneräkningssystem enligt ett serviceavtal, om inte något annat förfarande är motiverat och kanslikommissionen beslutar något annat.

Statens serviciecentral ska sköta bokföringen av riksdagens nationalegendom och inventarier. Närmare anvisningar om bokföringen och gränsvärden för egendomen samt om uppföljningen ges i riksdagens räkenskapsreglemente.

Riksdagens konton avslutas årligen före utgången av februari året efter finansåret. I räkenskapsreglementet för riksdagen anges hur bokslutet skall undertecknas.

Den fjärde revisorn och dennes ersättare som skall väljas enligt 14 § riksdagens arbetsordning (40/2000) skall vara revisor inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (OFR) eller av Centralhandelskammaren godkänd revisor (CGR). Den fjärde revisorn skall utföra sitt uppdrag under tjänsteansvar. Revisorerna skall granska riksdagens och dess ämbetsverks räkenskaper och förvaltning. (11.12.2000/1100)

Revisorernas mandattid börjar vid ingången av det kalenderår som följer på riksdagsmannaval och upphör i slutet av det kalenderår då nästa val förrättas. Revisorernas uppdrag upphör när den sista berättelsen om deras mandattid har avlåtits till riksdagen. De revisorer som valts av riksdagen kan entlediga den revisor de själva valt och hans suppleant under pågående mandatperiod. Den revisor som revisorerna valt och hans suppleant kan avgå under pågående mandattid genom att meddela detta till de revisorer som valts av riksdagen. (10.2.1995/344)

Revisionsberättelsen skall överlämnas till riksdagen senast den 30 april året efter finansåret.

Om revisorernas arvoden beslutar kanslikommissionen.

Ledningen för riksdagens kansli och ledningen för riksdagens justitieombudsmans kansli ska ordna den interna kontrollen och svara för att den är korrekt och tillräcklig, enligt vad som bestäms närmare i riksdagens räkenskapsreglemente.

Internrevisionen vid riksdagens kansli ska utvärdera kansliets interna tillsyn med hänsyn till om den är tillräcklig, tillförlitlig och fungerande.

För informationssäkerheten i datasystemen utfärdas behövliga föreskrifter som alla anställda vid riksdagen skall följa.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna räkenskapsstadga meddelas i det räkenskapsreglemente för riksdagen som kanslikommissionen skall godkänna.

Denna räkenskapsstadga träder i kraft den 1 juni 1988.

Genom denna räkenskapsstadga upphävs räkenskapsstadgan av den 18 februari 1983 (378/83) .